VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

INNEHÅLL: 1-5 Verksamhet 6-11 Utskotten 12-13 Språkskyddsverksamheten 14-15 Svenska dagen och Svenska veckan 16-17 Finlandsarenan 18-20 Internationell verksamhet 21-24 Information och representation 25-28 Ekonomi 29-33 Anställda, förtroendevalda och arbetsgrupper

Verksamhet ALLMÄNT Folktingets verksamhetsår har präglats av en aktiv diskussion om svenskans ställning i Finland. Debattinlägg som starkt försvarar landets två nationalspråk har varvats med stundvis hätska angrepp mot det svenska språket. Diskussionen om svenskans ställning har gått i rätt riktning, dvs. allt fler argumenterar varför svenskan ska bevaras och nyttoaspekterna betonas. Den nordiska dimensionen lyfts upp och det förs fram att kunskaper i svenska är en merit som förbättrar möjligheterna att få jobb såväl i Finland som i övriga nordiska länder. De vilseledande påståenden om att svenskundervisningen äventyrar det finländska välfärdssamhället, som har förts fram i medborgarinitiativet med syftet att avskaffa den obligatoriska svenskan, har kommit på skam. Ledande politiker med statsminister Jyrki Katainen och tidigare statsminister Paavo Lipponen i spetsen har starkt försvarat det svenska språket, betonat att det är en rikedom att ha två nationalspråk och att det är naturligt att alla barn i Finland lär sig båda språken i den grundläggande utbildningen. Helsingin Sanomat gjorde en historisk markering med att publicera flera artiklar på svenska och man följde upp sitt engagemang genom att ordna flera jippon under Svenska dagen. För att motverka fördomar har Folktinget skapat en infobank tillgänglig på Folktingets förnyade webbplats som lyfter fram varför det lönar sig att läsa svenska. Infobanken presenterar motargument till de argument som används för att slopa den obligatoriska svenskan, och utgör en del av den positiva kampanj för svenskan som riktas till allmänheten och myndigheter under våren 2014. Intressebevakning och samarbete Folktinget har under året arbetat målmedvetet för att främja och stärka det svenska språkets ställning i Finland. Intressebevakningen har tagit sig uttryck i höranden i riksdagen, utlåtanden till ministerier och ställningstaganden i frågor av stor vikt för den svenskspråkiga befolkningen. Riksdagens grundlagsutskott och förvaltningsutskott hörde Folktinget i fråga om regeringens förslag till kommunstrukturlag och grundlagsutskottet på nytt om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen. Folktinget har haft ett mycket aktivt samarbete med organisationer inom social- och hälsovårdssektorn. I Folktingets arbetsgrupp för social- och hälsovård på svenska har vi arbetat tillsammans med sakkunniga från kommuner, sjukvårdsdistrikt, samkommunen Kårkulla, tredje sektorn, utbildning och forskning. Dessutom har vi haft tät kontakt med intresseorganisationer både kring servicestrukturreformen och kring andra lagstiftningsreformer. Till exempel har Folktinget ordnat och deltagit i diskussioner för att informera och höra intresseorganisationernas åsikt, samt utbytt tankar med olika organisationer gällande formulering av utlåtanden. Vi har också samarbetat för att försöka åtgärda sådana brister i upphandlingslagstiftningen som påverkar svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster. Angående språkbadslärarutbildningen och också andra frågor har Folktinget haft ett gott samarbete med Utbildnings- och kulturministeriet samt med Utbildningsstyrelsen, universiteten och andra utbildningsanordnare. Kontakterna till Kommunförbundet och olika intresseorganisationer har också varit täta. Tjänstemännen vid folktingskansliet har varit medlemmar i flera arbetsgrupper kopplade till ministerier och organisationer. Folktingssekreterare Markus Österlund har varit ständigt sakkunnig i nationalspråksnätverket samt i Delegationen för språkärenden som deltagit och bistått regeringen i tillämpningen av språklagstiftningen. Folktinget har under året hållit en hög profil även internationellt vad gäller intressebevakningen för det svenska i Finland. Speciellt inom det europeiska nätverket för att främja språklig mångfald, NPLD, har Folktinget intagit en ledande ställning. NPLD lanserade under året sitt huvudprojekt, som syftar till att utveckla en europeisk vägkarta för språklig mångfald, med förebild från arbetet med Ahtisaarirapporten och nationalspråksstrategin i Finland. Det av Folktinget initierade och ledda projektet med vägkartan är ett samarbete mellan NPLD och Europaparlamentets Intergrupp för språkliga minoriteter. Folktinget har också intensifierat sina kontakter till Europarådet. Vi gav ett omfattande utlåtande till Utrikesministeriet i april om den europeiska stadgans tillämpning i Finland och vår syn på svenskans ställning och språkklimatet, som även sändes till Europarådets expertkommitté. Folktinget blev även hört av Europarådets rapportör i Finlands riksdag i anledning av en rapport om situationen för minoriteter i Europa. Samarbetet med Finlands ambassad i Stockholm och de sverigefinländska aktörerna fördjupades på hösten i och med ett lyckat seminarium i Stockholm med temat Vård och omsorg på eget språk. Seminariet samlade drygt sjuttio deltagare, främst tjänstemän från finska förvaltningskommuner och landsting, samt ansvariga för olika finska förskolor och äldreboenden. Folktinget har under året haft ett gott samarbete med t.ex. kultur- och informationscentret Luckan, Sydkustens landskapsförbund, Folkhälsan, tankesmedjan Magma och nätverket Svenska nu. Samarbete med olika stiftelser och fonder har kommit till uttryck t.ex. under Finlandsarenan i Björnborg där vi samarbetade med Svenska kulturfonden i Björneborg och i samband med projektet New Pact for Europe där vi har samarbetat med Svenska kulturfonden. Utöver samarbete och ekonomiskt bidrag av dessa har vi fått större bidrag från Konstsamfundet, stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner. Nationalspråkstrategin Folktinget har deltagit i arbetet med att implementera och följa upp nationalspråksstrategin, som godkändes av statsrådet i december 2012. Processen koordineras av Justitieministeriet och leds av ett nationalspråksnätverk med representanter för varje ministerium, och med direktör Kirsi Pimiä som ordförande och språkrådet Corinna Tammenmaa som föredragande sekreterare. Justitieministeriet har kallat Folktinget som ständig sakkunnig i nätverket, och Folktinget representeras av folktingssekreterare Markus Österlund. 1

Under hösten har nationalspråksnätverket utarbetat uppföljningsinstrument för att bättre kunna följa upp vad som har gjorts för att förverkliga nationalspråksstrategins målsättningar. Vid nätverkets möten har Folktinget bl.a. lyft upp vikten av att arbeta för förbättrad rekrytering av svenskkunniga tjänstemän, att språkliga konsekvenser måste bedömas redan i ett tidigt skede av reformer samt att man måste skapa bättre möjligheter för invandrare att integreras på svenska. Åtgärder gällande språkundervisning och språkbad har en central plats i nationalspråksstrategin. Under verksamhetsåret har Folktinget aktivt arbetat för att detta ska förverkligas. Undervisnings- och kulturministeriet beviljade under hösten medel åt Vasa universitet och Åbo Akademi för planering av språkbadsutbildning och nu har avtal ingåtts om att inleda språkbadslärarutbildningen i Vasa hösten 2014. Landskapet Åland Folktinget har behandlat flera frågor av intresse och betydelse för landskapet Åland. Därtill besökte Folktingets styrelse Åland i oktober och träffade representanter för landskapsregeringen och lagtinget med talman Britt Lundberg och lantråd Camilla Gunell som värdar. I diskussionerna berördes kontakterna mellan fastlandet och Åland, t.ex. vikten av att knyta Åland närmare Finland genom att myndigheterna kan erbjuda service på svenska samt genom att ålänningar i högre grad ges möjlighet att söka sig till Finland för att studera. Folktinget riktade i början av året en skrivelse till minister Päivi Räsänen om Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning av sjöbevakare. Orsaken till detta var ministeriets planer på att överföra utbildningen på finska och svenska från Esbo till den enspråkigt finska utbildningsorten Imatra. Vi bad ministeriet ta ställning till hur detta påverkar möjligheterna att rekrytera svenskkunniga studerande från de svensk- och tvåspråkiga delarna av landet och från landskapet Åland samt hur man ämnar tillgodose behovet av svenskkunnig personal inom exempelvis Ålands sjöbevakningsområde, om det visar sig att antalet åländska och övriga svenskkunniga studerande minskar. Riksdagens grundlagsutskott hörde Folktinget i fråga om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 i december. Folktinget tog bl.a. ställning till myndigheternas kommunikation på finska och svenska. Vi konstaterade att en fråga av särskild betydelse är officiella handlingar från ministerierna till landskapet Åland, eftersom skriftväxlingen ska ske på svenska med stöd av självstyrelselagen för Åland. Detta lyfte också äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja fram i sitt anförande. Integration För att samla den sakkunskap som finns om integration på svenska, har Folktingets styrelse beslutat att tillsätta ett integrationsforum bestående av politiker med och utan invandrarbakgrund, tjänstemän från olika myndigheter och representanter från tredje och den privata sektorn. Syftet med integrationsforumet är att främja integration på svenska genom att sammanföra personer med egen erfarenhet och djupgående sakkunskap med statliga och kommunala myndigheter. Integrationsforumets uppgift är att ge underlag för Folktingets intressepolitiska arbete för att främja integration på svenska, 2 vilket kommer till uttryck exempelvis i nationalspråksnätverket. Inom ramen för denna uppgift föreslås forumet behandla invandrares integrationsutbildning, dagvård och grundläggande utbildning, arbetsmarknadssituation samt sociala och samhälleliga förhållanden. Folktingets session Sessionen hölls 13 14.4.2013 på Scandic Tampere City i Tammerfors. Den allmänpolitiska debatten på Folktingets session inleddes av justitieminister Anna-Maja Henriksson. Henriksson tog bl.a. upp utvecklingen av språkbadsundervisningen. Denna fråga resulterade i en resolution från sessionen, där Folktinget uppmanade Undervisnings- och kulturministeriet att bevilja nödvändiga resurser för att inleda en språkbadsutbildning för barnträdgårdslärare, klasslärare och ämneslärare. Vid sessionen antogs också en resolution där Folktinget påpekade att förvaltningsreformerna måste trygga svenska språkets ställning. Folktinget förutsatte att kommunernas självbestämmanderätt respekteras till alla delar i reformen och att staten inte får fatta beslut om en kommunfusion, ifall denna försvagar kommuninvånarnas språkliga rättigheter. Folktinget uppmanade regeringen att i alla beslut agera på ett sätt som säkerställer det svenska och finska språkets likställdhet i kommunerna. Dessutom efterlyste man ett gemensamt nationellt uppdrag inom de nya social- och hälsovårdsstrukturerna på specialupptagningsområdesnivå för att koordinera forskning, utveckling och utbildning på svenska. Folktinget ansåg också att kompetensen inom vården av vissa utsatta grupper på svenska måste säkerställas, bland annat genom att man breddar och förstärker samkommunen Kårkullas verksamhet. I samband med sessionen ordnades även kringprogram: kvällen före sessionens öppning hölls en kulturkväll på Svenska samskolan i Tammerfors, där författaren Jörn Donner intervjuades av redaktör Sonja Kailassaari. Följande morgon bjöd Folktinget på morgonkaffe i saluhallen i Tammerfors, och många tammerforsare tog vara på möjligheten att träffa representanter för Folktinget, få dagens Hbl samt dricka en kopp kaffe. Berättelse om motionerna från sessionen 2013 Motion 1 om information om språkbad Enligt beslut vid sessionen fick styrelsen i uppdrag att tillsammans med andra aktörer utarbeta informationsmaterial som kan användas för att informera kommuner och föräldrar om språkbadsverksamheten. Folktinget har tillsammans med Folkhälsan och Sydkustens landskapsförbund gett ut en ny uppdaterad upplaga av Folktingets broschyr Ge ditt barn en gåva Anna lapsellesi lahja. Broschyren behandlar språkinlärning och barnets språkliga utveckling, och innehåller också information om språkbad. Broschyren trycktes ursprungligen i 6 000 exemplar och en tilläggsupplaga har redan tagits. Den har delats ut på Finlandsarenan i Björneborg, Bokmässan i Helsingfors och framför allt på Neuvolapäivät (Rådgivningsdagarna) i Helsingfors, som gav broschyrbeställningar till många kommuner runt om i Finland. T.ex. Helsingfors stad har beslut på att broschyren ska delas ut på stadens samtliga rådgivningsbyråer. I april 2014 ordnas i samarbete med Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund, huvudstadsregionens kommuner,

olika utbildningsaktörer och Justitieministeriet ett seminarium kring de frågor broschyren behandlar, alltså också språkbadet. Seminariet riktar sig till kommunernas rådgivningspersonal och beslutsfattare på området. Folktingets utbildningsutskott har också fått information om forskningen rörande språkbadsundervisning, både i Finland och i andra länder. Såväl professor Siv Björklund från Vasa universitet som professor Hanna Lehti-Eklund från Helsingfors universitet har besökt utbildningsutskottets möten. Eftersom tillgången på kompetenta språkbadslärare är en grundförutsättning för en utbyggnad av språkbadsundervisningen i kommunerna, och då det för tillfället inte utbildas språkbadslärare i Finland, har Folktinget också aktivt verkat för att den planerade språkbadslärarutbildningen i Vasa ska kunna förverkligas så fort som möjligt. Nu har avtal ingåtts mellan Vasa universitet och Åbo Akademi och språkbadslärarutbildningen i Vasa inleds på hösten 2014. Motion 2 om svenskspråkig skolkultur och identitet Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag att även i fortsättningen aktivt arbeta för att de svenskspråkiga skolorna bevaras som svenska med svensk kultur och identitet. Folktingets utbildningsutskott har under verksamhetsåret satt sig in i frågor gällande språkbadsutbildningen och tvåspråkiga skolor, som båda tangerar frågan om svenskspråkig skolkultur och identitet. Frågan om samlokaliserade skolor finns på utskottets arbetslista. Folktinget följer också med projektet Språkmöten som är ett forskningsprojekt om samlokaliserade skolor i Finland. Utbildningsutskottets sekreterare deltog i ett seminarium som projektet Språkmöten ordnade i april 2013. Motion 3 om att fördjupa och utöka undervisningsämnet historia i grundskolan Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag att arbeta för att vårt lands historia före år 1809, Nordens och Ålands historia och den europeiska integrationen beaktas mera ingående i grunderna för den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen. Folktinget uppvaktade Utbildningsstyrelsen i april 2013 angående det pågående arbetet med att revidera grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. De nya läroplanerna ska träda i kraft hösten 2016. I skrivelsen som överlämnades till Utbildningsstyrelsens representanter påtalar Folktinget bl.a. behovet av att beakta vårt lands historia före år 1809, Nordens och Ålands historia och den europeiska integrationen i de nya läroplanerna. I sitt utlåtande (5.2.2014) om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelning till Undervisnings- och kulturministeriet har Folktinget framfört att man inte kan godkänna att undervisningen i historia och samhällslära görs frivillig. Tvärtom, framhåller man, borde den obligatoriska undervisningen i historia också omfatta Finlands historia före år 1809. Motion 4 om uppdaterat undervisningsmaterial på svenska Enligt beslut vid sessionen fick Folktingets styrelse i uppdrag att 3 arbeta för att det finns uppdaterat och aktuellt undervisningsmaterial på svenska som följer landets läroplan. I detta syfte aktualiserar Folktinget en fördjupad diskussion kring följande frågeställningar: behovet av konventionella läromedel respektive digitala läromedel, hur finansieringen ska ordnas då läromedelsproduktionen på svenska i Finland inte är lukrativ för författare/producenter och inte lönsam för förlagen samt på vilka stadier och i vilka ämnen från finskan översatta och omarbetade läromedel kan användas. Folktinget uppvaktade Utbildningsstyrelsen i april 2013 med en skrivelse där de ovan nämnda tre punkterna ingick. Därtill lyfte Folktinget i skrivelsen upp behovet av en modernisering av undervisningen i svenska i finska skolor och i finska i svenska skolor och att detta förutsätter nya läromedel och metoder. Folktinget framförde i skrivelsen att man utgår från att det år 2016 då de nya läroplanerna träder i kraft finns tillgång till adekvat undervisningsmaterial på svenska och att undervisningen i det andra inhemska språket har fått nya moderna läromedel och undervisningsmetoder som ger kommunikativa färdigheter. Utbildningsstyrelsen hade år 2013 ett anslag om 50 000 euro till sitt förfogande för framställning av undervisningsmaterial på svenska. Motion 5 om att garantera service på svenska Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att bevaka och aktivt följa upp de språkliga rättigheterna i förvaltningsreformer inom skatteförvaltningen, polisen, domstolsväsendet och FPA. Dessutom ska Folktinget lägga stor vikt vid de språkskyddsanmälningar som gäller nämnda myndigheter. Folktinget ska också arbeta för att tryggandet av polisens svenskspråkiga service klart definieras på författningsnivå, så att förverkligandet inte blir beroende av enskild tjänstemans goda vilja. Folktinget har aktivt följt med hur det tredje skedet av polisförvaltningsreformen har förverkligats under verksamhetsåret. Folktinget gav utlåtanden till både riksdagens förvaltningsutskott och till Inrikesministeriet på våren. Folktinget bad förvaltningsutskottet skriva in i sitt betänkande att de svenska polisenheternas behörighet och uppgifter när det gäller att trygga den svenskspråkiga servicen ska preciseras på författningsnivå. Detta ledde dessvärre inte till önskat resultat. I båda utlåtandena lyfte Folktinget fram medborgarnas lagstadgade rätt till likvärdig polisservice på finska och svenska inom de tvåspråkiga polisinrättningarna. Folktinget behandlade också polisförvaltningsreformen i det utlåtande om statsrådets språkberättelse 2013, som vi lämnade till grundlagsutskottet i december. Folktinget har också aktivt följt med övriga strukturreformer som har betydelse för de grundläggande språkliga rättigheterna. Språkskyddssekreteraren har tagit emot endast ett fåtal frågor och anmälningar om den språkliga servicen i nämnda myndigheters verksamhet. När det gäller polisens verksamhet har Folktinget uppmärksammat Polisstyrelsen på problem i polisens bemanning och språkliga service. De brister som länge förekommit i trafikövervakningen har framförts till riksdagens justitieombudsman, som i sitt beslut daterat 16.8.2013 konstaterade att åsidosättande av språkliga rättigheter inte kan motiveras med tekniska skäl, såsom datasystem som inte tillåter blanketter på svenska.

Det har kommit in en anmälan om skatteförvaltningens telefonservice, som däremot inte ledde till åtgärder på grund av att anmälaren själv redan framfört klagomål till myndigheten. När det gäller domstolarnas verksamhet har språkskyddssekreteraren inte tagit emot några anmälningar. Det har emellertid kommit frågor om rätten till översättningar av handlingar inom olika rättsprocesser. Motion 6 om språkservice inom social- och hälsovården Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att fortsätta sitt arbete med att utforma en strategi för hur social- och hälsovården i Finland ska ordnas, så att den tryggar den svenskspråkiga befolkningens rätt till likabehandling och social- och hälsovård på svenska. Folktinget tillsatte redan i början av år 2012 en arbetsgrupp med uppdrag att skapa en strategi för hur den svenska servicen ska säkras i och med reformen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården. Arbetsgruppen har fortsatt sitt arbete i takt med Social- och hälsovårdsministeriets beredning av reformen. På basis av arbetsgruppens ställningstaganden har Folktinget gett utlåtanden till riksdagens förvaltningsutskott och social- och hälsopolitiska utskott samt till Social- och hälsovårdsministeriet. Arbetsgruppen har även gett en mellanrapport som beskriver dess arbete fram till oktober 2013. Folktinget har också deltagit i olika diskussioner kring hur social- och hälsovård ska garanteras på svenska i framtiden. För mer information, se kapitlet om social- och hälsovård under fliken Utskott. Motion 7 om ansvar för svensk service vid utläggning och upphandling Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att arbeta för att de statliga myndigheterna aktivt följer upp att statliga affärsverk och bolag med statlig bestämmanderätt iakttar sina språkliga skyldigheter när de utför offentliga uppgifter. Folktinget ska också arbeta för att kommunerna som upphandlar myndighetsuppgifter av privata aktörer under hela upphandlingsförfarandet är medvetna om sina språkliga skyldigheter, och följer upp att den privata aktören tillgodoser de språkliga rättigheterna. Inom Folktingets språkskyddsverksamhet har flera statliga bolags bristfälliga svenska service uppmärksammats. Bland annat kontaktade Folktinget trafikminister Merja Kyllönen och Finavias ledning, när Finavias förnyade webbplats inte innehöll tillräcklig information på svenska. Finavias VD Kari Savolainen gav ett snabbt svar och berättade att Finavia kommer att låta översätta väsentliga sidor av sin webbplats till svenska, vilket också har genomförts. Folktinget har också samarbetat med VR kring en ordbok för att förbättra kundservicen på svenska. Ordboken har delats ut till VR:s konduktörer. Folktinget har tagit upp de statliga bolagens bristfälliga service på svenska också på nationalspråksnätverkets möten, och statsrådets kansli kommer att ge instruktioner till myndigheterna om deras ansvar. I sitt utlåtande om ändring av kommunallagen har Folktinget har uppmärksammat riksdagens förvaltningsutskott på ansvaret för svensk service i och med bolagisering av kommuners verksamhet. När det gäller kommunernas upphandling av lagstadgad service, har Folktinget valt att fokusera på upphandling av social- och hälsovårdstjänster, eftersom det är ett aktuellt och viktigt ämne. Problematiken har betonats i flera utlåtanden, i synnerhet till Social- och hälsovårdsministeriet. I samarbete med representanter från olika medborgarorganisationer och Kommunförbundet arbetar Folktinget för att förtydliga myndighetens språkliga skyldigheter i hela upphandlingsförfarandet i den pågående revideringen av upphandlingslagstiftningen. För mer information om både upphandling och statliga bolag, se fliken Språkskyddet. Motion 8 om översättning av offentliga handlingar Enligt beslut vid sessionen fick Folktinget i uppdrag att bevaka att de allmänt bindande kollektivavtalen översätts till svenska inom utsatt tid (senast oktober 2014) och därefter vid behov arbetar för att processen påskyndas. Folktinget ska också arbeta för att lagberedningshandlingar i större omfattning och med snabbare tidtabell översätts till svenska, när den svenskspråkiga befolkningens intressen så kräver. Folktinget har följt med hur översättningen av kollektivavtalen framskrider. I januari 2014 har alla, dvs. 168 av 168, allmänt bindande kollektivavtal publicerats på svenska på Finlex. Folktinget följer också med hur relevanta lagberedningshandlingar översätts till svenska. Översättningarna sköts tillfredsställande i samband med viss lagberedning, såsom kommunreformen och reformen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården, men brister förekommer på andra områden. Till exempel har Folktingets social- och hälsopolitiska utskott föreslagit att Folktinget kontaktar Justitieministeriets och Socialoch hälsoministeriets ledning och uppmärksammar dem på de problem som förekommer inom viss lagberedning på Social- och hälsovårdsministeriet. Motion 9 om valet av Folktingets ledamöter Enligt sessionens beslut föranleder motionen inte åtgärder. Motion 10 om framtidsutskott för Folktinget Sessionen beslutade att inte utse ett framtidsutskott. Det är fortfarande Folktingets styrelse som har ansvaret att följa med och agera i frågor av vital betydelse för svenskans framtid i Finland. Det här har gjorts t.ex. genom att tillsätta den s.k. Ahtisaarigruppen, som utarbetade ett handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk, och under 2013 genom den arbetsgrupp som bevakat reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården och som utvecklat riktlinjer för hur den svenska servicen ska tryggas. Styrelsen har också inlett ordnandet av strategidiskussioner för folktingsledamöterna för att behandla frågor av vital betydelse för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Motion 11 om riksväg 8 Enligt sessionens beslut föranleder motionen inte åtgärder. 4

Finlandsarenan 2013 i Björneborg Svenska dagen och Svenska veckan 2013 Svenska dagens huvudfest 2013 ordnades i Korsholms kulturhus. Tidigare statsminister Paavo Lipponen höll festtalet. Folktinget arrangerade också en fest i Åbo och en mottagning i Helsingfors stadshus. Alla festligheter var mycket välbesökta och lockade sammanlagt drygt 1200 personer. Svenska veckan firades 4-10.11 på 12 orter i Finland. Totalt ordnades närmare 200 evenemang, varav Folktinget stod för arrangemangen av 46 evenemang. De största evenemangen var musikkonserterna för barn i daghemsålder som ordnades i Helsingfors, Åbo, Lahtis och Borgå. Totalt deltog över 2000 barn. Också de finlandssvenska teatrarna Åbo Svenska Teater och Wasa Teater reste ut på turnéer till olika Svenska veckan-orter, bl.a. språköarna Björneborg och Uleåborg. Finlandsarenan Finlandsarenan arrangerades av Folktinget i samarbete med SuomiAreena och Pori Jazz för andra gången sommaren 2013 och var det svenskspråkiga inslaget i debattveckan i Björneborg. Den finlandssvenska arenan samlade politiker och andra samhällspåverkare till diskussion på svenska. Diskussionerna ordnades på SuomiAreenas scener och på Mikaelsgården, som förvaltas av Svenska kulturfonden i Björneborg. 5

Utskotten FÖRVALTNING Folktingets förvaltningsutskott bevakar svenska intressen inom den statliga och kommunala förvaltningen. Folktinget anlitas som remissinstans av ministerier och riksdagens utskott och ger också ställningstaganden på eget initiativ. Förvaltningsutskottets mandatperiod avslutades på våren, och Folktingets styrelse tillsatte i maj ett nytt utskott för perioden 2013-2015. Styrelsen utökade utskottets medlemmar från tio till tolv, ordföranden medräknad. Styrelsen återvalde Mats Brandt till ordförande, och utskottet utsåg Nina Lindroos- Holmström till vice ordförande vid sitt första möte i september. Verksamhetsåret inleddes med ett aktivt engagemang som omfattade flera förvaltningssektorer. Förslaget till strukturlag för kommunerna, totalreformen av kommunallagen och det tredje skedet av polisförvaltningsreformen (Pora III) ledde till åtgärder och initiativ från Folktingets sida. Finansministeriet, riksdagens förvaltningsutskott och grundlagsutskott hörde Folktinget flera gånger under året. Utöver detta följde Folktingets förvaltningsutskott aktivt med hur Justitieministeriets nationalspråksnätverk tillämpade och följde upp statsrådets principbeslut om nationalspråksstrategin. Kommunförvaltningen Kommunstrukturreformen Finansministeriets förslag till kommunstrukturlag och ändringar i språklagen ledde till att Folktinget gav ett digert utlåtande till ministeriet i mars. Eftersom ärendet har en stor betydelse anlitade Folktinget grundlagsexperten Kaarlo Tuori och sände hans expertutlåtande med Folktingets eget utlåtande till ministeriet. Professor Tuori analyserade hur språkliga rättigheter och skyldigheter enligt grundlagen beaktades i lagförslagen, och hans ställningstaganden utgjorde en viktig utgångspunkt för Folktingets eget utlåtande. Under den fortsatta behandlingen hörde både riksdagens förvaltningsutskott och grundlagsutskott Folktinget i fråga om regeringens lagförslag. Folktingssekreterare Markus Österlund och Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, deltog i utskottens höranden. Vid Folktingets session i Tammerfors i april antog ledamöterna en resolution om att förvaltningsreformerna måste trygga svenska språkets ställning. Folktinget har beaktat resolutionens riktlinjer i sina ställningstaganden om kommunstrukturreformen under året. På senhösten sände Folktinget en skrivelse till Finansministeriet med anledning av kanslichef Martti Hetemäkis beredning av åtgärder för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. Folktinget framhöll att regeringens kommande åtgärder inte får äventyra den finsk- och svenskspråkiga befolkningens likhet inför lagen och nationalspråkens likställdhet. Folktinget bad också ministeriet utreda de språkliga konsekvenserna av åtgärdsförslagen redan i beredningsskedet. Metropolområdet Finansministeriet bad Folktinget om ett utlåtande i fråga om förhandsutredningen om metropolområdet i mars. Folktinget behandlade de alternativa förslagen till metropolförvaltning, social- och hälsovården och integration av invandrare i sitt utlåtande. På hösten hörde förvaltningsutskottet konsult Marcus Henricson som sakkunnig, eftersom Finlands Kommunförbund hade utsett honom till utredare med uppdrag att föreslå en förvaltningsmodell för svensk service i metropolen. Kommunallagen Finansministeriets beredning av totalreformen av kommunallagen fortgick under året. Förvaltningsutskottet hörde specialplanerare Niklas Wilhelmsson från Justitieministeriet som sakkunnig om aktuella demokratifrågor i anslutning till beredningen av kommunallagen i mars. Utskottet följde upp demokratitemat på hösten när Siv Sandberg, ständig sakkunnig i förvaltningsutskottet, presenterade sina forskningsresultat om lokaldemokrati i växande strukturer. Finansministeriet bad kommunerna om synpunkter på ändringsbehov i kommunallagen i juli, och Folktingets arbetsutskott fattade beslut om att Folktinget lämnar ett eget utlåtande till ministeriet. Folktinget behandlade ansvarskommunernas språkliga ställning, organiseringen av undervisningsförvaltningen, förvaltningsstadgan i tvåspråkiga kommuner och kommunernas skyldigheter vid konkurrensutsättning i sitt utlåtande. Polisförvaltningen Folktinget lämnade ett klagomål till justitiekanslern om svenska språkets ställning inom polisförvaltningen i slutet av förra verksamhetsåret. Folktinget bad justitiekanslern ta ställning till om Inrikesministeriet i beredningen av polisförvaltningsreformens olika skeden (Pora I-III) har utfört en tillräckligt grundlig och omfattande bedömning av reformens språkliga konsekvenser för de språkliga rättigheterna och skyldigheterna enligt grundlagen. Justitiekanslern lämnade sitt avgörande i mars och svarade att han inte kommer att vidta åtgärder med anledning av Folktingets klagomål. Han konstaterade emellertid att grundlagsutskottets riktlinjer och övriga synpunkter om språkliga konsekvensbedömningar måste beaktas också i den fortsatta beredningen av reformen. Folktinget gav två utlåtanden i anslutning till polisförvaltningsreformen på våren. Riksdagens förvaltningsutskott bad Folktinget ta ställning till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av polisförvaltningslagen, och Kristina Beijar deltog i utskottets hörande i april. I det betänkande som förvaltningsutskottet gav om propositionen ingick ett kapitel om hur de språkliga rättigheterna ska tryggas. Utskottet framhöll i sitt betänkande att omstruktureringen av den lokala polisens förvaltning ska genomföras så att de språkliga rättigheterna tryggas också i praktiken. Samtidigt uttryckte utskottet oro för att sammanslagningen av enspråkiga och tvåspråkiga polisdistrikt kan 6

leda till att behörighetsvillkoren gällande kunskaper i svenska blir alltför krävande, i synnerhet för äldre polismän i en ny tvåspråkig polisinrättning. Utskottet hänvisade till dispensförfarandet, men ansåg också att det är nödvändigt att polismännens språkstudier ges konkret stöd, särskilt när språkkunskapskraven blir striktare. En vecka senare gav Folktinget ett utlåtande på eget initiativ till Inrikesministeriet. Detta gällde utkastet till statsrådsförordning om polisinrättningarnas verksamhetsområden och placeringsorten för polisinrättningarnas verksamhetsenheter. Folktinget behandlade också polisförvaltningsreformen i det utlåtande om statsrådets språkberättelse 2013, som vi lämnade till grundlagsutskottet i december. Ordförande Gestrin gav i egenskap av riksdagsledamot ett skriftligt spörsmål till regeringen om den kommande situationsledningscentralen inom Österbottens polisinrättning i december. Orsaken till detta var att ledningscentralen inte kommer att placeras i anslutning till huvudpolisstationen som finns i Vasa, trots att detta är fallet inom övriga polisinrättningar i landet. I stället inrättas den i Seinäjoki, där möjligheterna att rekrytera personal som behärskar svenska är ytterst utmanande. Polisstyrelsen har under året vidtagit vissa åtgärder för att stärka svenska språkets ställning inom polisförvaltningen, vilket är positivt. Man har emellertid inte visat beredskap att stärka de svenska polisenheternas ställning och befogenheter med avseende på deras lagstadgade uppgift att trygga och utveckla polisservicen på svenska. Det här är klart bekymmersamt, eftersom ansvaret för en välfungerande svenskspråkig polisservice inte endast kan överlåtas till enskilda polismän som kan svenska. Utbildningen av sjöbevakare på svenska Folktinget riktade i början av året en skrivelse till inrikesminister Päivi Räsänen, eftersom ministeriet hade planer på att överföra Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning för sjöbevakare från Esbo till den enspråkigt finska utbildningsorten Imatra. Folktinget konstaterade att rekryteringen av studerande från de svensk- och tvåspråkiga delarna av landet samt landskapet Åland kommer att försvåras, om studieorten är finskspråkig. Detta gäller också möjligheten att i praktiken överföra tjänster som innehas av svenskspråkiga personer. Ärendet väckte intresse i medierna och resulterade i artiklar och ledare i flera tidningar både på fastlandet och på Åland. I sitt svar till Folktinget hänvisade minister Räsänen till att en omorganisering är nödvändig av ekonomiska orsaker. Ministern ansåg emellertid att beslutet om att koncentrera Gräns- och sjöbevakningsskolans verksamhet till Imatra får positiva konsekvenser för förmågan att utbilda finsk- och svenskspråkig personal också i framtiden. Den marina undervisningen kommer att hållas vid Porkala sjöbevakningsstation av undervisningspersonal som kan svenska. 7 Folktinget konstaterade i sitt utlåtande till grundlagsutskottet i december att utbildningen på svenska inom Inrikesministeriets ansvarsområde (sjöbevakningen m.fl.) har en särställning med tanke på tillgången till personal som kan svenska i framtiden. Folktinget bad grundlagsutskottet skriva in det viktiga i att Inrikesministeriet tryggar verksamhetsförutsättningarna för utbildningen på svenska inom respektive förvaltningssektor i sitt betänkande. Folktinget kommer att följa upp ministeriets beslut om sjöbevakarutbildningen. Svenskspråkiga fångars språkliga rättigheter Folktinget har kontaktat Brottspåföljdsmyndigheten flera gånger under årens lopp och uppmärksammat myndigheten på svenskspråkiga fångars situation. Utöver detta riktade Folktinget en skrivelse till Justitieministeriets kriminalpolitiska avdelning år 2012. Efter Folktingets kontakt till ministeriet slutförde Brottspåföljdsmyndigheten två utredningar i ärendet. Dessutom visade det sig glädjande nog att statsrådets språkberättelse 2013 innehåller ett kapitel om fångarnas språkliga rättigheter. Folktinget skrev i sitt utlåtande till grundlagsutskottet i december att Justitieministeriet och Brottspåföljdsmyndigheten borde vidta snabba åtgärder för att tillgodose fångarnas språkliga rättigheter och bad också grundlagsutskottet uppmärksamma behovet av åtgärder i sitt betänkande. Förvaltningsutskottet höll fyra möten under verksamhetsåret och hörde följande personer som sakkunniga: specialplanerare Niklas Wilhelmsson från Justitieministeriet, konsult Marcus Henricson, forskare Siv Sandberg, ständig sakkunnig i utskottet och folktingssekreterare Markus Österlund. Kristina Beijar har fungerat som utskottets sekreterare. Utlåtanden och skrivelser 14.1.2013 Skrivelse om Gräns- och sjöbevakningsskolans utbildning till inrikesminister Päivi Räsänen 7.3.2013 Utlåtande om kommunstrukturlag och vissa ändringar i språklagen till Finansministeriet 26.4.2013 Utlåtande gällande statsrådets redogörelse om hur statens regionförvaltningsreform har verkställts och utfallit till riksdagens förvaltningsutskott 26.4.2013 Utlåtande gällande regeringens proposition med förslag till ändring av polisförvaltningslagen till riksdagens förvaltningsutskott (RP 15/2013). Utskottet hörde Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, som sakkunnig. 3.5.2013 Utlåtande om utkast till statsrådsförordning om polisinrättningarnas verksamhetsområden och utkast till beslut av Inrikesministeriet om placeringsorten för polisinrättningarnas verksamhetsenheter till Inrikesministeriet 8.5.2013 Utlåtande om regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av vissa bestämmelser i kommunindelningslagen och ändring av språklagen till riksdagens grundlagsutskott (RP 31/2013 rd). Utskottet hörde folktingssekreretare Markus Österlund och Kristina Beijar, sakkunnig i förvaltningsärenden, som sakkunniga. 22.5.2013 Utlåtande om förhandsutredningen över metropolområdet till Finansministeriet

24.5.2013 Tre utlåtanden till riksdagens förvaltningsutskott. Dessa gällde: - regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen, upphävande av vissa bestämmelser i kommunindelningslagen och ändring av språklagen (RP 31/2013 rd). - regeringens proposition med förslag till komplettering av RP 31/2013 rd (RP 53/2013 rd) - regeringens proposition med förslag till lag om ändring av kommunallagen (RP 32/2013). Utskottet hörde Markus Österlund och Kristina Beijar som sakkunniga. 13.9.2013 Utlåtande gällande lagutkast om gemensam kundservice inom den offentliga förvaltningen (Kundservice 2014) till Finansministeriet 17.9.2013 Utlåtande gällande totalreformen av kommunallagen till Finansministeriet 15.11.2013 Skrivelse med anledning av regeringens planer på åtgärder för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin till förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen 12.12.2013 Utlåtande om Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2013 till riksdagens grundlagsutskott. Utskottet hörde Markus Österlund och Kristina Beijar som sakkunniga. UTBILDNING Många viktiga frågor inom utbildningens område har under verksamhetsåret var mål för offentlig debatt. Det är framför allt frågan om tvåspråkiga skolor, avskaffandet av den obligatoriska svenskan i de finska skolorna, den svenskspråkiga lärarutbildningen och upprättandet av språkbadslärarutbildning i Vasa som har diskuterats. Från början av år 2013 överfördes lagberedningen och förvaltningen av småbarnsfostran och barndagvårdsservicen från Social- och hälsovårdsministeriet till Undervisnings- och kulturministeriet. I december 2012 tillsatte Undervisnings- och kulturministeriet två arbetsgrupper för lagberedning. Den ena arbetsgruppen har arbetat med att förnya gymnasieutbildningens mål och timfördelning, och den avlät sin rapport till undervisningsministern 17.12.2013. Den andra arbetsgruppen har arbetat med att förnya lagstiftningen rörande småbarnsfostran och den ska ha sitt arbete klart till 28.2.2014. Utbildningsutskottet sände en skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet om språkinlärning inom dagvården och förskolan. I skrivelsen föreslås att alla barn i Finland ska ges möjlighet att bekanta sig med åtminstone ett främmande språk redan i dagvården och förskolan. Efter att statsrådet i juni 2012 fastställt timfördelningen inom den grundläggande utbildningen har arbetet med läroplansgrunderna pågått. Folktingets ordförande Christina Gestrin, folktingssekreterare Markus Österlund och biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf uppvaktade i april direktörerna Jorma Kauppinen och Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen med 8 två skrivelser med frågor i anslutning till läroplansarbetet. De nya läroplanerna ska tas i bruk hösten 2016. Tankesmedjan Magma lät under året utföra en utredning om tvåspråkiga skolor, vilket har varit ett livligt debatterat ämne. Som utredare fungerade professor Marketta Sundman, och Folktinget var representerat i utredningens styrgrupp genom biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf. Folktinget har också under året deltagit i ett nätverkssamarbete kring språköskolorna tillsammans med representanter för bl.a. Utbildningsstyrelsen, Kommunförbundet och skolorna i Tammerfors och Lahtis. Utbildningsutskottet Folktingets utbildningsutskott har till uppgift att bevaka utbildningssituationen i Svenskfinland och vid behov ta initiativ i utbildningsfrågor. Vidare ska utskottet upprätthålla förbindelser med statliga och kommunala myndigheter inom utbildningssektorn. Utskottet bevakar också undervisningen i svenska som det andra inhemska språket. Folktingets styrelse utsåg i mitten av maj ett nytt utbildningsutskott för perioden 2013-2015. Styrelsen utsåg Fredrika Åkerö till ordförande och utskottet valde på sitt första möte i september Mikael Hiltunen till vice ordförande. Utbildningsutskottet har under verksamhetsåret hört ett flertal sakkunniga och besökt en utbildningsanordnare. Vid mötet i februari behandlade utskottet verksamhetsberättelsen för år 2012 och gav sessionen i Tammerfors förslag till svar på fyra motioner, som behandlade utbildningsfrågor. Vidare gjorde man en utvärdering av utskottets verksamhet för den gångna perioden. På mötet i mars fick utskottet en redogörelse om språkbadsundervisningen i Finland och andra länder, om olika forskningsrön inom området och om planerna på språkbadslärarutbildning i Vasa. Språkbadet har ju en central plats i nationalspråksstrategin. Professor Siv Björklund från Vasa universitet stod för redogörelsen och hade inbjudits till mötet. Det avgående utbildningsutskottet höll sitt sista möte i april på Folktingets kansli i Helsingfors. Med på mötet var professor Hanna Lehti-Eklund från Helsingfors universitet, som hade inbjudits för att redogöra för forskningen kring tvåspråkiga skolor och hur befintliga modeller kunde fungera i Finland. Vid mötet avtackades avgående ordförande Märta-Lisa Westman för ett gott ordförandeskap och stort engagemang. Det nya utskottet höll sitt första möte i september. På mötet fastslogs mötestidtabellen och behandlades utskottet uppgifter, medlemmarnas önskemål och förväntningar på verksamheten, implementering av verksamhetsplanen och uppföljning av motionerna från sessionen i Tammerfors. Utskottet beslöt också att fungera som medarrangör till ungdomsutskottets diskussion i november om högskolepolitiska frågor och delegationsvalen. Novembermötet hölls i Yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors. Rektorn och vd Harriet Ahlnäs presenterade yrkesutbildningen,

vuxenutbildningen och läroavtalsutbildningen som bedrivs vid Prakticum. Det rör sig sammanlagt om 1200 studerande. Hon redogjorde också för underhandlingarna om en gemensam upprätthållare för Prakticum och Inveon samt konstaterade att ingen lösning ännu har nåtts. Utskottet beslöt också sända en skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet om språkinlärning inom dagvården och förskolan. Utskottet höll fem möten under året. Biträdande folktingssekreterare Anders Björklöf har fungerat som utskottets sekreterare. Utlåtanden och skrivelser 19.4.2013 Skrivelse till Utbildningsstyrelsen om uppdaterat och aktuellt undervisningsmaterial på svenska 19.4.2013 Skrivelse till Utbildningsstyrelsen om läroplansgrunderna inom den grundläggande utbildningen 5.12.2013 Skrivelse till Undervisnings- och kulturministeriet om språkinlärning inom dagvården och förskolan SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Social- och hälsovården har varit mycket aktuell under det gångna året. Folktinget och dess social- och hälsopolitiska utskott har aktivt bevakat de språkliga rättigheterna i lagstiftnings- och strukturreformer samt i kommuners ordnande av social- och hälsovård. Utbildningar har ordnats för studerande och personal inom vårdsektorn och samarbetet med olika organisationer har fördjupats. Reform av servicestrukturerna inom social- och hälsovården Även detta år har reformen av servicestrukturen inom socialoch hälsovården krävt ett aktivt engagemang av Folktinget för att bevaka individens rätt till service och vård på svenska. Arbetsgruppen som Folktingets styrelse i slutet av år 2011 beslöt att tillsätta har fortsatt sitt uppdrag. Arbetsgruppens uppgift var att utveckla en strategi för hur social- och hälsovården i Finland ska ordnas så att den tryggar en grundlagsenlig och välfungerande service på svenska. Folktingets session i Tammerfors antog en resolution som behandlade både kommunreformen och servicestrukturreformen. I resolutionen konstaterades bland annat att Folktinget förutsätter att det skapas ett gemensamt nationellt uppdrag inom de nya social- och hälsovårdsstrukturerna på specialupptagningsområdesnivå för att koordinera forskning, utveckling och utbildning på svenska. Dessutom bör kompetensen inom vården av vissa utsatta grupper på svenska säkerställas, bland annat genom att man breddar och förstärker samkommunen Kårkullas verksamhet. Detta ställningstagande har legat som bas för gruppens arbete. För att höra intresseorganisationernas åsikt om hur social-och hälsovården bör ordnas på svenska, bjöd arbetsgruppen in representanter från olika organisationer till en diskussion i oktober. I diskussionen deltog representanter från Finlands svenska handikappförbund, Förbundet de Utvecklingsstördas Väl, SAMS 9 Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Psykosociala förbundet, Finlands svenska socialförbund och Folkhälsans förbund. Arbetsgruppen gav i oktober ut en mellanrapport om sitt arbete. Arbetsgruppen har år 2013 hållit fyra möten. Eftersom regeringens proposition om lagen om ordnande av social- och hälsvården beräknas bli klar våren 2014, kommer arbetsgruppens uppdrag att fortsätta ännu in på det kommande året. På basis av arbetsgruppens ställningstaganden har Folktinget gett utlåtanden om reformen till Social- och hälsovårdsministeriet, riksdagens social- och hälsopolitiska utskott och förvaltningsutskott. Folktinget har också gett två pressmeddelanden i frågan. Förutom det intressebevakningsarbete som har förts inom ramarna för arbetsgruppens uppdrag, har Folktingets ansvariga för social- och hälsovårdsfrågor, språkskyddssekreterare Johanna Lindholm deltagit i olika tillställningar som behandlat reformen. Bland annat deltog hon i en diskussion om den svenska socialvårdens och Kårkullas framtid, som ordnades av justitieminister Anna-Maja Henriksson. Tillsammans med folktingssekreterare Markus Österlund deltog Johanna Lindholm också i en diskussion med svenskspråkiga medborgarorganisationer, som Folkhälsan ordnade. Hon höll också en föreläsning om språkaspekten på servicestrukturreformen vid Finlands svenska socialförbunds kongress. Rundabordsdiskussionen I juni samlades representanter från flera riksdagspartier till rundabordsdiskussion i riksdagen, under ledning av Vänsterförbundets riksdagsgrupp. Folktinget skötte i likhet med tidigare år om sekretariatsuppdraget. Detta år var temat för diskussionen servicestrukturreformen inom social- och hälsovården. Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, höll det inledande inlägget. I egenskap av medlem i Social- och hälsovårdsministeriets beredningsgrupp informerade han om dagsläget i servicestrukturreformen. Deltagarna diskuterade också de hotbrev, som hade skickats till personer och organisationer som öppet försvarar svenska språkets ställning. Social- och hälsopolitiska utskottet Social- och hälsopolitiska utskottet bevakar de språkliga rättigheterna inom social- och hälsovården. Mandatperioden för utskottet 2011-2013 avslutades på våren och ett nytt utskott 2013-2015 tillsattes av Folktingets styrelse i maj. Styrelsen beslöt att utöka utskottets medlemmar från dåvarande åtta till nio, inklusive ordföranden. Styrelsen valde Hildur Boldt till ny ordförande för utskottet och utskottet valde Michael Luther till vice ordförande. På sitt avslutande möte avtackade det gamla utskottet sin ordförande Britta Lindblom för hennes mångåriga och aktiva engagemang. Det nya utskottet tog vid där det gamla utskottet slutade. Reformen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården har varit ständigt aktuell. Utskottets gamla och nya ordförande har varit medlemmar i den arbetsgrupp som Folktinget tillsatte för att utveckla en strategi för hur social- och

hälsovården i Finland ska ordnas på svenska. Utskottets sekreterare har fungerat som arbetsgruppens sekreterare. Utskottet har under sina möten diskuterat servicestrukturreformen och gett kommentarer till det material som Folktingets arbetsgrupp framställt. Förutom servicestrukturreformen har även följande lagberedningsprojekt behandlats av utskottet: Implementeringen av det så kallade patientrörlighetsdirektivet ger möjlighet till icke-akut vård från andra EU-länder. Folktinget har gett två utlåtanden i ärendet, i vilka Folktinget bland annat har betonat att möjligheten till vård i andra nordiska länder inte får ta bort ansvaret för tvåspråkiga kommuner att ordna högkvalitativ vård på svenska. Social- och hälsovårdsministeriet lät göra en utredning om barnskyddsverksamheten och gav kvalitetsrekommendationer på basis av utredningen. Den språkliga aspekten saknades både i utredningen och i rekommendationerna, även om barnets och vårdnadshavarnas delaktighet i processen och kommunikation med socialvårdens personal betonades. I sitt utlåtande beklagade Folktinget bland annat att barnets och vårdnadshavarnas språkliga rättigheter inte hade behandlats, trots att dessa är en förutsättning för ett fullvärdigt deltagande och en fungerande kommunikation. Folktinget har också aktivt försökt påverka beredningen av lagen om klientens självbestämmanderätt inom social- och hälsovården. Språkskyddssekreteraren deltog i en diskussion för svenskspråkiga aktörer som Social- och hälsovårdsministeriet ordnade. I samband med diskussionen gav Folktinget också ett utlåtande, där vi betonade de språkliga rättigheternas betydelse i situationer då offentlig makt utövas i form av åtgärder som vidtas mot klientens vilja och som begränsar klientens grundläggande rättigheter. Folktinget lyfte också fram frågan om de språkliga rättigheternas tillgodoseende då privata aktörer handhar sådana förvaltningsuppgifter som begränsar klientens grundläggande rättigheter. Utöver den intressepolitiska bevakningen ordnade utskottet också två seminarier om patientens språkliga rättigheter. Seminarierna ordnades i Helsingfors och Åbo och riktade sig till studerande och personal inom vårdsektorn. Seminarierna var lyckade, och samma koncept kommer att användas även under det kommande året. Utskottet 2011-2013 höll två möten under året, varav ett var beslutfört. Det nya utskottet 2013-2015 höll tre möten, som alla var beslutföra. Johanna Lindholm fungerade som sekreterare för utskotten. Jag är här för dig en finsk-svensk ordlista för vårdare I samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt lät Folktinget på våren 2013 trycka en nionde upplaga av publikationen Jag är här för dig en finsk-svensk ordlista för vårdare. Upplagan trycktes i 40 000 exemplar, varav sjukvårdsdistrikten beställde och bekostade 10 000 exemplar vardera för att dela ut till sin personal. Folktinget finansierade de återstående 10 000 med egna medel. Ordlistan har nu tryckts i sammanlagt 104 000 exemplar och är fortsättningsvis mycket efterfrågad. 10 Mentalvård på svenska Till följd av en motion om mentalvård på svenska, som godkändes på Folktingets session i Karleby år 2011, inledde tankesmedjan Magma en utredning om hur mentalvården i huvudstadsregionen fungerar på svenska. Utredningen De talar finska över huvudet på mig perspektiv på svenskspråkig mentalvård (Magma 1/2013) publicerades i januari 2013. I utredningen konstaterades att det behövs någon form av kunskaps- och resurscentrum för att trygga vård på svenska. Finlandssvenskt samarbetsforum r.f. inledde därefter ett projekt för att utreda hur de finlandssvenska organisationerna kan samarbeta kring denna fråga. Johanna Lindholm deltar som medlem i arbetsgruppen. Helsingfors stads social- och hälsovårdsreform Vid årsskiftet 2012-2013 strukturerade Helsingfors stad om sin social- och hälsovård så att allt kom under samma administration. I och med reformen avvecklades svensk socialservice och integrerades med den finska verksamheten. Detta väckte oro både bland klienter och bland personal. För att diskutera situationen med den berörda personelen ordnade Folktinget ett möte till vilket svenskspråkig personal inom Helsingfors social- och hälsovårdsverk bjöds in. Diskussionen resulterade i att Folktinget uppvaktade biträdande stadsdirektör för social- och hälsovården Laura Räty och barnskyddschefen Sisko Lounatvuori i frågan. Samarbete med Sitra Samarbetet med Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra har fortsatt. År 2013 har Folktinget tillsammans med Svenska pensionärsförbundet och Sitra inlett ett samarbete kring ett projekt om IT-baserat stöd för svenskspråkiga äldre. Projektet tar fart år 2014. Utlåtanden 15.3.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om hälso- och sjukvård över gränserna 24.5.2013 Utlåtande till riksdagens social- och hälsopolitiska utskott om social- och hälsovårdsaspekten av förslagen till kommunindelningslag (RP 31/2013 rd) 24.5.2013 Utlåtande till riksdagens förvaltningsutskott om förslag till komplettering av förslaget till kommunindelningslag (RP 53/2013 rd). Regeringspropositionen behandlade reformen av servicestrukturerna inom social- och hälsovården 31.5.2013 Utlåtande till Justitieministeriet om förslag till likabehandlingslag 16.7.2013 Utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet om förslag till lag om hälso- och sjukvård över gränserna 23.8.2013 Utlåtande till Utrikesministeriet om Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet