Miljöprogram. för Helsingborgs stad 2011 2015 ANTAGEN AV KOMMUN- FULLMÄKTIGE 2010-10-27

Miljöprogram för Helsingborgs stad 2011 2015 ANTAGEN AV KOMMUN- FULLMÄKTIGE 2010-10-27 A

År 2035 är Helsingborg en livskraftig, energineutral och attraktiv stad som existerar i harmoni med människan och i balans med naturen. VISION FÖR HELSINGBORGS STADS MILJÖPROGRAM B

Helsingborg tar ställning för miljön För Helsingborgs stad är ett långsiktigt målmedvetet miljöarbete viktigt. Redan 1983 kom stadens första miljöprogram med mål för våra verksamheter. Miljöprogrammet i dess nuvarande utformning tillkom 2006. Under 2009 och 2010 har en revidering och utveckling av programmet skett. Detta miljöprogram innehåller mål och etappmål för stadens verksamheter under åren 2011 2015. Syftet med programmet är att stärka stadens långsiktiga miljöarbete och att arbeta för att Helsingborg utvecklas till en miljömässigt hållbar stad. För Helsingborgs stad innebär hållbar utveckling att använda både mänskliga resurser och naturens resurser medvetet och balanserat genom att ta såväl sociala som miljömässiga och ekonomiska hänsyn. Hållbar utveckling utmärks av att de gemensamma resurserna används effektivt och där behoven är som störst för att uppnå uppsatta mål. Att hushålla med resurserna över tiden så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar som nuvarande, är centralt för en hållbar utveckling. Helsingborg i september 2010 Peter Danielsson Kommunstyrelsens ordförande Christian Orsing Ordförande politiska styrgruppen 1

2

Innehåll Miljöpolicy för Helsingborgs stad 4 Läsanvisning 6 Genomförande och uppföljning 10 Inspiration och samverkan 13 Hållbart transportsystem 19 Hållbart energisystem 25 Sundare Helsingborg 31 Hållbar planering och skötsel 39 Rent vatten 47 Klimatstrategin, en del av miljöprogrammet 52 Ordlista 54 Bilagor 57 3

Miljöpolicy för Helsingborgs stad Helsingborgs stad tar ställning för miljön och strävar mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Vi vill skapa livskvalitet för alla som bor och verkar i Helsingborg, för alla som besöker vår kommun samt för kommande generationer. Miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i stadens alla beslut, såväl för stadens nämnder, styrelser, bolag som för stadens entreprenader. Vi är en ekokommun 1 och ska fungera som pådrivare och gott exempel i arbetet för hållbar utveckling. Stadens miljöarbete och verksamheternas miljöpåverkan redovisas regelbundet. Att uppfylla lagar och krav som berör stadens verksamhet är en självklarhet. Vi utgår från visionen att Helsingborg år 2035 är en livskraftig, energineutral och attraktiv stad som existerar i harmoni med människan och i balans med naturen. Detta innebär att vi arbetar för att u miljö- och klimathänsyn ska vara en självklar del i stadens alla beslut, såväl för stadens nämnder, styrelser, bolag som för stadens entreprenader u alla stadens anställda ska förstå miljökonsekvenserna av sitt handlande och ska ta ansvar för den miljöpåverkan som uppstår i det egna arbetet u aktivt utveckla och förbättra miljöarbetet i alla verksamheter u miljöhänsyn alltid vägs in vid val av ressätt och transportsätt u minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i stadens verksamheter 1 Aktiv medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, se www.sekom.nu 4 MILJÖPOLICY FÖR HELSINGBORGS STAD

u sprida kunskap, ge insikt och förmedla framtidstro om miljöfrågor och hållbar utveckling till kommuninvånare, medarbetare, förenings- och näringsliv u aktivt minska användningen av naturresurser och att förebygga föroreningar u bevara och gynna den biologiska mångfalden u planering, byggande och förvaltning inom kommunen ska vara miljöanpassad u ta tillvara och utveckla natur- och kulturmiljön Miljöpolicyn visar Helsingborgs stads ställningstagande till miljöfrågan på ett övergripande sätt. Miljöprogrammet är en konkretisering av detta ställningstagande och redovisar mål som staden ska arbeta för att nå under den kommande fyraårsperioden. MILJÖPOLICY FÖR HELSINGBORGS STAD 5

Läsanvisning Organisationen staden Då Helsingborgs kommun tituleras Helsingborgs stad kan det ibland vara otydligt vad som menas med orden kommun respektive stad. I detta program avses med ordet stad den kommunala organisationen och med ordet kommun det geografiska området inom kommungränsen. Stadens nämnder och bolag som omnämns i detta program benämns med följande förkortningar: KS = kommunstyrelsen, KN = kulturnämnden, MN = miljönämnden, NSVA = Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB, SFN = skol- och fritidsnämnden, SBN = stadsbyggnadsnämnden. Miljöprogrammets koppling till andra styrdokument Helsingborgs stad har ett flertal styrdokument som ska genomsyra stadens verksamheter. Förutom de politiska måldokument som tas fram vid varje mandatperiods början kan nämnas exempelvis översiktsplanen (ÖP), plan för hållbar utveckling och miljöprogrammet. Alla dessa styrdokument hör ihop och påverkar varandra. Staden strävar efter att styrdokumenten ska verka i samma riktning. Detta är tydligt i de dokument som tagits fram under senare tid. I ÖP 2010, energistrategin och miljöprogrammet finns det tydliga exempel som visar hur de olika dokumenten stärker och stödjer varandra. Trots välformulerade styrdokument och goda ambitioner är det ändå oundvikligt att intressen ibland står mot varandra. Olika styrdokument har ibland olika mål inom samma område. Då kan konflikter mellan de olika styrdokumenten uppstå. Att värdera vilka intressen som ska överväga för att nå det långsiktiga målet om hållbar utveckling är en svår uppgift. Att ställa ekologiska 2, miljömässiga 3 eller sociala 4 värden mot ekonomiska 5 värden är komplicerat men måste ändå göras. En sådan avvägning kräver ett bra beslutsunderlag som visar på både kortoch långsiktiga vinster och konsekvenser för såväl de ekonomiska, sociala som de miljömässiga intressena. 2 Ekologi = samspelet mellan organismerna och den miljö de lever i. 3 Miljömässig = levnadsförhållande, livsvillkor eller omgivning. 4 Social = samhällsbildning för att stärka gruppers och individers samlevnadsvillkor och överlevnadsmöjligheter. 5 Ekonomi = (god) hushållning med resurser. 6 LÄSANVISNING

Schematisk bild över hur Helsingborgs stads dokument inom miljöområdet hör ihop. POLITISKA MÅLDOKUMENT Målprogram för mandatperioden Styrkort ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Plan för hållbar utveckling Miljöprogram Översiktsplan Boendeprogram HANDLINGSPLANER, ÅTGÄRDSPROGRAM OCH ANDRA DOKUMENT Trafikstrategi och trafikplan Bussvision Cykelplan Energistrategi och energiplan Markpolicy ÖP tillägg vindkraft Avfallsplan Naturvårdsplan Kommunikationspolicy ÖNSKVÄRDA FRAMTIDA FÖRDJUPNINGSPLANER Fotgängare Kollektivtrafik Gröna och blå strukturer Ekologisk status Natur- och kulturmiljö Vatten Miljöbyggprogram Klimatarbete Användningen av åkermark är ett exempel som skulle kunna innebära konflikter. I Helsingborg är behovet av exploatering stort liksom behovet av att återskapa naturmiljöer för att klara de nationella miljömålen. Dessa behov ska ställas mot den befintliga produktionen av livsmedel. Prioriterade områden Sverige har under slutet av 1990-talet tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som syftar till att vi inom en generation ska ha löst de allvarligaste miljöproblemen. Dessa miljökvalitetsmål har sedan brutits ner till regio- LÄSANVISNING 7

nal nivå och det är varje kommuns ansvar att ytterligare bryta ner dessa till lokal nivå. Helsingborgs stad har vävt samman de nationella miljömålen med de nationella folkhälsomål som anses vara relevanta. Helsingborgs stad har valt att dela in dessa i sex prioriterade områden; inspiration och samverkan (tidigare delaktighet och styrning), hållbart transportsystem, hållbart energisystem, sundare Helsingborg, hållbar planering och skötsel samt rent vatten. Varje områdes koppling till de nationella målen framgår under respektive kapitel, tillsammans med en kortfattad bakgrundsbeskrivning. Under respektive område framgår även vilka andra av stadens måldokument som påverkar det aktuella området. På nästa sida finns en schematisk bild över inom vilket av de prioriterade områdena som de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen behandlas. Mål och etappmål Mål och etappmål som hör till respektive prioriterat område listas i tabeller under kapitelrubriken. I tabellerna framgår vilken nämnd eller vilket kommunalt bolag som har huvudansvaret för att nå de aktuella målen. Detta innebär inte att andra nämnder och bolag kan negligera sin del av arbetet. Den ansvariga nämnden har ett ansvar att samarbeta med övriga nämnder och bolag kring de mål som deras ordinarie verksamheter gemensamt berör. De mål och etappmål som presenteras i detta program är de mål som prioriterats som viktigast att arbeta med under denna programperiod. Det kan även finnas andra mål som är viktiga för Helsingborgs stad att arbeta med i ett mer långsiktigt perspektiv och som kan komma att hanteras i kommande programperioder. Stadens löpande arbete, som exempel- Inspiration och samverkan Hållbart transportsystem Hållbart energisystem Sundare Helsingborg Hållbar planering och skötsel Rent vatten 8 LÄSANVISNING

Nationella miljökvalitetsmål Nationella folkhälsokvalitetsmål vis miljönämndens tillsyn, finns inte som mål eller etappmål i miljöprogrammet. Begränsad klimatpåverkan Grundvatten av god kvalitet Delaktighet och inflytande i samhället Bilagor För att göra detta program så läsarvänligt som möjligt har ett flertal dokument och rapporter lagts som bilagor till detta program. Bilagorna finns på helsingborg.se. Sist i programmet hittar du en förteckning över bilagorna. Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Miljöer och produkter Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Ordlista En ordlista finns i slutet av detta dokument. Skyddande ozonskikt Ett rikt odlingslandskap Barns och ungas uppväxtvillkor Säker strålmiljö God bebyggd miljö Ingen övergödning Schematisk bild över vilka av de prioriterade områdena som behandlar de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen. Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt och djurliv LÄSANVISNING 9

Genomförande och uppföljning Genomförande I detta program finns mål för vart staden vill nå med sitt miljöarbete och för hur natur- och kulturmiljön ska förvaltas och tas tillvara. Till målen finns också framtaget etappmål som visar på viktiga avstamp för att nå de mer övergripande målen. För att nå etappmålen är det viktigt att varje nämnd och kommunägt bolag tar fram en egen plan för hur de ska bidra till att staden når målen. De åtgärder/aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras i stadens digitala verktyg för målstyrning, där även aktiviteter enligt energiplanen samt stadens miljö- och energiledningssystem kan presenteras och följas upp. Minst tre gånger per år, i anslutning till tertialuppföljningen, ska uppgifterna i verktyget kontrolleras och vid behov uppdateras. Som stöd för nämndernas, styrelsernas och bolagens fortsatta arbete finns en arbetshandbok som bland annat anger syftet med målen och etappmålen, exempel på aktiviteter som kan genomföras samt möjliga samarbetspartners (se bilaga 3). När nämnder och bolag avser att göra investeringar i syfte att uppnå målen i miljöprogrammet ska investeringsfrågan hanteras i den normala budgetprocessen i enlighet med stadens budgetanvisningar. Det är viktigt att det i budgetskrivningarna till kommunfullmäktige tydligt framgår att dessa investeringar är kopplade till miljöprogrammet. Uppföljning Miljönämnden ansvarar för att årligen rapportera till kommunfullmäktige hur långt staden nått i sin strävan att nå målen i detta program. Rapporteringen ska även innehålla en bedömning av hur långt det bedöms att staden kommer att nå vid programtidens slut. I miljöbarometern på stadens hemsida ska stadens arbete för att nå de lokala miljömålen synliggöras för allmänheten. Miljönämnden har huvudansvar för miljöbarometern men det är varje nämnds ansvar att lägga in de uppgifter som behövs för att den egna nämndens arbetsområde ska synliggöras. Miljöbarometern ska vara uppdaterad senast den 30 april varje år. 10 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

I förslag till energiplan 2011 2013 föreslås att en ny funktion för samordning av miljö- och energifrågor inrättas. När denna funktion införs kan det komma att få betydelse för uppföljningen. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING 11

12 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING

Inspiration och samverkan Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det kräver att förtroendevalda, anställda och verksamheter i Helsingborgs stad ska föregå med gott exempel i miljömålsarbetet. Staden strävar efter att vara ett föredöme, både gentemot stadens medborgare, andra kommuner och regioner, näringsliv och organisationer. Inspiration och styrning De val som kommunens medborgare, organisationsoch näringslivsföreträdare gör till vardags är viktiga och påverkar i hög grad möjligheterna att nå miljömålen. Stadens ansvar är att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot medborgare, organisationer och näringsliv. Ambitionen är att medborgarna ska uppleva miljöarbetet som lustfyllt och utvecklande och att det är lätt att göra rätt. När det som görs för att minska belastningen på miljön inte bara är lustfyllt utan också upplevs spara både tid och pengar ökar motivationen för beteendeförändring. Samverkan och delaktighet Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan verksamheter inom Helsingborgs stad, och mellan staden, medborgarna, organisationer och näringsliv. Genom samverkan ökar styrkan i miljöarbetet. Det är en uppgift som kräver såväl enskilt som gemensamt engagemang men där staden har ett särskilt initiativansvar och ansvar för att tillhandahålla kunskap och verktyg. Kopplingar till nationella mål Beroende på vilken aktivitet som stadens nämnder planerar kan samtliga nationella miljömål i högre eller lägre grad omfattas. Det nationella folkhälsomålet delaktighet och inflytande i samhället genomsyrar i särskilt hög grad området inspiration och samverkan. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till inspiration och samverkan. Dessa doku- INSPIRATION OCH SAMVERKAN 13

ment listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Plan för hållbar utveckling, visar på behovet av tvär - sektoriellt arbete för att få en kvalitativ måluppfyllelse. Översiktsplan 2010, visar på stadens vilja att ha en aktiv med borgarmedverkan i processer kring stadens utveckling. Boendeprogram 2007 2011, innehåller mål om att engagera medborgarna i Helsingborgs utveckling och särskilt de förändringar som har betydelse för närmiljön. Energistrategi och energiplan, innehåller exempelvis ett mål om inrättande av en kommunal funktion för Samordning av Miljö- och Energifrågor, SAME. 14 INSPIRATION OCH SAMVERKAN

Miljömål 1. STADEN SKA HA HÖG KOMPETENS INOM MILJÖOMRÅDET NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 1 a. Nämnder, styrelser, förvaltnings- och bolagschefer ska minst två gånger KS per mandatperiod ges utbildning i miljöfrågor. Sker i samverkan med MN och SBN (Helsingborgs miljöbyrå) och avser grundutbildning respektive fortbildning i miljöfrågor samt information om stadens miljöarbete, aktuella miljöfrågor med mera beroende på det behov som aktuell grupp har. 1 b. Utbildning i miljöfrågor och information om stadens miljöarbete ska ges till alla nyanställda. KS Utbildningen ska ges i samband med den ordinarie introduktionsutbildningen. Sker i samverkan med MN och SBN (Miljöverkstaden). 1 c. Senast 2015 ska stadens samtliga anställda ha genomgått utbildning i miljöfrågor MN och stadens miljöarbete. Sker i samverkan med SBN (Miljöverkstaden). INSPIRATION OCH SAMVERKAN MILJÖMÅL 15

2. DE SOM BOR, VERKAR OCH VISTAS I HELSINGBORG SKA INSPIRERAS TILL BRA MILJÖVAL OCH GES STÖD I SITT MILJÖARBETE NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 2 a. Senast 2012 ska de som bor och verkar i Helsingborg ha tillgång till information SBN och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval. Här ska bland annat olika former för incitament användas. 2 b. Senast 2013 ska besökare i Helsingborg ha tillgång till information och verktyg KS som möjliggör bra miljöval under vistelsen. Sker i samarbete med MN och SBN. 2 c. Stadens miljömål och miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och kampanjer. SBN Miljömål och miljöarbete ska synliggöras vid såväl profilerade miljöarrangemang och kampanjer men också vid sådana som inte har denna profil. Goda exempel och goda miljöinsatser i Helsingborg kan med fördel användas. 2 d. Senast 2015 ska staden i samverkan med boende och fastighetsägare samt till exempel SBN föreningar, näringsliv och organisationer, ha startat minst åtta miljöförbättringsprojekt. I första hand avses bostadsområdesanknutna projekt. Skolor och förskolor inom aktuella bostadsområden är viktiga samarbetspartners. Staden svarar för samordning samt uppföljning och utvärdering. Uppföljningen och utvärderingen ska ligga till grund för att kommande miljöförbättringsprojekt kontinuerligt utvecklas och förbättras. 2 e. Senast 2013 har staden tillsammans med näringslivet och Campus samt motsvarande högre KS utbildningar startat ett samverkansforum som syftar till att skapa en bättre miljö i Helsingborg. Sker i samarbete med SBN och MN. Forumet kan ha fler parter. Andra tänkbara samverkansparter kan vara Framtidskommittén och Skåne Nordväst. Arbetet kan med fördel samordas med etappmål 9f. Utbildning i miljöfrågor och information om stadens miljöarbete ska ges till alla nyanställda. 16 INSPIRATION OCH SAMVERKAN MILJÖMÅL

3. BARN OCH UNGDOMAR SKA GES KUNSKAP OCH VÄGLEDNING FÖR ATT KUNNA VÄLJA EN MILJÖRIKTIG LIVSSTIL NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 3 a. Senast 2015 ska staden genomföra utbildning i miljöpedagogik riktad till samtlig SFN personal som arbetar med barn och ungdomar. Sker i samverkan med MN och SBN och kan samordnas med etappmål 1c. 3 b. På stadens webbplats ska senast 2013 finnas en plats för miljöinformation, SBN riktad till barn och ungdomar. En plats för information och kommunikation om miljö och miljöarbete såväl i skolan som hemma. Sker i samverkan med MN. 3 c. Senast 2013 ska staden ha inrättat»lilla miljöpriset«för bra insatser från barn och ungdomar. MN 4. STADEN SKA SAMVERKA INTERNT OCH EXTERNT FÖR ETT EFFEKTIVARE MILJÖARBETE NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 4 a. Senast 2012 ska staden ha inrättat en funktion för EU-samordning av miljöfrågor, omvärldsbevakning KS och samordning av stadens deltagande i regionalt, nationellt och internationellt miljöarbete. Funktionen för EU-samordning kan inordnas i redan befintliga organisationer, exempelvis inom Helsingborgs miljöbyrå. 4 b. Senast 2015 ska stadens förvaltningar och bolag ha infört ett miljö- Samtliga nämnder och energiledningssystem för alla enheter. och styrelser INSPIRATION OCH SAMVERKAN MILJÖMÅL 17

18 HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Hållbart transportsystem Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det betyder att staden måste ta ansvar för trafikens negativa miljöpåverkan i form av såväl miljö-, hälso- och klimatpåverkande utsläpp till luft, som buller och trängsel. Staden kan på olika sätt verka för och ställa krav på miljöförbättrande åtgärder när det gäller trafiken i staden. Vi har också ett stort ansvar för att planera rätt, inspirera och underlätta för medborgarna att resa hållbart. För att bättre kunna möta det transportbehov som finns måste cykel-, gång- och kollektivtrafik utvecklas och göras mer attraktiva än bilen. Staden kommer även fortsättningsvis satsa på miljöanpassade fordon då de är en viktig del i ett hållbart transportsystem. Målområdet hållbart transportsystem inriktar sig på att begränsa trafikens negativa miljöpåverkan medan buller och trängsel berörs mer i målområdena sundare Helsingborg och hållbar planering och skötsel. Trafikens klimatpåverkan ingår även i målområdet hållbart energisystem. Kopplingar till nationella mål Hållbart transportsystem innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö samt folkhälsomålen miljöer och produkter samt fysisk aktivitet. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till hållbart transportsystem. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktsplan 2010, innehåller exempelvis mål om att utbyggnad i första hand ska ske i kollektivtrafiknära områden. Plan för hållbar utveckling, innehåller exempelvis mål om att luftföroreningarna ska minska och att folkhälsan ska förbättras. HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM 19

Energistrategi och energiplan, innehåller exempelvis mål om utsläpp av växthusgaser från trafiken och elektrifiering av järnvägsspår. Trafikstrategi och Trafikplan, har som huvudmål att skapa ett trendbrott i biltrafikens tillväxt. Cykelplan och Handlingsplan för cykel, innehåller exempelvis mål om utbyggnad av cykelbanor, ett nytt vägvisningssystem och fler cykelparkeringar.»bussvisionen«avsiktsförklaring avseende vision och samarbetsformer för stadstrafiken i Helsingborg, innehåller exempelvis mål om att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas inom en tioårsperiod. 20 HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Miljömål 5. TRAFIKEN OCH DESS UTSLÄPP SKA MINSKA GENOM FYSISKA ÅTGÄRDER NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 5 a. Senast 2014 ska en kollektivtrafikplan ha utarbetats som tar vid efter den nuvarande bussvisionen. SBN 5 b. En ny handlingsplan för cykel ska utarbetas senast 2012. SBN Den nuvarande handlingsplanen för cykel innehåller mål och åtgärder för år 2009 2011. Målen är direkt kopplade även till folkhälsomålen. 5 c. Gångtrafiken ska 2015 ha främjats genom ökat utrymme med högre standard, SBN minskade barriärer och upplevd kvalitet. Detta görs lämpligen som en del i det kommande arbetet med fördjupnings-pm»stråk och mötesplatser«i enlighet med översiktsplan och energiplan. Målen är direkt kopplade även till folkhälsomålen. 5 d. Staden ska aktivt arbeta för att det 2015 finns fler tankställen som erbjuder fordonsgas SBN och fler laddningsstationer för elbilar än år 2010. Möjligheten för att etablera dessa stationer ska förberedas i planarbetet. HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM MILJÖMÅL 21

5. FORTS. TRAFIKEN OCH DESS UTSLÄPP SKA MINSKA GENOM FYSISKA ÅTGÄRDER NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 5 e. Godstransporter på järnväg och till sjöss ska underlättas. KS Godstransporterna kan underlättas genom exempelvis effektiva omlastningsstationer, hög transportkvalitet till hamnen och elektrifierat hamnspår. 5 f. Staden ska aktivt arbeta för att näringslivet anordnar samlastningslösningar i syfte KS att minska lastbilstrafiken i tätorten. Fler mål och aktiviteter inom detta område återfinns i energistrategin och energiplanen, trafikplanen, bussvisionen och handlingsplan för cykel. 6. TRAFIKEN OCH DESS UTSLÄPP SKA MINSKA GENOM MILJÖANPASSNING AV FORDON NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 6 a. Staden ska från och med 2011 ställa krav på miljöanpassade fordon vid Samtliga nämnder all upphandling av person- och godstransporter samt entreprenader där och styrelser motordrivna arbetsredskap används. 6 b. Staden ska verka för att dieseldrivna lok stationerade i Helsingborg ska vara försedda KS med modern avgasrening senast 2015. Fler mål och aktiviteter inom detta område finns i energistrategin och energiplanen. 22 HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM MILJÖMÅL

7. TRAFIKEN OCH DESS UTSLÄPP SKA MINSKA GENOM TRAFIKREGLERING NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 7 a. Restiden för kollektivtrafik, gång och cykel ska minskas jämfört med förhållandet 2010. SBN Målet syftar till att skillnaden i restid mellan att ta sig fram med å ena sidan bil och å andra sidan kollektivtrafik, cykel respektive gåendes ska minska. 8. TRAFIKEN OCH DESS UTSLÄPP SKA MINSKA GENOM BETEENDEPÅVERKAN NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 8 a. Infrastrukturinsatser som främjar hållbara resor ska kombineras med åtgärder SBN för ett miljöriktigt resebeteende. Exempelvis pendlingsstödjande åtgärder, utbildning i ecodriving, motorvärmare, ringtryck, fordonsval och drivmedelsval etc. 8 b. Staden ska uppmuntra hushåll och arbetsplatser till hållbara resor SBN genom rådgivning, informationsinsatser och arrangemang. Exempelvis seminarier, torgdagar, nomineringskampanjer, tävlingar, prova på-kampanjer, utställningar, individanpassad information, utdelning av uppmuntringsgåvor etc. 8 c. Uppföljning, kartläggning och analys av tjänsteresor ska ske en gång per år. MN Även uppföljning av klimatkompensation för flygresor ingår i etappmålet. Fler mål och aktiviteter inom detta område finns i energistrategin och energiplanen. HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM MILJÖMÅL 23

24 HÅLLBART ENERGISYSTEM

Hållbart energisystem Helsingborgs stad tar ställning för miljön. De kommande åren väntar stora satsningar inom energiområdet för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser. Staden strävar efter att bli energineutral i den meningen att tillförseln av förnybar energi från anläggningar inom kommunen motsvarar den mängd energi som används inom kommunen. I stadens förra miljöprogram fastslogs att en energiplan för staden skulle tas fram. Mellan åren 2007 och 2010 har staden arbetat med att ta ställning till hur energifrågorna ska hanteras. Resultatet blev dels en energistrategi, med mål för energiarbetet, dels en energiplan som innehåller konkreta åtgärder som stadens nämnder och bolag ska genomföra under åren 2011 2013. Detta avsnitt i miljöprogrammet innehåller därför bara mål och etappmål som inte finns i energistrategin. Övergripande klimatmål Helsingborgs stads klimatstrategi har gällt mellan åren 2003 och 2010. I och med tillkomsten av detta program har klimatstrategin och miljöprogrammet nu sammanförts i ett dokument. Övergripande mål om klimatarbetet återfinns i detta avsnitt. Under kapitlet Klimatstrategi, en del av miljöprogrammet (se s 52) finns samtliga klimatmål samlade. Kopplingar till nationella mål Hållbart energisystem innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till hållbart energisystem. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. HÅLLBART ENERGISYSTEM MILJÖMÅL 25

Energistrategi och energiplan, innehåller exempelvis mål om användning av fossila bränslen, om energieffektivisering och att staden ska ta hänsyn till energi- och klimataspekter vid kommunal planering. Tematiskt tillägg till översiktsplan avseende vindkraft, pekar ut lämpliga vindkraftsområden och möjliggör effektiv hantering av vindkraftsärenden. 26 HÅLLBART ENERGISYSTEM

Miljömål 9. UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER SKA MINSKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 9 a. Utsläppen av växthusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med minst 25 % Samtliga nämnder mellan år 2005 och år 2015. och styrelser 9 b. Utsläppen av växthusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med minst 70 % Samtliga nämnder mellan år 2005 och år 2035. och styrelser 9 c. Utsläppen av växthusgaser inom Helsingborgs kommun ska minska med minst 85 % Samtliga nämnder mellan år 2005 och år 2050. och styrelser 9 a c. 85 % minskning till 2050 grundar sig främst på Naturvårdsverkets bedömning av vilka utsläppsminskningar som krävs i rapporten»tvågradersmålet i sikte?«från år 2007. Minskningen antas vara enklare att genomföra i början av tidslinjen och är därför inte linjär. Det är också nödvändigt för klimatet att snabbt minska utsläppen. Mellan 2005 och 2008 har utsläppen minskat med 17 %. Mellan 1990 och 2008 har minskningen varit 44 %. 9 d. Helsingborgs stad som organisation är fossilbränslefritt år 2020. Samtliga nämnder I Region Skånes klimatupprop»fossilbränslefritt Skåne 2020«uppmanas kommuner att skriva på för att blir fossilbränslefria till år 2020. Stadens bolag bör i möjligaste mån också uppnå fossilbränslefrihet. Staden kan dock se att det i vissa fall i dagsläget finns svårigheter för att nå dit och ålägger därför inte bolagen i dagsläget att uppnå detta mål. HÅLLBART ENERGISYSTEM MILJÖMÅL 27

9. FORTS. UTSLÄPPEN AV VÄXTHUSGASER SKA MINSKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 9 e. År 2013 finns en handlingsplan för hur målen kring minskade utsläpp av växthusgaser ska nås. MN Motsvarande Lunds Klimatbasutredning från 2008. 9 f. År 2013 finns en samverkansgrupp för företag med fokus på klimatarbete i Helsingborg. KS Ansvaret bör ligga på avdelningen för näringslivs- och destinationsutveckling på KSF i samarbete med MN. Arbetet kan med fördel samordnas med etappmål 2e. 9 g. Stadens bolag ska senast 2013 ha en tidssatt handlingsplan, med målnivåer och aktiviteter, Samtliga bolag för hur de ska minska sina utsläpp av växthusgaser. 10. TILLFÖRSELN AV FÖRNYBAR ENERGI SKA ÖKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 10 a. Senast 2013 ska det finnas riktlinjer i form av inspirerande informationsmaterial SBN om småskalig vindkraft och solenergi i syfte att förenkla bygglovsprocessen. Förutsättningarna ska beskrivas med utgångspunkt från lagtexten, stadens ställningstaganden samt goda inspirerande exempel. Fler mål inom detta område återfinns i energistrategin. 28 HÅLLBART ENERGISYSTEM MILJÖMÅL

11. ENERGIANVÄNDNINGEN SKA BLI MER EFFEKTIV NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 11 a. Hushållens energianvändning ska minska med minst 10 % per invånare mellan år 2005 och år 2015. SBN Görs i samarbete med MN. 11 b. Staden ska verka för att användningen av köpt elenergi inom industrisektorn MN ska minska med minst 15 % mellan år 2005 och år 2015. Görs i samarbete med SBN (Helsingborgs miljöbyrå). 2005 användes 418 441 MWh el inom industrin, 2006 användes 423 291 MWh el och 2007 användes 419 841 MWh. Det går alltså inte att se någon tydlig trend här. 11 c. Användningen av köpt elenergi (inklusive verksamhetsenergi) mätt i kwh/m 2 Samtliga nämnder i stadens lokaler, bostäder och andra kommunala verksamheter ska minska och styrelser med minst 15 % mellan år 2005 och år 2015. Fler mål inom detta område återfinns i energistrategin. HÅLLBART ENERGISYSTEM MILJÖMÅL 29

30 SUNDARE HELSINGBORG

Sundare Helsingborg Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det innebär att staden aktivt behöver arbeta med frågor som förbättrar livsbetingelserna för stadens invånare. Några av de viktigaste frågorna är konsumtion, kemikalier och buller. Många av dagens miljöproblem orsakas av människans konsumtion. I vårt moderna samhälle omges vi av tiotusentals olika kemiska produkter; läkemedel, bekämpningsmedel, tvätt- och rengöringsmedel, målarfärger med mera. Staden har här ett stort ansvar att vid inköp välja miljövänliga produkter som innehåller ämnen som är väl undersökta och där det finns kunskap om hur dessa påverkar människors hälsa och de ekologiska systemen. Buller är ett återkommande problem, inte minst från trafiken. Åtgärder för att minska bullernivåerna är nödvändiga för att skapa förutsättningar för en hälsosam boende miljö. Oaser av grönska och tysta områden är i det sammanhanget viktiga att värna. Kopplingar till nationella mål Detta prioriterade område innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö och god bebyggd miljö samt folkhälsomålen miljöer och produkter, fysisk aktivitet samt matvanor och livsmedel. Folkhälsomålet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. Inom området finns ett antal delområden: sund utomhusmiljö, sunda produkter, sund inomhus- och närmiljö samt säkra miljöer och produkter. Delområdet säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som exempelvis trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid och behandlas inte i detta program. SUNDARE HELSINGBORG 31

Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till sundare Helsingborg. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktsplan 2010, innehåller exempelvis mål om att staden ska profilera sig som en attraktiv boendemiljö med goda rekreationsmöjligheter. Boendeprogram 2007 2011, innehåller exempelvis mål om årligt nettotillskott av bostäder och om kretsloppstänkande och varsamhet med miljön vid bostadsbyggande. Energistrategi och energiplan, innehåller till exempel mål om biogasproduktion och anslutning till Miljöbyggprogram Syd. Avfallsplan, innehåller mål för att minska avfallsmängderna och avfallets farlighet. 32 SUNDARE HELSINGBORG

Miljömål 12. BULLRET SKA MINSKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 12 a. Minst 20 bostadsfastigheter, med trafikbullernivåer som överstiger de riktvärden SBN som riksdagen har ställt sig bakom, ska åtgärdas fram till juli 2013. Det åligger staden enligt lag att senast under 2012 utföra en bullerkartläggning som under 2013 ska åtföljas av ett åtgärdsprogram. Medel behöver avsättas under 2012 2013 för kartläggning, åtgärdsprogram och åtgärder. För 2011 finns bullerplank längs Fältarpsvägen inplanerade. 12 b. Senast 2012 ska tysta områden ha inventerats och redovisats i planeringsportalens karttjänst 7. SBN Med tysta områden menas områden där bullret från fordonstrafik inte överstiger 40 dba (dygnsekvivalent nivå). I samband med inventeringen görs även en avvägning av om områdena kan anses vara skyddsvärda. De skyddsvärda tysta områdena kommer därefter att beskrivas i planeringsportalen. Detta förhållande beaktas därefter i all kommande detaljplanering. 7 Planeringsportalen återfinns på www.helsingborg.se och innehåller bland annat en karttjänst för att visa översiktplanen samt andra viktiga planeringsunderlag såsom områden med riksintressen med mera. SUNDARE HELSINGBORG MILJÖMÅL 33

13. AVFALLSMÄNGDEN SKA MINSKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 13 a. Restavfall ska minska enligt direktiven i avfallsplanen. SBN 13 b. Staden ska verka för att hushållens totala avfallsmängd inte ska öka. SBN 13 c. Vid årliga plockanalyser av restavfallet ska högst 0,5 % vara elavfall SBN och inget farligt avfall ska förekomma. Årliga plockanalyser av restavfallet på både villor och flerfamiljsfastigheter. Ett medelvärde beräknas. 13 d. Senast 2011 ska en plan finnas för riktad information/utbildningsinsatser SBN inom området avfallsminimering. 34 SUNDARE HELSINGBORG MILJÖMÅL

14. HANTERINGEN AV MILJÖ- OCH HÄLSOSKADLIGA ÄMNEN SKA MINSKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 14 a. Staden ska ansluta sig till Miljöbyggprogram Syd under 2011. KS 14 b. Staden ska verka för att Miljöbyggprogram Syd senast 2012 utvecklas KS till att även omfatta områdena materialval och utfasning av farliga ämnen. 14 c. Riktad utbildning och information om kemikalier och övriga varor MN ska ske årligen till näringsliv och hushåll. 14 d. Senast 2012 ska det finnas en handlingsplan som säkerställer en kontinuerlig förbättring NSVA av kvaliteten på det slam som produceras på Öresundsverket avseende förekomst av metaller och organiska ämnen. Arbetet kan med fördel samordnas och genomföras som en del i framtagandet av en större samlad stadsgemensam vattenstrategi. 14 e. Ekologisk odling på stadens åkermark ska uppmuntras så att minst 30 procent KS av arealen är ekologiskt odlad 2015. I samband med att det skrivs arrendekontrakt på stadens lantbruksmark ställer staden normalt krav på ekologisk odling. Det är dock inte alltid skäligt att ställa detta krav, exempelvis då mark som inlöses ersätts med stadsägd arrendemark. Riktlinjer för detta arbete bör tas fram i samarbete med MN. SUNDARE HELSINGBORG MILJÖMÅL 35

15. MEDBORGARNAS LIVSMILJÖ OCH HÄLSA SKA FÖRBÄTTRAS NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 15 a. Riktlinjer för minimiavstånd till lek, rekreation, motion och mötesplatser ska tas fram senast 2012. SBN Tas lämpligen fram i grönstrukturprogrammet och innebär riktlinjer dels för nybebyggelse, dels för befintliga miljöer. 15 b. Riktlinjer för trygga boendemiljöer ska tas fram senast 2011. KS I samverkan med SBN, Brottsförebyggande rådet och övriga nämnder. 15 c. Senast 2015 ska ett underlag för stadens anpassning till klimatförändringar ha tagits fram. SBN Tas lämpligen fram inom det pågående arbetet med fördjupnings-pm»klimat och stigande havsnivåer«enligt översiktsplanen. Arbetet bör ske i bred samverkan mellan nämnderna och innebär att PM:et behöver utvecklas ytterligare. 15 d. Senast 2014 ska det finnas riktlinjer för hur störande ljussättning minimeras. SBN Riktlinjerna ska vara ett stöd för placering och avskärmning av ljuskällor vid stadsmiljögestaltning, bygglovsprövning och fungera som råd till fastighetsägare vid exempelvis fasadbelysning och ljusmaster. 15 e. Årsmedelvärdet av kvävedioxidhalter i gatumiljö ska minska jämfört med 2010 års nivå. SBN 15 f. Årsmedelvärdet av partikelhalter i gatumiljö ska minska jämfört med 2010 års nivå. SBN 36 SUNDARE HELSINGBORG MILJÖMÅL

16. VID ALL ANSKAFFNING AV VAROR, TJÄNSTER, BYGGENTREPRENADER OCH BYGGKONCESSIONER, SKA DET STÄLLAS RELEVANTA OCH MÄTBARA MILJÖKRAV NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 16 a. Senast 2011 ska staden ha en centraliserad upphandlingsenhet. KS Med centraliserade riktlinjer, certifierade inköpare och möjlighet till uppföljning kan miljökrav lättare drivas igenom och efterföljas. 16 b. Senast år 2012 ska minst 20 % av inköpta livsmedel till stadens verksamheter Samtliga nämnder vara ekologiska eller närodlade. och styrelser 16 c. Senast år 2015 ska minst 40 % av inköpta livsmedel till stadens verksamheter Samtliga nämnder vara ekologiska eller närodlade. och styrelser 16 b 16 c. Med närodlat avses i detta sammanhang livsmedel som är producerade i Skåne. I dagsläget är det inte möjligt att ställa krav på närodlade livsmedel på grund av LOU. Denna möjlighet diskuteras dock både inom EU och inom Sverige varför staden redan nu vill ha med ett mål om närproducerade livsmedel. Även om en anpassning av matsedeln utifrån säsongens livsmedel görs i stor utsträckning redan idag, vill staden understryka att detta är viktigt både ur miljö- och näringssynpunkt. 16 d. Staden ska verka för att lagstiftningen öppnas för möjligheten att i samband KS med upphandling ställa krav på närodlade och närtillverkade produkter samt närbelägen verksamhet i fråga om entreprenader och tjänster. Fler etappmål återfinns under Hållbart transportsystem, mål 6. SUNDARE HELSINGBORG MILJÖMÅL 37

38

Hållbar planering och skötsel Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Det innebär att vi måste planera stads- och landsbygdsmiljö utifrån perspektivet om ett långsiktigt hållbart samhälle. Exempel på detta är att exploatering i första hand sker genom förtätning av befintlig stadsmiljö och genom utbyggnad i områden som har nära till kollektivtrafik, samt att vi värnar den högklassiga åkermarken. Att planera och sköta staden på ett hållbart sätt innebär också att värna våra fina och ibland unika naturområden, både till havs och på land, och att gynna den biologiska mångfalden, exempelvis genom återskapande av våtmarker eller att lämna högstubbar kvar i skogen. Kopplingar till nationella mål Hållbar planering och skötsel innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och ett rikt växtoch djurliv. Området har även stor betydelse för arbetet med att nå miljömålen bara naturlig försurning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, levande skogar och ett rikt odlingslandskap samt folkhälsomålen miljöer och produkter, fysisk aktivitet samt barns och ungas uppväxtvillkor. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till hållbar planering och skötsel. Dessa doku ment listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktsplan 2010, innehåller exempelvis mål om att staden ska profilera sig som en attraktiv boendemiljö, och att verksamheter ska lokaliseras efter logistiska förutsättningar. Boendeprogram 2007 2011, innehåller exempelvis mål om årligt nettotillskott av bostäder och om kretsloppstänkande och varsamhet med miljön vid bostadsbyggande. HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL 39

Plan för hållbar utveckling, innehåller exempelvis mål om att befintliga grönområden ska värnas. Naturvårdsplan, innehåller mål om skydd och skötsel av specifika naturvärden som klassats som skyddsvärda. Mångbruksplan 2008, innehåller exempelvis mål om att barrskogen på sikt ska ersättas med lövskog. 40 HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL

Miljömål 17. AREALEN GRÖNA OCH BLÅ YTOR SKA ÖKA NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 17 a. Långsiktiga mål för vilken areal som krävs för värdefulla SBN biotopers bevarande ska definieras senast 2013. Mål för minsta areal bör baseras på vilka hotade arter som finns i Helsingborg och vilka arter och biotoper som ska prioriteras. 17 b. Till 2015 ska staden ha ökat arealen våtmarker med 50 hektar, SBN respektive NSVA slåttermark med 5 hektar, betesmark med 15 hektar och lövskog genom nyplantering med 20 hektar. 17 c. Senast år 2015 ska en strategi för den gröna och blå strukturen SBN i Helsingborg ha antagits av kommunfullmäktige. Strategin för grönstrukturen bör definiera mål för tillgång, nåbarhet och kvalitet för grönområden, aspekter för biologisk mångfald och ekologiska tjänster 8 även i stadsmiljön. Arbetet görs lämpligen inom ramen för Grönstrukturprogrammet. 8 I detta sammanhang menas till exempel växternas förmåga att utjämna temperaturskiftningar, att ge skugga samt rena luft och vatten. HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL MILJÖMÅL 41

18. VÄRDEFULLA NATUR- OCH KULTURMILJÖER SKA SKYDDAS OCH UTVECKLAS NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 18 a. Senast år 2015 ska följande naturområden utgöra naturreservat: SBN Örby ängar, Pålsjö skog, Bruces skog och Rååns dalgång uppströms Gantofta. Ett reservatsbeslut innebär ett långsiktigt skydd och att en skötselplan antas för att behålla och utveckla bevarandevärdena i området. Behov av skydd för fler naturområden kommer att utredas inom delmål 18 e. 18 b. Senast år 2012 ska det marina området Grollegrund utgöra naturreservat. SBN 18 c. Senast 2013 ska ett uppföljningssystem vara framtaget som visar SBN andelen kulturhistoriskt värdefulla byggnader som skyddas respektive ges rivningslov. En jämförelse av bevarandeprogram och detaljplaner ska ske för att se hur stor andel som hittills är skyddat. Tydligast görs detta med GIS-verktyg. 18 d. 50 % av alla orter eller stadsdelar i tätorten i kommunen ska senast 2015 omfattas SBN respektive KN av områdesspecifika bevarandeprogram som är max 20 år gamla. 18 e. Ett natur- och kulturmiljöprogram för kommunen tas fram senast 2014. KN respektive SBN 42 HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL MILJÖMÅL

19. SKÖTSELN AV NATUR- OCH KULTURMILJÖER SKA VARA GOD NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 19 a. Under 2012 ska en metod för skonsam dikesrensning tas fram SBN som därefter ska följas vid behov på stadens mark. 19 b. Senast 2014 ska en plan ha tagits fram för att förbättra den ekologiska statusen i Helsingborgs vattendrag. En del av arbetet är att identifiera värdefulla åstränder, bäckstränder och översvämningsbenägen mark. Arbetet kan med fördel samordnas med arbetet i en vattenstrategisk plan. SBN 19 c. Senast 2015 ska minst 10 % av stadens granskog ha ersatts med lövskog av lokalt ursprung. SBN Bör samordnas med etappmål 17 b. HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL MILJÖMÅL 43

20. HUSHÅLLNING SKA SKE MED MARK OCH ANDRA RESURSER NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 20 a. Minst 95 % av all exploatering ska följa de utvecklingsprinciper som anges i Översiktsplan 2010. SBN Räknat i areal mark som tas i anspråk av verksamheter respektive antal bostäder. 20 b. Senast 2013 ska Helsingborgs markpolicy 9 vara kompletterad så att den KS utöver exploateringsintressen även omfattar mark för rekreation, våtmarker, värdefulla naturmiljöer med mera. Strategi för stadens markförvärv eller markrättigheter tas fram. Gäller till exempel våtmarker, biologisk mångfald, ridvägar och natur- och rekreationsstråk. 20 c. Statistik för hur mark tas i anspråk för bebyggelse ska föras SBN för nya detaljplanerade områden mellan 2011 2015. Exempel på statistik kan vara exploateringsgrad, närhet till kollektivtrafik, grönområden, förändring av markförhållanden, hårdgjorda ytor samt åkermarkens klassificering. 20 d. Senast 2012 ska staden ha utarbetat riktlinjer och strategi för hållbar förtätning. SBN Arbetet genomförs lämpligen inom det kommande arbetet med fördjupnings-pm»förtätning«enligt översiktsplanen. 20 e. Områden med ytligt eller rörligt grundvatten som är viktiga SBN ur naturmiljösynpunkt identifieras senast 2015. Kan med fördel samordnas med arbetet i en vattenstrategisk plan. 9 Dokumentet är framtaget av KSF, mark- och exploateringsenheten. 44 HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL MILJÖMÅL

21. INFORMATION OM NATUR- OCH KULTURVÄRDENA SKA FÖRBÄTTRAS NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 21 a. Staden ska genomföra årliga informationsinsatser kring svenska lantraser KN och äldre kulturväxter för att öka intresset för och kunskapen om dessa. Avser främst aktiviteter på Fredriksdals museer och trädgårdar och Sofiero. 21 b. Två nya naturpunkter med tillhörande lärarhandledning ska vara färdigställda till år 2015. SBN 21 c. Staden ska genomföra minst en årlig aktivitet för allmänheten i naturområde SBN med naturguidning eller liknande. HÅLLBAR PLANERING OCH SKÖTSEL MILJÖMÅL 45

46 RENT VATTEN

Rent vatten Helsingborgs stad tar ställning för miljön. Detta ställningstagande innebär att staden bör ta särskild hänsyn till grundvattnet, vattendragen och havet. Staden har en viktig roll när det gäller att utveckla och skydda våra vattenmiljöer. Staden har ett speciellt ansvar för att även i framtiden kunna förse den växande befolkningen med friskt dricksvatten. Detta kräver en framsynt hållning och att vi även sträcker oss utanför kommunens gränser för att säkert skydda de områden vårt grundvatten kommer ifrån. I våra vattendrag och hav finns en i många avseenden särskilt skyddsvärd fauna. Staden måste värna denna, inte bara genom att anordna reservat, utan också genom att förhindra näringsläckage och tillförsel av förorenande ämnen. Utan detta arbete kan vi inte säkerställa en bra och för framtiden hållbar artrikedom i havet och i vattendragen. Kopplingar till nationella mål Rent vatten innehåller mål och etappmål som framförallt syftar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv samt det nationella folkhälsomålet miljöer och produkter. Kopplingar till andra kommunala måldokument I Helsingborgs stad finns andra dokument med mål som har koppling till rent vatten. Dessa dokument listas nedan tillsammans med exempel på mål som finns där. Översiktplan 2010, innehåller exempelvis mål om att utveckla kommunens kustlinje, vilket exempelvis innebär att bebyggelse inte ska få ske längst kusten. RENT VATTEN 47

Kustkontrollprogrammet, är ett arbete som genom provtagning kontrollerar miljön längs vår kuststräcka. Syftet med programmet är att verka för en god vatten miljö i Öresund. VA-strategin, innehåller en tidsplan för när berörda områden ska anslutas till kommunalt avlopp. 48 RENT VATTEN

Miljömål 22. TILLGÅNG TILL GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET OCH I TILLRÄCKLIG MÄNGD SKA SÄKRAS NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 22 a. Senast 2011 ska underlag till reviderade vattenskyddsföreskrifter NSVA för Örby berggrundvattentäkt ha översänts till länsstyrelsen. 22 b. Senast 2015 ska viktiga inströmningsområden ha identifierats SBN och en tidplan ha upprättats för skydd av dessa. 22 c. Senast 2015 ska viktiga uttagsområden för långsiktig framtida dricksvattenförsörjning SBN ha inventerats och en tidplan ha upprättats för skydd av dessa. 22 b 22 c. Målet avser både skydd av grundvattenförekomstens framtida skyddsområde samt skydd mot exploatering som kan komma i konflikt med inströmningsytor och möjliga uttagspunkter. Länsstyrelsen har initierat ett liknande arbete för regionen. Staden kommer att medverka i detta arbete som även troligen kommer att vara till nytta i arbetet med etappmålen. RENT VATTEN MILJÖMÅL 49

23. TILLFÖRSEL AV NÄRINGSÄMNEN OCH FÖRORENINGAR TILL VATTENDRAG, SJÖAR OCH HAV SKA MINIMERAS NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 23 a. En för stadsbyggnads- och miljönämnden gemensam strategi NSVA för vatten och avlopp på landsbygden antas under 2011. Görs i samarbete med MN och SBN. 23 b. Arbetet med att informera och ställa krav på åtgärder av enskilda MN avloppsanläggningar inom prioriterade områden görs under perioden 2011 2015 De områden som är prioriterade beskrivs i stadens VA-strategi. Kraven riktas mot fastighetsägare i s.k. prioriterade områden där anslutning till kommunala spillvattennätet inte är möjlig och där närliggande vattendrag inte uppnår god ekologisk status enligt Vattenmyndighetens klassning. 23 c. Senast 2011 ska förorenad mark som riskerar att översvämmas ha kartlagts. SBN Ökad nederbörd till följd av klimatförändring ökar risken för föroreningar till ytvatten till följd av översvämningar. Det är en del av anpassningsproblematiken där även stigande havsnivå med mera ingår. Kartläggningen är ett underlag till planering inom VA, detaljplanering och bygglov. Arbetet kan med fördel samordnas med fördjupnings-pm»klimat och stigande havsnivåer«. 23 d. Senast 2015 ska kemisk bekämpning ha upphört på den mark som ägs Samtliga nämnder av Helsingborgs stad. Sådan mark där bekämpning behövs av säkerhets- och styrelser eller hälsoskäl undantas. För åkermark gäller delmål 14 e. Undantag medges av MN. Se även MNs riktlinjer för kemisk bekämpning i Helsingborg. 50 RENT VATTEN MILJÖMÅL

FORTS. NR ETAPPMÅL/AKTIVITET ANSVARIG 23 e. Senast 2011 ska dagvattnets föroreningsgrad kartläggas NSVA för Helsingborgs stads olika avrinningsområden. Föroreningsgrad räknas fram, baserat på typ av verksamhet inom respektive område. Koppling finns till prioriterade ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten. Kan med fördel samordnas med fördjupnings-pm»vattenplan statusklassning, miljökvalitetsnormer, rening«enligt översiktsplanen. 23 f. Senast 2015 ska en detaljerad plan för miljöriktig hantering av dagvatten finnas. NSVA Miljöriktig hantering av dagvattnet innebär till exempel användande av öppna dagvattenlösningar och utformning av dagvattenmagasin för att främja den biologiska mångfalden. 23 g. Senast 2011 tas riktlinjer fram för dagvatten som får släppas ut till recipient. MN Arbetet kan med fördel samordnas med fördjupnings-pm»vattenplan statusklassning, miljökvalitetsnormer, rening«enligt översiktsplanen. 23 h. Senast 2015 genomförs en kartläggning av industrins användning av farliga ämnen MN respektive prioriterade ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten som kan leda till utsläpp. Undersökningen inkluderar behovet av mätningar kopplat till dagvatten och vattendrag som mynnar till recipienten. 23 i. Senast 2012 utreds om det finns behov av att utöka kustkontrollprogrammet med ytterligare MN screening avseende prioriterade ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten eller andra farliga ämnen. RENT VATTEN MILJÖMÅL 51