Tuvalu https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/ Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är därför stor för att landet ska försvinna på grund av klimatförändringarna. De knappt 12 000 tuvaluanerna lever i huvudsak av att odla och fiska till husbehov. En viktig inkomstkälla är internetdomänen.tv, som ett företag i USA har betalat en rejäl summa för att få använda. Geografi Tuvalu består av nio atoller som ligger strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, mellan Tungaru (Gilbertöarna) i Kiribati och Fiji och halvvägs mellan Australien och Hawaii. Namnet betyder åtta tillsammans, vilket förklaras med att en atoll inte har varit permanent bebodd. Under den brittiska kolonialtiden kallades landet Elliceöarna eller Lagunöarna. En typisk atoll i Tuvalu liknar ett pärlband av små flacka korallöar förbundna av ett rev. Oftast finns en grund lagun i mitten. Från nordväst till sydost sträcker sig Tuvalu nästan 60 mil, men både till landytan och befolkningsmässigt är landet ett av världens allra minsta. Den högsta punkten på öarna når endast 4 5 meter över havet. Yta 26 km2 (2017) Tid svensk +11 timmar Huvudstad med antal invånare Funafuti 6 200 (2012) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/13
Klimat Klimatet är tropiskt. Sydostliga passadvindar blåser från mars till november; resten av året kan västliga vindar tillfälligt föra in oväder. Det regnar mycket, vilket är en fördel då öarna saknar färskvatten. Vid onormalt högt tidvatten läggs flera, eller alla, atoller under vatten. Klimatförändringarna med stigande havsnivåer orsakar stora problem. Tuvalu är enligt FN en av de önationer som löper risk att helt försvinna i havet inom några årtionden. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn ca 29 C året om Medelnederbörd/år ca 3 500 mm Befolkning och språk Tuvaluanerna är polynesier. Deras språk, tuvaluanska, är närmast en variant av samoanska. Tuvaluanska och engelska är officiella språk men till vardags talas tuvaluanska. Ungefär var tionde tuvaluan befinner sig utomlands som gästarbetare. Övriga medborgare (drygt 10 000) trängs på en sammanlagd landyta som är lika stor som Visingsö i Vättern och som dessutom krymper. Inom landet pågår en snabb inflyttning från mer isolerade öar till huvudatollen Funafuti, där fler än hälften av invånarna bor. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare 11 097 (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 329,8 (2014) Andel invånare i städerna 60,6 procent (2016) Befolkningstillväxt 0,2 procent (2014) Folkgrupper polynesier Språk tuvaluanska Religion Nästan alla tuvaluaner är protestanter och medlemmar av den Tuvaluanska kristna kyrkan (Ekalesia Kelisiano Tuvalu). På öarna finns även ett 100-tal katoliker. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/13
Religionen har ett starkt inflytande i samhället. Enligt författningen ska lagar stiftas med kristna principer som värdegrund. Utbildning Barnen i Tuvalu har tioårig skolplikt och börjar skolan vid sex års ålder. De första åtta åren kan alla barn gå i skola på sin hematoll, men därefter är de hänvisade till den största atollen Vaitupu där de får bo i internat under veckorna. Det stora flertalet barn går i den obligatoriska skolan, och en dryg tredjedel fullföljer också det frivilliga gymnasiet. Problemen är emellertid stora med bristfälliga klassrum och dåligt utbildade lärare. För högre utbildning måste tuvaluanerna oftast åka utomlands, men Fijis universitet har en filial i landet och det finns även en sjömansskola. Tuvalu har problem med så kallad braindrain; två av tre högutbildade väljer att lämna landet för arbete utomlands. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 75,2 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 19,2 (2004) Kostnader för utbildning i andel av BNP 7,6 procent (1990) Kultur Tuvaluanerna har i hög grad lyckats behålla sina polynesiska traditioner, trots att kristendomen dominerar. Sång och musik har en framträdande roll, och tuvaluanerna är kända för den traditionella dansen fatele. Massmedier Press- och yttrandefrihet råder i princip, men medieutbudet är begränsat. Den statligt ägda Radio Tuvalu sänder dagligen på engelska och tuvaluanska. Med stöd från Japan har man sedan 2011 utrustning som gör att sändningar nu når alla nio atollerna. Förutom lokala sändningar kan tuvaluanerna även lyssna på program från brittiska BBC. Radio Tuvalu ägs av det statliga bolaget Tuvalu Media Corporation (TMC) som också publicerar tidningen Sikuleo o Tuvalu (på tuvaluanska) Tuvalu Echoes (på engelska), som kommer ut i några hundra exemplar varannan vecka. Någon tuvaluansk TV finns inte. Många ser utländsk TV via satellit. FAKTA MASSMEDIER Antal mobilabonnemang per 100 invånare 38,4 (2014) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/13
Antal internetanvändare per hundra invånare 37 (2013) Politiskt system Tuvalu är en konstitutionell monarki med den brittiska drottningen som statschef. Landet är medlem av Samväldet, som samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier. Monarken representeras i landet av en generalguvernör, som måste vara tuvaluan. Generalguvernören tillsätts av den brittiska monarken efter rekommendation av Tuvalus premiärminister och har främst ceremoniella uppdrag. Sedan självständigheten 1978 har det flera gånger lagts fram förslag om att införa republik. Befolkningsmajoriteten har hittills sagt nej, senast i en folkomröstning 2008. Det lagstiftande parlamentet har 15 medlemmar som utses i allmänna val vart fjärde år. Parlamentet väljer premiärminister, som i sin tur utser upp till fyra ministrar bland de övriga ledamöterna. Regeringen är ansvarig inför parlamentet. Formellt har generalguvernören den verkställande makten, men i praktiken fattar hen beslut efter att först har rådfrågat regeringen. Enligt ett författningstillägg från 1986 har inte generalguvernören befogenhet att avvisa regeringens råd. Politiska partier finns inte. Alla val är personval och ledamöterna representerar främst sina respektive öar. Efter en lagändring 1997 beslutar folkvalda öråd bestående av lokala ledare på de enskilda öarna i stor utsträckning hur statliga medel ska användas. Öråden har också stort inflytande i rättsliga frågor, där traditioner och sedvänjor ges stort utrymme vid sidan av lagboken. I landet finns åtta lokala domstolar och en högre domstol för överklaganden. Den som vill överklaga en dom som fällts av den högre domstolen måste vända sig till en appellationsdomstol i Fiji eller till Privy Council i London. Dödsstraffet avskaffades vid självständigheten 1978. FAKTA POLITIK Officiellt namn Tuvalu Statsskick monarki, enhetsstat Statschef drottning Elizabeth II (1952 ) Regeringschef premiärminister Enele Sopoaga (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Politiska partier finns inte, endast personval sker (2015) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Politiska partier finns inte, endast personval sker (2011) Valdeltagande uppgift saknas Kommande val parlamentsval i mars 2019 https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/13
Äldre historia Föga är känt om Polynesiens tidiga historia, men Tuvalu befolkades sannolikt från Samoa och Tonga någon gång mellan vår tideräknings början och 1300- talet. På 1800-talet koloniserades öarna av européer och från 1877 styrdes Tuvalu av Storbritannien. Europeiska sjöfarare upptäckte ett par av Tuvalus öar redan i slutet av 1500-talet, men först på 1800-talet var alla Elliceöarna kartlagda. Från mitten av århundradet kom missionärer dit från Storbritannien och Samoa. Ungefär samtidigt anlände slavhandlare som bland annat förde bort tuvaluaner till arbete i fosfatgruvor på öar utanför Perus kust. Européerna förde också med sig sjukdomar. Resultatet av slavhandeln och sjukdomarna blev förödande; från 1850 till 1875 tros Tuvalus befolkning ha minskat från 20 000 till 3 000 personer. Från 1877 började britterna styra Tuvalu från Fiji. Tillsammans med Kiribati (Gilbertöarna) blev Tuvalu (Elliceöarna) ett brittiskt protektorat 1892 och en koloni 1916. Modern historia Vid tiden för andra världskriget utgjorde Elliceöarna (nu Tuvalu) och Gilbertöarna (idag Kiribati) tillsammans en brittisk koloni. Under kolonialtidens slutfas uttryckte tuvaluanerna en vilja att bilda en egen stat och inte dela nation med de mikronesiska kiribatierna. Tuvalu blev en självständig stat 1978. Under andra världskriget låg Elliceöarna till skillnad från Gilbertöarna utanför den omedelbara stridszonen, även om britterna lät USA ha en bas på huvudatollen Funafuti. Efter kriget utvandrade många tuvaluaner till Tarawa i Kiribati. Spänningar uppstod mellan kolonins kiribatiska majoritet (mikronesier) och den tuvaluanska minoriteten (polynesier). 1975 delades kolonin på tuvaluanernas begäran. Den 1 oktober 1978 blev Tuvalu en självständig monarki inom Samväldet (Storbritannien och forna brittiska kolonier) med den brittiska monarken som statsöverhuvud. Tuvalu framstod snart som en för regionen ovanligt stabil demokrati. Det lilla landet har ofta lovordats för att ha ett stabilt rättsväsende, låg korruption och en sund finanspolitik trots begränsade resurser. Dominerande politiker efter självständigheten var Tomasi Puapua (premiärminister 1981 1989, generalguvernör 1998) och Bikenibeu Paeniu (premiärminister 1989 1993 och 1996 1999). Maktkamper ledde till att Paeniu avsattes genom ett misstroendevotum i parlamentet i april 1999. Därefter följde en rad år med inrikespolitisk turbulens och flera maktskiften. Växlande lojaliteter och oklara parlamentariska förhållanden ledde till att parlamentet inte sammanträdde under större delen av 2003. Instabiliteten handlade dock mer om personliga motsättningar än ideologiska skiljelinjer. Läget i landet var fortsatt lugnt. Efter ett nytt misstroendevotum i augusti 2004 utsågs Maatia Toafa till ny premiärminister. Tre fyllnadsval året därpå stärkte hans ställning och Toafa drev vidare det redan påbörjade arbetet med att se över författningen. Bland annat diskuterades en ny folkomröstning om att införa republik. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/13
I det allmänna val som hölls i augusti 2006 förlorade 8 av parlamentets 15 medlemmar sina platser, däribland den avgående premiärministern Maatia Toafas alla ministrar. Toafa försökte ändå sitta kvar genom att få över nykomlingar i parlamentet på sin sida, men lyckades inte. Åtta ledamöter bildade en lös allians och utsåg Apisai Ielemia till ny premiärminister. I april 2008 hölls en folkomröstning om statsskicket. Valdeltagandet var lågt men nejsidan vann: 679 röstade för att införa republik medan 1 260 ville behålla monarkin. I det parlamentsval som hölls i september 2010 blev 10 av de 15 sittande ledamöterna omvalda, däribland premiärminister Ielemia. Det nya parlamentet valde samma månad Maatia Toafa till ny premiärminister. Ielemia ställde inte upp för omval. Toafa utsåg samtliga nyvalda ledamöter till ministrar i sin regering. Toafas tid som regeringschef blev dock kort. Redan tre månader senare, i december 2010, drog hans inrikesminister, Willy Telavi, tillbaka sitt stöd för honom och Toafa förlorade en misstroendeomröstning i parlamentet. På julafton valdes Telavi till ny regeringschef. Han slog sin medtävlare Enele Sopoaga med en röst. Sopoaga var utrikesminister i Toafas regering. Under 2011 drabbades Tuvalu av den svåraste torkan i mannaminne. I september utlyste regeringen undantagstillstånd på grund av vattenbrist. På ett par atoller fick hushållen klara sig med en vattenranson på 40 liter om dagen. Nya Zeeland, Australien, Sydkorea och Japan bistod med vattenleveranser, ny utrustning för avsaltning av havsvatten och cisterner för att lagra vatten. I oktober föll för första gången på ett halvår ordentligt med regn och undantagstillståndet kunde hävas. Aktuell politik Tuvalus inrikespolitik har sedan millennieskiftet varit relativt instabil med täta regeringsbyten. Det senaste maktskiftet skedde sommaren 2013, då premiärminister Willy Telavi avsattes genom en misstroendeomröstning i parlamentet. Telavis främste politiske motståndare, Enele Sopoaga, tog över som regeringschef. Regeringsskiftet föregicks av en flera månader lång period av politiskt stillestånd, då parlamentet inte samlades en enda gång. Det berodde på att Telavi-regeringen hade misslyckats med att organisera ett fyllnadsval efter det att en plats i parlamentet hade blivit vakant i december 2012. Oppositionen anklagade regeringen för att förhala valet av rädsla för att förlora det och därmed även sin majoritet i parlamentet. När fyllnadsvalet slutligen hölls i juni 2013 gick mandatet till oppositionen, vilket gav den möjlighet att i augusti driva igenom en misstroendeomröstning mot hela regeringen, som tvingades avgå. Samma månad utsåg parlamentet den tidigare oppositionsledaren Sopoaga till ny regeringschef. Sopoaga har en bakgrund som statstjänsteman och diplomat och har även varit utrikesminister. I mars 2015 orsakade cyklonen Pam stor förödelse på Tuvalus atoller. Närmare hälften av invånarna förlorade sina hem. Även andra byggnader samt fält och infrastruktur skadades svårt. Flera öar hamnade helt under vatten och dess invånare fick evakueras. Rent dricksvatten fraktades från Samoa när akut brist uppstod i det krisdrabbade Tuvalu. Annan nödhjälp kom från Australien och Nya Zeeland. Efter att ha skjutits upp två gånger hölls parlamentsval senare samma månad. Samtliga kandidater ställde upp som oberoende; i Tuvalu finns inga politiska partier. Ledamöterna utses i personval och representerar främst sina respektive öar. Av de 15 ledamöterna blev 12 omvalda, däribland premiärminister Sopoaga, som även blev omvald som regeringschef. I hans nya regering fick de viktigaste ministrarna sitta kvar. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/13
Parlamentsledamoten Apisai Ielemia, som var premiärminister 2006 2010, dömdes i juni 2016 till ett års fängelse för att olagligen ha tagit emot pengar från japanska och sydkoreanska intressen. Det väckte stor förvåning hos många tuvaluaner när domaren sade att straffet kunde avtjänas på helger och att Ielemia kunde sitta kvar som ledamot i parlamentet. Senare beslöt dock landets högsta domstol att Ielemia måste lämna sin plats i den lagstiftande församlingen, trots att en annan domare vid det laget hade friat honom från anklagelserna. Tuvalus dominerande politiska fråga är konsekvenserna av klimatförändringarna och den pågående höjningen av havsnivån. De låglänta öarna riskerar att helt läggas under vatten inom loppet av några årtionden. Enligt en lag från 2008 är Tuvalus politiska ledning skyldig att arbeta för att höja medvetenheten världen över om klimatförändringarnas effekter (se vidare Utrikespolitik och försvar). FAKTA POLITIK Officiellt namn Tuvalu Statsskick monarki, enhetsstat Statschef drottning Elizabeth II (1952 ) Regeringschef premiärminister Enele Sopoaga (2013 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Politiska partier finns inte, endast personval sker (2015) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Politiska partier finns inte, endast personval sker (2011) Valdeltagande uppgift saknas Kommande val parlamentsval i mars 2019 Utrikespolitik och försvar Tuvalus utrikespolitik genomsyras av fruktan för klimatförändringarna och den pågående höjningen av havsnivån. Landet riskerar att helt läggas under vatten inom loppet av några årtionden. Tuvaluanerna anser att de länder som släpper ut mest växthusgaser måste bidra till att lösa problemen för dem som drabbas värst. I ett tal till FN:s generalförsamling framfördes 2007 krav på ersättning för de svårigheter som klimatförändringarna orsakar för länder som Tuvalu (se Klimat samt Naturtillgångar och energi). Enligt en miljölag från 2008 är Tuvalus politiska ledning skyldig att arbeta för att höja medvetenheten världen över om klimatförändringarnas effekter. Regeringen har bett andra länder att ta emot tuvaluanerna när de måste utrymma sina öar. Nya Zeeland och Fiji har lovat att ta emot tuvaluanska klimatflyktingar. Kontakterna med den gamla kolonialmakten Storbritannien är inte helt harmoniska. Tuvalu vill bland annat ha ersättning för att britterna lät USA bygga en bas på Funafuti under andra världskriget. Resterna av basen gör ännu att nästan hälften av atollen är obeboelig. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/13
Även den regionala stormakten Australien har ofta setts med oblida ögon, särskilt som landet är en av de nationer i världen som släpper ut mest växthusgaser. Inställningen till Nya Zeeland är mer positiv. Nyzeeländarna har varit mer villiga än australierna att ta emot tuvaluanska gästarbetare. År 2000 blev Tuvalu medlem i FN och fullvärdig medlem av Samväldet. Landet är aktivt inom det regionala samarbetsorganet Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum) och deltar i Stillahavsgemenskapen (Pacific Community). Tuvalu ingår också i Polynesiska ledarnas grupp (Polynesian Leaders Group) som bildades 2011 och består av tre nationer och fem territorier i Polynesien. Tuvalu tillhör de relativt få länder som erkänner Taiwan och har därmed inga diplomatiska förbindelser med Kina. 2013 öppnade Tuvalu en ambassad i Taipei. Taiwan har också lovat att hjälpa Tuvalu att motverka de svårigheter som klimatförändringarna orsakar. Som ett några få länder i världen valde Tuvalu 2011 att erkänna Abchazien och Sydossetien som självständiga stater, och bröt därmed förbindelserna med Georgien. 2014 drog Tuvalu tillbaka erkännandena och återupprättade relationerna med Georgien. Under 2012 registrerades iranska tankfartyg för segling under tuvaluansk flagg, för att undgå västsanktioner mot iransk oljeexport. Men efter påtryckningar från USA drog Tuvalu snart tillbaka registreringen. Tuvalu har kritiserats av miljö- och djurrättsorganisationer för att i Internationella valkommissionen ha röstat för att avskaffa förbudet mot kommersiell valfångst i utbyte mot pengar från Japan. 2016 gick Tuvalu med i Stillahavskoalitionen för Västpapua (Pacific Coalition on West Papua), som uppmärksammar kränkningar av de mänskliga rättigheterna begångna av främst militären i den indonesiska provinsen. Tuvalu har inga egna styrkor utan försvaret sköts av Storbritannien. Ett försvarssamarbete finns också med Australien. FAKTA FÖRSVAR Ekonomisk översikt Tuvalu är ett av världens minst utvecklade länder enligt FN. Det har ont om naturtillgångar och därmed små möjligheter till ekonomisk utveckling. Samtidigt har landet utmärkt sig för relativt sunda statsfinanser där budgeten balanseras och utlandsskulden har hållits nere. Invånarna lever i stor utsträckning vid sidan av marknadsekonomin; de får sitt uppehälle genom jordbruk och fiske för husbehov. Biståndsberoendet är stort alltsedan självständigheten 1978. De största biståndsgivarna är Australien, Nya Zeeland, EU, Taiwan och Japan. En viktig inkomstkälla är också avkastningen från en fond som instiftades 1987 i samarbete Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. Tuvaluaner som arbetar utomlands stärker vidare ekonomin genom att skicka hem pengar. Uppemot 1 000 tuvaluanska män beräknas vara utbildade sjömän och normalt arbetar omkring hälften av dem på utländska fraktfartyg världen över. Den globala ekonomiska nedgången från 2008/2009 slog dock hårt mot tillgången på arbete för sjömännen, vilket fick återverkningar på ekonomin hemmavid. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/13
Tuvalu har dragit nytta av sitt kommersiellt gångbara domännamn på internet:.tv. Ett företag i USA köpte 2000 rättigheterna till domännamnet i tolv år. En första handpenning fördubblade i ett slag Tuvalus BNP. Det gjorde bland annat att landet fick råd att gå med i FN samt bidrog till att nya vägar och skolor kunde byggas. Avtalet förnyades 2012 och löper nu till 2021. Försäljning av fiskelicenser till utländska båtar, liksom utgivning av frimärken och mynt, ger också bidrag till statskassan. Den tuvaluanska ekonomin råkade ut för ett hårt slag i form av svåra skador på byggnader, infrastruktur och odlingar orsakade av orkanen Pam 2015. Skadornas kostnad uppskattades till cirka 10 miljoner amerikanska dollar. Ökade inkomster från fiskelicenserna kompenserade delvis för förlusterna och landet hade en relativt god BNP-tillväxt samma år. 2016 stod fiskelicenserna för över 80 procent av landets BNP. Nästan allt som Tuvalu behöver måste importeras. Det som exporteras är främst kopra (torkat kokosnötskött) och frimärken. Eftersom landet saknar sötvatten bidrar en flitig import av drycker till att handelsbalansen är mycket skev; exporten motsvarar knappt en tiondel av importen. FAKTA EKONOMI BNP per person 3295 US dollar (2015) Total BNP 34 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 2,7 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 22,2 procent (2016) Industrins andel av BNP 9,5 procent (2015) Servicesektorns andel av BNP 68,8 procent (2015) Statsskuldens andel av BNP 58,2 procent (2015) Valuta tuvaluansk dollar = australisk dollar Bytesbalans 6 808 264,6 miljoner US dollar (2013) Varuhandelns andel av BNP 34,6 procent (2015) Viktigaste exportvaror kopra (torkat kokosnötskött), frimärken Största handelspartners Fiji, Japan (2015) Naturtillgångar och energi Utöver stora fiskbestånd i havet har Tuvalu just inga naturtillgångar. Inte ens sötvatten finns; invånarna är beroende av att lagra regnvatten. Jordmånen är mager. Energibehovet täcks i huvudsak av importerad diesel. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/13
Det finns ett dieseldrivet värmekraftverk i landet. Tuvalu har som målsättning att minska sina koldioxidutsläpp till noll senast år 2020 genom satsningar på sol- och vindkraft. I viss mån används även biobränsle från kokosolja. Nedskräpning är ett stort miljöproblem, men det allt överskuggande hotet är att Tuvalus öar håller på att brytas ner och spolas bort i havet. Förutom att nästan hela landet svämmas över när tidvattnet stiger extra högt ställer saltvatteninträngning till med stora svårigheter. Problemet accelererar på grund av klimatförändringarna med stigande havsnivåer, orsakade av utsläpp av växthusgaser på helt andra håll i världen. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 11 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 1,01 ton (2014) Jordbruk och fiske Jordbruk och fiske bedrivs nästan inte alls kommersiellt. Jorden är av dålig kvalitet och den enda grödan som exporteras är kopra (torkat kokosnötskött). Bananer, papaya, grönsaker, taro och brödfrukt odlas för husbehov. Ankor, höns och grisar föds upp. Fisket skulle kunna utvecklas med tanke på Tuvalus enorma havsareal, men landet har en alltför liten befolkning och alltför skral ekonomi för att kunna satsa på fiskenäringen. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 60,0 procent (2012) Industri Tillverkning i liten skala av hantverksprodukter, tvål och kläder är den enda form av industri som förekommer. Utrikeshandel Nästan allt som Tuvalus invånare behöver måste importeras. Det som exporteras är främst kopra (torkat kokosnötskött) och frimärken. Eftersom landet saknar sötvatten bidrar en flitig import av drycker till att handelsbalansen är mycket skev; exporten motsvarar runt en tiondel av importen. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans 6 808 264,6 miljoner US dollar (2013) Varuhandelns andel av BNP 34,6 procent (2015) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/13
Viktigaste exportvaror kopra (torkat kokosnötskött), frimärken Största handelspartners Fiji, Japan (2015) Arbetsmarknad Flertalet tuvaluaner är sysselsatta inom traditionellt fiske och jordbruk, och är inte formellt anställda. Av löntagarna är omkring två tredjedelar offentliganställda medan en fjärdedel återfinns i jordbruket. Många tuvaluaner arbetar utomlands och de pengar de skickar hem utgör en viktig del av statsbudgeten. En del är sjömän och andra säsongsarbetar inom jordbruket, inte minst i Nya Zeeland och Australien. Sjömännen är organiserade i ett eget fackförbund: Tuvalu Overseas Seamen s Union. FAKTA ARBETSMARKNAD Sociala förhållanden Många tuvaluaner, speciellt utanför huvudatollen Funafuti, lever fortfarande på traditionellt vis i små samhällen där familj och släkt utgör den sociala basen. Bristen på dricksvatten orsakar hälsoproblem. Tuvaluanerna förs ibland till Fiji för medicinsk behandling. Staten betalar då transporter och uppehälle, något som kan bli kostsamt. En prioritet för staten har länge varit att försöka utjämna skillnaderna i levnadsstandard mellan Funafuti och andra atoller. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 21 per 1000 födslar (2016) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 97,7 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 0,0 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 16,5 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 632,8 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 6,7 procent (2017) Seder och bruk Släkten och gemenskapen på hemön är centralt i tuvaluanernas liv. Man delar mat, arbetar tillsammans och stödjer varandra på andra sätt. Det är både ett sätt att fördela tillgångar och att stärka de sociala relationerna. Den som har begått någon överträdelse kan be om allmän förlåtelse genom att förse alla ö-invånare med mat. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/13
Även om allt fler, särskilt på huvudatollen Funafuti, numera lever i en mer modern, penningbaserad ekonomi, har de flesta kvar en stark identitet kopplad till hemön. Släktskap är viktigt för identiteten och traditionellt har tuvaluanerna i en muntlig tradition hållit reda på sina förfäder i många led bakåt. Barnen representerar framtiden och särskilt ett barns ettårsdag firas med stora festligheter. Tills nyligen var spädbarnsdödligheten mycket hög, och man gladdes gärna när barnet överlevt det första kritiska året. Ofta finns bara en by per ö, men den kan vara delad i två delar så att man upprätthåller viss tävlan i gemensamma aktiviteter. I byarnas mitt finns förutom en kyrka också en maneapa, ett samlingshus. Det används för möten, mottagningar och fester. Här sjunger och dansar man gärna fatele (se Kultur), ibland i form av en vänskaplig tävling mellan olika lag. Kommer ett större sällskap på besök kan maneapan också användas som sovsal. Innan man går in i maneapan eller i en kyrka eller någons hem bör man ta av sig skorna. Klädseln är ganska informell, men kvinnor täcker vanligen benen ned till knäna och badkläder bör man endast ha på stranden eller vid poolen. Även umgänget mellan människor är relativt informellt. Allmän vänlighet och hövlighet uppskattas. Talofa är den gängse hälsningsfrasen. Personer av lägre rang bör undvika att gå precis framför någon av högre rang, stå högre än dem eller röra vid deras huvuden. När någon man känner ska ge sig av på en resa smyckar man vederbörande med halsband gjorda av frön och snäckor. Fisk och skaldjur är basföda som äts dagligen. Många håller kycklingar och grisar men kött äts mest vid festliga tillfällen. Man odlar också taro, brödfrukt och tropiska frukter, och använder kokos på flera sätt. Kaleve är en populär dryck som görs av sav tappad från kokospalmer. Män brukar klättra upp i palmerna morgon och kväll för att byta de glasflaskor som saven tappas i. Kvinnorna kokar sedan en söt dryck av saven, medan män ibland gör jäst kaleve. Särskilt i Funafuti har importerat ris och vete blivit allt vanligare. Självständighetsdagen den 1 oktober firas med ceremonier och parader samt fest, dans och tävlingar. Festligheterna pågår i ett par dagar som ofta kallas Tuvaludagarna. Tuvaluanerna firar också Samväldesdagen i mars, evangeliedagen i maj, drottningens födelsedag i juni, nationella barnens dag i augusti och tronarvingens (den brittiske kronprinsen Charles) födelsedag i november. Nyårsdagen är också en helgdag, liksom flera dagar vid jul och påsk. Kommunikationer Ett par av Tuvalus nio atoller har djupvattenlaguner med hamn, vid övriga får fartyg ligga utanför korallreven. En båt går mellan Tuvalus öar, och det finns även oregelbundna båtförbindelser med främst Fiji. På huvudatollen Funafuti finns en liten internationell flygplats; Fiji Airways flyger mellan Fiji och Tuvalu och Samoa Air förbinder Tuvalu med Kiribati. Belagda vägar finns endast på Funafuti. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/13
Turism Tuvalus atoller är rena sinnebilden av ett tropiskt paradis, men läget gör att antalet turister bara uppgår till knappa 1 500 om året. Flertalet besökare är biståndsarbetare, konsulter eller företrädare för andra stater. Flertalet av dem kommer från Fiji, Japan, Nya Zeeland och Australien. FAKTA TURISM Antal utländska besökare per år 1 200 (2011) Turistinkomster 2 370 000 miljoner US dollar (2013) Turistinkomsternas andel av exporten 11,5 procent (2013) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/13