Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU
CO 2 CO 2 Org-C
N,P N,P
Framtidsscenarier i Uppsalas färdplan
Två stora fossil-input i svenskt jordbruk Diesel till maskiner Produktion av kvävegödsel Serina Ahlgren
Produktion av kvävegödsel Görs idag av naturgas, olja eller kol Kan ersättas med förnybar energi Finns flera studier som visar på miljönytta (Grönt Kväve) Finns en pilotanläggning i Minnesota, USA (ammoniak) Flaskhals framförallt produktion i mindre skala (ingenjörsarbete) och kostnader Serina Ahlgren Energi Luft Vätgas (H 2 ) Kvävgas (N 2 ) Ammoniak ( NH 3 ) Kalkammonsalpeter Ammoniumnitrat Urea
Diesel till arbetsmaskiner Kan ersättas med biodrivmedel, t.ex. biodiesel, biogas, etanol eller s.k. 2:a gen biodrivmedel (DME, FTD, metanol) Finns flera studier som visar på miljönytta (Grön Traktor, Grön Gård) Finns flera praktiska försök Göra själv eller köpa in? Eller byta, dvs netto självförsörjning? Flaskhalsar: kostnader tillgänglighet under arbetstoppar Serina Ahlgren
Hanna Karlsson Doktorand Institutionen för energi och teknik Biodiesel från halm
Småskalig uppgradering av biogas Problemställning och motiv: Kostsamt att uppgradera biogas till fordonskvalitet vid småskaliga anläggningar Behov av kostnadseffektiva metoder lämpliga för gårdsanläggningar Metoder: Utveckling av två tekniker: Processintern metananrikning Filter med trädbränsleaska Mål: Uppnå 97 % metanhalt till ca halva kostnaden jämfört med konventionell teknik Åke Nordberg
Småskalig uppgradering Demonstrationsprojekt (2015 2017): Sötåsens biogasanläggning, Töreboda (ca 260 m 3 rötkammare) Samverkan med bl.a. HS, lokala företag, Volkswagen, Valtra Finansiering via SLF, Biogas 2020, VGR/SLU Åke Nordberg
Logistik för lokal mat
Utmaning Ingrid Nordmark Att utveckla effektiva logistiklösningar för en heterogen grupp av småskaliga, geografiskt spridda producenter av alla sorters livsmedelsprodukter! Möjligheter: anpassning av generella logistikprinciper Optimering rutter, fordon, lokalisering av terminaler Samordning t ex samlastning från producenter, samordnad distribution till mottagare (kommunala enheter, butiker) Integration IT-lösningar och effektiva informationsflöden
Matsvinn mätt i olika enheter Andel svinn från respektive avdelning (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Massa (86 ton/butik/år) Frukt&grönt Chark Kött Mejeri Ost Kostnad (1.6 msek/butik/år) Växthusgasutsläpp (130 ton CO2ekv/butik/år)
Avfallshierarkin för nötkött 2 Växthusgasutsläpp (kg CO2e/kg matavfall) 1 0-1 -2-3 -4-5 Deponi Förbränning Kompostering Biogasprod. Djurfoder Välgörenhet Prevention (+Kompost) Prevention (+Biogasprod.) Mattias Eriksson. Prevention and management of supermarket food waste with focus on reducing greenhouse gas emissions. Disputation 20 nov 2015
Chutney från matavfall från butik Klimatpåverkan (kg CO 2 -ekv)) 0,0 Förbränning Biogas Chutney Välgörenhet -0,2-0,4-0,6 Variation beroende på vilken frukt- och grönt som ingått -0,8-1,0 Johanna Spångberg, Mattias Eriksson
Ammoniakhygienisering Hygieniserar och höjer gödselvärdet Fluglarvskompostering Proteiner från avfall Urintorkning Bevarar urinens växtnäring avlägsnar vattnet Annika Nordin Cecilia Lalander Jenna Senecal Björn Vinnerås
Fluglarvskompost 200 kg Kompost 20% N 80 % P 300 kr Fordonsgas ~300kr 200 kg Larver 30 kg råprotein 23 kg fett 1000 kr
Kan biokol vara något? Är det värt priset? förkolnad biomassa jord Vilken biomassa kan användas? Hur funkar pyrolysprocessen? Giftiga avgaser? Är det bättre att använda kolet som bränsle? kolinlagring + ökad bördighet Markkemi Vattenhållande förmåga Markstruktur Markorganismer Minskad klimatpåverkan + Ökad livsmedelsproduktion Hur bra är det för marken?
www.slu.se/energiochteknik Cecilia Sundberg Industriell ekologi, SEED, KTH cecilia.sundberg@abe.slu.se