Vårdnad, boende och umgänge Handbok stöd för rättstillämpning och handläggning inom socialtjänstens familjerätt
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildnings-material till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-87169-27-4 Artikelnr 2012-4-8 Omslag Fhebe Hjälm Sättning Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, juni 2012 2
Förord Socialtjänstens familjerättshandläggare möter ofta föräldrar i kris som behöver hjälp att kommunicera och se barnets perspektiv och behov. Arbetet med familjerättsliga frågor, som samarbetssamtal, avtal och utredningar om vårdnad, boende och umgänge, har stor betydelse för att bidra till separerade föräldrars möjligheter att samarbeta för barnens bästa. Arbetet är också viktigt för att hjälpa föräldrar att själva komma överens, i stället för att viktiga frågor om deras barn ska behöva avgöras av domstol. Barnen ska vara i fokus och barnens bästa ska vara utgångspunkten. Det innebär att det inte alltid går att hitta samförståndslösningar som är till barnets bästa. Många gånger handlar det om svåra avvägningar och bedömningar som slutligen måste avgöras av domstol. Syftet med handboken om Vårdnad, boende och umgänge är att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller på området. Den tar upp lagstiftning, förarbeten, rättsfall, JO-uttalanden samt kunskap som baseras på vetenskap och erfarenheter från det familjerättsliga området inom socialtjänsten. Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge (SOSFS 2012:4) ingår i texten. De allmänna råden har varit föremål för sedvanlig remissomgång. Handboken utgör ett komplement till Socialstyrelsens övriga föreskrifter, allmänna råd och handböcker såsom; Om barnet behöver ny vårdnadshavare, Våld Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Barn och unga i socialtjänsten och Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. För arbetet med revideringen av handboken har Socialstyrelsen haft en referensgrupp med erfarna familjerättshandläggare och handläggare med erfarenhet av tillsyn inom socialtjänstens område. Ytterligare några erfarna familjerättshandläggare har lämnat synpunkter på texten. Projektledare för arbetet har varit Gunilla Cederström. Kristina Widgren har tagit fram de allmänna råden. Cecilia Molinder Berglund, Merike Hansson och Åsa Malmros har deltagit i arbetet med handboken. Anders Printz Barbro Rohdin 3
4
Innehåll Förord...3 Förkortningar... 18 1. Barnets bästa... 19 Barnkonventionen... 19 Barnets bästa i barnkonventionen... 19 Barnets bästa i föräldrabalken... 20 Barnets bästa i socialtjänstlagen... 21 Barnets bästa Barnombudsmannen... 21 Bedömning av barnets bästa... 22 Barnperspektiv... 22 Barnets rättigheter och behov... 23 Bedömning av barnets bästa i ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge... 26 Barn och separationer... 28 Barn behöver sina föräldrar... 29 Barn riskerar att bli redskap i konflikten... 30 Barnets reaktioner på separation... 31 Att se barnet... 32 Socialtjänstens uppdrag... 32 Stöd till barn i samband med separation... 33 Barn som levt med våld... 33 Stödgrupper för barn... 34 Erfarenheter av verksamheten... 35 2. Barnets rätt att komma till tals... 37 Barnets rätt att komma till tals i barnkonventionen... 37 Barnets åsikt har betydelse vid bedömningen av barnets bästa.37 5
Innehåll Barnets vilja... 39 Barnets ålder och mognad... 40 Barnets rätt att komma till tals inom socialtjänsten... 40 Barnets rätt till information... 41 Syftet med samtalet... 42 Tala med barn inom ramen för frågor om vårdnad, boende och umgänge... 43 Samtal med barn... 46 Att höra barn inför domstol... 46 Att samtala med barnet... 48 Barn påverkas av föräldrarnas konflikter... 51 En dialog på barnets villkor... 52 Barn som bevittnat våld... 54 Dokumentation av barnsamtal... 55 Vilken sorts uppgifter ska dokumenteras?... 55 Dokumentation av ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge... 56 Dokumentation av samtal med barn i socialtjänsten... 57 Svåra avvägningar om vad som ska dokumenteras... 58 Sekretess i förhållande till vårdnadshavare... 59 Uppföljning... 60 Evidensbaserad praktik... 61 Barn och ungdomar som brukare... 61 Delaktig men inte ansvarig... 63 Vägar till inflytande... 64 3. Vårdnad... 67 Vårdnaden... 67 Faktisk vård... 67 Vid barns födelse... 68 Gemensam vårdnad enligt föräldrarnas överenskommelse... 68 Domstols beslut om vårdnad... 69 6
Innehåll Efter äktenskapsskillnad... 72 Om samboförhållandet upphör... 72 Vårdnadsansvaret... 72 Bestämmanderätt vid gemensam vårdnad... 74 Föräldrars tillsynsansvar... 78 Skyldighet att tillgodose barnets behov av umgänge... 80 Vårdnadshavares rätt att ta del av uppgifter om barnet som omfattas av sekretess... 81 Förmynderskap... 82 4. Behov av ny vårdnadshavare... 83 Överflyttning av vårdnaden på grund av... 84 brister i omsorgen... 84 Överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrar... 85 Överflyttning av vårdnaden på grund av varaktigt förhinder att utöva vårdnaden... 86 Vårdnad vid förälders dödsfall... 87 Vem kan utses till särskilt förordnad vårdnadshavare?... 89 Överflyttning av vårdnaden från särskilt förordnad vårdnadshavare... 90 Överflyttning till barnets föräldrar... 90 Upphörande av gemensam vårdnad... 91 Entledigande på egen begäran... 91 Vid dödsfall... 91 Entledigande på grund av olämplighet... 91 5. Boende... 93 Barnets boende... 93 Domstols beslut om boende... 93 Barnets bästa domstolens bedömning... 94 Växelvis boende... 95 Alltfler barn bor växelvis hos sina föräldrar... 96 7
Innehåll Vardagskontakt med båda föräldrarna... 96 Folkbokföring... 99 6. Umgänge... 101 Barns rätt till umgänge... 101 Barn kan ha umgänge med en förälder genom exempelvis brev eller telefon... 101 Umgänge med kontaktperson eller umgängesstöd... 102 Föräldrarnas gemensamma ansvar... 102 Domstols beslut om umgänge... 103 Bedömning av lämpligheten... 104 Villkor för umgänget... 105 Risk för övergrepp eller försummelse... 106 Risk för bortförande eller kvarhållande... 108 Umgängessabotage... 109 Socialnämnden får väcka talan om umgänge... 111 Umgänge med en förälder... 111 Umgänge med andra närstående personer... 113 Skyldighet att lämna upplysningar som kan främja umgänget.116 7. Ekonomiska frågor... 119 Underhållsbidrag... 119 Växelvis boende... 120 Särskilt förordnad vårdnadshavare... 121 Underhållsstöd... 121 Växelvis boende... 121 Särskilt förordnad vårdnadshavare... 121 Resekostnader vid umgänge... 122 Skälighetsbedömning... 122 Domstols beslut... 123 Avtal om kostnader för resor... 123 Jämkning... 124 8
Innehåll Rättegångskostnader... 124 Rättshjälp... 124 8. Föräldrar och separationer... 127 Föräldrar i kris och konflikt... 127 Socialtjänstens bemötande... 127 Vad handlar konflikten om?... 130 Anklagelser... 131 Konsekvenser för barnet... 132 Olika kulturella referensramar... 133 Kunskap om det generella och det specifika... 134 Öppenhet och nyfikenhet... 134 Situationen tär ofta på relationerna... 135 Konsekvenser för barnet... 136 Att arbeta med tolk... 137 Att uppmärksamma om barn far illa... 138 9. Särskilda problem hos föräldrarna... 139 Våld och andra kränkningar... 139 Barn som bevittnar våld och själva utsätts för våld... 140 Att uppmärksamma våld... 140 Att fråga om våldet... 142 Vad innebär våld i familjen för barnet?... 143 Om barnet behöver stöd och hjälp... 143 Missbruk och beroende... 144 Missbruk och beroende får konsekvenser för barnet... 144 Riskfaktorer... 145 Skyddsfaktorer... 147 Att fråga strukturerat om missbruk och beroende... 147 Att utreda konsekvenserna av missbruket... 149 Att uppmärksamma när barn kan fara illa... 151 Anmälningsskyldighet... 151 9
Innehåll 10. Samarbetssamtal... 155 Kommunens skyldighet... 155 Ansvarig kommun... 156 Avgift... 157 Väntetid... 157 Samtalsledaren... 158 Kompetens... 158 Fortbildning och vidareutbildning... 160 En eller två samtalsledare... 160 Syftet med samarbetssamtal... 161 Vad skiljer samarbetssamtal från familjerådgivnings- samtal?.161 Samarbetssamtal vid familjerådgivningen... 161 Sekretess... 162 Metod... 163 Motivation... 163 Inflytande från olika teorier och erfarenheter... 163 Ramen för samarbetssamtalen... 163 Avbrytande av samarbetssamtal... 165 Strukturen i samarbetssamtalet... 165 Samarbetssamtal initierade av domstol... 168 Samarbetssamtal när det förekommit våld eller andra problem... 169 När samarbetssamtal kan ifrågasättas... 169 Enskilda samtal... 169 Särskilda åtgärder för samtalen... 171 Särskilda krav på samtalen... 171 Att uppmärksamma om barn far illa... 173 Kontakten med barnet... 173 Överenskommelser... 174 Uppföljningssamtal... 174 Dokumentation... 175 10
Innehåll Samförståndslösningar vid domstol... 176 Medling... 176 11. Avtal... 179 Kommunens skyldighet... 179 Avgift... 180 Utredarens kompetens... 181 Behörig kommun... 181 Socialnämndens prövning... 183 Utredningens innehåll... 184 Vad är ett interimistiskt avtal?... 188 Ändring av tidigare dom eller avtal... 188 Avtalets form... 188 Avtalets giltighet... 189 Tidsbegränsade avtal... 189 Avtal om vårdnad... 190 Avtal om boende... 190 Avtal om umgänge... 191 Socialnämndens uppgiftsskyldighet... 193 Dokumentation och förvaring... 193 Uppföljning... 194 12. Upplysningar... 195 Domstolens uppdrag... 195 Tillfälle att lämna upplysningar... 195 Upplysningar inför interimistiskt beslut... 195 Socialnämndens ansvar... 197 Att lämna upplysningar till rätten... 200 Kommunicering... 201 Sekretessregler... 202 11
Innehåll 13. Utredningsförfarandet... 203 Socialnämndens ansvar... 204 Utredaren ska vara anställd eller uppdragstagare... 204 Utredningsskyldig kommun... 205 När föräldrarna bor i olika kommuner... 206 Om en förälder har skyddade personuppgifter... 207 Förälder i utlandet... 207 Utredningstiden... 208 Utredaren... 208 Utredarens kompetens och kompetensutveckling... 208 En eller två utredare... 211 Utredare av båda könen... 211 Utredare som hållit i samarbetssamtal... 212 Innehållet i utredningen... 212 Barnets bästa... 213 Kontakten med föräldrarna... 215 Samtal med en ny partner... 226 Kontakten med barnet... 226 Referenter... 232 Barnpsykiatrisk/barnpsykologisk bedömning... 234 Registeruppgifter... 235 Avslutande samtal med barnet... 236 Avslutande samtal med föräldrarna... 236 14. Utredningsrapporten... 239 Att inte stärka konflikterna... 239 Om föräldrarna enas under utredningstiden... 239 Sammanfattning i utredningsrapporten... 240 Sakuppgifter... 240 Handläggningen... 241 Om barnet... 243 Om rapporten rör flera barn... 243 12
Innehåll Sammanfattande bild... 243 Ingen kontakt med barnet... 244 Nuvarande situation och viktiga tidigare händelser... 244 Barnets inställning... 244 Om föräldrarna... 245 Föräldrarnas beskrivning av barnet och föräldraskapet... 245 Föräldrarnas syn på frågan om vårdnad, boende och umgänge... 246 Problem hos föräldrarna... 246 Referenspersoner... 246 Registeruppgifter... 246 Utredarens analys och bedömning... 247 Riskbedömning... 248 Barnets behov av en nära och god kontakt med föräldrarna.250 Barnets vilja... 250 I utredarens bedömning bör också ingå... 251 Att skapa och pröva hypoteser... 251 Förslag till beslut... 251 Dokumentation... 252 Kommunicering... 253 Tolkning och översättning... 254 Att bli kallad som vittne i rätten... 254 Uppföljning... 255 15. Umgängesstöd och kontaktperson... 257 Umgängesstöd... 257 Barnets behov är avgörande för rättens beslut... 257 Förordnandet gäller för viss tid... 258 Inhämta yttrande... 259 Socialnämnden utser viss person... 260 Uppföljning... 263 Dokumentation... 264 13
Innehåll Kontaktperson vid umgänge... 264 Socialnämndens ansvar... 264 Handledning... 266 Uppföljning... 266 Dokumentation... 266 16. Sekretess... 267 Huvudregeln inom socialtjänsten... 267 Sekretess mellan myndigheter... 268 Sekretess mellan självständiga verksamhetsgrenar... 268 Vad som bryter sekretessen... 268 Uppgiftsskyldighet... 268 Möjlighet att lämna ut uppgifter... 269 Samtycke... 270 Generalklausulen... 271 Parts rätt till insyn i ett ärende... 272 På parts eget initiativ... 272 Kommunikationsprincipen... 272 Utlämnande av akter... 274 17. Handläggning och dokumentation... 275 Socialtjänstens dokumentationsskyldighet... 275 Syftet med dokumentationen... 275 Vad ska dokumenteras?... 276 Respekt för den enskildes integritet... 277 Den enskildes rätt till insyn i dokumentationen... 277 Rättelse av skrivfel och andra förbiseendefel... 278 Gallring... 279 Då någon av parterna har skyddade personuppgifter... 279 Sekretessmarkering... 280 Kvarskrivning... 281 Fingerade personuppgifter... 282 14
Innehåll Att leva med skyddade personuppgifter... 283 Kontaktförbud... 285 Skyldighet att underrätta socialnämnden om kontaktförbud.. 286 Jäv... 286 18. Samverkan... 289 Att uppmärksamma när barn kan fara illa... 289 Samverkan med rättsväsendet... 290 Effektivisering av rättsprocessen... 290 19. Verkställighet och överklagande... 293 Allmänt om verkställighet... 293 Behörig domstol... 293 Verkställighet av domstolsavgörande eller av socialnämnden godkänt avtal... 293 Verkställighet av överflyttning av barn till vårdnadshavare utan domstolsavgörande eller av socialnämnden godkänt avtal... 294 Verkställighet av umgänge med annan än förälder... 294 Medling... 295 Allmänt om domstolens prövning i ett verkställig-... 297 hetsärende... 297 Domstolen kan vägra verkställighet... 297 Om verkställigheten är oförenlig med barnets bästa ska domstolen vägra verkställighet... 298 Vägran av verkställighet vid överflyttning när det behövs en prövning av vårdnadsfrågan mm... 300 Domstolen kan vid verkställighet jämka villkor vid utövande av umgänge... 301 Tvångsmedel vid verkställighet... 301 Vite... 302 Föreläggande om vite... 302 Utdömande av vite... 302 Polishämtning... 302 15
Innehåll Polishämtning vid verkställighet av vårdnad och boende eller överlämnande av barn... 304 Polishämtning vid verkställighet av umgänge... 304 Verkställighet genom polismyndighetens försorg vid tillfälliga och omedelbara omhändertaganden i samband med verkställighet... 304 Omhändertaganden i samband med verkställighet... 305 Tillfälligt omhändertagande i samband med verkställighet... 305 Omedelbart omhändertagande i samband med verkställighet... 306 Domstolens handläggning av verkställighetsärenden... 306 Domstolens sammansättning vid avgörande av verkställighetsärenden och samordning av handläggning av mål och ärende... 306 Hörande av barn inför rätten... 307 Överklagande, omprövning, inhibition... 307 Omprövning av beslut om verkställighet... 308 Inhibition... 308 Barn som olovligen förs bort eller hålls kvar i Sverige eller i utlandet... 309 Överflyttning av barn enligt Haagkonventionen... 309 Barnet har olovligen förts till eller hålls kvar i Sverige... 310 Barnet har olovligen förts bort eller hålls kvar i utlandet... 310 Hinder för överflyttning enligt Haagkonventionen... 311 Medling i överflyttningsärenden... 311 1996 års Haagkonvention... 312 Bryssel II-förordningen... 313 Europarådskonventionen... 315 De nordiska länderna... 315 20. Uppföljning och utvärdering... 317 Kvalitetssystem... 317 Processer och rutiner... 318 Samverkan... 318 16
Innehåll Uppföljning för de enskildas och för verksamhetsutvecklingens skull... 319 Vilket resultat får det vi gör för barnen och för föräldrarna?... 319 Gör vi vårt arbete på bästa sätt?... 319 Gör vi rätt saker?... 320 Referenser... 323 Socialstyrelsens handböcker och publikationer... 327 Statens offentliga utredningar... 328 Departementsserien... 328 Utskottsbetänkande... 328 Propositioner... 328 Bilaga 1 Rättsfall... 331 Bilaga 2 Justitieombudsmannen... 335 Publicerade beslut... 335 Opublicerade beslut... 342 Sakregister... 359 17
Förkortningar ASI Addiction Severity Index AUDIT Alcohol use disorders identification test BBIC Barns behov i centrum BrB Brottsbalken (1962:700) Brå Brottsförebyggande rådet BUP Barn- och ungdomspsykiatri BVC Barnavårdscentral DOK Docusate Ds Departementsserien DUDIT Drug use disorders identification test EBP Evidensbaserad praktik EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslagen (1986:223) FN Förenta nationerna FV Förordningen (2006:467) om verkställighet av vårdnadsavgöranden HD Högsta domstolen HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) JO Justitieombudsmannen Kap. Kapitel KL Kommunallagen (1991:900) LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LU Lagutskottet LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NJA Nytt juridiskt arkiv OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Prop. Regeringens proposition RB Rättegångsbalken (1942:740) RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SFS Svensk författningssamling SKL Sveriges Kommuner och Landsting SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOU Statens offentliga utredningar UD Utrikesdepartementet
1. Barnets bästa Barnkonventionen Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter). FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen, kan beskrivas som ett etiskt grunddokument som uttrycker världssamfundets syn på barn och ungdomar i vår tid. Barnkonventionen kan sägas utgöra vår tids samhälleliga barnperspektiv. Konventionens grundsyn som innebär varje barns rätt att utan diskriminering få sina rättigheter respekterade, principen om barnets bästa, vikten av att lyssna till barnet och alla barns rätt till liv och utveckling, formar en hållning till barn på det internationella planet. Det krav barnkonventionen ställer på världens stater är att detta förhållningssätt, detta barnperspektiv, ska genomsyra alla beslut som rör barn. 1 Efter beslut i riksdagen i juni 1990 ratificerade Sverige, som ett av de första länderna i världen, konventionen. Därefter har praktiskt taget alla länder i världen anslutit sig. Enligt barnkonventionen har alla barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Barnkonventionen ingår i ett system av andra konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter som antagits av FN. Konventionen i sin helhet är emellertid inte svensk lag, eftersom konventionen inte är inkorporerad i svensk lagstiftning. I stället för inkorporering har i Sverige metoden att transformera bestämmelserna i konventionen valts. Detta innebär att de delar av konventionen som behöver införlivas med svensk rätt omarbetas till svensk författningstext. Barnkonventionen är alltså inte direkt tillämplig rätt i Sverige och domstolarna är inte bundna av konventionens regler som av svensk lag. Barnets bästa i barnkonventionen FN:s barnrättskommitté har lyft fram artikel 3, om att barnets bästa ska 1 Barnets bästa i främsta rummet FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige. Huvudbetänkande av Barnkommittén, (SOU 1997:116) s. 137 138 19
1. Barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, som en av konventionens grundläggande principer tillsammans med artikel 2 att alla barn har samma rättigheter och lika värde, artikel 6 att alla barn har rätt till liv och utveckling och artikel 12 att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad. Tolkningar av begreppet, barnets bästa, kan inte gå före eller åsidosätta någon av de andra enskilda rättigheterna som garanteras i konventionens övriga artiklar. Begreppet får särskild betydelse i situationer där andra mer specifika bestämmelser i konventionen inte kan tillämpas. I artikel 3 betonas att såväl regeringar som offentliga och privata organ när de vidtar åtgärder måste säkerställa att konsekvenserna för barnen är sådana att barnens bästa kommer i främsta rummet. Av formuleringen i artikel 3 framgår tydligt att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet. Den engelska texten innehåller frasen the best interests of the child shall be a primary consideration. Uttrycket a primary consideration har översatts till komma i främsta rummet. Med ordet consideration betonas att barnets bästa i alla situationer som berör barn alltid ska övervägas. Barnets situation, behov och intressen ska alltså alltid beaktas i beslutsfattandet. I de fall då man låter andra intressen väga tyngre, krävs att beslutande myndigheter kan visa att en sammanvägning har gjorts av relevanta intressen i det enskilda fallet. Barnkonventionen kräver också att beslutande myndigheter så långt det är möjligt har försäkrat sig om att barnets bästa har kommit med och redovisats i beslutsprocessen. 2 Betänkandet Barnets bästa i främsta rummet FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige redovisar en metod som presenterats av den brittiske familjerättsexperten John Eekelaar. Metoden innebär att det i huvudsak finns två sätt att avgöra vad som är barnets bästa: Objektivt perspektiv: en beslutsfattare gör bedömningar av vad som grundas på forskning och beprövad erfarenhet. Subjektivt perspektiv: det berörda barnet får ge uttryck för vad som är hans eller hennes bästa. Det bästa underlaget för att avgöra vad som är barnets bästa får man, enligt metodens förespråkare, genom att kombinera dessa båda perspektiv. 3 Barnets bästa i föräldrabalken Av 6 kapitlet föräldrabalken, FB, framgår bland annat att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. När en bedömning av vad som är det bästa för barnet görs ska särskilt avse- 2 SOU 1997:116 s. 129 3 SOU 1997:116 s. 133 134 20
1. Barnets bästa ende fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller annars far illa och vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna (6 kap. 2 a FB). I bestämmelsen markeras att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före barnets bästa, till exempel rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders behov av kontakt med barnet. Även om annan hänsyn kan finnas med i övervägandena, är det barnets bästa som slutligen ska vara bestämmande för beslutet. Det gäller såväl för domstolens avgörande som för socialnämndens beslut att godkänna eller inte godkänna ett avtal som föräldrarna träffar om vårdnad, boende eller umgänge. 4 Barnets bästa i socialtjänstlagen När åtgärder rör barn ska det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453), SoL). Bestämmelsen gäller för åtgärder som rör barn inom socialtjänstens område. Syftet med denna bestämmelse är att stärka barnets ställning. Av förarbetena framgår också att barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, men det ska alltid beaktas, utredas och redovisas. 5 Det innebär att vid en intressekonflikt måste barnets intresse ha företräde och att barnets situation bör uppmärksammas även i andra sammanhang än vid ställningstaganden direkt för ett barn, till exempel när föräldrar vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd till familjen. 6 Barnets bästa Barnombudsmannen Barnombudsmannen lyfter fram att barnets bästa är ett dynamiskt begrepp som ska utgå från varje enskilt barn. Det enskilda barnet måste göras synligt och sättas i fokus för att barnets bästa ska kunna tillvaratas. Bedömningen av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet i kombination med en bedömning av det enskilda barnets livssituation. Barnombudsmannens uppfattning är att barnets bästa bara kan uppnås i en process där barnet självt ges möjlighet 4 Regeringens proposition 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge s. 104, Regeringens proposition 2005/06:99 Nya vårdnadsregler s. 85 5 Regeringens proposition 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen s. 98 100 6 Prop. 1996/97:124 s. 100, (se även prop. 1997/98:7, prop. 2005/06:99) 21
1. Barnets bästa att ge sin syn på det beslut som ska fattas. Barnets bästa tolkas ofta på ett sätt som sätter föräldrarnas, inte barnets, intressen i främsta rummet. Det är barnets bästa som ska styra tillämpningen av föräldrabalken, inte föräldrarnas önskemål och behov, och därför är det viktigt att socialtjänstemän och domare får fortlöpande utbildning om barn och barns behov. Även de juridiska ombud som arbetar med familjerätt måste ha goda kunskaper om barns utveckling och särskilda behov, exempelvis för att kunna hjälpa föräldrar att utforma överenskommelser som är till barnets bästa. 7 Bedömning av barnets bästa Barns perspektiv, barns behov och barns bästa är begrepp som är svåra att definiera. Begreppen är inte entydiga och innebörden av dem varierar beroende på person, situation och sammanhang. Tidsaspekten, värderingar i samhället och ny kunskap om barn är också faktorer som påverkar synen på vad som är barns bästa. Detta ger både utrymme för tolkningsmöjligheter i varje enskilt beslut och risk för att begreppet barnets bästa kan bli till intet förpliktigande. Å andra sidan ger flexibiliteten större utrymme för att ta hänsyn till det enskilda barnet och barnets egen åsikt. En vägledning för att kunna tolka vad som är barnets bästa ges vid en sammanvägning av barnkonventionens, samhällets, forskningens, barnets egen, nätverkets och beslutsfattarens definition av innebörden i begreppet. 8 Barnkommittén anser att i en bedömning av vad som är barnets bästa bör kunskap från vetenskap och beprövad erfarenhet kombineras med att barn själva kommer till tals, så att deras synpunkter kan vägas in i beslutet. 9 Som underlag för en bedömning av vad som är barnets bästa behövs således både ett generellt och ett individuellt perspektiv. Barnperspektiv Kommittén mot barnmisshandel beskrev tre olika former av barnperspektiv: det vuxna barnperspektivet, samhällets barnperspektiv och barnets eget perspektiv. Vuxna kan aldrig riktigt se verkligheten utifrån ett barns perspektiv, utan kan bara ha ett vuxet barnperspektiv präglat av egna barndomserfarenheter, kunskaper samt det kulturella sammanhanget. I varje samhälle finns ett kollektivt barnperspektiv, grundat på samlade 7 Barnets bästa Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge (BR 2005:06) 8 Barnmisshandel Att förebygga och åtgärda. Slutbetänkande av Kommittén mot barn misshandel (SOU 2001:72) s. 96 f. 9 SOU 1997:116 s. 135 22
1. Barnets bästa kunskaper och värderingar, kultur och synsätt om barns och ungas rättigheter och behov. Varje enskilt barn har sitt eget perspektiv på sig självt och sin situation, beroende på vad det ser, upplever och känner i den sociala miljö där det befinner sig. 10 Ett grundläggande element i samtliga dessa barnperspektiv måste vara respekten för barnets fulla människovärde och integritet. 11 Barnkommittén menade att barnperspektiv kan betyda att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel, det vill säga att se med barns ögon. 12 Det handlar om att försöka ta reda på hur barn uppfattar och upplever sin situation och eventuella förändringar. Det räcker alltså inte med att göra någonting som man som vuxen anser vara till barnets bästa. Ett barnperspektiv innebär att man sätter sig in i och försöker förstå barns eller ungdomars situation. Just förståelsen är central och en förutsättning för att kunna vidta åtgärder för barnets bästa. Därmed inte sagt att förståelsen alltid behöver betyda ett accepterande. Att byta perspektiv, att se världen med andras ögon, förutsätter dock förmåga att sätta gränser för sin inlevelse, så att man inte helt anammar barnets eller tonåringens värld. Det är ytterst den vuxna som måste fatta beslut och ta ansvar för detta utifrån sina kunskaper och erfarenheter. 13 Att ha ett barnperspektiv innebär att man ser barnet som expert på sin egen situation. Ingen vet bättre hur det är att vara fem år än en femåring. Detta betyder att det inte bara finns ett barnperspektiv. En femårings värld är inte densamma som en sextonårings. Ett barnperspektiv skiljer sig alltså från ett ungdomsperspektiv. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattandet innebär också att man noga analyserar vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn. 14 Barnperspektivet kan ibland stå i motsatsförhållande till ett vuxenperspektiv. Barn kan dock inte ses som isolerade från sina föräldrar och omvänt. Vid en intressekonflikt mellan barnet och de vuxna måste barnets intresse ha företräde. 15 Barnets rättigheter och behov Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (6 kap. 1 FB). Av 6 10 SOU 2001:72 s. 93 f. 11 SOU 2001:72 s. 93 f. 12 SOU 1997:116 s. 138 13 SOU 1997:116 s. 137 f. 14 SOU 1997:116 s. 137 f. 15 Prop. 1996/97:124 s. 100 23
1. Barnets bästa kap. 2 andra stycket FB följer att den som har vårdnaden om barnet också har ett ansvar för barnets personliga förhållande och ska se till att behoven enligt 1 tillgodoses. Barnet ska enligt bestämmelsen också få tillsyn i förhållande till ålder och mognad samt möjlighet till utbildning och försörjning. Av det följer att barnet har rätt till såväl fysisk som psykisk omsorg. Den fysiska omsorgen gäller barnets materiella behov, tillgång till bostad och uppehälle samt utbildning efter egna önskemål, behov och förutsättningar. Minst lika viktigt är det att se till barnets psykiska och sociala behov. I barnets rätt till trygghet ligger bland annat att få leva under stabila förhållanden och att ha någon att lita på. I den psykiska omsorgen ingår även att barnet får en god fostran, får lära sig att sätta gränser för sitt handlande och att ta ansvar. Rätten till en god vård och fostran innebär också att barnet får känna att det behövs och att det får pröva sin förmåga och utveckla sina inneboende resurser, för att efter hand frigöra sig från sitt beroende av vårdnadshavarna. 16 Barnet behöver lära sig att ta ansvar och fatta beslut. 17 Barnet behöver få möjlighet att känslomässigt och socialt träna sig i samspel med andra barn och med vuxna. Barnets miljö ska tillgodose dess olika behov av stimulans. Barnets rätt att behandlas med aktning för sin person och egenart innebär att det ska visas hänsyn och respekt för individuella egenskaper och särdrag. Barnet har med stigande ålder rätt till ett allt starkare integritetsskydd. Barnets rätt till ett privatliv och skydd mot insyn kan dock av naturliga skäl inte vara absolut. Inskränkningar måste tålas och accepteras för att vårdnadshavarna ska kunna fullgöra sin tillsynsskyldighet. Vårdnadshavarna kan till exempel behöva genomsöka barnets privata tillhörigheter eller till och med öppna brev som har adresserats till barnet, om det behövs för att skingra eller få bekräftat misstankar om att barnet deltar i något som kan vara skadligt för barnet eller på annat sätt är olämpligt. 18 Att ett barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling innebär att alla former av kroppslig bestraffning (aga) är förbjudna, 6 kap. 1 FB, se även 3 kap. 5 brottsbalken, BrB. Det innebär att inga former av våld får vara ett medel i barnets fostran. Barnet får inte tillfogas kroppsskada eller smärta även om störningen är helt lindrig eller hastigt övergående. Det innebär att även lätta slag och luggningar är otillåtna. Det är endast användandet av våld i bestraffningssyfte som 16 Regeringens proposition 1981/82:168 Vårdnad och umgänge m.m., s. 59 f. 17 Prop. 1981/82:168 s. 59 18 Prop. 1981/82:168 s. 60 24