VÄLFÄRDSBOKSLUT. Bengtsfors Kommun. Bengtsfors kommun Box 14, Bengtsfors

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSBOKSLUT. Bengtsfors Kommun. Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 0531-526000 www.bengtsfors.se"

Transkript

1 VÄLFÄRDSBOKSLUT Bengtsfors Kommun 215 Bengtsfors kommun Box 14, Bengtsfors

2

3 FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete syftar till att förbättra den totala befolkningens hälsa och bedrivs därför på samhällsnivå snarare än på grupp- eller individnivå. Den i särklass viktigaste uppgiften för det övergripande folkhälsoarbetet är att skapa strukturella förutsättningar för människor att på egen hand kunna utforma ett gott liv. Inom den strukturella ramen och omgivande miljön skapas sedan våra livsvillkor i form av utbildning, sysselsättning och tillgång till hälso- och sjukvård. Individerna väljer därefter sina levnadsvanor. Det övergripande nationella folkhälsomålet som är antaget av Sveriges riksdag är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att skapa mätbara mål finns elva nationella målområden: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomiska och sociala förutsättningar 3 Barn och ungas uppväxtvillkor 4 Hälsa i arbetslivet 5 Miljöer och produkter 6 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Skydd mot smittspridning 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa 9 Fysisk aktivitet 1 Matvanor och livsmedel 11 Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel FOLKHÄLSA OCH SAMHÄLLSEKONOMI Varje år resulterar människors ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall i samhällskostnader på minst 12 miljarder kronor per år i Sverige. 1 Hälften av kostnaderna är en direkt följd av förlorad produktion relaterad till sjukfrånvaro och för tidig död. En fjärdedel är kostnader för hälso- och sjukvård, läkemedel och rehabilitering. Resterande fjärdedel är knutet till bland annat räddningstjänst och kriminalvård. En stor del av vår tids sjukdomar och dess kostnader går att förebygga. Men de preventiva åtgärderna för att förbättra folkhälsan skapar höga direkta samhällskostnader och effekten, i form av uteblivna kostnader, går ofta inte att mäta förrän långt senare. För att preventivt folkhälsoarbete ska ge positiva resultat i form av en friskare och därmed också en mer produktiv befolkning, är det nödvändigt att bedriva arbetet långsiktigt. Det långsiktiga förhållningssättet kan ibland skapa en konflikt med den offentliga sektorns styrning och uppföljning eftersom de goda effekterna inte alltid är mätbara efter ett budgetår eller en mandatperiod. 1 Folkhälsomyndigheten. Folkhälsopolitisk rapport 21, s. 35.

4 VÄLFÄRDSBOKSLUT De lokala beslut som fattas inom ramen för kommunal verksamhet påverkar invånarnas välfärd, livskvalité och levnadsvillkor. Välfärdsbokslutet ger en övergripande bild av kommuninvånarnas levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med bokslutet är att skapa ett underlag för politiska beslut kopplade till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan behovsprioriteringar göras och insatser implementeras med hänsyn till särskilt utsatta grupper i befolkningen. Välfärds- bokslut Uppföljning/ utvärdering Mål och prioriteringar Åtgärder och metoder Beslut Välfärdsbokslutet består av ett antal basnyckeltal som är gemensamma för Fyrbodals kommuner. Dessa kompletteras ytterligare med data knutna till lokala prioriteringar. De utvalda nyckeltalen beskriver viktiga faktorer för folkhälsan som går att påverka genom bland annat politiska beslut. Välfärdsbokslutet i Bengtsfors kommun baseras i första hand på den senaste statistiken i offentliga databaser, men även på uppgifter från kommunala och lokala verksamheter.

5 BENGTSFORS KOMMUN Bengtsfors kommun är en av fem kommuner i Dalsland. I Bengtsfors kommun bor knappt 1 människor. Kommunens yta är 89 kvadratkilometer, vilket innebär 11 invånare per kvadratkilometer. Kommunen är mest känd för sina natursköna omgivningar och Dalslands kanal som rinner genom flera orter i kommunen. Bengtsfors kommun präglas också av en lång tradition inom konst och hantverk. Här finns bland annat Stenebyskolan som bedriver hantverksutbildningar med konstnärlig inriktning på grund-, påbyggnads- och högskolenivå inom trä, metall och textil. BEFOLKNINGSUTVECKLING Det har skett en befolkningsminskning i Bengtsfors kommun sedan 197 men utvecklingen varierar mellan olika åldersgrupper. Den största minskningen återfinns i åldergruppen 3-44 år medan andelen äldre i viss mån har ökat de senaste åren år år år år år år år Totalt Källa: SCB, Befolkning. För att undersöka hur ålders- och könsfördelningen ser ut i en kommun kan man använda en befolkningspyramid. Den vänstra sidan av befolkningspyramiden visar andel kvinnor i befolkningen och den högra visar andelen män (%), uppdelat på åldersintervaller. Befolkningspyramiderna visar att det generellt, i Bengtsfors kommun såväl som i riket, sker en utveckling mot en äldre befolkning. Vi lever längre samtidigt som det föds allt färre barn. I Bengtsfors kommun är pyramiden annorlunda fördelad än i länet och riket eftersom det bor färre personer i åldersgrupperna år i Bengtsfors.

6 Flyttningar efter ålder och kön i Bengtsfors kommun, Källa: Folkhälsomyndigheten. SCB Kvinnor Män Totalt Inflyttade Utflyttade Netto Bengtsfors kommun hade under 214 ett positivt inflyttningsnetto. Det är antalet invånare i åldergrupperna samt 55 år och äldre som ökat. Bland unga mellan är antalet utflyttade fler än inflyttningsnettot. MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsotillstånd. Medellivslängden kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Faktorer som påverkar livslängden finns på samhällsnivå och i den omgivande miljön men också på individnivå genom individuella levnadsvanor som exempelvis tobaks- och kostvanor. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdom. I Sverige liksom i flertal andra höginkomstländer ökar medellivslängden bland män så väl som kvinnor. Samtidigt är det fler som drabbas av livsstilsrelaterad ohälsa som ofta påverkar både kroppens funktion och livskvalité. Med återstående medellivslängd vid födseln menas det antal år som människor i medeltal kan förväntas leva, om de i varje ålder skulle löpa samma risk att avlida som motsvarande åldersgrupp haft under de senaste åren. Källa: SCB Medellivslängd fördelat på kön, Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor 82,5 83,4 84,3 83,9 84,2 83,6 83,7 Män 78,8 8,5 8,5 79,7 79,3 8 79,9 Bengtsfors kommun har en lägre beräknad medellivslängd än övriga Dalsland, länet samt riket.

7 1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för människors hälsa. Alla har rätt till delaktighet och inflytande oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med ohälsa. Att minska utanförskap är ett grundläggande nationellt mål. Insatser kan genomföras på flera samhällsnivåer och av olika aktörer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. VALDELTAGANDE Det finns ett fastställt samband mellan delaktighet i allmänna val och självskattad hälsa vid hög delaktighet är även den självskattade hälsan hög. Motsvarande samband finns även mellan upplevelse av trygghet i närsamhället och självskattad hälsa ju tryggare man känner sig, desto högre skattar man sin hälsa 2. Valdeltagande i Bengtsfors kommun 21 och 214 (%) Riksdag Landsting Kommun Bengtsfors 21 8,5 74,2 75,3 Bengtsfors ,6 77,1 78 FRÅGA POLITIKER Sedan 29 har kommunens invånare haft möjlighet att ställa frågor till våra politiker via kommunens hemsida där även svaren redovisas. Under 29 inkom 18 frågor och 214 två stycken. SOCIALT OCH KULTURELLT DELTAGANDE Socialt och kulturellt deltagande har stor betydelse för hälsan. Bland annat visar studier att personer med starka band till sin familj eller andra personer i sin omgivning lever längre och har bättre hälsa än personer som lever i utanförskap. Med ett gott socialt stöd kan också individens kapacitet att återhämta sig efter sjukdom öka. Ett sätt att mäta socialt och kulturellt deltagande är antalet sociala eller kulturella aktiviteter en individ har deltagit i under det senaste året. Exempel på aktiviter kan vara deltagande i studiecirklar och föreningsmöten, eller besök av konstutställningar och sportevenemang. Lågt socialt och kulturellt deltagande räknas som deltagande i endast en av dessa aktiviteter. 2 Delaktighet och inflytande i samhället - Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 21, s.2.

8 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Andel (%) lågt socialt/kulturellt deltagande fördelat på kön, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor Män Andel (%) lågt socialt/kulturellt deltagande i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Kvinnor Män I jämförelse med länet och riket är andelen med lågt socialt/kulturell deltagande högre i Bengtsfors och övriga Dalslandskommuner. Över tid har andelen kvinnor med lågt socialt/kulturellt deltagande ökat medan andelen män har minskat något i Bengtsfors kommun. FÖRÄLDRAPENNING Föräldrarna har en avgörande betydelse för barns hälsa. Svensk välfärdspolitik har som utgångspunkt att erbjuda föräldrar goda levnadsvillkor för att främja ett gott föräldraskap. Ett bra samspel mellan barn och föräldrar är grundläggande för ett gott föräldraskap och det kan även minska risken för att barnet utvecklar exempelvis livsstilsrelaterade hälsoproblem i framtiden. Genom föräldrapenningen ges en ekonomisk möjlighet för föräldrarna att under sammanlagt ett år vara hemma med sitt barn. Andel (%) utbetalda dagar med föräldrarpenning fördelat på kön, Källa: Försäkringskassan. Bengtsfor s Dals-Ed Färgelan da Mellerud Åmål Riket Kvinnor Män I samtliga Dalslandskommuner samt riket tar kvinnor i genomsnitt ut drygt tre fjärdedelar av föräldradagarna.

9 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Andel (%) utbetalda dagar med föräldrarpenning bland män, Bengtsfors Källa: Försäkringskassan. Andelen utbetalda föräldradagar bland män i Bengtsfors kommun har ökat under de senaste åren. JÄMSTÄLLDHETSBONUS Under 213 infördes en jämställdhetsbonus i Sverige som ett incitament för föräldrar att i högre utsträckning dela på dagarna med föräldrapenning. 3 Jämställdhetsbonusen är skattefri och utbetalas när den förälder som varit föräldraledig kortast tid har tagit ut föräldrapenning i 6 dagar. För varje dag som denne föräldern tar ut föräldrapenning får båda föräldrarna 5 kronor var. Föräldrarna måste ha gemensam vårdnad om barnet för att ta del av jämställdhetsbonusen. Jämställdhetsbonus i Bengtsfors kommun, Källa: Försäkringskassan Antal dagar Antal barn 4 56 I Bengtsfors kommun har antalet dagar för utbetald jämställdhetsbonus fördubblats sedan Försäkringskassan. Vägledning 211:2 Version 2 Jämställdhetsbonus, s. 5.

10 2 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Det är också en förutsättning för jämlikhet, jämställdhet och rättvisa i samhället. Ekonomisk stress och social ojämlikhet leder i stor utsträckning till framförallt psykisk ohälsa som i sin tur utökar skillnaderna i hälsa. UTBILDNINGSNIVÅ Utbildning är en mycket viktig del av samhällets välfärd och fortsatta utveckling. Med en god utbildning ökar möjligheterna till jobb och stabil försörjning. Ur hälsosynpunkt är arbeten med höga utbildningskrav ofta mer gynnsamma eftersom de bland annat innebär lägre hälsorisker i arbetslivet genom minskat buller eller tungt arbete. Utbildning kan också utveckla människors förmåga att införskaffa, tolka och använda information om levnadsvanor och hälsorisker vilket ger en bra grund för att göra goda livsstilsrelaterade val. Utbildningsnivån har höjts i Sverige under den senaste 4 åren och det är framförallt kvinnor som väljer att påbörja en eftergymnasial utbildning. Andel (%) med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning, år fördelat på kön, Kvinnor Män Kvinnor Män Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Länet Riket Andel (%) med eftergymnasial utbildning i Bengtsfors kommun, år fördelat på kön, Kvinnor Män I Bengtsfors kommun har hälften av kvinnorna och drygt hälften av männen mellan år gymnasieutbildning, vilket liknar övriga

11 . 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Dalslandskommuners genomsnitt. Det är knappt en tredjedel av kvinnorna och drygt en sjättedel av männen i Bengtsfors som har en eftergymnasial utbildning. Jämfört med länet och riket är det en låg andel med eftergymnasial utbildning i Bengtsfors. SKILLNAD I INKOMST En av de mest betydelsefulla förutsättningarna för vår basala hälsa är ekonomiska resurser. Människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Men det är inte bara inkomstnivåerna i sig som påverkar hälsan utan även spridningen av inkomster mellan invånare. I länder eller regioner där medborgarnas ekonomiska resurser är mer jämt fördelade är även folkhälsan bättre. I Sverige har inkomstspridningen ökat något de senaste åren men skillnaderna är ändå relativt små i jämförelse med andra länder. Andel (%) hög-/låginkomsttagare fördelat på kön, Kvinnor Män Kvinnor Män Höga inkomster Låga inkomster Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Länet Riket Andel (%) hög-/låginkomsttagare i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Kvinnor Män Kvinnor Män Höga inkomster Låga inkomster Bengtsfors kommun har liksom de övriga kommuner i Dalsland en mycket lägre andel höginkomsttagare än länet samt riket. Inga större förändringar har skett över tid gällande fördelningen hög- eller låginkomsttagare inom kommunen.

12 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISKT STÖD Personer med låg inkomst skattar sin hälsa sämre än de med hög inkomst. Samtidigt kan ett sämre hälsotillstånd ge upphov till ekonomiska svårigheter. Bakgrunden till en låg inkomst kan ofta sammanfattas av uppväxtvillkor och utbildningsmöjligheter som grundläggande förutsättningar i arbetslivet 4. Antal personer med ekonomiskt stöd i Bengtsfors kommun fördelat på ålder, mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec Under 26 år Över 26 år Totalt Källa: Individ- och familjeomsorgen, Bengtsfors kommun. Antalet personer med ekonomiskt stöd i Bengtsfors kommun har ökat något över tid. Under slutet av 214 ökade det ekonomiska stödet i båda ålderskategorierna. ARBETSLÖSHET Sysselsättning och möjligheter till arbete är viktigt för att må bra. Arbetslösa skattar sin hälsa sämre och har en ökad psykisk ohälsa jämfört med de som har en sysselsättning. Det finns ett starkt samband mellan arbetslöshet och låg självskattad hälsa särskilt bland kvinnor och bland män ökar risken för hög alkoholkonsumtion. Studier har ännu inte fastställt riktningen för sambandet mellan låg självskattad hälsa och psykisk ohälsa då arbetslöshet kan skapa ohälsa medan ohälsa även kan leda till arbetslöshet. Andel (%) öppet arbetslösa eller i aktivitet fördelat på ålder, Bengts fors Dals- Ed Färgel anda Meller ud I aktivitet år 7,3 3,2 3,3 4 7,1 3 3,1 I aktivitet år 15,1 8,5 6,7 1,6 18,3 7,7 9,1 Öppet arbetslösa år 5,5 5,9 4,6 6,3 7,4 4,8 5 Öppet arbetslösa år 7,7 5,5 5,9 6,6 12,1 6,4 6,7 4 Folkhälsan i Sverige 214. Folkhälsomyndigheten, s. 75.

13 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR Andel (%) öppet arbetslösa eller i aktivitet i Bengtsfors kommun fördelat på ålder, år år 16-24år år Öppet arbetslösa I aktivitet 213 9,2 5,1 19,4 4, ,7 5,5 15,1 7,3 Arbetslösheten är något högre i Bengtsfors kommun jämfört med riket samt länet och det berör främst åldersgruppen Sedan föregående år har dock andelen öppet arbetslösa ungdomar minskat och andelen mellan år i aktivitet ökat i Bengtsfors. EN VÄG IN För att motivera och vägleda ungdomar utan sysselsättning att komma in i arbetslivet alternativt börja studera finns En väg in i Bengtsfors sedan 214. Arbetsmarknadsenheten samverkar med arbetsförmedling, socialtjänstens individ-och familjeomsorg samt kommunala bolag. Antal ungdomar år som deltagit i En väg in i Bengtsfors kommun januari-maj 214 Inskrivna Nyinskrivna Avslutade Arbete Studier Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Resultat Källa: Arbetsmarknadsenheten, Bengtsfors kommun. Under 214 deltog totalt 212 ungdomar i En väg in i Bengtsfors kommun. Genom verksamheten fick 96 ungdomar arbete och 16 ungdomar började studera.

14 2 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR VÅLDSBROTT Begreppet våldsbrott innebär dödligt våld, försök till mord eller dråp, misshandel (inkl. grov), våldtäkt (inkl. grov), grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning, våld mot tjänsteman och rån (inkl. grovt). Ett av kriminalstatistikens syften är att visa hur brottsligheten ser ut i samhället. Det är en svår uppgift eftersom det bara är de brott som anmäls och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol som finns med i statistiken. Det innebär att den anmälda brottsligheten inte är densamma som den faktiska brottsligheten. Gällande vissa typer av brott är mörkertalet stort och ibland kan man notera att vissa brott är överrepresenterade vilket bland annat kan bero på att människor väljer att anmäla dem i större utsträckning. Antal anmälda brott samt våldsbrott per 1 invånare, Bengt sfors Dals- Ed Färgel anda Meller ud Antal brott Därav våldsbrott Antal anmälda brott i Bengtsfors per 1 invånare, Antal brott Därav våldsbrott I jämförelse med övriga Dalslandskommuner, länet samt riket är brottsligheten i Bengtsfors kommun låg. Antal anmälda brott har också minskat över tid i kommunen.

15 3 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR Under barn- och ungdomsåren läggs grunden för framtida liv. De förhållanden som barn växer upp i har stor betydelse för både det psykiska och fysiska välbefinnandet under resten av livet. Genom att arbeta hälsofrämjande för barnens bästa i de miljöer där de spenderar mest tid; i hemmet, skolan och på fritiden, finns det goda möjligheter att skapa trygghet och utjämna skillnader i uppväxtvillkor. Att skapa stödjande miljöer för positivt föräldraskap är också viktigt för barnens hälsa. BARNFATTIGDOMSINDEX Enligt FNs barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Staten och kommunen ska därför sträva efter att förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Rädda Barnen sammanställer årligen ett nationellt barnfattigdomsindex med syfte att uppmärksamma barns livsvillkor. Målet är att inget barn ska växa upp i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag. Med låg inkomststandard menas att inkomsterna inte räcker till nödvändiga levnadsomkostnader som boende och minimiutgifter för baskonsumtion och/eller behov av försörjningsstöd. 5 För gränskommuner där arbetspendlingen till grannläder som Danmark, Finland och Norge är hög kan andel familjer med låg inkomststandard vara överskattad eftersom inkomst från annat land inte registreras i den svenska statistiken. I Bengtsfors kommun sker arbetspendlingen nästan uteslutande till Norge. Enligt den senaste kartläggningen från 28 var det 1,8 % av kommuninvånarna som arbetspendlade till Norge. 6 Totalt antal barn samt andel (%) barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Bengtsfors kommun Antal barn -17 år Andel barn med utländsk bakgrund 2 % 21 % 22 % 25 % Andel barn i ekonomiskt utsatt 18 % 17 % 15 % 16 % hushåll Andel barn med utländsk bakgrund 42 % 4 % 32 % 35 % i ekonomiskt utsatt hushåll Andel barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatt hushåll 11 % 11 % 1 % 1 % 12 % av barnen i riket samt länet lever i ekonomiskt utsatta hushåll. I Bengtsfors är motsvarande andel 16 %. Det är även en högre andel barn med utländsk bakgrund som är utsatta. 5 Rädda Barnen. Barnfattigdom i Sverige - årsrapport 214, s.9. 6 Nordiska ministerrådet. Nordisk pendlingskarta 211, s. 37.

16 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR KARIESFRIHET Tandhälsan bland barn och ungdomar har haft en gynnsam utveckling i Sverige sedan 197-talet. Det förebyggande arbetet inom tandvården har medfört positiva effekter för folkhälsan. Mellan åren uppmärksammandes ett trendbrott i den positiva utvecklingen och bland 12-åringar har det skett en försämring av tandhälsan. Hos barn i socioekonomiskt svaga grupper är tandhälsan påtagligt sämre i jämförelse med andra barn. Barn med utländsk bakgrund är särskilt utsatta av karies Andel (%) kariesfria barn och unga i Bengtsfors kommun fördelat på ålder, år* 6 år 19 år Källa: Folktandvården, Bengtsfors. I Bengtsfors kommun har 6 och 19-åringarnas tandhälsa förbättrats sedan föregående år. *År 212 valde man att utesluta 3-åringarna från dessa mätningar. SKOLFÖRHÅLLANDEN Under sin uppväxt tillbringar barn mer än 15 timmar i skolan. Det gör skolan till en viktig arena för att skapa goda förutsättningar till en bra framtid. Det finns ett starkt samband mellan utbildning och hälsoutveckling under hela livet. I skolan påverkas barnen av skolmiljön, exempelvis det psykosociala klimatet mellan eleverna, skolans fysiska utformning och elevernas möjlighet till inflytande över skolarbetet. 7 En god skolmiljö kännetecknas av lärare som ger tydliga instruktioner och god respons till eleverna samt har höga förväntningar på skolarbetet. 8 Det finns också forskning som visar samband mellan lärartäthet, särskilda pedagogiska insatser samt hög lärarkompetens i relation till ungas skolprestation och psykiska hälsa. 9 Andel (%) lärare i grundskolan med lärarexamen i Bengtsfors kommun, Bengtsfors Källa: Skolverket. 7 Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön i skolan, 215, s Skolinspektionen. Framgång i undervisningen, 21, s.7. 9 Skolverket. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa, 24, s. 7.

17 3 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR I riket har 86 % av alla lärare lärarexamen och i länet 89 %. Andelen lärare med lärarexamen har ökat i Bengtsfors kommun de senaste åren och ligger på en högre nivå än länet, riket och de flesta Dalslandskommuner. Andel (%)elever med behörighet till gymnasieskolan i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Våren 212 Våren 213 Våren 214 Flickor Pojkar Totalt Jämfört med övriga Dalslandskommuner, länet samt riket är en lägre andel elever i Bengtsfors behöriga till gymnasieskolan. Andelen gymnasiebehöriga elever har minskat i kommunen sedan föregående år. SIMKUNNIGHET Enligt skolans läroplan ska elever i årskurs 6 kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. Simkunnighet definieras enligt Svenska Livräddningssällskapet som att kunna simma 2 meter varav 5 meter i ryggläge. Dessutom ska eleven kunna badvett och säkerhet vid vatten vintertid samt kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Källa: Bengtsgården Andel (%) simmkunniga elever i årskurs 6 i Bengtsfors kommun, Årskurs Andelen simkunniga sjätteklassare i Bengtsfors kommun har ökat något sedan föregående år, men minskat sedan 211.

18 4 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E HÄLSA I ARBETSLIVET Kraven i arbetslivet måste vara förenliga med människors välmående under hela livet och fungera väl tillsammans med familjeliv och fritid. Att ha kontroll och känna delaktighet så väl som inflytande över sin arbetssituation är viktigt för ett stimulerande och hälsofrämjande arbetsliv. Förutom inkomsten förser arbetet oss med en social identitet och ett socialt stöd som kan bidra till en god hälsa. En förbättrad folkhälsa i arbetslivet är en förutsättning för hållbar tillväxt. En god folkhälsa är en drivkraft för utveckling och tillväxt på samma sätt som utbildning och infrastruktur. OHÄLSOTAL Ohälsotalet är ett mått på antal utbetalda heldagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad person i åldrarna Dagar med sjuklön från arbetsgivare (sjukperiodens första 14 dagar) ingår inte i ohälsotalet Ohälsotal fördelat på kön, 2-64 år, 214 Bengtsf ors Dals Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor Män Ohälsotal i Bengtsfors kommun fördelat på kön, 2-64 år, Kvinnor Män Ohälsotalet för kvinnor och män är lägre i Bengtsfors kommun i jämförelse med samtliga Dalslandskommuner, länet samt riket. Sett över tid har ohälsotalet minskat något bland kvinnor och är oförändrat bland män.

19 4 HÄLSA I ARBETSLIVET ARBETSSKADOR Begreppet arbetsskada innefattar arbetssjukdomar och arbetsolycksfall. Arbetssjukdomar utvecklas ofta under en längre tidsperiod, som exempelvis psykisk påfrestning medan arbetsolycksfall relaterar till omedelbara företeelser. Antal anmälda arbetsskador per 1 förvärvsarbetande fördelat på kön, 2-64 år, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor Män Antal anmälda arbetsskador i Bengtsfors kommun per 1 förvärvsarbetande fördelat på kön, 2-64 år, Kvinnor Män Under 214 anmäldes minst antal arbetsskador i Bengtsfors kommun bland kvinnor i jämförelse med de övriga kommunerna i Dalsland samt länet och riket. Gällande arbetsskador bland män är antalet jämförbart med länet och något fler än riket. Sedan föregående år har arbetsskadorna ökat för både kvinnor och män i Bengtsfors kommun.

20 5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E MILJÖER OCH PRODUKTER Långsiktig god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker omgivande miljö. Det handlar om hela vår fysiska omgivning som luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Fokus brukar läggas vid att skapa säkra miljöer och produkter inom arbete, trafik, bostad, skola och fritid. Det är främst skador på grund av olycksfall som kräver initialt förebyggande arbete, men även förekomst av självmord och våld kan minskas med förebyggande insatser. SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR Skador som uppstår till följd av olyckor, våldshändelser samt självvållande våldshändelser utgör ett omfattande problem för folkhälsan, särskilt bland unga. Skador och förgiftningar är den ledande dödsorsaken bland unga, skapar höga kostnader för hälso- och sjukvård samt är den ledande orsaken till invaliditet. Antal dödsfall av skador och förgiftningar per 1 invånare fördelat på kön, Bengtsf ors Dals-Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor Män Antal dödsfall av skador och förgiftningar i Bengtsfors kommun per 1 invånare, Kvinnor Män (Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret) Antalet dödsfall av skador och förgiftningar är högre bland män än bland kvinnor i alla Dalslandskommuner, länet samt riket. I Bengtsfors kommun är antalet dödsfall av skador och förgiftningar högt, men det har skett en minskning av antalet dödsfall både bland kvinnor och män de senaste åren.

21 5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SUICID Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem som drabbar en stor del av befolkningen på flertal sätt. Under de senaste femton åren har antalet suicidfall minskat i Sverige och detsamma gäller större delen av EU. Minskningen gäller dock inte bland ungdomar och unga vuxna där antalet suicidfall varit oförändrat över tid. Antal suicid per 1 invånare fördelat på kön, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor 1,3 1,3,9,6,7,7 Män 2 2,5 1,2 2,6,3 1,7 1,8 Antal suicid i Bengtsfors kommun per 1 invånare fördelat på kön, Kvinnor 1,6 1,7 1,3 1,3 Män 6 4 3,6 2 Suicid är vanligare bland män än bland kvinnor i Dalslandskommunerna, länet och i riket. Även om en minskning har noterats bland män, är antalet suicid i Bengtsfors fortfarande högt. VÄGTRAFIKOLYCKOR Det har skett en stadig minskning av transportolyckor med dödlig utgång i Sverige sedan slutet av 198-talet. 1 Dödsolyckor rapporteras i princip alltid till polis medan lindrigare olyckor rapporteras i lägre utsträckning. 3 Antal polisrapporterade vägtrafikolyckor, Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Mellerud Åmål Antal Källa: Strada genom Transportstyrelsen. 1 Socialstyrelsen. Dödsorsaker 213, s. 3.

22 5 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E Antal polisrapporterade vägtrafikolyckor i Bengtsfors kommun, Bengtsfors Källa: Strada genom Transportstyrelsen. I Bengtsfors kommun rapporterades något fler vägtrafikolyckor till polisen än i Dals Ed, Färgelanda och Åmål. Antalet rapporteringar i Bengtsfors kommun har minskat något sedan föregående år.

23 6 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Enligt hälso- och sjukvårdslagen övergripande mål ska alla invånare ha en god hälsa på lika villkor. Förutom behandlande insatser ökar antalet hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Eftersom hälsooch sjukvården ofta får en unik inblick i människors livsvillkor spelar sektorn en betydande roll för den långsiktiga hälsoutvecklingen. FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT För att dels arbeta med sjukdomsförebyggande insatser och dels rehabilitering av skada används fysisk aktivitet på recept (FaR). 11 Ökad fysisk aktivitet kan medföra många goda egenskaper för en bättre folkhälsa. I Bengtsfors kommun har FaR ordinerats sedan 24 och flera föreningar runt om i kommunen erbjuder aktiviteter inom ramen för FaR. Antal utskrivna FaR i Bengtsfors kommun Källa: Närhälsan, Bengtsfors och Bäckefors Antal FaR Förskrivningar av FaR har ökat betydligt i Bengtsfors kommun under senaste året. 11 M., Leijon. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 24, s

24 7 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Att samhället har en välfungerande plan för skydd mot smittspridning är grundläggande för en god folkhälsa. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam situation när det gäller spridning av smittsamma sjukdomar. I och med den ökade globaliseringen är det även viktigt att arbeta med smittskyddsfrågor över landsgränser. Förebyggande åtgärder gällande smittspridning i form av vaccinationer är en av de mest kostnadseffektiva insatserna inom folkhälsoområdet. I vissa fall kan vaccinationer skapa möjligheter att utrota smitsamma sjukdomar i befolkningen. BARNVACCINATIONER Ett klassiskt exempel på ett framgångsrikt folkhälsoarbete är barnvaccinationsprogrammet. Det har medfört att de så kallade barnsjukdomarna polio, mässling och röda hund m.fl. har minskat i samhället. Täckningsgraden för kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccinet) sjönk drastiskt kring millennieskiftet men har idag stabiliserats till ca 97 %. Andel (%) genomförda barnvaccinationer 213, bland barn födda Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Meller ud Stelkramp Kikhosta MPR Andel (%) genomförda barnvaccinationer i Bengtsfors kommun bland barn födda barn födda barn födda barn födda barn födda 211 Stelkramp Kikhosta MPR De allra flesta barn ingår i barnvaccinationsprogrammet i riket, länet och Dalsland. En minskning har skett i Bengtsfors kommun senaste åren.

25 8 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA För en upplevelse av god hälsa och välbefinnande är möjligheten till trygg och säker sexualitet viktig för individen. En trygg sexualitet är fri från diskriminering, fördomar, tvång och våld. Genom att arbeta förebyggande med hälsorisker kopplade till sexuellt beteende kan man stärka individens identitet och självkänsla samtidigt som kunskaper i sexualkunskap och smittspridning ökar i befolkningen. Samlevnadsundervisning och familjeplanering kan främja vår förmåga att hantera relationer med andra människor. ABORTER År 1975 infördes abortlagen som innebär att kvinnor i Sverige själva kan fatta beslut om abort, utan att inhämta tillstånd från vare sig partner eller myndigheter. I samband med detta infördes också flera åtgärder för att förebygga aborter, bland annat subventionering av preventivmedel. Från mitten av 199-talet fram till 22 ökade andelen tonårsaborter i Sverige för att sedan minska Under 215 gör Socialstyrelsen en översyn av insamling av abortstatistiken. Statistik från finns därför inte att tillgå Antal aborter per 1 kvinnor, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Meller ud Antal aborter i Bengtsfors kommun per 1 kvinnor, år , år , år 7,5 9,5 1 8 I jämförelse med övriga Dalslandskommuner, länet och riket har Bengtsfors kommun en relativt låg abortfrekvens. Under senaste mätningen ökade antalet aborter något i åldersgruppen 2-29 år. 12 Socialstyrelsen. Aborter 211, s. 18.

26 8 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA UNGDOMSMOTTAGNING I Bengtsfors kommun finns en ungdomsmottagning som är belägen på Vårdcentralen Nygård. Ungdomsmottagningen är till för ungdomar upp till 25 år och personalen består av barnmorska, kurator och läkare. Antal besök vid ungdomsmottagningen i Bengtsfors, Antal besök Källa: Ungdomsmottagningen Bengtsfors Antal besökare till ungdomsmottagningen i Bengtsfors är oförändrat sedan föregående år. KLAMYDIA Klamydia är den vanligast förekommande sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och främst i åldrarna 2-29 år. De senaste åren har antalet klamydiafall stabiliserats i Sverige och under 214 anmäldes nationellt drygt 36 fall. Enligt smittskyddslagen är klamydia klassad som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att varje positivt fall anmäls till smittskyddsläkaren i respektive landsting för att sedan vidarerapporteras till Folkhälsomyndigheten. I samband med anmälan utreds smittvägarna genom kontaktspårning. Antal utförda samt positiva tester av klamydia vid ungdomsmottagningen i Bengtsfors kommun, Källa: Ungdomsmottagningen Bengtsfors Antal utförda tester Antal positiva Antal genomförda klamydiatester vid ungdomsmottaningen i Bengtsfors har minskat sedan föregående år. Samtidigt har antalet positiva fall ökat något sedan föregående år.

27 9 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är hälsofrämjande och skapar välbefinnande samtidigt som det förebygger sjukdom. Sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och en god hälsa är välgrundat och det är därför viktigt att bland annat kommuner skapar stödjande miljöer för ett aktivt liv för sina invånare. Att gynna en aktiv och hälsofrämjande livsstil i skola, på arbete samt fritid bidrar till att människor kan leva ett gott liv. FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är betydelsefullt för vårt allmänna hälsotillstånd. Genom att öka den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen kan folkhälsan utvecklas positivt. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet gäller alla, men de största vinsterna erhålls bland dem som är minst fysiskt aktiva. 13 Under de senaste åren har befolkningens totala fysiska aktivitetsnivå minskat. Fysisk aktivitetsnivå i befolkning mäts bland annat genom andel som är fysisk aktivitet minst 3 minuter per dag. 1 5 Andel (%) fysiskt aktiva (minst 3 min/dag), Bengtsfo rs Dals-Ed Melleru d Färgelan da Andel Andel (%) fysiskt aktiva (minst 3 min/dag) i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Kvinnor Män Jämfört med övriga Dalslandskommuner hör Bengtsfors kommuns invånare till de som är mest fysiskt aktiva. Andelen fysiskt aktiva i Bengtsfors är också jämförbart med länet samt riket. 13 M., Leijon. FYSS Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 24

28 1 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E MATVANOR OCH LIVSMEDEL En förutsättning för vårt välbefinnande är goda matvanor och tillgång till säkra livsmedel. Det handlar bland annat om att maten och drycken ska vara näringsriktig, att intaget ska ske regelbundet samt att det ska finnas en balans mellan energiintag och kroppens energiförbränning. Med god kosthållning innehållande mycket frukt, grönt, fiberrika livsmedel och låg konsumtion av mättat fett, salt och socker kan flera livsstilsrelaterade sjukdomar förebyggas. Fysisk aktivitet är tillsammans med goda kostvanor viktiga friskfaktorer för ett gott liv. FRUKT OCH GRÖNT Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är lågt intag av frukt och grönt (mindre än 5 g per dag) en av de tio största riskfaktorerna för folksjukdomar som går att förebygga, däribland hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt/fetma. Andel (%) som äter rekomenderat intag av frukt och grönt (5 g/dag), Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Melleru d Andel Andel (%) som äter rekommenderat intag frukt och grönt i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Kvinnor Män I samtliga Dalslandskommuner är andelen som äter rekommenderat intag av frukt och grönt lägre än i länet och riket. I Bengtsfors kommun har ingen större förändring skett över tid. AMNING Ur hälsosynpunkt är amning mycket bra för barn då alla näringsämnen som ett spädbarn behöver finns i bröstmjölken. Den innehåller även ämnen som stärker immunförsvaret och kan minska risken för mag- och tarminfektioner under amningstiden. De som ammats som barn har i vuxen ålder minskad risk för högt blodtryck och övervikt. Enligt internationella samt svenska rekommendationer är rådet att ge barnen endast bröstmjölk upp till sex månaders ålder.

29 Andel (%) barn som helt eller delvis ammats vid sex månaders ålder, 212 Bengtsfo rs Dals-Ed Färgelan da Melleru d Andel (%) kvinnor som ammade sina barn helt eller delvis i Bengtsfors kommun efter barnets ålder, månader 4 månader 6 månader 9 månader 12 månader I Bengtsfors kommun är andelen barn som ammas vid sex månaders ålder mindre än hälften vilket är färre än i länet och riket. Jämfört med Dalslandskommunerna är andelen barn som ammas relativt hög. Över tid har andelen som ammar sina barn minskat i Bengtsfors kommun. ÖVERVIKT Nästan hälften av Sveriges invånare är idag överviktiga eller lider av fetma. Många livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar kan relateras till övervikt/fetma. Individens totala energiförbrukning i relation till matvanor samt fysisk aktivitet är avgörande faktorer för en balanserad vikt. Body Mass Index (BMI) är ett kroppsmassindex som baseras på kroppsvikt och längd (vikt i kg/längd i meter). BMIs gränsvärden är internationella och fastställda av WHO; normalvikt 18,5-24,9; övervikt 25-29,9; fetma över Andel (%) med övervikt och fetma, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Övervikt Fetma

30 1 MATVANOR OCH LIVSMEDEL Andel (%) med under-, normal-, övervikt och fetma i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Underv ikt Norma lvikt Kvinnor Övervi kt Fetma Underv ikt Norma lvikt Män Övervi kt Fetma I Bengtsfors kommun är andel individer med övervikt eller fetma något högre än i länet och riket. Andelen med övervikt och fetma är högre bland män än bland kvinnor. Under de senaste åren har det inte skett någon stor förändring inom viktkategorierna i Bengtsfors kommun. HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Övervikt och fetma medför flertal hälsoproblem varav hjärt- och kärlsjukdomar och däribland dödliga hjärtinfarkter tillhör de vanligaste. Dödlighet i hjärtinfrakt per 1 invånare, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor Män Dödlighet i hjärtinfrakt i Bengtsfors kommun per 1 invånare fördelat på kön, Kvinnor Män Dödligheten i hjärtinfarkt är högre bland både kvinnor och män i Bengtsfors kommun än i länet och riket. Dock har dödligheten samt skillnad i dödlighet mellan könen har minskat.

31 11 N A T I O N E L L T M Å L O M R Å D E ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Missbruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS) skapar flertal hälsoproblem och hindrar människor från att delta i samhället fullt ut. Det är också vanligt att en individ i sitt missbruk skapar fler beroende inom kategorin ANDTS. Det preventiva arbetet utgår ifrån Folkhälsomyndighetens övergripande mål som innebär att skapa ett samhälle fritt från narkotika och doping med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. ALKOHOL Alkohol kan bidra till bland annat cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt leversjukdomar. Det kan också påverka tredje person genom våld relaterat till alkohol eller trafikolyckor, vilket kan medföra svåra konsekvenser för samhällets invånare. Andelen ungdomar som dricker alkohol minskar i Sverige vilket också är fallet i Bengtsfors kommun. Riskabla alkoholvanor är ett begrepp som syftar till de skador som ett högt alkoholintag för med sig. I Sverige definieras riskabla alkoholvanor som mer än nio standardglas per vecka för kvinnor och 14 standardglas för män Andel (%) riskabla alkoholvanor fördelat på kön, Bengtsf ors Dals-Ed Färgela nda Melleru d Kvinnor Män Andel (%) med riskabla alkoholvanor i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Kvinnor Män Andelen riskabla alkoholvanor bland kvinnor är lägre i Bengtsfors kommun än i länet och riket. Bland män är andelen lika stor i Bengtsfors kommun som i länet samt riket. Det har inte skett någon förändring över tid och det är totalt sett en större andel män än kvinnor som har riskabla alkoholvanor.

32 11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Frekvens av alkoholintag, årskurs 8 i Bengtsfors kommun, 214 (%) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Andel 78,6 9,5 8,3 2,4 1,2 Källa: LUPP-enkäten, Bengtsfors kommun 214. Nästan åtta av tio åttondeklassare i Bengtsfors kommun uppger att de aldrig dricker alkohol. När undersökningen genomfördes 211 uppgav sju av tio åttondeklassare att de aldrig drack alkohol. NARKOTIKA OCH DOPNING Cannabis och amfetamin är de mest förekommande drogerna i brottsstatistik i Sverige idag. I början av 2-talet och fram till 212 ökade antalet narkotikarelaterade domar. Ett trendbrott kunde noteras under 213, men under tioårsperioden har antalet drogrelaterade domar ändå mer än dubblerats. 14 Antal anmälda fall av narkotikarelaterade brott per 1 invånare, Bengt sfors Dals- Ed Färgel anda Melle rud Drograttfylleri Övriga narkotikabrott Antal anmälda fall av narkotikarelaterade brott i Bengtsfors kommun per 1 invånare, Drograttfylleri Övriga narkotikabrott Folkhälsomyndigheten. 214 National Report, s.13.

33 11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Gällande drograttfylleri är antalet anmälda fall i Bengtsfors kommun jämförbart med Dalslandskommunernas, länet och rikets statistik. Övriga narkotikabrott är mindre förekommande i Bengtsfors än i länet och riket. Över tid har drograttfylleriet minskat vilket även har skett bland övriga narkotikabrott. TOBAK Ett av västvärldens mest utbredda folkhälsoproblem är tobaksrökning och det är också den enskilt största orsaken till skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. 15 Ett fyrtiotal sjukdomar kan direkt härledas till tobaksrökning, inklusive vattenpipa, varav de vanligaste är hjärt- och kärlsjukdom, cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Även passiv rökning orsakar dessa sjukdomar om än i lägre grad. Man räknar med att varannan rökare dör i förtid på grund av tobaksanvändning. Andelen dagligrökare har minskat i Sverige sedan mitten av 198-talet och det är fler kvinnor än män som röker. Trots att antalet dagligrökare minskar, är det allt fler ungdomar börjar röka. Under de senaste åren har forskningen gällande snusets effekter utforskats och det är tydligt att skadeverkningarna är så pass allvarliga att man avråder från att snusbruk. De sjukdomar som främst kan kopplas till snusning är cancer i bukspottskörtel, matstrupe och magsäck, hjärtinfarkt och stroke och förhöjt blodtryck. Viss forskning tyder även på att risken för diabetes ökar. Bland ungdomar som brukar snus är det också vanligare med berusningsdrickande av alkohol. Andel (%) som röker eller snusar dagligen fördelat på kön, Bengt sfors Dals- Ed Färgel anda Meller ud Dagligrökare kvinnor Dagligsnusare kvinnor Dagligrökare män Dagligsnusare män Det är fler som använder tobak i Bengtsfors kommun jämfört med Dalslandskommunerna, länet och riket. Det är framförallt andelen snusande män i kommunen som är högre än övriga jämförelser. 15 Folkhälsomyndigheten. Tobak. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 21, s. 13.

34 11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Andel (%) som röker eller snusar dagligen i Bengtsfors kommun, fördelat på kön, Dagligrökare kvinnor Dagligsnusare kvinnor Dagligrökare män Dagligsnusare män Jämfört med övriga kommuner i Dalsland, länet och riket är det fler män och kvinnor som använder tobak i Bengtsfors kommun. Under de senaste åren är tobaksanvändningen i Bengtsfors relativt oförändrad. Något fler män har börjat snusa dagligen sedan föregående års mätning. Andelen rökande spädbarnsföräldrar under barnets första år har minskat i Sverige sedan mätningarna började sammanställas i början på 2-talet. Västra Götaland är ett av de län andelen rökande spädbarnsföräldrar är högst, ca 13 %. Det är också vanligare att pappan röker. Evidensen för att rökning under graviditeten är ett allvarligt hot mot fostrets liv, hälsa och utveckling är etablerat och mödrahälsovården jobbar aktivt med frågan. Men även miljötobaksrök, passiv rökning, kan skada barnets hälsa. Spädbarn som utsätts för rökning i hemmet behöver oftare sjukhusvård än andra barn på grund av fler luftvägsinfektioner, öroninflammationer och astmasymptom Andel (%) rökande spädbarnsföräldrar i Bengtsfors kommun fördelat på barnets ålder, veckor 8 månader Någon i hushållet Socialstyrelsen. Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda 28. s. 36.

35 11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL I Bengtsfors kommun har andelen rökande spädbarnsföräldrar minskat över tid i båda barnens ålderskategorier. En ökning har dock skett sedan föregående år bland föräldrar till barn som är åtta månader. Frekvens av rökning och snusning i årskurs 8, Bengtsfors kommun, 214 (%) Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad En gång i veckan Flera gånger i veckan Röka cigaretter Snusa Varje dag Källa: LUPP-enkäten, Bengtsfors kommun 214. I Bengtsfors kommun är det något högre andel som röker jämfört med övriga kommuner som deltog i LUPP-enkäten under 214. Gällande snusning är det ungefär 15 % fler åttondeklassare som snusar i Bengtsfors jämfört med det nationella snittet från enkäten Dödlighet i lungcancer per 1 invånare fördelat på kön, Bengtfor s Dals-Ed Färgelan da Melleru d Kvinnor Män Dödlighet i lungcancer i Bengtsfors kommun per 1 invånare, fördelat på kön, Kvinnor Män

36 11 ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH SPEL Dödligheten i lungcancer bland kvinnor i Bengtsfors kommun är jämförbar med länet och riket. Bland män är däremot dödligheten högre i Bengtsfors kommun. Sedan 26 har dödligheten i lungcancer ökat bland både män och kvinnor, men ökningen har planat ut sedan föregående år. SPELANDE De senaste tio åren har spelmarknaden expanderat i Sverige och en allt högre andel utvecklar riskabla spelvanor. Förutom direkta ekonomiska problem har personer med riskabla spelvanor ett sämre allmänt hälsotillstånd och nedsatt psykiskt välbefinnande. Det finns också tydliga samband mellan riskabla spelvanor och högt alkoholintag samt rökning och cannabisanvändning. Enligt folkhälsoenkäten 213 uppgav 7 % att de spelat under de senaste tolv månaderna. Det innebär en minskning med 2 % sedan Däremot blir spelsummorna större och fler utvecklar riskabla spelvanor. Andel (%) med riskabla spelvanor fördelat på kön, Bengtsf ors Dals Ed Färgela nda Melleru d Åmål Länet *Riket Kvinnor Män Andel (%) med riskabla spelvanor i Bengtsfors kommun fördelat på kön, Kvinnor Män *Under 214 ändrades frågeställningarna gällande riskabla spelvanor vilket medför att inga regionala resultat finns att tillgå för tidsperioden Statistik för riket är baserat på endast 214. Andelen kvinnor med riskabla spelvanor är något högre i Bengtsfors kommun än i Dalsland, länet samt riket. Andelen män med riskabla spelvanor är något lägre än länet och riket.

VÄLFÄRDSBOKSLUT. Bengtsfors Kommun. Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 0531-526000 www.bengtsfors.se

VÄLFÄRDSBOKSLUT. Bengtsfors Kommun. Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 0531-526000 www.bengtsfors.se VÄLFÄRDSBOKSLUT Bengtsfors Kommun 214 Bengtsfors kommun Box 14, 666 21 Bengtsfors 531-526 www.bengtsfors.se OM FOLKHÄLSA OCH VÄLFÄRDSREDOVISNING Den kommunala vardagen med beslut och verksamheter påverkar

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2010 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 687 90-94 5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 80-84 70-74 70-74 70-74 60-64

Läs mer

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Mönsterås Mönsterås Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 höst MARIESTAD Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 911 90-94 11 888 786 976 90-94 782 482 4 691 668

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012

LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 2012 LYSEKILS KOMMUN Välfärdsredovisning 212 Vi behöver kunskap om hur Lysekils kommuns befolkning mår Välfärdsredovisning är inget nytt. Vi kan hitta redovisningar över befolkningens hälsotillstånd som är

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN 2015 1 Inledning En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituation ser ut. Det är därför viktigt att kartlägga

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Välfärdsredovisning SOTENÄS KOMMUN, HÄLSORÅDET 2014. Sotenäs kommun 2014

Välfärdsredovisning SOTENÄS KOMMUN, HÄLSORÅDET 2014. Sotenäs kommun 2014 Välfärdsredovisning SOTENÄS KOMMUN, HÄLSORÅDET 214 kommun 214 Sammanfattning Välfärdsredovisning är en metod att beskriva befolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv. Den skall också bidra till

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare

Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik...

Läs mer

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång! Begreppet folkhälsa blir en allt viktigare del i människors vardag. Förr

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Sammanställning nov 2005 av K Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur

Läs mer

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram

Remissvar om förslag till folkhälsoprogram Administrativa avdelningen Östermalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Christina Johansson Tfn: 08-508 10 076 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-04-03 Dnr 2006-007-258 Östermalms stadsdelsnämnd Remissvar

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Ud Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 27 266 90-94 26 914 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020

Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN Skydd mot övergrepp Övergrepp i hemmet (Art. 19, 34, 36 & 37) Övergrepp/mobbing i skolan (Art. 19, 34, 36 & 37) Antal rapporterade hemfridsbrott Antal rapporterade kvinnofridskränkningar

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 812 90-94 28 250 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 934 90-94 19 380 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Be Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 384 90-94 3 648 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 720 90-94 7 700 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 486 90-94 4 497 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer