FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR AV LAXSJUKLIGHET UNDER 2018

Relevanta dokument
Provtagning på lax 2018, resultat och strategi

RAPPORT Dnr 2018/171

Fiskens hälsotillstånd ger en tidig signal om miljöpåverkan

Hur mår fisken i svenska kustområden?

Rapporter om sjuk och död fisk 2017

Hur mår fisken i svenska kustområden?

Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016

BKD infektion med Renibacterium salmoninarum

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Biomarkörstudier på abborre i en föroreningsgradient

Smoltkriterier för godkänd smolt. Smoltseminarium FUG Stockholm, Februari 2018

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Finska rekommendationer för fiskutsättningar och kontroller av lax- och öringsmolt

Sjuklighet och dödlighet i svenska laxälvar under


Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Händelseförlopp för upptäckt av, undersökningar på och andra insatser för sjuk laxfisk i Mörrumsån.

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Laboratoriemedicin Blekinge Giltig from Karlskrona/Karlshamn Version 1.3 Sida 1(5) K Ackrediteringens omfattning. Lab/Ort Undersöking

Godkända hälsopåståenden

Ackrediteringens omfattning Klinisk Kemi

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Tack för att du har tagit prover via Werlabs. Vi har nu tittat på dina värden, nedan följer en bedömning.

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Östersjölaxälvar i Samverkan

Analys av nickel med ICP-MS

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Integrerad kustfiskövervakning i egentliga Östersjön, 2009 Torhamn maj 2009

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Ackrediteringens omfattning

Uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning

Aqua reports 2019:13

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

Fördjupningsarbete under tränarkursen Steg 3 våren Av: Maria Nilsson

Ackrediteringens omfattning Klinisk Kemi

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Mötesrapport från samlingen för sjuk lax 24-25/

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Markus Lundgren. med underlag från

Per Ingvarsson, 55 år

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

BILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

BKD (Rs, bakteriell njurinflammation)

Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004

Vattenreglering vad är det?

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter

Referensvärden angivna i provsvar Datum för införande via LabMaster. LiKRefvärden

Fyller kosttillskott någon funktion?

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Version: 1.14 Referensvärden angivna i provsvar Datum för införande via LabMaster

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

1. Vad Nebcina är och vad det används för

Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan

Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Centrifugering av lipemiska prover. Filtrering av prover för kreatininoch ammoniumjonmätning vid höga bilirubinhalter

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Komponent/ Undersökning System Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Särskilda föreskrifter om sammansättning av livsmedel för speciella medicinska ändamål avsedda för spädbarn

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: ISOSOURCE. Artikelbenämning: Sondnäring Mix. Storlek: 1x500ml

Bipacksedeln: Information till användaren. Pamol 500 mg filmdragerade tabletter. paracetamol

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Vad man bör tänka på innan man börjar analysera sina data SLU

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Fallgropar vid provtagning, analys och tolkning av elektrolyter

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Rekommenderade njutningar. För bantare, motionärer och för dem som ser efter sitt utseende och sin hälsa.

Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2017:3

Beslut om föreskrifter enligt 7 kap. 30 miljöbalken m.m. utmed Mörrumsån i Karlshamns och Olofströms kommuner, Blekinge län

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Larmvärde, rutin Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys

Transkript:

FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR AV LAXSJUKLIGHET UNDER 2018 Charlotte Axén1, Joachim Sturve2, Fabian Weichert2, Kjell Leonardsson3 1Statens veterinärmedicinska anstalt, charlotte.axen@sva.se 2Göteborgs 3SLU Luleå 2019-03-21 universitet, joachim.sturve@bioenv.gu.se vilt, fisk, miljö, Umeå, kjell.leonardsson@slu.se

BAKGRUND

2016 HaV gav SVA i uppdrag att utreda sjukligheten Provtagningar sommartid Mörrumsån, Torneälven, Umeälven Provtagningar höst i Mörrumsån, Ljungan, Stockholms ström

2017 Arbetsgrupp: HaV, Länsstyrelserna (FUG), SVA, Göteborgs universitet, SLU Aqua, SLU Umeå, Naturvårdsverket, Vattenfall, Fortum, Stockholms universitet Flera möten 2017 - vinter 2018 Diskussioner kring hur vi skulle gå vidare för att nysta i problematiken

2018 1 miljon från HaV för fortsatta undersökningar: Umeälven (30 st), Mörrumsån (30 st) Torneälven referensvattendrag (forskningsfond, gränsälvskortet 206 000 kr) (20 st) Indalsälven (20 st), Lagan (13 st) Bidrag från NV 280 000 = summa ca 1,5 milj SVA, GU, SLU Umeå

UNDERSÖKNINGAR 2018 Biomarkörer Sjukdomssymptom Histopatologi njure och mjälte Svamp Vitaminer Tiamin Antioxidanter Vitamin E Karotenoider Astaxantin Vitamin A Retinol Funktion/parameter Energi Tillväxt Kondition Reproduktion Endokrina störningar Leverfunktion Avgiftningsfunktioner Oxidativ stress Genotoxicitet Kolhydratmetabolism Stress Syretransport Immunförsvar Saltbalans Cellskador Variabel / biomarkör Total kroppsvikt, somatisk vikt, längd, ålder, konditionsfaktor Gonadosomatisk index (GSI) Halt av sköldkörtelhormon (T3 o T4) i plasma samt ratio T3/T4 Lever somatiskt index (LSI), leverhistologi, EROD-aktivitet, glutationreduktas, glutation S-transferas, katalas. Mikronuklei i röda blodkroppar Blodglukos Hematokrit, hemoglobinhalt, omogna röda blodkroppar Antal vita blodceller, lymfocyter, neutrofiler, monocyter/makrofager, trombocyter, komplementfaktorer Jonhalter (klorid, natrium, kalium och kalcium) i plasma

SITUATIONEN I SVENSKA VATTENSYSTEM 2018 https://rapporterafisk.sva.se/fynd/map

SITUATIONEN I SVENSKA VATTENSYSTEM 2018 Mörrum Låg vattenföring, hög temp Lite lax och öring i ån Låg sjuklighet och dödlighet på våren (t o m maj) Sjuklighet/dödlighet under sommaren Svamp på hösten Svårt att utvärdera

SITUATIONEN I SVENSKA VATTENSYSTEM 2018 Torneälven Vattentemp? Fler rapporter än 2017, färre än 2016 Svamp, sårskador, UDN-liknande 33 observerades döda 8 döende 3 fångade: fjällförlust (1), sårskador (2)

SITUATIONEN I SVENSKA VATTENSYSTEM 2018 Umeälven >20ºC från mitten av juli Redan innan dess dödlighet Mycket lax 11 586 Vindelälvslaxar förbi räknaren 35 rapporter, 86 % i juli Döda, svampangrepp, ej angivet, C&R?

SITUATIONEN I SVENSKA VATTENSYSTEM 2018 Indalsälven Mycket lax i älven i augusti-sept Ingen rapporterad sjuklighet Ljustorpsån, Ljungan, kust Höst, svamp

SITUATIONEN I SVENSKA VATTENSYSTEM 2018 Lagan Hög temp under sommaren Steget kom igång på hösten Mer grils än normalt Svampangrepp runt lek

PROVTAGNINGARNA

PROVTAGNINGARNA

PROVTAGNINGARNA

RESULTAT OBDUKTIONER Högst kondition i Mörrum och Umeälven, lägst i Lagan Hudblödningar, UDN Mörrum, Umeälven Erosioner: Mörrum, Umeälven, Indalsälven, Lagan Fenskador Andra skador Bandmask Leverblödningar Anisakis: Lagan

RESULTAT HISTOPATOLOGI Lever rel låg vakuloiseringsgrad Några med tendens fettlever Blod Mycket makrofager Ökad andel omogna röda blodkroppar

RESULTAT BIOMARKÖRER Blodparametrar Vattensystem (Antal fiskar) Hematokrit (%) Hemoglobin (g/l) Glukos (mmol/l) Mörrumsån (4) 39,75 ± 3,45 α,β 98,25 ± 11,59 α,β 5,80 ± 0,99 α Torneälven (14) 43,36 ± 0,89 α 110,93 ± 4,32 α,β 4,59 ± 0,22 α Umeälven (22) 45,50 ± 0,98 α 126,05 ± 3,48 α 12,37 ± 0,95 β Indalsälven (13) n.a. n.a. n.a. Lagan (13) 39,06 ± 0,89 β 109,62 ± 2,80 β 6,54 ± 0,77 α Plasmajoner skillnader svamp/inte svamp

RESULTAT BIOMARKÖRER GR, GST, CAT inga signifikanta skillnader 5 10 15 20 25 1 2 3 4 5 Mörrum Torne Ume Indal Lagan Acetylkolinesteras

0 50 100 150 200 RESULTAT BIOMARKÖRER 1 2 3 4 5 Mörrum Torne Ume Indal Lagan EROD-aktivitet

RESULTAT BIOMARKÖRER Medelvärden ± SE för sköldkörtelhormonerna T3 och T4 samt ration för T3/T4 i honlaxar från de olika vattensystemen. Vattensystem (Antal fiskar) T3 fritt (pmol/l) T3 totalt (nmol/l) T4 fritt (pmol/l) T4 totalt (nmol/l) T3/T4 fritt T3/T4 totalt Mörrumsån (4) 20,5 ± 10,1 α 3,9 ± 2,1 α 16,3 ± 3,9 α,β 29,6 ± 6,5 α,β 1,6 ± 0,8 β,γ 0,17 ± 0,09 α Torneälven (14) 49,4 ± 0,3 β 10 ± 0 β 24,1 ± 2,8 α,β 44,1 ± 6,6 α,β 2,4 ± 0,2 β,γ 0,28 ± 0,03 α Umeälven (22) 20,4 ± 3,2 α 5,2 ± 0,7 α 31,0 ± 5,2 β 49,0 ± 7,7 β 1,4 ± 0,3 β,γ 0,20 ± 0,04 α Indalsälven (13) 29,0 ± 3,5 α 4,9 ± 0,6 α 10,3 ± 1,2 α 17,2 ± 1,8 α 3,0 ± 0,3 β 0,30 ± 0,03 α Lagan (13) 14,4 ± 3,3 α 3,3 ± 0,8 α 12,0 ± 1,7 α 20,2 ± 2,3 α,β 1,3 ± 0,3 α 0,18 ± 0,05 α α,β,γ Vattensystem med samma bokstav för samma analys skiljer sig inte signifikant från varandra

0 5 Antal laxar Antal laxar Antal romprover Antal romprover 0 2 4 6 8 10 15 0 2 4 6 10 RESULTAT VITAMINANALYSER Histogram över A) karotinvärden (µg/g) i muskel från alla 87 laxar, B) totaltiamin (nmol/g) i lever hos 66 laxar och C) totaltiamin (nmol/g) i 39 romprover A B C.5 1 1.5 2 2.5 Karotenoider (µg/g) 10 20 30 40 50 Totaltiamin lever (nmol/g) 5 10 10 15 15 20 20 25 25 Totalhalt tiamin ( i nmol/g) rom (nmol/g) Astaxantin: lite lägre i Umeälven (ej signifikant) Vit A, Retinol: högre i Umeälven Lagan ligger lågt på allt utom totala karotenoider

0 5 Antal laxar Antal laxar Antal romprover Antal romprover 0 2 4 6 8 10 15 0 2 4 6 10 RESULTAT VITAMINANALYSER Histogram över A) karotinvärden (µg/g) i muskel från alla 87 laxar, B) totaltiamin (nmol/g) i lever hos 66 laxar och C) totaltiamin (nmol/g) i 39 romprover.5 1 1.5 2 2.5 Karotenoider (µg/g) 10 20 30 40 50 Totaltiamin lever (nmol/g) 5 10 10 15 15 20 20 25 25 Totalhalt tiamin ( i nmol/g) rom (nmol/g)

METABOLOMIK Principalkomponentanalys (PCA) av metabolomdata från alla laxar provtagna i de fem vattensystemen under 2018

METABOLOMIK PCA av metabolomdata från laxar provtagna i Umeälven 2018. PCA:n visar separation med avseende på förekomst av svampinfektion. Inte svamp Svamp

TIAMINFÖRSÖK I UMEÄLVEN Vandringsuppföljning PIT tag-märkning vid Obbola, registrering vid trappan i Norrfors 2-13 juli även tiaminbehandling (5 mg) Av 116 fiskar märkta, hälften behandlade

RESULTAT P=0.05 40 35 30 Antal märkta Antal till trappan 25 20 15 10 29 % 5 0 13 % 6 % Obehandlade Behandlade 1 2 3 4 Grils Serie1 Serie2 Obehandlade Behandlade MSW 0

SLUTSATSER Umeälven avviker (plasmajoner, glukos) pga sjuklighet Torneälven avviker (EROD, T3/T4, regeneration) pga? Lagan avviker (CF, GSI, vitaminhalter) beroende på lekmognad Dålig energiinlagring sommarprovtagningar Kroniskt inflammationstillstånd Tiaminhalter inte kliniskt låg nivå (lever) och skiljer inte mellan vattendragen Tiaminhalter rom rel låga (ej dödligt) men inte mogen rom Tiaminförsök effekt på grils men inte MSW-lax Metabolomik indikerar skillnader mellan populationerna som inte helt kunde säkerställas med genomförda analyser Fortsatt bred information om rapportportalen behövs

FORTSÄTTNING Fördjupning i metabolomiken Ytterligare analyser i Masterarbete (Fabian Weichert) SVA ansvarar för att sammanställa kunskapsläget om Östersjölaxen åt internationella havsforskningsrådet (ICES) under tre år. Första rapporten deadline 1 april GU ska lämna in en liknande rapport till HaV mitten av april SU SLU

FORTSÄTTNING? Linnéuniversitetet Virusidentifiering och isolering? Uppväxtområden? Integrera i vildfiskövervakning? Fortsatt bred information om rapportportalen behövs

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN Rapporten finns här: https://www.sva.se/om-sva/publikationer/ovriga Rapporter från 2016 finns här: https://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/pu blikationer/laxdoden-tornealv-2014-2016.pdf https://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/pu blikationer/rapport-laxdoden-2016.pdf Rapportportalen finns här: https://rapporterafisk.sva.se