VÄLFÄRDSBOKSLUT. Bengtsfors Kommun. Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 0531-526000 www.bengtsfors.se

VÄLFÄRDSBOKSLUT Bengtsfors Kommun 214 Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 531-526 www.bengtsfors.se

OM FOLKHÄLSA OCH VÄLFÄRDSREDOVISNING Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar befolkningens välfärd, livskvalitet och levnadsvillkor. En god hälsa har inte bara betydelse för enskilda människors välbefinnande och livskvalitet, utan även för samhällsekonomin. FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå. Ytterst handlar folkhälsa om i vilket samhälle vi vill leva. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren, exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och sjukvård. De påverkas också av den omgivande livsmiljön, fysisk och psykosocial, där vi bor, arbetar och tillbringar vår fritid samt av individernas egna val och levnadsvanor. Sveriges riksdag har antagit ett nationellt folkhälsomål. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål har sedan delats upp i elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barns och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 1 Matvanor och livsmedel 11 Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel. FOLKHÄLSA OCH SAMHÄLLSEKONOMI Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. Hälften av kostnaderna är en följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Offentliga sektorns fokusering på styrning och uppföljning för kortare tidsperioder, som budgetår och mandatperioder, innebär svårigheter för finansiering av förebyggande arbete. Vinsterna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Det förebyggande arbetet skapar med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning.

ATT FUNDERA ÖVER Förebyggande insatser kostar pengar idag men ger lägre utgifter i framtiden. När kommuner investerar i tidiga förebyggande åtgärder är det ofta andra samhällsaktörer som får minskade kostnader. Hur hanterar vi det? Hur använder vi välfärdsredovisningen i vår verksamhet och i de politiska diskussionerna VÄLFÄRDSREDOVISNING Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommun befolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. Välfärdsredovisning Uppföljning/ utvärdering Mål och prioriteringar Åtgärder och metoder Beslut Redovisningen består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för Fyrbodals kommuner. Dessa kompletteras med nyckeltal knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan och är sådana som på olika sätt är påverkbara, inte minst genom politiska beslut. Den statistik som presenteras är i första hand från offentliga källor och den senast tillgängliga.

OM FOLKHÄLSA OCH VÄLFÄRDSREDOVISNING 2 Innehåll Bakgrunds- indikatorer 5 1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 8 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 8 2 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 12 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 12 3 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 17 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 17 4 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 21 HÄLSA I ARBETSLIVET 21 5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 23 MILJÖER OCH PRODUKTER 23 6 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 26 HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 26 7 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 27 SKYDD MOT SMITTSPRIDNING 27 8 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 28 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA 28 9 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 3 FYSISK AKTIVITET 3 1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 31 MATVANOR OCH LIVSMEDEL 31 11 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E 35 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL 35

Bakgrundsindikatorer BENGTSFORS KOMMUN Bengtsfors kommun är en av fem kommuner i Dalsland. I Bengtsfors kommun bor knappt 1 människor. Kommunens yta är 89 kvadratkilometer, vilket innebär 11 invånare per kvadratkilometer. Kommunen är mest känd för sina natursköna omgivningar och Dalslands kanal som rinner genom flera orter i kommunen. Bengtsfors kommun präglas också av en lång tradition inom konst och hantverk. Här finns Stenebyskolan som bedriver hantverksutbildningar med konstnärlig inriktning på grund-, påbyggnads- och högskolenivå inom trä, metall och textil. Bengtsfors kommun har det senaste decenniet haft en negativ befolkningsutveckling. Befolkningen har minskat från 12 443 personer år 197 till 955 personer år 213. Befolkning 14 12 1 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 213 Totalt 12443 12347 12198 11891 11927 11491 1896 1225 9791 955-14 år 2242 2284 213 229 229 2112 1874 151 1277 1268 15-29 år 2348 234 2183 2151 2173 1856 1645 1545 164 1535 3-44 år 1933 1885 2173 2262 2259 253 1949 1782 149 1344 45-59 år 2649 24 218 1923 1885 215 2254 2174 25 1955 6-74 år 2417 2469 256 2279 2117 1888 1763 1824 217 2176 75-89 år 816 918 134 118 1313 1324 1258 1217 1165 1135 9+ år 38 51 64 67 88 18 153 173 143 137 Källa: SCB, Befolkning Som diagrammet visar, har det skett en befolkningsminskning i Bengtsfors kommun sedan 197. Minskningen är dock inte lika stor i alla åldersgrupper. Den största minskningen finns bland de yngsta åldersgrupperna, medan de äldre åldersgrupperna inte minskat lika mycket, eller till och med ökat de senaste åren.

Ett annat sätt att visa befolkningssammansättningen är med befolkningspyramider. Nedan visas befolkningspyramiden för Bengtsfors kommun, Västra Götalandsregionen och Sverige i december 213. Den vänstra sidan av befolkningspyramiden visar andelen (%) kvinnor i befolkningen och den högra visar andelen (%) män, uppdelar på olika åldersintervaller -94 år. Källa: Folkhälsomyndigheten/faktablad. Befolkningspyramiderna visar att det generellt, i Bengtsfors kommun såväl som i riket, sker en utveckling mot en allt äldre befolkning. Det blir allt fler äldre, samtidigt som det föds allt färre barn. Befolkningspyramiden för Bengtsfors kommun ser dock lite annorlunda ut än de för länet och riket. Det finns betydligt färre personer i åldersgrupperna 25-39 år. Tabellen nedan visar antalet in- och utflyttade i olika åldersgrupper under 213, uppdelade på kön i Bengtsfors kommun, Västra Götalandsregionen och riket. In-utflyttade 25 2 15 1 5 Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Inflyttade Utflyttade Kvinnor Män Totalt 18-24 år 62 83 66 6 128 143 25-54 år 11 92 128 13 229 195 55- år 26 36 19 3 45 66 Källa: Folkhälsomyndigheten/databas. SCB. Tabellen visar att in- och utflyttningsnettot i kommunen för åldersgrupperna 18-24 år samt 55- år har en större del utflyttade medan för åldersgruppen 25-45 år har 34 st fler inflyttade.

VÄRT ATT VETA Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar kraftigt och det är den största enskilda orsaken till att medellivslängden i Sverige har ökat under de senaste decennierna. Minskningen i dödlighet har gått snabbare bland män än bland kvinnor. Därför minskar också könsskillnaderna i medellivslängd. Vid 3 års ålder har kvinnor i genomsnitt 54, år kvar att leva och män 5,7 år vilket innebär att könsskillnaden är 3,3 år. Motsvarande skillnad i livslängd mellan personer med kort och lång utbildning är 5 år, alltså större än skillnaden mellan kvinnor och män. Folkhälsan i Sverige Årsrapport 214 Folkhälsomyndigheten Källa: SCB. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsa. Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå, genom enskilda individuella val som till exempel tobaks- och matvanor. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. I Sverige ser man att den mindre allvarliga ohälsan ökat de senaste 2 åren, samtidigt som också livslängden ökat. Med återstående medellivslängd vid födseln menas det antal år som människor i medeltal kan förväntas leva, om de i varje ålder skulle löpa samma risk att dö som motsvarande åldersgrupp haft under de senaste åren. 85 84 83 82 81 8 79 78 77 76 Dals-Ed Färgela nda Medellivslängd Bengtsf ors Melleru d Åmål Län Riket Kvinnor 83,1 83,4 82,9 83,2 83,9 83,5 83,5 Män 8,2 8,6 78,7 79,2 79,1 79,8 79,7 Källa: Folkhälsomyndigheten/databas. SCB. 213 har Bengtsfors kommun en lägre beräknad medellivslängd än övriga Dalsland, länet samt riket.

1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. Att minska utanförskap är ett centralt mål nationellt. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. VALDELTAGANDE Studier visar att det finns ett statistiskt samband mellan låg delaktighet i allmänna val och sämre självskattad hälsa. Valdeltagande och socialt deltagande har även samband med upplevd otrygghet i närsamhället. 1 Andel (%) röstande 82 8 78 76 74 72 7 Riksdag Landsting Kommun Bengtsfors 26 78,9 74,2 75,3 Bengtsfors 21 8,5 73,7 75,1 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. (SCB) FRÅGA POLITIKER Sedan 29 har besökare på kommunens hemsida möjlighet att ställa frågor till våra politiker. 29 ställdes 18 frågor och 213 3 frågor. Alla svar finns publicerade på hemsidan där frågeställare förblir anonym. 1 Folkhälsopolitisk rapport 25

1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET SOCIALT DELTAGANDE Socialt deltagande spelar stor roll för hälsan. Bland annat visar studier att personer med starka band till sin familj och andra i omgivningen lever längre och har bättre hälsa än isolerade personer. Social deltagande kan ge ökad kapacitet att återhämta sig efter sjukdom. Socialt deltagande har också en indirekt effekt på hälsan eftersom det ofta påverkar levnadsvanorna. Formerna för socialt deltagande kan variera mellan olika åldersgrupper, olika utbildningsnivåer och mellan olika socioekonomiska grupper. Ett mått på deltagande är antalet sociala aktiviteter en individ deltagit i de senaste tolv månaderna. Lågt socialt deltagande räknas som deltagande i endast en social aktivitet. Andel som har lågt socialt deltagande 213 1 8 6 4 2 27-21 28-211 29-212 21-213 Kvinnor 22 26 28 28 Män 27 31 29 29 1 8 6 4 2 Andel som har lågt socialt deltagande 21-213 Riket Dals-Ed Färgeland a Bengtsfor s Mellerud Åmål Kvinnor 19 3 25 28 27 26 Män 22 33 31 29 35 31 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. (Nationella folkhälsoenkäten) I Bengtsfors kommun är andelen män som deltar i social aktivitet fler än övriga Dalslandskommuner. Jämfört med riket ligger Dalslandskommunerna högt i lågt socialt deltagande.

1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET FÖRÄLDRAPENNING Föräldrarna har en avgörande betydelse för barnens hälsa. En grundläggande tanke i svensk välfärdspolitik har därför varit att erbjuda föräldrar goda levnadsvillkor som är en av utgångspunkterna för ett gott föräldraskap. Ett uttryck för denna inställning är föräldrapenningen som gör det ekonomiskt möjligt för en av föräldrarna att vara hemma med ett barn under drygt ett år. Ny kännedom som tillkommit sedan slutet av 199-talet talar vidare för att det med relativt enkla resurser också går att främja ett gott samspel mellan barn och föräldrar som därigenom kan minska risken för olika hälsoproblem 2. Andel (%) utbetalda dagar med föräldrarpenning 213 1 8 6 4 2 kvinnor Män Källa: Försäkringskassan Det är betydligt vanligare att kvinnor tar ut föräldradagar än att män gör det. I hela riket tas ca tre fjärdedelar av alla föräldradagar av kvinnor, medan en fjärdedel tas av män. 1 8 6 4 2 Föräldrapenning-mäns andel uttagna nettodagar 21 211 212 213 Riket 23,1 24 24 25 Bengtsfors 2,7 2 16 17 Lagen (28:313) om jämställdhetsbonus tillämpas på föräldrapenning som betalas ut för: barn som är födda efter den 3 juni 28. adopterade barn där föräldern fått barnet i sin vård efter 3 juni 28. Källa: Försäkringskassan Det blir allt vanligare att män tar ut föräldradagar. Andelen dagar med föräldrapenning som tas ut av män i Bengtsfors har dock minskat sista året, men inte i riket. Jämställdhetsbonus -Delar på föräldraledigheten. Som en jämställdhetsåtgärd räknas jämställdhetsbonusen. Den är tänkt att vara ett incitament för att få föräldrar att i högre utsträckning dela på föräldrapenningdagarna, men har också till syfte att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. 3 2 FHI- föräldrastöd 21 3 Försäkringskassans-Vägledning 29:3 Version 4 Jämställdhetsbonus.

Jämställdhetsbonus 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 8 6 4 2 212 213 Antal dagar 649 754 Antal barn 36 4 Källa: Försäkringskassan Jämställdhetsbonus ges efter när den förälder som varit föräldraledig kortast tid har tagit ut föräldrapenning i 6 dagar. För varje dag därefter som den föräldern tar ut föräldrapenning får båda föräldrarna 5 kronor var. Jämställdhetsbonusen är skattefri och betalas ut automatiskt. Man måste ha gemensam vårdnad. För Bengtsfors kommun har det senaste åren antal barn och antal dagar haft en positiv riktning.

2 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan ekonomiska och sociala förutsättningar, trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och en god folkhälsa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa och ökar ojämlikheten i hälsa. UTBILDNINGSNIVÅ En viktig komponent i välfärd är utbildning, eftersom möjligheterna till arbete och försörjning blir bättre med en god utbildning. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbildningskrav ofta gynnsamma. Arbetsuppgifterna är ofta stimulerande och arbetsmiljön är sällan smutsig eller bullrig. Dessutom är arbetena sällan fysiskt tunga. Studier har visat att personer med låg utbildningsnivå har en ökad risk att drabbas av sjukdom och för tidig död jämfört med personer med hög utbildning. Utbildning i sig har även visat sig ha betydelse för hälsan. Utbildningsnivån hos befolkningen har ökat i Sverige de senaste fyrtio åren. Andelen personer med eftergymnasial utbildning har ökat, speciellt bland kvinnor. Andel eftergymnasial, 25-47 år 1 8 6 4 2 21 211 212 213 Kvinnor 24 25 25 26 Män 14 15 14 15 Totalt 19 19 2 2 1 8 6 4 2 Riket Län Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Andel eftergymnasial. 213 Dals- Ed Färgela nda Bengts fors Meller ud Åmål Totalt 25-74 år 38 38 2 2 2 21 25 I Bengtsfors kommun finns en lägre andel med eftergymnasial utbildning än i riket. Bland män är det en lägre andel som har eftergymnasial utbildning, både i Bengtsfors kommun och i riket.

2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR SKILLNAD I INKOMST Ojämlika inkomster påverkar den genomsnittliga hälsonivån i ett samhälle. Människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Vid stor inkomstojämlikhet blir den genomsnittliga hälsonivån i samhället lägre än vid låg inkomstojämlikhet givet en och samma medelinkomst i samhället. 4 Sverige har relativt låg inkomstspridning, vilket inverkar positivt på hälsan.. Andel Hög/ låginkomsttagare 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinna Män Kvinna Män Höga inkomster Låga inkomster 212 5 17 23 23 211 4 17 24 22 21 4 17 23 22 29 4 17 23 22 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel hög/låginkomsstagare 212 Kvinna Män Kvinna Män Höga inkomster Låga inkomster Riket 12 27 21 19 Län 11 27 21 18 Dals-Ed 5 13 2 25 Färgelanda 5 15 19 16 Bengtsfors 5 17 23 23 Mellerud 5 15 21 22 Åmål 5 19 21 2 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Bengtsfors kommun, liksom de övriga Dalslandskommunerna, har en jämfört med riket, betydligt lägre andel höginkomsttagare, både kvinnor och män. Andelen låginkomsttagare är däremot större i Bengtsfors kommun än i riket och länet. 4 Välfärd, jämlikhet och folkhälsa vetenskapligt underlag för begrepp,mått och indikatorer

2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISKT STÖD Resultat från folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät visar att nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland personer som har socialbidrag, är i ekonomisk kris, saknar kontantmarginal, är låginkomsttagare och är arbetslösa 5. 15 Antal personer med ekonomiskt stöd 213 1 5 mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec 211 212 213 Under 26 år Över 26 år Totalt Källa: socialkontoret, Bengtsfors kommun Totalt har antal personer med ekonomiskt stöd, speciellt under 26år, ökat i Bengtsfors. ARBETSLÖSHET Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och hälsa, men det är dubbelriktat i och med en selektion som stöter ut personer med ohälsa från arbetsmarknaden. Det finns dock ett samband mellan psykisk ohälsa och arbetslöshetens längd och studier som visar på att den psykiska ohälsan påverkas av övergång mellan betalt arbete och olika former av arbetsförlust. 212 213 I aktivitet 25-44 år 4,4 4,3 I aktivitet 16-24år 16,4 19,4 Öppet arbetslösa 25-44 år Öppet arbetslösa 16-24 år Andel arbetslösa i Bengtsfors 1 8 6 4 2 4,2 5,1 1,9 9,2 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. 5 Folkhälsopolitisk rapport 25

2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel arbetslösa 213 Riket Län Dals- Ed Färgel anda Bengt sfors Melle rud Åmål I aktivitet 25-44 år 3,3 3,2 3,6 3,8 4,3 4 5,6 I aktivitet 16-24 år 1,9 9,5 1,1 13 19,4 13,3 21,4 Öppet arbetslösa 25-44 år 5,2 5 5,3 5 5,1 5 6,8 Öppet arbetslösa 16-24 år 7,8 7,6 8,9 6,1 9,2 7,9 13,4 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Arbetslösheten är högre bland Dalslandskommunerna än i riket. I Bengtsfors är det främst åldersgruppen 16-24år som ligger högt.

2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR VÅLDSBROTT Våldsbrott innebär i det här fallet dödligt våld, försök till mord eller dråp, misshandel (inkl. grov), våldtäkt (inkl. grov), grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning, våld mot tjänsteman och rån (inkl. grovt). Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället, vilket är svårt att göra exakt, eftersom det bara är de brott som anmäls till och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten, ökningen kan ju till exempel bero på att det blivit vanligare att brotten anmäls. Antal anmälda brott per 1 inv. 213 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 Antal brott 727 86 1 11 88 Därav våldsbrott 66 75 84 5 Källa: BRÅ 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Antal anmälda brott per 1 inv. 213 Riket Län Dals- Ed Färgel anda Bengts fors Meller ud Åmål Antal brott 1 46 1 48 655 816 88 1 5 867 Därav våldsbrott 19 99 74 47 5 6 74 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Antalet anmälda brott/1. invånare är lägre i Bengtsfors kommun och de övriga Dalslandskommunerna än i riket.

3 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. De viktigaste faktorerna för barns och ungas hälsa är familjen, skolan och fritiden. Genom insatser som påverkar familje- och skolförhållanden kan barns och ungdomars hälsa främjas och skillnader i uppväxtvillkor utjämnas. Genom att ge föräldrar stöd i föräldraskapet kan barns hälsa påverkas positivt. BARNFATTIGDOMSINDEX Förhållanden under barndomen har stor betydelse för hälsan under hela livet. Goda relationer mellan barn och föräldrar ökar möjligheten till en god hälsa. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Rädda Barnen sammanställer årligen ett nationellt barnfattigdomsindex som baseras på att inget barn ska växa upp i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag. Med låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för baskonsumtion och boende. 6 För gränskommuner till Norge, Finland och Danmark, som har omfattande arbetspendling över gränsen, kan redovisningen för låg inkomststandard vara missvisande, och leda till en överskattning av antalet barn i familjer med låg inkomststandard. 7 29 21 211 212 Antal barn -17 år 1668 1597 1587 1549 Barn totalt som finns i 15 % 18 % 17 % 15 % ekonomiskt utsatta hushåll Barn med utländsk 2 % 2 % 21 % 22 % bakgrund Barn med utländsk 39 % 42 % 4 % 32 % bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 9 % 11 % 11 % 1 % Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata.. Bengtsfors kommun har en större andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll än länet och riket. 6 www.livsmoljöberometern.sundsvall.se 7 Rädda Barnen www.rb.se

3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR KARIESFRIHET Tandhälsan bland barn och ungdomar har haft en gynnsam utveckling i Sverige sedan 197-talet. Den satsning som gjorts på förebyggande arbete inom tandvården har medfört positiva effekter på folkhälsan. Emellertid har det skett en stagnation från omkring 1996-1997 och bland 12-åringar har till och med en försämring skett av tandhälsan. Tandhälsan hos barn i socioekonomiskt svaga grupper är påtagligt sämre jämfört med andra barn. Undersökningar har visat att karies är vanligare bland barn från arbetarhem och speciellt bland barn med utländsk bakgrund. Andel kariesfria barn i Bengtsfors kommun 1 8 6 4 2 3år 6år 19år 29 21 211 212 213 Källa: Folktandvården, Bengtsfors I Bengtsfors kommun har 6 och 19 åringarnas tandhälsa blivit allt bättre. Från 212 till 213 har det skett en minskning bland barn i 6års åldern. 212 har man valt att inte följa 3 åringarna som tidigare. SKOLFÖRHÅLLANDEN Under sin uppväxt tillbringar barn mer än 15 timmar i skolan. Barnens hälsa påverkas av skolmiljön, exempelvis det psykosociala klimatet mellan eleverna, skolans fysiska utformning och elevernas möjlighet att utöva inflytande över skolarbetet. 8 En god skolmiljö kännetecknas av lärare som ger tydliga instruktioner, återkopplar till eleverna och som har höga förväntningar på eleverna. 9 1 8 6 4 2 Andel elever med behörighet till gymnasieskolan våren 21 våren 211 * våren 212 våren 213 Totalt 8 72 89 87 Flickor 77 65 9 88 Pojkar 82 78 89 86 8 Folkhälsorapport 25 9 Folkhälsopolitisk rapport 25

3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 1 8 6 4 2 Andel elever med behörighet till gymnasieskolan 213 Totalt Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Mellan läsåren 1997/98 och 29/1 gällde lägsta behörighet som minst betyget godkänd i eng, ma och sv/sva. *Inför hösten 211 infördes olika krav för att vara behörig att söka till en gymnasieutbildning beroende på om man väljer yrkesförberedande eller högskoleförberedande program. För yrkesprogram behövs godkänt i ytterligare fem ämnen och för högskoleförberedande program behövs godkänt i ytterligare nio ämnen. Från och med läsåret 21/11 visas därför behörighet till yrkesprogrammen. Elever behöriga till gymnasieskolan har ökat bland både flickor och pojkar det senaste året. Skolan har till uppgift att utveckla barns kompetenser. Kompetenser är i sin tur hälsofrämjande. Det finns ett visst forskningsstöd för att exempelvis lärartäthet i förskolan och skolan, särskilda pedagogiska insatser samt lärarnas kompetens har betydelse för barns och ungdomars skolprestationer och psykiska hälsa 1 1 Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning i grundskolan 8 6 4 Bengtsfors 2 21 211 212 213 1 Socialstyrelsen. Tänk långsiktigt!

3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Andel (%) lärare med pedagogisk utbildning i grundskolan 213 1 8 6 4 2 Dals-Ed Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål 213 86 93 91 81 94 Källa: Skolverket Andelen lärare med pedagogisk utbildning har ökat i Bengtsfors kommun de senaste åren. SIMKUNNIGHET Enligt läroplanen för skolan, Lgr 11, ska en elev i årskurs 6 kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. Simkunnighet definieras enligt Svenska Livräddningssällskapet som följande: simma 2 meter varav 5 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna Badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. För att få godkänt betyg i slutet av årskurs 6. Andel simkunniga 1% 8% 6% 4% 2% % 211 212 213 Årskurs 6 93% 96% 83% Källa: Bengtsgården Andelen simkunniga i Bengtsfors kommun har sjunkit det senaste året i årskurs 6.

4 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E HÄLSA I ARBETSLIVET Arbete ger förutom inkomst även social identitet och socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. Arbetslivet berör stort sett alla under en stor del av livet. Arbetsmiljön och anställningsformerna påverkar hälsan i arbetslivet, men också möjligheten till balans mellan arbete och fritid. Det finns samband mellan hälsa i arbetslivet och ekonomisk tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. OHÄLSOTAL Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna 2-64. Alla dagar är omräknade till "heldagar" - t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. Ohälsotal, 2-64 år, Bengtsfors kommun 8 6 4 2 21 211 212 213 Män 28 26 24 23 Kvinnor 43 38,5 38 38,5 Ohälsotal, 2-64 år, 213 I slutet av 199-talet ökade ohälsotalet (bland förvärvsarbetande 2-64 år) som nådde en topp år 23 med 55,8 dagar för kvinnor och 37,3 dagar för män i genomsnitt för riket. Därefter har ohälsotalet minskat. Ohälsotalet i riket är fortfarande påtagligt högre för kvinnor än för män men skillnaderna mellan könen har minskat successivt. Källa: Folkhälsomyndigheten/försäkringskassan 5 4 3 2 1 Riket Län Dals-Ed Färgela nda Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Bengtsf ors Melleru d Åmål Kvinnor 34,5 37 45 47,5 38,5 46,5 42 Män 23,5 25 24,5 3,5 23 34 27 Ohälsotalet är högre bland kvinnor än bland män i Bengtsfors kommun, liksom i övriga Dalslandskommuner. I jämförelse med riket ligger ohälsotalet i Bengtsfors kommun högt.

4 HÄLSA I ARBETSLIVET ARBETSSKADOR Antal anmälda arbetsskador /1 förvärvsarbetande 2-64 år i Bengtsfors kommun. 2 15 1 5 29 21 211 212 Kvinnor 6,5 9 11 7 Män 9 9 14,5 7,5 Antal anmälda arbetsskador / 1 förvärvsarbetande, 2-64år 2 15 1 5 Riket Län Dals-Ed Färgelan da Bengtsf ors Melleru d Åmål Kvinnor 9 1 13 9 7 9 12 Män 1 1 7 9 7 1 9 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Det anmäls något fler arbetsolyckor/1 förvärvsarbetande bland män än bland kvinnor i Bengtsfors kommun, ett mönster som går igen i riket och de flesta Dalslandkommuner. Antalet har minskat något i Bengtsfors kommun de senast året.

5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E MILJÖER OCH PRODUKTER Långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Skadeperspektivet dominerar området och syftar till att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med skadesäkra miljöer och produkter, men även förekomsten av självmord och våld kan påverkas med förebyggande insatser. SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Antal skador och förgiftningar/ 1 inv. i Bengtsfors 2 15 1 5 25-29 26-21 27-211 28-212 Kvinnor 3,6 3,4 4,6 4,7 Män 11,6 1,8 11,2 1,2 Skador och förgiftningar. Antal döda per 1 inv. 28-212 2 15 1 5 Dals-Ed Färgelan da Bengtsfo rs Melleru d Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. (Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret) Åmål Län Riket Kvinnor 1 2 5 3 2 3 3 Män 3 7 1 6 7 6 7 Dödligheten i skador och förgiftningar är betydligt högre bland män än bland kvinnor i alla Dalslands kommuner och riket. Bland kvinnor har det skett en ökning i Bengtsfors kommun det senaste året.

5 MILJÖER OCH PRODUKTER Dödligheten bland män i åldern 15 24 år har minskat under 2-talet i riket, efter en tidigare uppgång. Minskningen beror till stor del på att färre dör i trafikolyckor. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. TRAFIKOLYCKOR 5 4 3 2 1 Antal döda och skadade i vägtrafikolyckor/ 1 invånare 5 4 3 2 1 21 211 212 213 Bengtsfors 214 238 219 22 Antal döda och skadade i vägtrafikolyckor/ 1 invånare Dals-Ed Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål Antal 257 35 22 179 319 Källa: trafikanalys, www.trafa.se Antal skadade personer/1 invånare har sjunkit i riket de senaste åren. Även i Bengtsfors kommun kan en minskning ses. Jämfört med övriga Dalslandskommuner, sker det relativt få vägtrafikolyckor i Bengtsfors kommun.

5 MILJÖER OCH PRODUKTER Ingen människa ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv. Källa: Proposition 27/8:11 En förnyad folkhälsopolitik. Att dö till följd av en skada, (självmord och olycksfall sammantaget) är betydligt vanligare bland personer med enbart grundskoleutbildning än bland dem med eftergymnasial utbildning. Källa: Folkhälsorapport 29. SJÄLVMORD Självmord är ett allvarligt folkhälsoproblem som på många sätt drabbar en stor del av befolkningen. Under de senaste femton åren har antalet självmord i Sverige minskat, detsamma gäller större delen av EU. Trenden gäller dock inte ungdomar och unga vuxna, där självmorden legat på samma nivå under en längre tid 11. Antal självmord per 1 inv. Bengtsfors kommun 1 8 6 4 2 25-29 26-21 27-211 28-212 Kvinnor 1,4 1,6 1,7 1,3 Män 5,9 4 4 3,6 1 Antal självmord per 1 inv. 28-212 8 6 4 2 Dals-Ed Färgelanda Bengtsfors Mellerud Åmål Kvinnor,6 1,3,9,6 Män 1,7 1,2 3,6 2,6 1 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Självmordsfrekvensen är högre bland män än bland kvinnor, både i riket och i Bengtsfors. De visar också att självmordsfrekvensen är betydligt högre i Bengtsfors än i övriga Dalslandskommuner, framför allt bland män. 11 Karolinska Institutet

6 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. Hälso- och sjukvården ska i sitt patientarbete inte enbart behandla sjukdom och skada utan också arbeta förebyggande samt främja hälsa. FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT Vår livsstil blir alltmer stillasittande vilket medför en mängd sjukdomar. Ökad fysisk aktivitet kan ha stor inverkan på folkhälsan. I stället för medicinering, kan sjukvården ordinera fysisk aktivitet på recept som en del av behandling. 12 I Bengtsfors kommun har på fysisk aktivitet ordinerats sedan 24. Flera föreningar runt om i kommunen erbjuder aktiviteter som kan skrivas ut på recept. Antal utskrivna FAR i Bengtsfors kommun 15 1 5 211 212 213 Antal FAR 11 63 94 Källa: Närhälsan Bäckefors, Bengtsfors. Utskrivningarna av fysisk aktivitet på recept börjar långsamt sjunka 21 från 28. Under det sista året har antalet ökat igen i Bengtsfors kommun. 12 FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

7 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SKYDD MOT SMITTSPRIDNING I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridningen av smittsamma sjukdomar. Förekomsten av vissa sjukdomar ökar dock och risken för spridning från andra länder är större än tidigare. Förebyggande åtgärder är en förutsättning för att Sverige ska ha ett gott skydd mot smittspridning. Ett exempel är vaccinationsverksamheten, som är en av de mest kostnadseffektiva interventionerna inom folkhälsoområdet. BARNVACCINATIONER Ett klassiskt exempel på ett framgångsrikt folkhälsoarbete är barnvaccinationsprogrammet. Det har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i samhället. Vaccinationstäckningsgraden av kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccinet) sjönk drastiskt till år 22 från att legat kring 95 procent under 199-talet till under 9 procent. Genom aktiva åtgärder från Socialstyrelsen har vaccinationstäckningen ökat. 13 1 8 6 4 2 Andel barnvaccinationer i Bengtsfors 29 bland barn födda 27 21 bland barn födda 28 211 bland barn födda 29 212 bland barn födda 21 Stelkramp 1 1 99 1 Kikhosta 1 1 99 1 MPR 98,5 99 99 99 Andel barnvaccinationer 212, bland barn födda 21 1 8 6 4 2 Stelkramp Kikhosta MPR Riket 98,5 98,5 97,5 Län 98,5 98,5 98 Dals-Ed 1 1 98 Färgelanda 98,5 98,5 98,5 Bengtsfors 1 1 99 Mellerud 96,5 96,5 95,5 Åmål 99 99 98,5 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Så gott som alla barn i Bengtsfors kommun, liksom i övriga Dalslandskommuner och riket i stort, följer vaccinationsprogrammet. 13 Folkhälsorapport 25

8 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap, information om smittspridning samt ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. ABORTER År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan att inhämta tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes flera åtgärder för att försöka förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Antalet tonårsaborter sjönk under 199-talet, men har återigen stigit. 14 5 4 3 2 1 Antal aborter per 1 kvinna i Bengtsfors kommun 25-29 26-21 27-211 28-212 15-19 år 2-29 år 3-44 år 5 4 3 2 1 Antal aborter / 1 kvinnor Riket Län Dals-Ed Färgela nda Bengtsf ors Melleru d Åmål 28-212 21 2 17 19 18 18 21 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Bengtsfors kommun har en relativt låg abortfrekvens. Något ökande för kvinnor 2-29år det sista året. 14 Ungdomar och sexualitet en forskningsöversikt år 25, Margareta Forsberg, Folkhälsoinstitutet 26:18

8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA Ungdomsmottagning I Bengtsfors kommun finns det en ungdomsmottagning som är belägen på Vårdcentralen Nygård. Ungdomsmottagningen är till för ungdomar upp till 25 år och personalen består av barnmorska, kurator och läkare. 15 1 95 9 85 8 75 Antal besök på ungdomsmottagningen i Bengtsfors 21 211 212 213 Antal besök Källa: Ungdomsmottagningen Bengtsfors Antal besökare till ungdomsmottagningen har minskat något år 213. Klamydia Klamydia är nu den i särklass vanligast rapporterade sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige. Klamydiainfektion klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls (med kod) till smittskyddsläkaren i landstinget samt till Smittskyddsinstitutet (SMI). Klamydiainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Sedan 1997 har antalet klamydiafall ökat varje år. Den största ökningen har skett bland ungdomar i åldern 15 till 24 år. 15 Antal utförda tester Antal positiva 21 19 13 211 154 13 212 194 33 213 194 13 Källa: Ungdomsmottagningen Bengtsfors På ungdomsmottagningen i Bengtsfors kommun görs allt fler klamydiatester. Andelen (%) positiva test var mycket högt 212 men 213 har den sjunkit igen. 15 www.smittskyddsinstitutet.se Klamydiainfektion

9 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E FYSISK AKTIVITET Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. I barndomen grundläggs levnadsvanor för resten av livet. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. Kommunerna har en nyckelroll i att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet och ett aktivt liv för sina invånare. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan. Genom att öka den fysiska aktivitetsnivån hos befolkningen kan folkhälsan påverkas positivt. Alla människor erhåller vinster av att vara fysiskt aktiva, men de största vinsterna åstadkoms med insatser bland de minst aktiva. 16 Andel fysiskt aktiva ( 3min/dag) i Bengtsfors 1 8 6 4 2 27-21 28-211 29-212 21-213 Kvinnor Män Andel fysiskt aktiva (3min/dag) 21-213 1 8 6 4 2 Riket Län Dals-Ed Färgelan da Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Bengtsfo rs Melleru d Åmål Andel 65 65 58 66 65 62 65 Förändringar i samhället har inneburit att det finns allt mindre fysisk aktivitet som en naturlig del av vardagen. Att röra sig lite, eller inte alls innebär en ökad risk för ohälsa. En vanlig rekommendation är fysisk aktivitet motsvarande en promenad 3 minuter om dagen. Stillasittande fritid bedöms den ha, som är fysiskt aktiv mindre än två timmar i veckan. 16 FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling

1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E MATVANOR OCH LIVSMEDEL Goda matvanor bidrar till hälsa och minskar risken för övervikt, fetma och karies. Matvanor är komplexa och många olika faktorer spelar in i val av mat, exempelvis kultur och vanor samt tillgänglighet, pris och utbud av olika sorters livsmedel. Såväl ohälsosamma matvanor som otillräcklig fysisk aktivitet har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Undervikt kan också ge negativa hälsokonsekvenser och förekommer till exempel hos äldre när aptiten avtagit och vid ätstörningar. Lågt intag av frukt och grönt Matvanor har stor betydelse för hälsan. En kost som innehåller mycket frukt och grönsaker, har samband med minskad risk för vissa former av cancer, hjärt- kärlsjukdom, diabetes, övervikt och karies. Folkhälsoinstitutet bedömer att ca 5g frukt och grönsaker är en del av goda kostvanor. 17 Andel som äter rekommenderat intag frukt och grönt i Bengtsfors kommun 5 4 3 2 1 27-21 28-211 29-212 21-213 Kvinnor Män I Bengtsfors kommun finns en skillnad mellan kvinnor och män som äter rekommenderat intag av frukt och grönsaker. Män är mindre bra på att äta frukt och grönt inte bara i Bengtsfors utan även i riket. 5 4 3 2 1 Andel som äter rekommenderat intag frukt och grönt Riket Län Dals-Ed Färgelan da Bengtsf ors Melleru d Andel 9 9 4 6 6 5 9 Åmål Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. 17 Folkhälsorapport 28, Västra Götalandsregionen

1 MATVANOR OCH LIVSMEDEL AMNING Ur hälsosynpunkt är amning och bröstmjölk mycket bra för barn. Modersmjölken innehåller ämnen som stärker immunförsvaret. En gynnsam effekt på ämnesomsättningen har även visats och risken att drabbas av övervikt, åldersdiabetes, blodfettsrubbningar och högt blodtryck i vuxen ålder är mindre för barn som ammats. Livsmedelsverket rekommenderar att ge enbart bröstmjölk till barn upp till sex månaders ålder Andel som amade helt eller delvis i Bengtsfors 1 8 6 4 2 2 månader 4 månader 6 månader 9 månader 12 månader 211 83 74 62 52 27 21 87 64 49 25 8 29 82 68 58 35 15 28 78 73 64 43 25 Andel (%) barn som helt eller delvis ammats vid sex månaders ålder, efter födelseår 1 8 6 4 2 Riket Län Dals-Ed Färgelan da Bengtsfo rs Melleru d Åmål 211 63 6 65 47 62 49 34 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Andelen barn som ammas, helt eller delvis, vid sex månaders ålder har ökat något i Bengtsfors kommun det senaste året. Vid en jämförelse med riket och övriga Dalslandkommuner, visar Bengtsfors relativt hög andel ammande barn vid sex månader.

1 MATVANOR OCH LIVSMEDEL ÖVERVIKT Body Mass Index (BMI) är ett kroppsmasseindex som baseras på kroppsvikt och längd (vikt i kg/längd i meter). Gränsvärden satta av WHO: Normalvikt: 18,5-24,9; Övervikt: 25-29,9; Fetma: 3 och uppåt. Andel med över-, under-, normalvikt och fetma i Bengtsfors kommun 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Under vikt Norma lvikt Övervi Fetma kt Kvinnor Under vikt Norma lvikt Övervi kt Män Fetma 21-213 2 51 31 16 1 38 41 19 29-212 2 51 31 16 1 38 42 19 28-211 2 52 31 16 1 39 41 19 27-21 2 53 32 13 1 44 4 15 1 8 6 4 2 Andel med övervikt och fetma 21-213 Riket Län Dals-Ed Färgela nda Bengtsf ors Melleru d Åmål Övervikt 35 35 36 39 37 38 36 Fetma 14 13 17 17 18 15 17 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Andelen personer med övervikt och fetma har ökat i Bengtsfors kommun de senaste åren. Andelen personer med övervikt är högre bland män än bland kvinnor. Bengtsfors kommun har den högsta andelen personer med fetma i jämförelse med övriga Dalsland och riket.

1 MATVANOR OCH LIVSMEDEL I takt med att hjärt- och kärlsjukdomarna minskat har cancer relativt sett fått större betydelse som dödsorsak. I åldrarna upp till 78 år är cancer numera en vanligare dödsorsak än hjärt- och kärlsjukdomar bland både kvinnor och män. Uppskattningsvis kommer var tredje person att få en cancerdiagnos under sin livstid. Källa: Cancerregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen HJÄRT-KÄRLSJUKDOM En följdsjukdom till övervikt och fetma är hjärt- kärlsjukdom. Hjärtkärlsjukdom kan i sin tur leda till dödliga hjärtinfarkter. Dödlighet i hjärtinfrakt/ 1 invånare i Bengtsfors kommun 5 4 3 2 1 25-29 26-21 27-211 28-212 Kvinnor 29,5 27,5 27,5 26,5 Män 36 35 3 27,5 Dödlighet i hjärtinfrakt/ 1 invånare 28-212 5 4 3 2 1 Riket Län Dals-Ed Färgela nda Bengtsf ors Melleru d Åmål Kvinnor 17,5 18 31 22 26,5 22,5 23 Män 21 22 38 33 27,5 37 25 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Dödlighet i hjärtinfarkt och har varit vanligare bland män än bland kvinnor. Men i Bengtsfors kommun har klyftan mellan könen minskat samtidigt som antalet sjunkit med åren.

11 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel, samt för ett samhälle fritt från narkotika och doping är både viktiga för att förbättra människors individuella hälsa och välbefinnande och för folkhälsan generellt (prop. 27/8:11 En förnyad folkhälsopolitik). Ofta är det samma personer som utgör riskgrupp för t.ex. alkohol, narkotika och spel. Tobak Tobaksrökning är den största enskilda riskfaktorn till för tidig död i Sverige. Det finns ett direkt samband mellan rökning och ca 4 olika sjukdomar, bland annat kronisk obstruktiv lungsjukdom, lungcancer och flera andra former av cancer. Snus kan orsaka cancer i munnen och bukspottskörteln, förhöjt blodtryck och skadad munhälsa. Unga som någon gång rökt! 213 1 8 6 4 2 Nej Ja Nej Ja Årskurs 9 Gymn. År 2 Bengtsfors 45 55 38 61 Mellerud 51 45 28 7 Åmål 55 44 36 64 1 8 6 4 2 Unga som någon gång har snusat! 213. Nej Ja Nej Ja Årskurs 9 Gymn. År 2 Bengtsfors 58 4 41 58 Mellerud 69 29 45 53 Åmål 58 41 6 4 Källa: CAN, 213 Mer än hälften av alla unga i årskurs 9 har någon gång rökt i Bengtsfors. I Fyrbodal hade år 2 på gymnasiet i Mellerud den totalt högsta andelen av elever som uppgav att de rökte men Bengtsfors hade högst andel som svarade att de rökte varje dag/dagligen med 2 procent 18. Det är även en hög andel som någon gång snusat bland våra unga i kommunen. 18 Drogvanor i Västra Götaland 213 Nina Sommerland

11 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Rökning under graviditeten medför de vanliga riskerna för kvinnan, men är dessutom ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling. Barn som utsätts för föräldrarnas tobaksrök drabbas oftare av luftvägsinfektioner, astma, allergi och annan överkänslighet. Andel rökande spädbarnsföräldrar i Bengtsfors kommun 1 8 6 4 2-4 veckor 8 månader Någon i hushållet 211 18 16,5 21 13,5 22,5 29 21 24,4 28 19,5 17,6 Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Andel rökande och snusande dagligen i Bengtsfors kommun Kvinnor Röker dagligen Kvinnor Snusar dagligen 1 8 6 4 2 27-21 28-211 29-212 21-213 16 16 15 16 4 5 5 5 Män Röker dagligen 15 13 12 12 Män Snusar dagligen 24 24 23 24 Andelen rökande kvinnor och snusande män har ökat något det senaste året.

11 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Andel dagliga rökare och snusare 21-213 1 8 6 4 2 Riket Län Dals- Ed Färgel anda Bengt sfors Melle rud Åmål Kvinna Röker dagligen 12 12 16 15 16 13 15 Kvinna Snusar dagligen 4 3 3 4 5 2 5 Män Röker dagligen 11 1 1 12 12 13 12 Män Snusar dagligen 19 18 2 23 24 18 23 Jämfört med riket, är det en högre andel, både kvinnor och män, som röker i Bengtsfors kommun. Ett mönster som går igen i de andra Dalslandskommunerna. Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit eftersatt. Men efter ett antal studier och litteraturgenomgångar de senaste åren gör att folkhälsoinstitutet idag har tillräckligt med kunskap för att avråda från snusning. 195 kom en rapport som visade på samband mellan rökning och lungcancer, men inte förrän 1964 blev det känt att rökning är den främsta orsaken till lungcancer. 5 år senare, 24 beskrevs skadorna mer i detalj, vilket visade att medicinska, sociala eller hygieniska framsteg inte kan lindra skadeverkningarna, det enda sättet att undvika skador är att sluta röka. 19 Dödlighet i lungcancer/1 inv. Bengtsfors kommun 1 8 6 4 2 25-29 26-21 27-211 28-212 Kvinnor Män 19 Folkhälsorapporten 29

11 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL 1 8 6 4 2 Dödlighet i lungcancer/ 1 inv. 28-212 Kvinnor Män Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Dödlighet i lungcancer är mer förekommande bland män än kvinnor. Bengtfors ligger högre än riket och länet när det gäller dödlighet bland män samtidigt som klyftan mellan män och kvinnor har ökat markant i Bengtsfors. ALKOHOL Alkohol är en stor riskfaktor för ohälsa. Alkoholkonsumtion leder till en rad sjukdomar och skador: levercirros, bukspottkörtelinflammation, cancer, hjärt-kärlsjukdom och hjärnskador, m.m. Dessutom kan berusningsdrickande leda till alkoholförgiftning, skador och olyckor. 2 Källa: CAN, 213 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Ungdomar som druckit alkohol någon gång. 213 Nej Ja Nej Ja Årskurs 9 Gymn. År 2 Bengtsfors 33 72 13 86 Mellerud 26 56 9 91 Åmål 34 65 13 87 Det är en hög andel unga i årskurs 9 som någon gång har druckit alkohol i Bengtsfors jämfört med Mellerud och Åmål. 2 Folkhälsopolitisk rapport 25

11 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL Andel (%) Riskabla alkoholvanor i Bengtsfors kommun 1 8 6 4 2 27-21 28-211 29-212 21-213 Kvinnor 8 1 11 11 Män 16 18 2 2 Andel (%) riskabla alkoholvanor 21-213 1 8 6 4 2 Kvinnor Män Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Riskabla alkoholvanor ökar bland män och kvinnor det senaste åren i Bengtsfors kommun. Jämfört med riket har Bengtsfors kommun en låg andel kvinnor med riskabla alkoholvanor.

11 ALKOHOL, TOBAK, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL SPELANDE Riskabelt spel kan leda till beroende, där en person spelar så mycket att det framkallar allvarliga personliga, ekonomiska och sociala bekymmer. Flera studier vittnar om hälsopåverkan till följd av spelberoende såsom höjda stress, depression, hjärtproblem, högt blodtryck och magproblem. Riskabla spelvanor har en problembild som i mycket överensstämmer med andra beroendebeteenden, som bland unga kan ta utagerande uttryck eller tvärtom innebära social isolering Riskspelarna tillhör ofta en socioekonomiskt belastad grupp som har besvärligt att inrätta sig på arbetsmarknaden 21. Andel (%) med riskabla spelvanor i Bengtsfors kommun 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 27-21 28-211 29-212 21-213 Kvinnor 2 2 3 3 Män 5 5 4 4 Andel med riskabla spelvanor 21-213 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kvinnor Män Källa: Folkhälsomyndigheten/ folkhälsodata. Andel med riskabla spelvanor har ökat något bland kvinnor i Bengtsfors. 21 Folkhälsomyndigheten

Referenslista Tryckta källor Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 214. Folkhälsorapport 25, Socialstyrelsen, Stockholm 25 Folkhälsopolitisk rapport 25, Folkhälsoinstitutet, Stockholm 25 Folkhälsorapport 29, Socialstyrelsen, Stockholm 29 FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, A. Ståhle, Stockholm 24 Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Rapport nr: R24:14. Folkhälsorapport 28, A. Hjertén, Hälso- och sjukvårdnämndernas kansli, Uddevalla 29 Drogvanor i Västra Götaland Årskurs 9 och gymnasiet, år 2, 213, CAN Nina Sommerland. Nyckeltalskatalogen Att göra ett välfärdsbokslut. Folkhälsoinstitutet 2:9 Mål för folkhälsan, Regeringens prop. 22/23:5, Socialdepartementet, Stockholm 23 Webbaserade källor Försäkringskassans-Vägledning 29:3 Version 4 Jämställdhetsbonus. 212 www.forsakringskassan.se Brottsförebyggande rådet, Statistik-Anmälda brott www.bra.se Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata www.folkhalsomyndigheten.se Folkhälsoinstitutet, Indikatorer för lokala välfärdsbokslut, www.folkhalsomyndigheten.se Smittskyddinstitutet, Klamydiainfektion, www.smittskyddsinstitutet.se Statistiska Centralbyrån, Statistikdatabasen, www.scb.se Skolverket, Statistik, www.skolverket.se Karolinska Institutet http://ki.se