Kombinerat överströms- och jordfelsrelä Industrial IT enabled products from ABB are the building blocks for greater productivity, featuring all the tools necessary for lifecycle product support in consistent electronic form.
Utgiven: 28.0.2004 Version: A/28.0.2004 Innehåll. Inledning...5.. Om denna manual...5... Revisionshistorik...5.2. Hur reläet används...5.3. Egenskaper...5.4. Garanti...6 2. Säkerhetsinstruktioner...7 3. Instruktioner...8 3.. Applikation...8 3.2. Funktionskrav...8 3.3. Konfigurering...8 4. Teknisk beskrivning...0 4.. Funktionsbeskrivning...0 4... Produktfunktioner...0 4... Schema över produktfunktioner...0 4...2. Överström, fasavbrott och jordfel...0 4...3. Ingångar... 4...4. Utgångar... 4...5. Brytarfelsskydd (CBFP)... 4...6. Störningsskrivare... 4...7. Användargränssnittet... 4...8. Permanentminnet...2 4...9. Självövervakning...2 4..2. Mätningar...2 4..3. Konfigurering...3 4..4. Skyddsfunktioner...4 4..4.. Blockschema...4 4..4.2. Överströmsenhet...4 4..4.3. Fasavbrottsskydd...5 4..4.4. Jordfelsskydd...5 4..4.5. Tid/strömkurva...6 4..4.6. Inställningar...25 4..4.7. Tekniska data om skyddsfunktioner...33 4..5. Indikeringslysdioder och larmindikeringar...34 4..6. Avläsning av medelvärden...35 4..7. Ibruktagningstest...35 4..8. Störningsskrivare...35 4..8.. Funktion...35 ABB Oy, Substation Automation, VAASA, Finland 3 We reserve all rights in this document and in the information contained herein. Reproduction, use or disclosure to third parties without express authority is strictly forbidden. Copyright 2003 ABB
4..8.2. Störningsregisterdata... 35 4..8.3. Styrning och indikering av störningsskrivarens tillstånd... 36 4..8.4. Triggning... 37 4..8.5. Inställningar och tömning... 37 4..8.6. Störningsskrivarens händelsekod... 37 4..9. Registrerade data från de senaste händelserna... 37 4..0.Extern seriekommunikation... 38 4..0..Kommunikationsportar... 38 4..0.2.Fjärrkommunikationsprotokollet IEC 60870-5- 03... 39 4..0.3.Händelsekoder... 43 4..0.4.Protokollparametrar för SPA-busskommunikation... 45 4...Självövervakning (IRF)... 53 4..2.Inställning av reläets parametrar... 54 4.2. Konstruktionsbeskrivning... 54 4.2.. Ingångs-/utgångsförbindelser... 54 4.2.2. Seriekommunikationsanslutningar... 57 4.2.3. Tekniska data... 58 5. Beställningsuppgifter... 62 6. Referenser... 63 7. Förkortningar... 64 8. Checklistor... 65 4
. Inledning.. Om denna manual... Revisionshistorik Den här manualen ger användaren teknisk information om skyddsreläet och dess applikationer. Närmare instruktioner om användningen av reläets användargränssnitt finns i REJ 525 Användarmanual (MRS75545) och om installationen i RE_5 Installationsmanual (MRS750978-MUM). Version Datum Engelsk originalversion A 28.0.2004 C/05.07.2002.2. Hur reläet används Det kombinerade överströms- och jordfelsreläet används som selektivt kortslutningsskydd och oriktat jordfelsskydd i mellanspänningsnät, men kan också användas för andra applikationer, som kräver överströms- eller jordfelsskydd. är baserat på mikroprocessorteknik. Ett inbyggt självövervakningssystem ger kontinuerlig övervakning av reläets funktion. I användargränssnittet (HMI, tidigare benämnt MMI) ingår en teckenskärm (display) av flytkristall, som gör det enkelt och säkert att använda reläet. Reläet kan manövreras lokalt via seriekommunikationen med hjälp av en bärbar dator ansluten till frontkontakten och fjärrstyras med hjälp av ryggpanelkontakten, som är ansluten till ett distributionsautomationssystem via seriegränssnittet och en optisk kabel..3. Egenskaper Trefasigt strömssteg I> med konstant- eller inverttidskarakteristik (IDTM) Trefasigt strömssteg I>> med momentan- eller inverttidskarakteristik Fasavbrottsskydd Oriktat jordfelssteg I0> med konstant- eller inverttidskarakteristik Oriktat jordfelssteg I0>> med momentan- eller inverttidsskarakteristik Enhet för brytarfelsskydd (CBFP) störningsskrivare registreringstid upp till 0 sekunder triggning av start- eller utlösningsignal från något av skyddsstegen och/eller från en binär ingångssignal registrerar fyra analoga kanaler och t.o.m. åtta valbara digitalkanaler reglerbar samplinghastighet Permanentminne för max. 60 händelsekoder 5
.4. Garanti inställningsvärden störningsregisterdata registrerade data med tidsstämpel från de fem senaste händelserna antalet starter för varje steg larmindikeringsmeddelanden och lysdioder som visar situationen vid ett elavbrott startströmmarnas maxvärden Fyra ingångar för noggrann strömmätning Galvaniskt isolerad binäringång med stort ingångsspänningsområde Alla inställningar kan ändras via en dator Användargränssnitt med teckenskärm och manöverknappar IEC 60870-5-03- och SPA-kommunikationprotokoll Två slutande manöverdugliga utgångskontakter Två växlingskontakter för signalgivning Fritt konfigurerbara funktioner för utgångskontakterna Optisk PC-port för tvåvägs datakommunikation (frontpanelen) RS-485-port (ryggpanelen) för systemkommunikation Fortgående självövervakning av elektronik och programvara. Vid interna reläfel (IRF), förreglas alla skyddsteg och utgångar. Valfri märkfrekvens 50/60 Hz Valfritt lösenord som skydd för användargränssnittet Visning av primärströmsvärden Medelvärden Stöd på många språk Närmaste ABB-representant ger information om garantin. 6
2. Säkerhetsinstruktioner! Farliga spänningar kan uppträda i kontakterna, trots att matningsspänningen är frånkopplad. Nationella och lokala elsäkerhetsföreskrifter skall alltid iakttas. Terminalen innehåller komponenter känsliga för statisk elektricitet. Terminalens hölje ska alltid jordas på vederbörligt sätt. Endast kompetenta elektriker har rätt att utföra installationer. Brott mot säkerhetsföreskrifterna kan leda till förlust av människoliv, personskada eller omfattande materiella skador. Brytning av sigillet på ryggpanelen leder till att garantin upphör och korrekt funktion av terminalen kan inte garanteras. 7
3. Instruktioner 3.. Applikation Det kombinerade överströms- och jordfelsreläet är ett sekundärrelä, som ansluts till strömtransformatorerna vid skyddsobjektet. Överströms- och jordfelsenheten mäter kontinuerligt fasströmmarna och jordfelsströmmen i objektet. När ett fel upptäcks startar reläet och får brytaren att lösa ut, ger larm, registrerar feluppgifter o.s.v. enligt applikation och inställda reläfunktioner. Reläet har ett tvåstegs överströmsskydd (I> och I>>) och ett tvåstegs jordfelsskydd (I 0 > och I 0 >>). Om det lägre steget ges ett inställningsvärde som ligger i den lägre delen av inställningsområdet, kommer relämodulen att ha två nästan identiska steg. Då kan reläet användas i applikationer med lastbortkoppling i två steg. Skyddsfunktionerna är oberoende av varandra och sin egen dataregistrering och inställningsgrupper. Överströms- och jordfelsfunktionerna använder konventionell strömtransformatormätning. En utgångskontaktmatris möjliggör att start- eller utlösningssignaler från skyddsstegen skickas till önskad utgångskontakt. 3.2. Funktionskrav Då reläets driftsförhållanden är normala, (se avsnittet Tekniska data) är reläet i praktiken underhållsfritt. Reläet har inga sådana delar eller komponenter som utsätts för onormalt fysiskt eller elektriskt slitage under normala funktionsförhål-landen. Omgivningsförhållanden Specificerat drifttemperaturområde -0...+55 C Temperaturens inverkan på reläets funktionsnoggrannhet inom 0,% / C det specificerad drifttemperturområdet Transport- och lagringstemperatur -40...+70 C 3.3. Konfigurering Exempel på olika inställningar och anslutningar Då utgångskontaktmatrisen konfigurerats för att detta kan överströms- och jordfelsenhetens signaler användas för kontaktfunktioner. Startsignaler kan användas för att blockera reläer som fungerar tillsammans, för signalering och för att starta en återinkoppling. Figurerna 3.3- och 3.3-2 visar med den förinställda konfigurationen: Alla utlösningssignaler går till brytaren för utlösning. 8
- - L L2 L3 0 - PC - I O Rx Tx BI + Uaux ~ IRF SO2 + + SO PO2 PO + MKC95000- MRS09070 RER 03. 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 2. * A 5 A A 5 A A 5 A 7 8 2 ~ 3 4 5 + 0 2 7 8 9 5 6 3 4 + + Optisk serieanslutning Serieport + 5 SGB 6 SGB IRF 3I> START Blockering av steg I> UTL. 3I>> START Blockering av steg I>> UTL. SGR SGR2 SGR3 SGR4 4 4 3 3 2 2 *REJ525B 45BAA: REJ525B 42BAA: 2 = 5 A 3 = A 2 = A 3 = 0.2 A DI> START SGR9 SGB2 Blockering av steg DI> UTL. SGR0 SGR5 Io> START 4 3 7 SGB Blockering av steg Io> UTL. SGR6 4 3 SGR7 Io>> START 8 SGB SGR8 4 3 Blockering av steg Io>> UTL.. 2 2 2 SGB INDIKER. RADERADE I/O 2 SGB 3 SGB 4 SGB UTGÅNGSKONT. ÅTERST., INDIK. RADERADE REGISTR. VÄRDEN OCH INDIK. RADERADE, UT- GÅNGSKONTAKTER ÅTERSTÄLLDA VAL AV SWITCHGRUPP x = Fabriksinställning ConD_525 Fig. 3.3.- Anslutningsschema, exempel L L2 L3 0 - PC - I O Rx Tx. 2 3 4 5 6 7 8 9 0 2 2. 7 8 * A 5 A A 5 A A 5 A BI Uaux ~ 2 ~ IRF 3 4 5 + + + SO2 SO 0 2 7 8 9 + PO2 PO 5 6 3 4 + + MKC95000- MRS09070 Optisk PCanslutning Serieport RER 03 + *REJ525B 45BAA: REJ525B 42BAA: 2 = 5 A 3 = A 2 = A 3 = 0.2 A 5 SGB 6 SGB SGB2 7 SGB IRF 3I> START Blockering av steg I> UTL.. 3I>> START Blockering av steg I>> UTL.. DI> START Blockering av steg DI> UTL.. Io> START UTL.. Blockering av steg Io> SGR SGR2 SGR3 SGR4 SGR9 SGR0 SGR5 SGR6 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 8 SGB Io>> START Blockering av steg Io>> UTL.. SGR7 SGR8 4 3 2 SGB INDIKERINGAR RADERADE I/O 2 SGB 3 SGB UTG.KONTAKTER ÅTERST. O. INDIK. RADERADE REG. VÄRDEN OCH INDIK. RADERADE, UTG.KONT. ÅTERSTÄLLDA 4 SGB VAL AV SWITCHGRUPP x = Fabriksinställning ConD2_525 Fig. 3.3.-2 Anslutningsschema, exempel 2 9
4. Teknisk beskrivning 4.. Funktionsbeskrivning 4... Produktfunktioner 4... Schema över produktfunktioner IL Trefasigt överströmsskydd, lågsströmssteg med konstant- eller inverttidskarakteristik 5 PO IL2 PO2 IL3 Trefasigt överströmsskydd, högströmssteg med momentan- eller konstanttidsfunktion 50 SO SO2 Fasavbrottsskydd 46 Io Jordfelsskydd, lågströmssteg med konstant- eller inverttidskarakteristik 5 N IRF Jordfelsskydd, högströmssteg med momentan- eller konstanttidskarakteristik 50 N Brytarfelsskydd 62 BF Optiskt PCgränssnitt Binäringång BI Fjärråterställning, fjärrinställning eller fjärrblockering av olika funktionssteg Seriekommunikation PrF5_5 Fig. 4...- Produktfunktioner 4...2. Överström, fasavbrott och jordfel Se också avsnitten: 4..4.2. Överströmsenhet 4..4.3. Fasavbrottsskydd 4..4.4. Jordfelsskydd 0
4...3. Ingångar 4...4. Utgångar har fyra mätingångar och en extern binäringång som manövreras via en extern spänning. Tre mätingångar är avsedda för fasströmmar och en för jordfelsström. Närmare uppgifter finns i avsnittet om ingångs-/utgångsanslutningar och i Tabell 4..4.6-7, Tabell 4.2.- och Tabell 4.2.-5. Binäringångens funktion bestäms med hjälp av SGB-switcharna. har två manöverdugliga utgångar (PO och PO2) och två signalutgångar (SO och SO2). Switchgrupp SGR...0 används för sända start- och utlösningssignaler från funktionsstegen till önskad signal- eller manöverutgång. PO och PO2 kan konfigureras för att ha självhållning och pulsens minimilängd kan vara 40 eller 80 ms. 4...5. Brytarfelsskydd (CBFP) 4...6. Störningsskrivare har en enhet för brytarfelsskydd. Brytarfelsskyddet ger en utlösningssignal via utgången PO2, om felet inte har försvunnit före den inställda fördröjningstiden 0,0 s...,00 s går ut. I allmänhet styr brytarfelsskyddsenheten den föregående brytaren. Det kan även användas för utlösning med hjälp av ytterligare utlösningskretsar i samma brytare. Brytarfelsskyddet aktiveras med en omkopplare i switchgruppen SGF. 4...7. Användargränssnittet I ingår en störningsskrivarfunktion som registrerar momentana mätvärden, mätsignalernas RMS-kurvor och upp till åtta valbara digitalsignaler: den externa binära ingångssignalen och tillstånd hos de interna funktionsstegen. störningsskrivaren kan ställas in så att den triggas av en start- eller utlösningssignal från någon av funktionsstegen och/eller av en extern binär ingångssignal antingen på den sjunkande eller stigande flanken. har ett användargränssnitt med sex trycknappar och en alfanumerisk teckenskärm med 2 x 6 tecken. Trycknapparna används för navigering inom menystrukturen och för att justera inställningsvärden. Ett lösenord kan ställas in för användargränssnittet för att skydda alla valbara värden från ändringar av obehöriga Lösenordet för användargränssnittet förblir inaktivt och kommer inte att krävas vid ändring av parametervärden, tills det fabriksinställda värdet har blivit utbytt. Det är möjligt att ställa in reläet så att godkännande av gränssnittets lösenord generar en händelsekod. Den här egenskapen kan användas för att indikera aktiviteter via det lokala användargränssnittet. Närmare uppgifter om användargränssnittet finns i Användarmanualen.
4...8. Permanentminnet 4...9. Självövervakning Reläet kan ställas in så att det lagrar olika data i sitt permanentminne och registrerade data hålls kvar också vid hjälpspänningsbortfall. Larmindikeringar och lysdioder, antal starter, störningsregisterdata, händelsekoder och registrerade data kan alla konfigureras så att de lagras i permanentminnet, medan inställningsvärden alltid sparas i permanentminnet. Självövervakningssystemet i övervakar och styr driftfelssituationer och informerar användaren om befintliga fel. Då självövervakningen upptäcker ett permanent internt reläfel, börjar lysdioden READY att blinka. Samtidigt faller självövervakningens larmrelä (kallas även IRF-relä), som normalt är draget, och en felkod visas på teckenskärmen. Felkoden är av numerisk typ och identifierar feltypen. För identifiering av felkoder, se avsnittet Internt fel i användarmanualen. READY START TRIP INTERNT FEL FELKOD :56 C E Faultc Fig. 4...9.- Internt fel Felkoderna kan indikera: Inget svar vid test av utgångskontakt fel i program-, arbets- eller parameterminne Fel i intern referensspänning 4..2. Mätningar I följande tabell visas vilka slags mätvärden som kan erhållas vi användargränssnittet uttryckta som multiplar av mätningsingångens märkspänning I n.. Tabell 4..2- Mätvärden Indikering Uppmätta data L L2 L3 I 0 I I _min I n_min max I Fasström L Fasström L2 Fasström L3 Jordfelsström Fasavbrottsvärde Medelströmvärde för alla tre faserna under en minut Medelströmvärde under en inställbar tidsperiod Högsta en minutsmedelvärde under föregående tidsperiod 2
4..3. Konfigurering Följande figur visar hur start- och utlösningssignalerna och de binära ingångssignalerna kan konfigureras för att önskad skyddsfunktionsegenskap skall erhållas. BI IRF SO2 SO PO2 PO 2. 7 8 3 4 5 0 2 7 8 9 5 6 3 4 IL IL2 IL3 Io 5 SGB 6 SGB SGB2 7 SGB 8 SGB 3I> Blockering av steg I> 3I>> Blockering av steg I>> DI> Blockering av stegdi> Io> IRF START UTL. START UTL. START UTL. START Blockering av steg Io> UTL. Io>> START Blockering av steg Io>> UTL. SGR SGR2 SGR3 SGR4 SGR9 SGR0 SGR5 SGR6 SGR7 SGR8 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 SGB INDIKERINGAR RADERADE 2 SGB 3 SGB 4 SGB UTG.KONTAKTER ÅTER- STÄLLDA OCH INDIKERINGAR RADERADE REGISTR.VÄRDEN OCH INDI- KERINGAR RADERADE, SJÄLV- HÅLL. KONTAKTER ÅTERST. VAL AV SWITCHGRUPP SGF...SGF5 SDiag5_5 Fig. 4..3.- Signaldiagram Blockerings- och startsignalernas funktioner väljs med omkopplarna i switchgrupperna SGF, SGB och SGR. Switchgruppernas kontrollsumma finns under INSTÄLLNINGAR i användargränssnittets meny. Omkopplarnas funktioner förklaras i detalj i motsvarande SG_ -tabeller. 3
4..4. Skyddsfunktioner 4..4.. Blockschema SGR9/x 00 ms IL DI> t D> IL 2 IL 3 Imax - Imin Imax SGR0/x SGR/x 40/80 ms SGF/ C 5 s PO 55 ms I> t>, k SGF/5 SGR2/x 5 s C 0.... s SGB2/ SGF4/...6 SGF/2 SGB/5 I>> 30 ms SGR3/x 2 40/80 ms PO2 SGF2/3 0.2 * I> SGF2/ 2 * I>> t>> SGR4/x SGF/4 50 ms.5 * I> & 3 40/80 ms SO BI SGB/6.25 * I> 4 40/80 ms SO2 SGR5/x Io> 60 ms SGF/3 Io to>, k SGR6/x SGB/7 SGF5/...6 SGF3/3 Io>> 40 ms SGR7/x I> I>> Io> Io>> DI C START 0.2 * Io> SGF3/ 2 * Io>> to>> SGR8/x SGF2/4, 5 60 ms SGF3/4, 5.5 * Io> & SGF2/6 t>.25 * Io> t>> TRIP SGB/8 SGB/ SGB/2 SGB/3 SGB/4 RADERA INDIKERINGAR RADERA INDIKERINGAR OCH ÅTERSTÄLL SJÄLVHÅLL. UTGÅNGSKONTAKTER RADERA INDIKERINGAR OCH REGISTRERADE VÄRDEN, ÅTERSTÄLL SJÄLVHÅLL. UTGÅNGSKONTAKTER INSTÄLLNINGAR(Grupp /Grupp 2) to> to>> DI C Block5_5 Fig. 4..4..- Blockschema 4..4.2. Överströmsenhet När fasströmmarna överskrider det inställda startvärdet för överströmssteg I>, skickar överströmsenheten en startsignal efter startfördröjningen (~ 55 ms). När den inställda funktionsfördröjningen vid konstanttidskarakteristik eller den beräknade funktionsfördröjningen vid inverttidskarakteristik löper ut, sänder överströmsenheten en utlösningssignal. När fasströmmarna överskrider det inställda startvärdet för överströmssteget I>>, sänder överströmssteget en startsignal efter ~ 30 millisekunders startfördröjning. När den inställda tiden för funktionsfördröjningen löper ut, ger överströmsenheten en utlösningssignal. 4
4..4.3. Fasavbrottsskydd Ett överströmsstegs start och utlösning kan blockeras genom att en extern binär ingångssignal sänds till reläet. I>-stegets inverttidsfunktion kan ställas in så att den blockeras, då steget I>> startar med hjälp av en omkopplare i switchgruppen SGF2. I det här fallet bestäms funktionsfördröjningen av steget I>>. Överströmssteget I> kan tas ur drift. Detta läge indikeras med hjälp av streck på teckenskärmen och med siffrorna 999, då det inställda startvärdet blir avläst via seriekommunikationen. Det inställda startvärdet för steget I>>, I>>/I n, kan dubbleras automatiskt i en startsituation, t.ex. då objektet som skall skyddas ansluts till en distributionstransformator. Därför kan startvärdet för steg I>> väljas så att det är lägre än inkopplingsströmstötens nivå. En startsituation definieras som en situation där fasströmmen stiger från ett värde under 0,2 x I> till ett värde över,5 x I> på mindre än 60 ms. Startsituationen är över, då strömmen faller under,25 x I>. Fasavbrottskyddet kontrollerar de högsta (maximum) och de lägsta (minimum) fasströmmarna och beräknar differensen mellan dem. Differensen mellan de här strömmarna beräknas på följande sätt: I = ( ----------------------------------- Imax Imin) 00% Imax 4..4.4. Jordfelsskydd Fasavbrottsskyddssteget startar, när strömdifferensen överskrider skyddsstegets startvärde, I. Om fasavbrottssituationen räcker längre än den inställda funktionsfördröjningen, sänder skyddssteget en utlösningssignal, som kan ställas in så att den går till önskad utgångskontakt. Skyddsstegets start och utlösning kan blockeras genom att en extern binär ingångssignal sänds till reläet. När de uppmätta strömvärdena ligger under 0, x I n är funktionen inte längre i drift. Fasavbrottsfunktionen kan tas ur drift. Detta läge indikeras med hjälp av streck på teckenskärmen och med siffrorna 999, då det inställda startvärdet blir avläst via seriekommunikationen. Då jordfelsströmmen är högre än det inställda startvärdet för jordfelssteget I 0 >, börjar jordfelsskyddet sända en startsignal efter att startfördröjningen (~ 60 ms) löpt ut. När den inställda funktionsfördröjningen vid konstanttidskarakteristik eller den beräknade funktionsfördröjningen vid inverttidskarakteristik löper ut, sänder jordfelsskyddet en utlösningssignal. Då jordfelsströmmen överskrider det inställda startvärdet för jordfelssteget I 0 >>, börjar jordfelsskyddet sända en startsignal efter att startfördröjningen (~ 40 ms) löpt ut. När den inställda tiden för funktionsfördröjningen löper ut, sänder jordfelsskyddet en utlösningssignal. Jordfelsstegens start och utlösning kan blockeras genom att en extern binär ingångssignal sänds till reläet. 5
4..4.5. Tid/strömkurva I 0 >-stegets inverttidsfunktion kan ställas in så att den blockeras, då steget I 0 >> startar med hjälp av en omkopplare i switchgruppen SGF2. I det här fallet bestäms funktionsfördröjningen av steget I 0 >>. Jordfelssteget I0>> kan tas ur drift. Detta läge indikeras med hjälp av streck på teckenskärmen och med siffrorna 999, då det inställda startvärdet blir avläst via seriekommunikationen. Det inställda startvärdet för steget I 0 >>, I 0 >>/I n, kan dubbleras automatiskt i en startsituation, t.ex. då objektet som skall skyddas ansluts till ett distributionsnät. Därför kan startvärdet för steg I 0 >> väljas så att det är lägre än inkopplingsströmstötens nivå. En startsituation definieras som en situation där jordfelsströmmen stiger från ett värde under 0,2 x I 0 > till ett värde över,5 x I 0 > på mindre än 60 ms. Startsituationen är över, då strömmen faller under,25 x I 0 >. Överströmssteget I> och jordfelssteget I 0 > kan ges en konstanttidskarakteristik eller en inverttidskarakteristik (IDTM), medan överströmssteget I>> och jordfelssteget I 0 >> enbart kan ha konstanttidskarakteristik. Med hjälp av inställningarna för switcharna SGF4/...6 kan man bestämma vilket driftläge steget I> skall ha, medan inställningen av switcharna SGF5/...6 avgör driftläget för steget I 0 >. Ytterligare uppgifter finns i avsnittet Inställningar. Vid inverttidskarakteristik är stegets funktionsfördröjning beroende av strömvärdet: ju högre strömvärdet är, desto kortare är funktionsfördröjningen. Det finns sex tid/ ström-kurvgrupper, av vilka fyra följer standarden IEC 60255: normal inverse, very inverse, extremely inverse och long-time inverse. De två övriga inverttidskurvgrupperna, som kallas RI och RD, är specifika ABB-kurvgrupper. Karakteristiker enligt standarden IEC 60255 Reläet har fyra internationellt standardiserade tid/strömkurvgrupper, som kallas extremely inverse, very inverse, normal inverse och long-time inverse. Förhållandet mellan tid och ström följer standarden IEC 60255-3 och kan uttryckas på följande sätt: ts] [ = ---------------------- k β I ---- α I> där t = funktionsfördröjning k = tidfaktor I = fasströmsvärde I> = inställt startvärde 6
Tabell 4..4.5- Värde för konstanterna α och β Tid/strömkurvgrupper α β Normal inverse 0.02 0.4 Very inverse.0 3.5 Extremely inverse 2.0 80.0 Long-time inverse.0 20 Enligt standarden är det normala strömområdet 2...20 gånger inställningsvärdet vid karakteristikerna normal inverse, very inverse eller extremely inverse. Reläet bör starta innan strömmen överskrider inställningsvärdet mer än,3 gånger. Vid karakteristiken long-time inverse är det normala strömområdet specificerat att vara 2...7 gånger inställningsvärdet och reläet bör starta innan strömmen överskrider inställningsvärdet med, gånger. Tabell 4..4.5-2 Funktionsfördröjningstoleranser specificerade i standarden I/I> Normal Very Extremely Long time 2 2,22E 2,34E 2,44E 2,34E 5,3E,26E,48E,26E 7 - - -,00E 0,0E,0E,02E - 20,00E,00E,00E - E = noggrannhet i procent, - = inte specificerat Inom normalt strömområde uppfyller inverttidssteget toleranskraven för klass 5 för alla grader av invertering. Tid/ström-kurvor enligt IEC- och BS-standarderna finns i figurerna Fig. 4..4.5.-...Fig. 4..4.5.-4. Obs! Om förhållandet mellan strömmen och det inställda startvärdet är högre än 20, är funktionsfördröjningen samma som då förhållandet är 20. Karakteristik av RI-typ En RI-kurva är en specialkarakteristik, som huvudsakligen används för att få tidsavtrappning med/i mekaniska reläer. karakteristiken kan uttryckas matematiskt på följande sätt: ts [ ] = -------------------------------------------- k I> 0.339 0.236 ---- I där t = funktionsfördröjning k = tidfaktor I = fasströmsvärde I> = inställt startvärde 7
RI-kurvan finns avbildad i Fig. 4..4.5.-5. Karakteristik av RD-typ RD-kurvan är en specialkurva, som huvudsakligen används vid jordfelsskydd, när man vill ha bra selektivitet också vid fel med stor resistans. Skyddet kan fungera selektivt även om det inte är riktat. Matematiskt kan tid/ström -kurvan uttryckas på följande sätt: I ts] [ = 5.8.35 log e ------------- k I> där t = funktionsfördröjning k = tidfaktor I = fasströmsvärde I> = inställt startvärde RD-kurvan finns avbildad i Fig. 4..4.5.-6. 8
t/s 70 60 50 40 30 20 0 9 8 7 6 5 4 3 2 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 k 0.3 0.2 0. 0.05 0. 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0.04 0.03 0.02 2 3 4 5 6 7 8 9 0 20 I/I> NORMINV Fig. 4..4.5.- Normal inverse-tidskarakteristik 9
t/s 70 60 50 40 30 20 0 9 8 7 6 5 4 3 2 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 k.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0. 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0. 0.05 0.04 0.03 0.02 2 3 4 5 6 7 8 9 0 20 I/I> VERYINV Fig. 4..4.5.-2 Very inverse-tidskarakteristik 20
t/s 70 60 50 40 30 20 0 9 8 7 6 5 4 3 2 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 k.0 0.8 0.6 0. 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0.04 0.03 0.4 0.3 0.2 0. 0.05 0.02 2 3 4 5 6 7 8 9 0 20 I/I> ETRINV Fig. 4..4.5.-3 Extremely inverse-tidskarakteristik 2
t/s 700 600 500 400 300 200 00 90 80 70 60 50 40 30 20 0 9 8 7 6 5 4 3 2.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 k 0.2 0.9 0.8 0.7 0.6 0. 0.5 0.4 0.3 0.05 0.2 2 3 4 5 6 7 8 9 0 20 I/I> LTIMEINV Fig. 4..4.5.-4 Long-time inverse-tidskarakteristik 22
t/s 70 60 50 40 30 20 0 9 8 7 6 5 4 3 2 k.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.3 0.2 0.4 0.3 0. 0.2 0.05 0. 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0.04 0.03 0.02 2 3 4 5 6 7 8 9 0 20 I/I> RI_INV Fig. 4..4.5.-5 Inverttidskarakteristik av RI-typ 23
t/s 70 60 50 40 30 20 0 9 8 7 6 5 4 3 2 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 k.0 0.9 0.8 0.7 0.2 0.6 0. 0.09 0.08 0.07 0.06 0.05 0.04 0.03 0.05 0. 0.2 0.3 0.4 0.5 0.02 2 3 4 5 6 7 8 9 0 20 30 40 I/I> RD_INV Fig. 4..4.5.-6 Inverttidskarakteristik av RD-typ 24
4..4.6. Inställningar Två olika inställningsgrupper kan väljas antingen inställningsgrupp eller 2. Endera av inställningsgrupperna kan användas som gällande inställningar. Båda inställningsgrupperna har egna register. Genom att byta inställningsgrupp, kan en grupp av inställningar ändras på samma gång. Detta kan utföras på följande sätt: Konfigurering av grupp: via användargränssnittet via seriekommunikationen och parameter V50 Val av grupp: val mellan Grupp och Grupp 2 via den externa binäringången Inställningsvärden kan ändras via användargränssnittet eller med hjälp av en dator, som har programmet Relay Setting Tool. Innan reläet ansluts till ett system, måste man försäkra sig om att reläet har fått de rätta inställningsvärdena. Är detta inte säkert, bör inställningsvärdena läsas, då reläets utlösningskretsar är bortkopplade eller testas med ströminjektering. Ytterligare uppgifter finns i avsnittet Checklistor. Tabell 4..4.6- Inställningsvärden Beskrivning Inställning Inställningsområde I>/I n I>-stegets inställda startvärde är en multipel av den använda mätingångens märkström konstanttid 0.30...5.00 x I n 0.30 x I n inverttid 0.30...2.50 x I ) n 0.30 x I n t> Funktionsfördröjning för steget I> i 0,05...300 s 0,05 s sekunder vid konstanttidskarakteristik k Tidfaktor k för steg I> vid inverttidskarakteristik 0,05...,00 0.05 I>>/I n I>>-stegets inställda startvärde är en multipel av den använda mätingångens märkström 0,30...35,0 x I 2) n 0.30 x I n t>> I>>-stegets funktionsfördröjning i 0,04...300 s 0,04 s sekunder I> Inställning I för fasavbrottsskyddet 0...00 % 00% uttryckt i procent av den största fasströmmen t> I> stegets funktionsfördröjning i...300 s 60 s sekunder I 0 >/I n I 0 >-stegets inställda startvärde är en multipel av den använda mätingångens märkström konstanttid 0,0...0,80 x I n 0,0 x I n inverttid 0,0... 0.40 x I n 3) 0,0 x I n Fabriksinställning 25
Tabell 4..4.6- Inställningsvärden Beskrivning Inställning Inställningsområde t 0 > Funktionsfördröjning för steget I 0 > 0,.05...300 s 0,05 s mätt i sekunder vid konstanttidskarakteristik k 0 Tidfaktor k 0 för steg I 0 > vid inverttidskarakteristik 0,05...,00 0.05 I 0 >>/I n I 0 >>-stegets inställda startvärde är en 0,05...4,00 x I 2) n 0,05 x I n multipel av den använda mätingångens märkström t 0 >> I 0 >>-stegets funktionsfördröjning i sekunder 0,04...300 s 0,04 s CBFP Brytarfelsskydd (Circuit-breaker failure 0,0...,00 s 0,0 s protection) Fabriksinställning ) Vid inverttidskarakteristik tillåter inställningar över 2.5 x I n för steg I>, men likställer alla inställningar > 2.5 x I n med 2.5 x I n. 2) Steget kan tas ur drift med SGF-omkopplare. Detta läge indikeras med hjälp av streck på teckenskärmen och med siffrorna 999, då det parametrarna blir avlästa via SPA-bussen. 3) Vid inverttidskarakteristik tillåter inställningar över 0,4 x I n för steg I 0, men likställer alla inställningar > 0,4 x I n med 0,4 x I n. Obs! Mätingångarnas kontinuerliga belastbarhet är 4.0 x I n. Switchgrupper och parametermasker Inställningarna kan ändras och reläets funktionskurvor för olika applikationer kan väljas med omkopplarna i SG_ -switchgrupperna. Switchgrupperna är baserade på programvara och är alltså inte fysiska omkopplare som finns i reläets utrustning. Switcharna kan ställas in separat. En kontrollsumma används för att verifiera att omkopplarna har ställts in rätt. I följande figur finns ett exempel på manuell beräkning av en kontrollsumma. Switch nummer Position Viktfaktor Värde x = 2 0 x 2 = 0 3 x 4 = 4 4 0 x 8 = 0 5 x 6 = 6 6 0 x 32 = 0 7 x 64 = 64 8 0 x 28 = 0 Kontrollsumma SG_ = 85 Fig. 4..4.6.- Exempel på beräkning av kontrollsummor för SG_ -switchgrupper När kontrollsumman, beräknad enligt ovanstående exempel, är samma som reläets kontrollsumma, har omkopplarna i switchgruppen blivit rätt inställda. 26
Omkopplarnas fabriksinställningar och motsvarande kontrollsumma visas i följande tabeller. SGF...SGF5 Switchgrupperna SGF...SGF5 används för konfigurering av önskade funktioner på följande sätt: Tabell 4..4.6-2 SGF Tabell 4..4.6-3 SGF2 Omkopplare SGF2/ SGF2/2 Funktion Automatisk fördubbling av det inställda startvärdet för steg I>> När omkopplaren är i position, dubbleras stegets inställda startvärde i situationer med höga stötströmmar. Inverttidsfunktion av steget I> förhindras genom att steget I>> startar När omkopplaren är i position, är inverttidsfunktion förhindrad. Omkopplare Funktion Fabriksinställning SGF/ Val av självhållning för manöverutgången PO 0 SGF/2 Val av självhållning för manöverutgången PO2 0 Då omkopplaren är i position 0 och mätsignalen som förorsakade utlösningen har fallit under startvärdet, återgår utgångskontakten till sitt utgångsläge. Då omkopplaren är i position förblir utgångskontakten aktiv, trots att mätsignalen som förorsakade utlösningen faller under startvärdet. En utgångskontakt med självhållning kan återställas antingen via användargränssnittet, den externa binärsignalen eller via seriebussen. SGF/3 Minimipulslängder för signalutgångarna SO och SO2 0 0 = 80 ms = 40 ms SGF/4 Minimipulslängder för de manöverdugliga utgångarna PO och 0 PO2 0 = 80 ms = 40 ms Obs! Självhållningen hos utgångarna PO och PO2 har högre prioritet än denna funktion. SGF/5 Brytarfelsskyddet (CBFP) 0 Då omkopplaren är i position 0, är brytarfelsskyddet inte i drift. När omkopplaren är i position, startar signalen till utgång PO en klocka, som sänder en fördröjd signal till PO2, förutsatt att felet inte har försvunnit innan brytarfelskyddets funktionsfördröjning har löpt ut. SGF/6 Ej i bruk 0 SGF/7 Ej i bruk 0 SGF/8 Ej i bruk 0 SGF 0 Fabriksinställning 0 0 27
Tabell 4..4.6-3 SGF2 Omkopplare Funktion Omkopplare Funktion Fabriksinställning SGF3/ Automatisk fördubbling av det inställda startvärdet för steg I 0 >> 0 När omkopplaren är i position, dubbleras stegets inställda startvärde i situationer med höga stötströmmar. SGF3/2 Inverttidsfunktion av steget I 0 > förhindras genom att steget 0 I 0 >>startar När omkopplaren är i position, är inverttidsfunktion förhindrad. SGF3/3 Blockering av steg I 0 >> När omkopplaren är i position, är steg I 0 >> blockerat. 0 Fabriksinställning SGF2/3 Blockering av steg I>> 0 När omkopplaren är i position, är steg I>> blockerat. SGF2/4 Funktionsläge för startindikeringen, steg I> 0 0 = startindikeringen försvinner automatiskt, då felet har försvunnit = självhållande. Startindikeringen förblir aktiv, trots att felet har försvunnit och beteckningen för den/de fas/er som förorsakade starten visas på teckenskärmen. SGF2/5 Funktionsläge för startindikeringen, steg I>> 0 0 = startindikeringen försvinner automatiskt, då felet har försvunnit = självhållande. Startindikeringen förblir aktiv, trots att felet har försvunnit och beteckningen för den/de fas/er som förorsakade starten visas på teckenskärmen. SGF2/6 Funktionsläge för startindikeringen, steg I> 0 0 = startindikeringen försvinner automatiskt, då felet har försvunnit = självhållande. Startindikeringen förblir aktiv, trots att felet har försvunnit. SGF2/7 Blockering av steg I> När omkopplaren är i position är steg I> blockerat. SGF2/8 Ej i bruk 0 SGF2 64 Tabell 4..4.6-4 SGF3 SGF3/4 Funktionsläge för startindikeringen, steg I 0 > 0 0 = startindikeringen försvinner automatiskt, då felet har försvunnit = självhållande. Startindikeringen förblir aktiv, trots att felet har försvunnit. SGF3/5 Funktionsläge för startindikeringen, steg I 0 >> 0 0 = startindikeringen försvinner automatiskt, då felet har försvunnit = självhållande. Startindikeringen förblir aktiv, trots att felet har försvunnit. SGF3/6 Ej i bruk 0 SGF3/7 Ej i bruk 0 SGF3/8 Ej i bruk 0 28
Tabell 4..4.6-4 SGF3 Omkopplare Funktion Fabriksinställning SGF3 0 Tabell 4..4.6-5 SGF4: I> karakteristik SGF4/ SGF4/2 SGF4/3 SGF4/4 SGF4/5 SGF4/6 SGF4/7 SGF4/8 Funktion 0 0 0 0 0 0 - - Konstanttid ) 0 0 0 0 0 - - Extremely inverse 0 0 0 0 0 - - Very inverse 0 0 0 0 0 - - Normal inverse 0 0 0 0 0 - - Long-time inverse 0 0 0 0 0 - - karakteristik av RI-typ 0 0 0 0 0 - - karakteristik av RD-typ ) Fabriksinställning Tabell 4..4.6-6 SGF5: I 0 > karakteristik SGF5/ SGF5/2 SGF5/3 SGF5/4 SGF5/5 SGF5/6 SGF5/7 SGF5/8 Funktion 0 0 0 0 0 0 - - Konstanttid ) 0 0 0 0 0 - - Extremely inverse 0 0 0 0 0 - - Very inverse 0 0 0 0 0 - - Normal inverse 0 0 0 0 0 - - Long-time inverse 0 0 0 0 0 - - karakteristik av RI-typ 0 0 0 0 0 - - karakteristik av RD-typ ) Fabriksinställning Obs! Endast en typ av karakteristik kan väljas åt gången. Är fler än en omkopplare aktiv samtidigt, kommer den karakteristiken med den lägsta viktfaktorn bland de valda omkopplarna att aktiveras. 29
SGB Tabell 4..4.6-7 SGB Kvittering/blockering via binär ingång SGB2 Tabell 4..4.6-8 SGB2 Omkopplare Funktion Fabriksinställning SGB/ 0 = indikeringar återställs inte av den binära ingångssignalen 0 = indikeringar återställs av den binära ingångssignalen SGB/2 0 = indikeringar och utgångskontakter med självhållning 0 återställs inte av den binära ingångssignalen = indikeringar och utgångskontakter med självhållning återställs av den binära ingångssignalen SGB/3 0 = indikeringar, registrerade data och utgångskontakter med 0 självhållning återställs inte av den binära ingångssignalen = indikeringar, registrerade värden och utgångskontakter med självhållning återställs av den binära ingångssignalen SGB/4 Övergång mellan inställningsgrupperna och 2 med hjälp av 0 den externa binäringången 0 = inställningsgrupp kan inte bytas med hjälp av den externa binäringången = binäringångens tillstånd avgör vilken inställningsgrupp som skall användas. Då binäringången är spänningsförande, aktiveras inställningsgrupp 2. Obs! När SGB/4 ställs in, så att den har värdet, är det viktigt att omkopplaren har samma inställning i båda inställningsgrupperna. SGB/5 Den binära ingångssignalen blockerar steg I> 0 SGB/6 Den binära ingångssignalen blockerar steg I>> 0 SGB/7 Den binära ingångssignalen blockerar steg I 0 > 0 SGB/8 Den binära ingångssignalen blockerar steg I 0 >> 0 När SGB/5...8=, blockeras stegets utlösning av den externa binära ingångssignalen. SGB 0 Omkopplare Funktion Fabriksinställning SGB2/ Den binära ingångssignalen blockerar steg I> 0 SGB2 0 SGR...SGR0 Skyddsstegens start- och utlösningssignaler ansluts till utgångskontakterna med omkopplarna i switchgrupperna SGR...SGR0. Följande matris kan vara till hjälp vid valet av omkopplare. Start- och utlösningssignalerna från de olika skyddsstegen kombineras med utgångskontakterna genom att önskad skärningspunkt ringas in. Varje skärningspunkt är märkt med ett omkopplarnummer och omkopplarens motsvarande viktfaktor finns på linjen längst ner på matrisen. Man får switchgruppens kontrollsumma genom att horisontellt addera viktfaktorerna för de valda omkopplarna i switchgruppen. 30
PO PO2 SO SO2 Ej i bruk Ej i bruk Ej i bruk Ej i bruk Kontrollsumma (fabriksinställning) SGR I> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR= (å = 2) SGR2 t> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR2= (å = 3) SGR3 I>> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR3= (å = 2) SGR4 t>> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR4= (å = 3) SGR5 Io> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR5= (å = 2) SGR6 to> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR6= (å = 3) SGR7 Io>> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR7= (å = 2) SGR8 to>> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR8= (å = 3) SGR9 DI> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR9= (å = 2) SGR0 Dt> 2 3 4 5 6 7 8 å SGR0= (å = 3) Viktfaktor 2 4 8 6 32 64 28 O_S5_5 Fig. 4..4.6.-2 Utgångssignalmatris Tabell 4..4.6-9 SGR...SGR0 Omkopplare Funktion Fabriksinställning SGR/...4 Signal I> till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 2 SGR/...4 Signal t> till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 3 SGR3/...4 Signal I>> till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 2 SGR4/...4 Signal t>> till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 3 SGR5/...4 Signal I 0 > till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 2 SGR6/...4 Signal t 0 > till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 3 SGR7/...4 Signal I 0 >>till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 2 SGR8/...4 Signal t 0 >>till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 3 SGR9/...4 Signal I> till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 2 SGR0/...4 Signal t> till utgångskontakterna PO, PO2, SO och SO2 3 Tidgivare för ny utlösningsindikering Tidgivaren för ny utlösningsindikering kan konfigureras så att den tillåter en andra utlösningsindikering på teckenskärmen. När flera skyddssteg löser ut, visas det första utlösningsmeddelandet tills time-out -tiden NY UTLÖSN.INDIK. har löpt 3
ut. Efter detta kan ett nytt utlösningsmeddelande ersätta det gamla. De grundläggande skyddsfunktionerna berörs inte av inställningen för NY UTLÖSN.IND. Tabell 4..4.6-0Tidgivare för ny utlösningsindikering Inställning Beskrivning Tidgivare för ny utlösningsindikering i minuter Ingen ny utlösningsindikering tillåts förrän den föregående har kvitterats manuellt Inställningsområde Fabriksinställning 0...998 60 999 Permanentminnet Följande tabell visar data som kan konfigureras, så att de sparas i permanentminnet. Alla nedannämnda funktioner kan väljas separat med omkopplarna...5 under MINNESINSTÄLLN.. Tabell 4..4.6-Minnesinställningar Ny utlösningsindikering Omkopplare Funktion Fabriksinställning 0 = Larmindikeringar och lysdioder återställs = Larmindikeringars och lysdioders status kvarstår 2 = skyddsstegens data om ANTALET STARTER kvarstår 3 = störningsskrivardata kvarstår 4 = händelsekoder kvarstår 5 = registrerade data kvarstår 6 Ej i bruk 0 7 Ej i bruk 0 8 Ej i bruk 0 Kontrollsumma 3 32
4..4.7. Tekniska data om skyddsfunktioner Tabell 4..4.7- Steg I>, I>> och I> Egenskap Steg I> ) Steg I>> ) Steg I> Inställt startvärde vid konstanttidskarakteristik 0.30...5.00 x I n 0,30...35,0 x In 4) 0...00% 4) vid inverttidskarakteristik 2) 0,30...2,50 x I n Typisk startfördröjning 55 ms 30 ms 00 ms Tid/strömkurva konstanttid funktionsfördröjning t> 0,05...300 s 0,04...300 s...300 Inverttidskarakteristik enligt IEC 60255-3 speciella inverttidskarakteristiker Extremely inverse Very inverse Normal inverse Long-time inverse Inverttidskurva, RI-typ Inverttidskurva, RDtyp tidfaktor k 0,05...,00 Återställningstid, typisk 40 ms 40 ms 70 ms Tillslags-/frånslagsförhållande, 0,96 0,96 0,90 typiskt Funktionsfördröjningens noggrannhet vid konstanttidskarakteristik Noggrannhetsklassens index E vid inverttidskarakteristik Funktionsnoggrannhet 0,3...5,0 x I n 5,0...35,0 x I n 0...00 % ±2% av det inställda startvärdet eller ±25 ms 5 ±3% av det inställda startvärdet +0,05% x I n ±2% av det inställda startvärdet eller ±25 ms ±3% av det inställda startvärdet +0,05% x I n ±3% av det inställda startvärdet ±2% av det inställda startvärdet eller ±25 ms ±3% av det inställda startvärdet och ± enhet Tabell 4..4.7-2 Stegen I 0 > och I 0 >> Egenskap Steg I 0 > ) Steg I 0 >> ) Inställt startvärde vid konstanttidskarakteristik 0,0...0,80 x I n 0,05...4,00 x In 4) vid inverttidskarakteristik 3) 0,0...0,40 x I n Startfördröjning, typisk 60 ms 40 ms Tid/strömkurva 33
Tabell 4..4.7-2 Stegen I 0 > och I 0 >> Egenskap Steg I 0 > ) Steg I 0 >> ) konstanttid funktionsfördröjning t 0 > 0,05...300 s 0,04...300 s Inverttidskarakteristik enligt IEC 60255-3 Extremely inverse Very inverse Normal inverse Long-time inverse speciella inverttidskarakteristiker Inverttidskurva, RI-typ Inverttidskurva, RD-typ tidfaktor k 0,05...,00 Återställningstid, typisk 40 ms 40 ms Tillslags-/frånslagsförhållande, typiskt 0,96 0,96 Funktionsfördröjningens noggrannhet vid konstanttidskarakteristik Noggrannhetsklassens index E vid inverttidskarakteristik Funktionsnoggrannhet 0,0...0,8 x I n 0,8...4,0 x I n 2) 3) 4) ±2% av det inställda startvärdet eller ±25 ms I 0 > stegets start och utlösning vid konstanttidskarakteristik kan blockeras av att I 0 >> startar, förutsatt att denna funktion har valts i SGF. Via inställning i SGF kan funktionsfördröjningen bestämmas genom den inställda funktionsfördröjningen för steget I 0 >> vid stora felströmmar. För att få en utlösningssignal måste I 0 >>-steget styras till PO eller PO2. Vid inverttidskarakteristik tillåter reläet inställningar över 2,5 x I n för steg I>, men likställer alla inställningar > 2,5 x I n med 2,5 x I n. Vid inverttidskarakteristik tillåter reläet inställningar över 0,4 x I n för steg I 0 > men likställer alla inställningar > 0,4 x In med 0,4 x I n. Steget kan tas ur drift med SGF-omkopplare. Detta läge indikeras med hjälp av streck på teckenskärmen och med siffrorna 999, då det parametrarna blir avlästa via SPA-bussen. 4..5. Indikeringslysdioder och larmindikeringar 5 ±3% av det inställda startvärdet +0,05 % x I n ±2% av det inställda startvärdet eller ±25 ms ±3% av det inställda startvärdet +0,05 ms ±3% av det inställda startvärdet REJ525- reläets funktion kan övervakas via tre olika indikatorer på frontpanelen: en grön indikator READY, en gul indikator START och en röd indikator TRIP (se Användarmanualen för närmare information). Vid larm från något skyddssteg kommer dessutom ett textmeddelande att visas på teckenskärmen. Meddelandena på teckenskärmen har en viss prioritetsordning. Ifall olika typer av indikeringar aktiveras samtidigt, syns meddelandet med den högsta prioriteten på teckenskärmen. Meddelandena har följande prioritetsordning:. Brytarfelsskyddet (CBFP) 2. Utlösning (TRIP) 3. START 34
4..6. Avläsning av medelvärden ger tre olika sorts medelvärden. Det först värdet visar medelströmmen för alla tre faserna under en minut. Värdet uppdateras en gång i minuten. Det andra värdet visar medelvärdet för strömmen under en reglerbar tidslängd från 0 och till 999 minuter, med en minuts noggrannhet. Värdet uppdateras varje gång time-outtiden löper ut. Det tredje värdet visar det högsta en-minuts-medelvärdet uppmätt under föregående tidsperiod. Men i fall tidsperiodens område har inställningen noll, kommer endast enminuts- och maximimedelvärdet att visas. Maximimedelvärdet är det högsta sedan den senaste återställningen. Medelvärdena kan ges inställningen noll genom kvittering av reläet eller genom kommunikation med hjälp av en V-parameter. Medelvärdena kan även återställas om V35, M80 eller M83 ändras. 4..7. Ibruktagningstest Funktionstestet görs för att testa konfigurationen, men också för att testa anslutningarna till och från reläet. Genom det här testet kan de tio interna signalerna från skyddsstegen och IRF-funktionen aktiveras och testas separat. Förutsatt att de interna signalerna från skyddsstegen har blivit inställda så att de styrs till utgångskontakterna (PO, PO2, SO och SO2) med omkopplarna SGR...0, aktiveras utgångskontakterna och motsvarande händelsekoder genereras under testet. Testet ger inga händelsekoder för skyddsfunktioner. Ifall brytarfelsskyddsfunktionen är i bruk och PO är aktiverad, kommer även PO2 att aktiveras. Binäringångens tillstånd kan avläsas genom att binäringångstestet väljs. Lysdioderna kan tändas genom att LED-test väljs.ytterligare uppgifter om testningen finns i Användarmanualen. 4..8. Störningsskrivare 4..8.. Funktion I finns en inbyggd störningsskrivare för att registrera avlästa värden. Skrivaren registrerar kontinuerligt strömmens kurvformer, såväl de interna signalernas status som den externa binärsignalens status och sparar uppgifterna i minnet. Triggning av skrivaren ger en händelsekod. Efter att skrivaren har triggats, kommer den att spara data under en förinställd eftertriggningsperiod. En asterisk visas på teckenskärmen då lagringen är utförd. Registreringens tillstånd kan även ses via en SPA-parameter. Genast skrivaren har triggats och registreringen är avslutad, kan registreringen laddas upp och analyseras av en PC försedd med ett specialprogram. 4..8.2. Störningsregisterdata En registreringssekvens innehåller data från de fyra analogkanalerna och från upp till åtta digitalkanaler under en förvald tidssekvens. Analogkanalerna, vars data sparas antingen som RMS-kurvor eller som momentant uppmätta värden, är de strömmar som mäts av reläet. Digitalkanalerna, som även kallas digitalsignaler, är start- och utlösningssignalerna från skyddsstegen och den externa binära ingångssignalen länkad till reläet. 35
Det är möjligt att välja registrering av maximalt åtta digitalsignaler. Start- eller utlösningssignalen från vilket som helst skyddssteg och/eller extern binär ingångssignal kan väljas. Väljs fler än åtta signaler, sparas de åtta första signalerna först, med början från de interna signalerna och sedan sparas den externa signalen. De digitalsignaler som skall sparas väljs med parametrarna V238 och V239, se tabellerna 4..0.4-5 och 4..0.4-6. Registreringslängden växlar enligt den valda samplingsfrekvensen. RMS-kurvan registreras genom att samplingsfrekvensen väljs så att den är samma som reläets nominella frekvens. Samplingsfrekvensen väljs med parameter M5, närmare uppgifter, se nedanstående tabell. Tabell 4..8.2- Samplingsfrekvens Nominell frekvens Hz ) RMS-kurva. Registreringens längd: Samplingfrekvens Hz Perioder 50 800 32 400 64 50 ) 52 60 960 32 480 64 60 ) 52 [ s] = Cycles ---------------------------------------------------------------- Nominal frequency[ Hz] Det är tillåtet att ändra inställningsvärdena för parametrarna M5, V238 och V239, endast om registreringsenheten inte är triggad. Registreringslängden efter triggningen definierar den tid, under vilken registreringsenheten fortsätter att spara data, efter att den blivit triggad. Längden kan ändras med parametern V240. Ifall registreringstiden efter triggningen är definierad till densamma som den totala registreringens längd, kommer inga data som lagrats innan triggnngen att hållas kvar i minnet. Då eftertriggningsregistreringen är färdig, har en fullständig registrering uppstått. Triggning av registreringen omedelbart efter att den har blivit återställd eller efter att matningsspänningen har anslutits kan resultera i förkortad total registreringstid. Frånkoppling av matningsspänningen efter att registreringsenheten har triggats, men före registreringen är avslutad, kan å andra sidan resultera i en förkortad eftertriggningsregistrering. Detta kommer dock inte att påverka den totala registreringslängden. Efter omstart kommer triggade registreringsdata att finnas kvar i minnet, under förutsättning att minnet är definierat som permanentminne. 4..8.3. Styrning och indikering av störningsskrivarens tillstånd Det är möjligt att manövrera och avläsa registreringens tillstånd genom att skriva och avläsa parametrarna M, M2 och V246. Vid avläsning av parametern V246 återställas antingen värdet 0 eller, vilket visar om registreringsenheten är triggad 36
4..8.4. Triggning och färdig att bli uppladdad eller inte är triggad. Händelsekod E3 genereras det ögonblick, som störningsskrivaren triggas. Om registreringsenheten är färdig att laddas upp, indikeras detta med en asterisk nedre högra hörnet av teckenskärmen, då den är i viloläge. Då värdet vid parametern M2, raderas registreringens minne, nya data kan börja lagras och triggning av registreringen blir möjlig. Registrerade data kan tömmas genom att en s.k. allmän kvittering (master reset) görs. Då värdet 2 vid skrivs vid parametern V246 startas nedladdningsprocessen genom att en tidsstämpel sätts och de första data är färdiga att avläsas. Start- eller utlösningssignalen från någon av funktionsstegen och/eller den externa binära ingångssignalen kan väljas för att trigga störningsskrivaren antingen på signalens sjunkande eller stigande flank. Triggning på den stigande flanken betyder att eftertriggningsregistreringssekvensen kan börja då signalen är aktiverad. På motsvarande sätt betyder triggning på den fallande flanken att eftertriggningsregistreringssekvensen kan börja då den aktiva signalen har återställts. Triggningssignalen(-erna) och flanken väljs med parametrarna V24...V244; se Tabell 4..0.4-5 och Tabell 4..0.4-6. Registreringsenheten kan även triggas manuellt via parametern M. Triggning av störningsskrivaren är möjlig endast om enheten inte är triggad sedan tidigare. 4..8.5. Inställningar och tömning Inställningsparametrarna för störningsskrivaren är V-parametrarna V238...V244 och V246, och M-parametrarna M5, M8, M20 och M80...M83. För att registreringsenheten skall kunna tömmas, måste M80 och M83 vara inställda. Tömning sker genom användning av en dataapplikation. Uppladdade registreringsdata sparas i separata filer definierade med comtrade -format. 4..8.6. Störningsskrivarens händelsekod Enligt fabriksinställningen genererar störningsskrivaren en händelsekod (E3) då registreringen triggas. Händelsmasken definieras via serieparameter V58. 4..9. Registrerade data från de senaste händelserna lagrar de fem senaste registrerade värdena. Detta ger användaren möjlighet att analysera det fem senaste felsituationerna i elnätet. Varje händelse består av de uppmätta strömmarna, fasavbrottets värde, startens längd och en tidsstämpel. Dessutom ingår information om antalet starter. Registrerade data och antalet starter ingår i permanentminnet enligt förinställningen. En allmän kvittering (master reset) raderar de registrerade händelserna och antalet starter. 37