RISKHÄNSYN I DETALJPLAN ARNINGE HANDELSOMRÅDE

RAPPORT RISKHÄNSYN I DETALJPLAN ARNINGE HANDELSOMRÅDE 2012-08-13

Uppdrag: 241596, Riskanalys för Arninge handelsområde, Täby kommun Titel på rapport: Riskhänsyn Arninge handelsområde Status: Slutgiltig handling Datum: 2012-08-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Täby kommun Emma Östlund Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns Christina Björkdahl Christina Björkdahl Cecilia Sandström Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Datum: ÅR-MÅN-DAG Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG Tyréns AB 118 86 Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2012-08-13

Sammanfattning I Täby kommun pågår ett arbete med att utveckla området Arningen/Ullna till en levande stadsdel med arbetsplatser, handel och bostäder. En viktig förutsättning för utvecklingen är kopplingen till Roslagsbanans nya station Arninge och möjlighet till omstigning mellan bil, buss och Roslagsbanan. För att möjliggöra detta planerar Täby kommun, Trafikverket och SL för ett resecentrum i höjd med Arninge handelsområde. Resecentrum och handelsområdet ska samspela för att skapa en attraktiv knutpunkt. Täby kommun planerar en utveckling av handelsområdet så att den idag befintliga kommersiella verksamheten med externhandel ska ges möjlighet att utvecklas och blandas upp med mer småskalig handel och serviceverksamhet. Syftet med analysen är att identifiera vilka olycksrisker som kan påverka den planerade bebyggelsen och hur hög risknivån är inom området. Målet är att analysen ska ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för det planerade området. Analysen tas fram för att vara en del av beslutsunderlaget till planprocessen för Arninge handelsområde. De olika riskobjekt som identifierats kunna få påverkan på planerad bebyggelse i området är följande: Farligt godstransporter o E18 o Arningevägen o Kundvägen/Saluvägen Bensinstationer o Shell o OKQ8 o Statoil (under byggnation) Riskobjekten har, förutom för Shell och OKQ8 analyserats i tidigare riskanalyser, vilka har använts för att uppskatta risknivån inom området och identifiera eventuellt fortsatt behov av mer detaljerade analyser eller avgränsningar. Resultatet för respektive riskobjekt sammanfattas nedan. E18 Befintligt underlag för E18 visar att risken för enskilda individer är tolerabel förutsatt att alla rimliga åtgärder är vidtagna medan samhällsrisken visar att risken är oacceptabelt hög för 3 eller fler omkomna. I analysen har en populationstäthet på 0,03 personer/km 2 dagtid och 0,005 personer per km 2 nattetid, vilket är lägre än vad som vad som antagits baserats på en grov uppskattning för det planerade området (0,15 personer per m 2 ) dagtid vid fullt utbyggnad och maximalt utnyttjande av lokalerna, vilket medför att resultatet troligen är underskattat. För att avgöra rimliga åtgärder bör riskera analyseras mer i detalj och eventuella förutsättningar diskuteras för att få en mer nyanserad bild över riskerna. Arningevägen Befintliga analyser visar att risken är oacceptabel inom 20 meter och tolerabel förutsatt att alla rimliga åtgärder är vidtagna på längre avstånd. Resultat gäller både individrisk och samhällsrisk och bedöms vara applicerbart även för den planerade bebyggelsen. Kundvägen/Saluvägen Befintlig analys visar att risken är tolerabel förutsatt att alla rimliga åtgärder är vidtagna. Resultat gäller samhällsrisk och bedöms vara applicerbart även för den planerade bebyggelsen. Det finns planer på att flytta bensinstationerna bort från området. Genomförs denna flytt behövs inga riskreducerande åtgärder vidtas. 3(25)

Bensinstationer Planer finns på att flytta befintliga bensinstationer, vilket medför att inget skyddsavstånd behöver beaktas inom området. Ska bensinstationerna omlokaliseras inom området bör befintliga riktlinjer och allmänna råd beaktas alternativ bör mer detaljerade analyser utföras. För den pågående byggnationen av en bensinstation i nordöstra delen av området har avståndet analyserat och bedömts tillräckligt för planerad bebyggelse. Olika åtgärdsförslag för respektive riskobjekt redovisas i detalj i Avsnitt 5. 4(25)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Uppdragsbeskrivning... 6 1.2 Mål och syfte... 6 1.3 Bakgrund... 6 1.4 Omfattning... 6 1.5 Tillgängligt underlag... 7 1.6 Metod... 7 2 Riskvärdering... 7 2.1 Riskvärderingskriterier... 9 2.2 Lokala och regionala riktlinjer avseende riskvärdering... 10 2.2.1 Vägar med transporter av farligt gods... 10 2.2.2 Bensinstationer... 10 2.2.3 Trafikverket... 10 3 Förutsättningar... 11 3.1 Området... 11 3.2 E18... 12 3.3 Arningevägen... 12 4 Analys... 12 4.1 Inledande riskidentifiering... 12 4.2 Konsekvens av identifierade risker för fortsatt utredning... 14 4.3 Befintliga riskbedömningar... 16 4.3.1 E18... 16 4.3.2 Arningevägen... 17 4.3.3 Kundvägen/Saluvägen... 19 4.3.4 Bensinstationer... 19 4.4 Osäkerheter... 21 5 Åtgärdsförslag... 21 5.1 E18... 21 5.2 Arningevägen... 22 5.3 Kundvägen/Saluvägen... 22 5.4 Bensinstationer... 22 6 Resultat... 23 7 Referenser... 24 5(25)

1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Täby kommun planerar att bygga ut Arninge handelsområde. I uppdraget ingår att göra en inventering av kringliggande objekt och att utifrån befintliga riskanalyser redovisa eventuella riskreducerande åtgärder. Analysen är upprättad av Christina Björkdahl (civilingenjör i riskhantering) och kvalitetsgranskad av Cecilia Sandström (civilingenjör i riskhantering). 1.2 Mål och syfte Syftet med analysen är att identifiera vilka olycksrisker som kan påverka den planerade bebyggelsen och hur hög risknivån är inom området. Målet är att analysen ska ge förslag på hur fortsatt riskhänsyn bör tas för det planerade området. Analysen tas fram för att vara en del av beslutsunderlaget till planprocessen för Arninge handelsområde. 1.3 Bakgrund I Täby kommun pågår ett arbete med att utveckla området Arninge/Ullna till en levande stadsdel med arbetsplatser, handel och bostäder. En viktig förutsättning för utvecklingen är kopplingen till Roslagsbanans nya station Arninge och möjlighet till omstigning mellan bil, buss och Roslagsbanan. För att möjliggöra detta planerar Täby kommun, Trafikverket och SL för ett resecentrum i höjd med Arninge handelsområde. Resecentrum och handelsområdet ska samspela för att skapa en attraktiv knutpunkt. Täby kommun planerar en utveckling av handelsområdet så att den idag befintliga kommersiella verksamheten med externhandel ska ges möjlighet att utvecklas och blandas upp med mer småskalig handel och serviceverksamhet. Vid utformning av en detaljplan är det viktigt att visa riskhänsyn. I Plan- och bygglagen regleras att kommunerna i sina planer och beslut beaktar sådana risker för säkerhet som har samband med markanvändning och bebyggelseutveckling. Enligt 2 kapitlet 3 ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor. Vidare framgår i 6 att bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. I 4 kapitlet 12 framgår att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka bland annat olyckor. 1.4 Omfattning Analysen avser olycksrisker som kan påverka Arninge handelsområde i Täby kommun. Riskanalysen besvarar följande frågeställningar: Hur påverkas planområdet av E18, Arningevägen samt andra verksamheter i närområdet? Medger riskbilden nyetablering av handel? Vilka åtgärder eller begränsningar måste beaktas i genomförandet? Analysen är begränsad till transporter med farligt gods längs E18, Arningevägen samt eventuella andra verksamheter i närområdet som kan ha en inverkan på planområdet. 6(25)

Analysen omfattar inte buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning, översvämning, ras, skred, luft- eller markföroreningar. 1.5 Tillgängligt underlag Följande underlag har legat till grund för analysen: Brandskyddslaget, Riskanalys för Kv Tumstocken 6, Arninge, Täby kommun, Avseende närhet till Arningevägen och bensinstationer, 2007 Täby kommun, Tyréns, Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupning av översiktsplan Arninge-Ullna, 2009 Tyréns, PM Riskanalys avseende farligt gods på Arningevägen, Underlag till MKB för detaljplan Arninge, Etapp 1, 2009 AB Storstockholms lokaltrafik, WSP, Detaljerad riskbedömning, Planerat resecentrum i Arninge, Täby kommun, Avseende transport av farligt gods på E18, 2011. Illustration Arningen handelsområde, 2012-03-12 Anbudsinbjudan Riskanalys för Arninge handelsområde, Täby kommun, 2012-03-08. 1.6 Metod Analysen arbetar efter följande frågeschema Vad kan hända (riskidentifiering)? Hur ofta kan det hända (frekvensanalys)? Vilka blir konsekvenserna? Utifrån detta bedöms om riskerna medger att bebyggelse upprättas samt vilka åtgärder som behöver vidtas (Riskvärdering). Materialet som ligger till grund för analysen inhämtas från myndigheter, kommun och eventuella verksamheter inom området, samt tidigare utförda riskanalyser. Då tre olika analyser identifierats som undersökt riskkällor i området används underlagen för att uppskatta risken och ge eventuella åtgärdsförslag. 2 Riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur riskerna upplevs. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande: Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta i form av exempelvis produkter och tjänster verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Risker kan kategoriskt placeras i tre fack. De kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller oacceptabla. Figur 1 beskriver principen för riskvärdering. (Davidsson m fl, 1997). 7(25)

Område med oaccptabla risker Risk tolereras ej Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna Risk tolereras endast om riskreduktion ej praktiskt genomförbart eller om kostnader är helt oproportionerliga Tolerabel risk om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan Område där risker kan anses små Nödvändigt visa att risker bibehålls på denna låga nivå Figur 1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Davidsson m fl, 1997) Det är nödvändigt att skilja på två grupper av personer när kriterier för risktolerans diskuteras för människors liv och hälsa. Dessa är dels personer ur allmänheten, s.k. tredje man och dels personer med anknytning till den analyserade riskkällan. Privatpersoner, människor i sina bostäder, människor på offentliga platser och exempelvis i affärer etc. är att betrakta som tredje man. Denna indelning grundar sig i fördelningsprincipen, vilken innebär att enskilda grupper inte skall vara utsatta för oproportionerligt stora risker från en verksamhet i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. För tredje man innebär detta att risken från ett analysobjekt inte bör utgöra en betydande del av den totala risken som personer i denna grupp utsätts för eftersom tredje man har mycket liten, eller ingen nytta av att utsättas för risken. Som antytts ovan bör omfattningen av de risker som påverkar analysobjektet även vara rimlig i förhållande till andra risker som vi människor utsätter oss för i samhället. I Tabell 1 följer en sammanställning av risknivåer avseende individuell risk att relatera toleranskriterierna till. Risknivåerna gäller en svensk medelperson (Räddningsverket 2004, Räddningsverket 2004b, Arbetsmiljöverket 2007). Tabell 1 Dödsorsak Årlig genomsnittlig risk att omkomma på grund av olika orsaker i Sverige Årlig individrisk Träffas av blixten och omkomma 7 110 per år (1/10 000 000 per år, 0,00001 % per år) Omkomma på grund av brand 5 1.4 10 per år (1/71 500 per år, 0,0014 % per år) Omkomma i arbetsolycka 1 5 1.3 10 per år (1/77 000 per år, 0,0013 % per år) 5 Omkomma i trafiken 5 10 per år (1/20 400 per år, 0,005 % per år) Omkomma i hem- och fritidsolycksfall 4 2.2 10 per år (1/4 550 per år, 0,022 % per år) Alla dödsorsaker sammantaget för personer 20-40 år gamla Alla dödsorsaker sammantaget för personer 60 år gamla 1 avser de personer som arbetar heltid 110 110 3 2 per år (1/1 000 per år, 0,1 % per år) år-1 (1/100 per år, 1 % per år) 8(25)

2.1 Riskvärderingskriterier I Sverige finns i dagsläget inget nationellt beslut om vilka riskvärderingskriterier som ska användas. År 2003 publicerade Länsstyrelsen i Stockholms län en rapport (Slettenmark O., 2003) där riskvärderingskriterierna som togs fram av Det Norske Veritas DNV (Davidsson m fl, 1997) föreslås. Riskvärderingskriterierna omfattar två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen. För individrisk föreslås följande kriterier: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: 10-5 /år Övre gräns för område där risker kan anses som små: 10-7 /år För samhällsrisk föreslås följande kriterier: Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Toleranskriterierna för samhällsrisk som DNV har föreslagit för Sverige visas i Figur 2. Figur 2 Av DNV föreslagna samhällsriskkriterier för Sverige. Området mellan den övre och undre gränsen kallas för ALARP-området. ALARP står för As Low As Reasonably Practicable och innebär att riskera kan tolereras om alla rimlig åtgärder är vidtagna. I analysen används de toleranskriterier för individrisk och samhällsrisk som DNV har föreslagit. Vidare används de lokala och regionala riktlinjer enligt Avsnitt 2.2. 9(25)

2.2 Lokala och regionala riktlinjer avseende riskvärdering Länsstyrelserna i storstadsregionerna (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har gemensamt tagit fram Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (2006). Riskhanteringspolicyn rekommenderar att riskhanteringsprocessen beaktas inom 150 från en transportled med farligt gods (väg och järnväg). Länsstyrelsen i Stockholm har gett ut riktlinjer i form av skriften Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. I rapporten anges riktlinjerna som anges i Avsnitt 2.2.1 och 2.2.2. 2.2.1 Vägar med transporter av farligt gods 25 m byggnadsfritt bör lämnas närmast transportleden. Tät kontorsbebyggelse närmare än 40 m från vägkant bör undvikas. Sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiva verksamheter (centrumanvändning i form av mindre galleria eller dylikt) närmare än 75 m från vägkant bör undvikas. Längs de sekundära transportlederna för farligt gods där endast enstaka bensintransporter sker kan kortare avstånd tillämpas. 2.2.2 Bensinstationer Ett minimiavstånd på 25 meter bör hållas från bensinstation till kontor och liknande. Ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus samt samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I nyplaneringsfallet bör alltid ambitionen vara att hålla ett avstånd på 100 meter från bensinstationen till bostäder, daghem, ålderdomshem och sjukhus. I nyplaneringsfallet anges att ambitionen alltid bör vara att hålla ett skyddsavstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder, men ett minimiavstånd anges på 50 meter. Kontor, verksamheter och liknande kan lokaliseras närmare men med ett minimiavstånd på 25 meter. Om försäljning av biogas sker krävs oftast ett längre skyddsavstånd än för bensin. 2.2.3 Trafikverket E18 är en europaväg och är klassad som riksintresse av Vägverket Region Stockholm, numera Trafikverket. Tillåten hastighet förbi planområdet är 100 km/h, vilket medför att Trafikverket vill ha ett byggnadsfritt avstånd på totalt 35 meter mellan beläggningskant och byggnader. (Vägverket, 2003). 10(25)

3 Förutsättningar 3.1 Området Arninge handelsområde är beläget i Täby kommuns östra del och avgränsas i sydväst av Arningevägen, i öster av E18 och i nordväst sträcker sig planområdet till fastigheterna väster om Kundvägen, se Figur 3. Två befintliga bensinstatione r Kundvägen Planerad bensinstation E18 Arningevägen Figur 3 Karta med programområdet markerat i rött. (Bild från Täby kommun, 2012 06 28 ) Området utnyttjas i dagslägerr för handel och det finns även två befintliga bensinstationer inom området. Verksamheterna upptar ungefär r en yta på 42 400 m 2. Påå sikt finns planer på att omlokalisera bensinstationerna för att frigöra mer mark inom området. När området är fullt utbyggt förväntas verksamheten uppta en yta på 120 000 m 2. Uppdrag: 241596, Riskanalys för Arninge handelsområde, Täby kommun 2012-08-13 11(25)

3.2 E18 E18 går igenom östra delen av området, se Figur 3. Vägen är en fyrfilig motorväg med hastighetsbegränsning 100 km/h. Planer finns på att på sikt bygga ut E18 till en sexfilig motorväg förbi planområdet (Trafikverket, 2010). År 2006 passerade 32 000 fordon per årsmedeldygn, varav ca 8 % utgjorde tung trafik. En prognos har tagits fram i samband med en förstudie framtagen för Arninge resecentrum. Ca 50 000 fordon per dygn förväntas trafikera området, varav ca 4 400 tunga fordon (Trafikverket, 2010). 3.3 Arningevägen Arningevägen går söder, sydväst om planområdet. Vägen är en förbindelse mellan E18/Norrtäljevägen i Arninge och Okvista industriområde i Vallentuna. Hastighetsbegränsningen förbi planområdet är 60 km/h, längre norröver ökar hastighetsbegränsningen till 80 km/h. I dagsläget trafikeras vägen av ca 22 000 fordon per vardagsmedeldygn. Antalet fordon förväntas öka till ca 35 000 fordon år 2030 (Trafikverket, 2010). Enligt Täby kommuns fördjupade översiktsplan för området förväntas trafiken öka till 40 000 fordon per vardagsmedeldygn till år 2015 om området byggs ut (Täby kommun, 2012). Längs med vägen sträcker sig ett dike. Det finns även ett avåkningsräcke längs med en bit av området. Området norr om Kundvägen är relativt flackt medan den södra delen sluttar mot Arningevägen. 4 Analys 4.1 Inledande riskidentifiering De olika riskobjekt som identifierats i området är följande: Farligt godstransporter o E18 (primärled) o Arningevägen (primärled) o Kundvägen/Saluvägen (inte rekommenderade) Bensinstationer o Shell o OKQ8 o Statoil (planerad) Utöver de identifierade riskobjekten ovan så har några verksamheter identifierats i norra delen av handelsområdet som hanterar drivmedel, se Figur 4. 12(25)

Figur 4 Verksamheter som identifierats inom närområdet. Källa: Täby kommun, 2009. Inga farliga verksamheter har identifierats i närområdet baserat på uppgifter från Länsstyrelsen i Stockholms län (Länsstyrelsen, 2011). Riskobjekten har inledningsvis utvärderats baserat på riktlinjerna från Länsstyrelsen i Stockholms län, redovisade i Avsnitt 2.2. Resultatet redovisas i Tabell 2. 13(25)

Tabell 2 Inledande riskinventering för området Riskobjekt Rek. avstånd enligt Lst:s riktlinjer Aktuellt avstånd till planområdet E18 75 m Ligger inom planområdet Omfattning av transport med farligt gods Primärled Fortsatt utredning? Utreds vidare. Arningevägen 75 m 0 m Primärled Utreds vidare. Kundvägen 75 m 0 m Är inte en rekommenderad väg, men transporter till bensinstationerna inom handelsområdet tar denna väg. Utreds vidare. Bensinstationer 50 m Två stationer ligger inom planområdet (Shell/OK/Q8), medan en station (Statoil) håller på att byggas söder om Arningevägen. En medelstor bensinstation har några leveranser per vecka Utreds vidare. Verksamheter som hanterar drivmedel Riktlinjer saknas > 400 m Okänt antal transporter. Uppskattningsvis betydligt mindre än en bensinstation. Ska ta kortaste vägen från rekommenderad väg vilket innebär att de inte bör gå via planområdet. Utreds inte vidare då en olycka inom verksamheten inte förväntas kunna påverka planområdet. 4.2 Konsekvens av identifierade risker för fortsatt utredning De analyserade riskerna utgörs av utsläpp av farligt gods. Farligt gods består av flera olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. De huvudsakliga riskkällorna vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande konsekvenser; brand, explosion och utsläpp av giftiga eller frätande kemikalier. Principiellt kan en indelning ske i massexplosiva ämnen, giftiga kondenserade gaser, brandfarliga kondenserade gaser, giftiga vätskor, brandfarliga vätskor och frätande vätskor. Massexplosiva ämnen kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålningsoch tryckskador. Tryckkondenserade gaser är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vätskor som strömmar ut breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand och explosion kan uppstå sekundärt efter ett utsläpp av brandfarlig gas eller vätska. Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion) och BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE är ett resultat av att en värmepåverkad kokande vätska 14(25)

(tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Ovanstående konsekvenser kan härledas till farligt gods i ADR-klass 1, 2, 3, 6 och 8. Klass 5 oxiderande och organiska peroxider leder i sig inte till personskador vid utsläpp inom några längre avstånd, men om de blandas med brännbara ämnen och antänds kan de resultera i en explosion. Brandfarliga fasta ämnen i ADR-klass 4, radioaktiva ämnen i ADR klass 7 och övriga ämnen i klass 9 utgör normalt ingen fara för omgivningen då konsekvenserna koncentreras till fordonets närhet. Representativa scenarier för olika typer av gods och dimensionerande avstånd för skadehändelser redovisas i Tabell 3. Det dimensionerande avståndet har valts som ett representativt scenario för varje skadehändelse, definierat som 80%-percentilen i beräkningar över variationen i utfall på grund av olika vindhastigheter, hålstorlekar etcetera. Det vill säga det avstånd som understigs i 80 % av fallen. Konsekvensberäkningarna togs fram i samband med framtagandet av Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, RIKTSAM, för Länsstyrelsen i Skåne län med 10 000 iterationer i programvaran @Risk). Hela fördelningen på utfall redovisas i Figur 5. Tabell 3 Representativa scenarier för olika skadehändelser med transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. Dimensionerande avstånd avser ett avstånd som vid en given olycka understigs i 80 % av fallen. Scenario Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 3 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320 4 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 5 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150 6 Vätska, B Pölbrand direkt 30 7 Vätska, B Pölbrand fördröjd 50 8 Vätska, B, G Pölbrand direkt 30 9 Vätska, B, G Pölbrand fördröjd 50 10 Vätska, B, G Giftmoln 110 Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 x, Avstånd,m Detonation UVCE BLEVE Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska Figur 5 Fördelning över riskavstånd för tio olika riskscenarier. Totalt 10 000 iterationer ligger till grund för redovisningen. 15(25)

4.3 Befintliga riskbedömningar Riskerna med Arningevägen, E18 och planerad bensinstation har utretts tidigare. Underlagen användas som utgångspunkt för att uppskatta risken i området. 4.3.1 E18 (AB Storstockholms lokaltrafik 2011) En riskbedömning har tagits fram för det planerade resecentrumet vid Arninge i samband med utbyggnaden av Roslagsbanan. Analysen togs fram 2011 och avser prognosåret 2030. I analysen beräknas individrisk och samhällsrisk för området avseende olycksriskerna involverande farligt gods på E18. Då vägen är en primär transportled har ett nationellt snitt över fördelning av olika typer av gods använts. Det antas att området är fullt utbyggt och har en populationsdensitet på 3000 personer /km 2 dagtid och 500 personer/km 2 nattetid. Personerna antas vara jämt fördelade över området förutom inom fem meter från vägen där inga personer förväntas uppehålla sig. Individ- och samhällsrisken inom området beräknades. Inom 25 meter från vägen konstateras att risken är inom det så kallade ALARP-området, det vill säga att riskreducerande åtgärder ska vidtas om kostnaderna är i proportion med den riskreducerande effekten. På avstånd över 25 meter från vägen sjunker den under DNV:s lägre riskvärderingskriterie vilket innebär att risken kan tolereras utan ytterligare åtgärder men att det ska säkerställas att den förblir låg. Samhällsrisken beräknas till en nivå strax över DNVs lägre riskvärderingskriterie, men för tre eller fler omkomna hamnar risken på en nivå som betraktas som oacceptabel (AB Storstockholms lokaltrafik, 2011). Troligen beror detta på att relativt många personer har uppskattats befinna sig i nära anslutning till vägen. Den troligaste typen av olycka är utsläpp med brandfarlig vätska. I analysen uppskattas denna typ av utsläpp kunna leda till omkomna inom ca 30 meter från pölkanten. I analysen ges förslag på olika åtgärder som kan vidtas: Område inom 25 meter bör hållas personfritt. Uppförande av ett avåkningsskydd i form av räcke eller mur längs med E18. Området närmast vägen utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Hastighetsbegränsning på E18 införs. Fönster arean mot vägen bör minimeras, fasader och tak inom 25 meter ska utföras i obrännbart material. Fönster/glaspartier inom detta område utförs i lägst brandklass EW30 klass, vilket medför att de inte får vara öppningsbara förutom med specialverktyg. Friskluftsintag förses med nödstopp och placeras i så stor utsträckning som möjligt på ställen som är oexponerade från E18. Entréer föreslås placeras bort från E18. Kommentarer En betydligt lägre populationstäthet har använts i beräkningarna som tagits fram på uppdrag av SL mot antalet personer som av Tyréns bedöms kunna komma att vistas inom området baserat på hur stor handelsyta som planeras, i snitt, 0,003 personer per m 2 jämfört med cirka 0,15 personer per m 2 (grov uppskattning baserat på planerad handelsyta, områdets area och schablonvärde för persontäthet för handelsverksamhet (Brandteknik LTH, 2005)). I analysen antas populationen vara jämt fördelad längs med en sträcka på 1 km medan planområdet sträcker sig cirka 600 meter längs med E18 och viker sedan av norrut, vilket medför att avståndet till E18 ökar. Antas att området utanför handelsområdet är obefolkat och att populationen är jämt fördelad över 1 km skulle den ända bli högre i snitt (0,09 personer per m 2 ) än vad som använts i riskanalysen för E18, vilket medför att samhällsrisken troligen är underskattad för planerad bebyggelse. Antalet personer som vistas inom området kommer även 16(25)

att skifta över dagen. Då schablonvärdet baseras på ett maximalt utnyttjande av lokalerna är det rimligt att personantalet är färre under större delar av dagen, men då det ändå är så pass stor skillnad görs bedömningen att den troligen är underskattad avseende antalet personer som befinner sig inom området. Individrisken däremot påverkas inte av populationstätheten. Samhällsrisken ligger strax över den lägre gränsen för DNVs riskvärderingskriterier förutom för tre eller fler omkomna då risken ligger på en nivå som betraktas som oacceptabel. En känslighetsanalys har utförts där populationstätheten 0,004 personer per m 2 använts istället. Känslighetsanalysen visar att gränsen för oacceptabel risk istället då går vid att 4 personer eller fler. Populationstätheten är fortfarande mycket underskattad (cirka 38 ggr) jämfört med vad som förväntas inom området, vilket medför att risken i föreliggande analys bedöms av Tyréns som oacceptabel. Anledningen till den höga risknivån är troligen antagandet att personer förväntas befinna sig jämt fördelade över området fram till 5 meter från vägen. Den troligaste typen av olycka är utsläpp med brandfarlig vätska. I analysen uppskattas denna typ av utsläpp kunna leda till omkomna inom maximalt cirka 30 meter från pölkant. Eftersträvas 30 meter bebyggelsefritt från E18, samt att riskreducerande åtgärder vidtas kommer troligen risknivån att vara tolerabel men detta behöver verifieras. 4.3.2 Arningevägen (Brandskyddslaget 2007, Tyréns 2009) Två analyser har tagits fram avseende farligt gods som transporteras på Arningevägen. En analys upprättades av Brandskyddslaget 2007, medan den andra upprättades av Tyréns 2009. Analyserna sammanfattas i Tabell 4. Tabell 4 Sammanfattning av utförda analyser för Arningevägen Farligt gods transporter Analys från 2007 Analys från 2009 Aktuell information Klass 1-1525 per år - Klass 2 tankfordon 37 per år 2033 per år Maximalt 10-20 per år (ABC Gasol) Klass 2 flaskor 310 per år 365 per år (ABC Gasol) Klass 3 600 per år 13027 per år 3 stationer inom området, plus tre stationer i Vallentuna Klass 4-1525 per år - Klass 5-203 per år - Klass 6-102 per år - Klass 7-17 per år - Klass 8-1220 per år - Klass 9-51 per år - Totalt 947 16940 per år, (antagit nationell fördelning enligt SIKA) 17(25)

Trafikprognos 19000 fordon per vardagsmedeldygn 27300 fordon per vardagsmedeldygn 35000-40000 fordon per vardagsmedeldygn Planerad bebyggelse Handelsyta: 20000 m 2 Kontorsyta: 3800 m 2 Inte relevant då endast individrisk är beräknad 77600 m 2 Totalt inom området120 000 m 2 efter utbyggnad Områdets storlek Ca 20 000 m 2 Ca 400 000 m 2 Persontäthet utomhus Persontäthet inomhus Antal personer i snitt inom området 0,005 personer per m 2 eller 5000 personer per km 2 Försäljningsytor: 1 person per 2 m 2 Kontorsdelar: 1 person per 20 m 2 - - 2 personer per m 2 0,15 personer per m 2 Individrisk Inte beräknad Oacceptabelt hög nivå inom ca 20 meter. Inom ALARP mellan 20-120 meter. Samhällsrisk Inom ALARP-området, tolerabelt med åtgärder (då inga åtgärder vidtagits) Under ALARP-området tolerabelt (då åtgärder vidtagits) Inte beräknad Kommentarer Avståndet i Brandskyddslagets analys är cirka 40 meter till byggnader från Arningevägen och cirka 20 meter från Kundvägen. I analysen från Tyréns är avståndet till planerad bostadsbebyggelse över 50 meter. Inom 30-50 meter får marken användas för uthus och garage. I analysen från Brandskyddslaget rekommenderas följande åtgärder: Området mellan planerad byggnad och Arningevägen utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymningsvägar mot Arningevägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot Arningevägen. En förutsättning som legat bakom beräkningen är att Arningevägen varit utrustad med kantsten. I analysen från Tyréns rekommenderas att: Området närmast Arningevägen utförmas så att stadigvarande vistelse inte uppmuntras. Framräknad individrisk av Tyréns baseras på ett väldigt högt flöde jämfört med hur mycket farligt gods som troligen trafikerar vägen, medan samhällsriskberäkningen, framtagen av 18(25)

Brandskyddslaget, baseras på ett mer troligt flöde. Det som skiljer beräkningarna jämfört med framtida förutsättningar är att trafikprognoserna som använts är underskattade jämfört med nyare prognoser. Antas att antalet uppskattade farligt gods transporter inte ökar, även om trafiken ökar blir skillnaden marginell trots den högre prognosen (se bilaga 1) I samhällsriskberäkningen har risken för en 6 våningars byggnad beräknats, vilket gav ett snitt i det undersökta området på cirka 2 personer per m 2. I jämförelse med Täby kommuns planer för övriga området är detta en överskattning då, baserat på planerad och befintlig handelsyta, ca 0,15 personer per m 2 förväntas befinna sig i snitt inom området, vilket medför att samhällsrisken är en överskattning av risknivån inom området. Samhällsrisken tar även hänsyn till olyckor som kan ske både på Kundvägen och Arningevägen. Även om antalet transport är något underskattade, vilket medför att frekvensen för olycka underskattas bedöms resultatet vara konservativt på grund av den höga populationstätheten som använts i analysen. 4.3.3 Kundvägen/Saluvägen (Brandskyddslaget 2007) De två bensinstationerna som ligger inom Arninge handelsområde förväntas få transporter via Kundvägen och Saluvägen som leder fram till stationsområdet. I analysen från Brandskyddslaget redovisas att cirka 114-225 transporter per år förväntas trafkera vägen. På sikt förväntas bensinstationerna tas bort, vilket medför att bränsletransporterna längs med vägarna kommer att upphöra. Om dessa inte tas bort anges följande rekommendationer i analysen: Området mellan planerad byggnad och Kundvägen utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymningsvägar mot Kundvägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot Kundvägen. Kundvägen förses med mittbarriär för att reducera risken för brandspridning in i byggnaden till följ av en pölbrand på Kundävgens bortre körbana. Mittbarriären kan utföras som en refug med en minsta höjd på 15 cm. En alternativ lösning är att glasfasaden vid huvudentrén mot Kundvägen förses med brandklassat glas i lägst klass E. En förutsättning som legat bakom beräkningen är att Kundvägen är utrustad med kantsten. 4.3.4 Bensinstationer I analysen som tagits fram av Brandskyddslaget 2007 har påverkan från planerad bensinstation undersökts. Området för bensinstationen är cirka 70 meter ifrån planerad bebyggelse inom handelsområdet. I analysen konstateras att det endast är för transporter och hantering av gasolflaskor som riskerna behöver undersökas vidare för på grund av det långa avståndet. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms riktlinjer bör ett skyddsavstånd på 100 meter eftersträvas i nyplaneringsfallet till svårutrymda lokaler och att ett minimiavstånd på 50 meter bör hållas till samlingsplatser där oskyddade människor uppehåller sig. I analysen anses inga åtgärder behövas med anledning av bensinstationen. Då två obemannade bensinstationer är lokaliserade inom handelsområdet behöver riskerna beaktas. Flyttas bensinstationerna försvinner risken inom området. Om de kvarstår eller flyttas till annan plats inom området bör följande beaktas: I nyplaneringsfallet anger Länsstyrelsens riktlinjer att ambitionen alltid bör vara att hålla ett skyddsavstånd på 100 m från en bensinstation till bostäder, men ett minimiavstånd anges på 50 meter. Kan biogas komma att hanteras kan ett längre avstånd krävas. 19(25)

Hantering av brandfarlig vara regleras i Lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och tillhörande förordning och föreskrifter. Till dessa har allmänna råd tagits fram, vilka anger skyddsavstånd i Tabell 5. 20(25)

Tabell 5 Skyddsavstånd enligt Räddningsverkets handbok för bensinstationer, MSB 2008. Objekt Lossningsplats för tankfordon Mätarskåp (pump) Pejlförskruvning Avluftningsrörs mynning till cistern 25 meter 18 meter 6 meter 12 meter Kan biogas komma att hanteras kan detta kräva större skyddsavstånd. Ett skyddsavstånd på 100 meter rekommenderas till svårutrymda lokaler. Detta avstånd kan minskas till 50 meter om brandteknisk avskiljning finns i klass EI 60 (avser sammanlagd gasvolym på 1000 liter och uppåt) eller minskas till 0 meter om den sammanlagda gasvolymen är maximalt 1000 liter (Sprängämnesinspektionen 1998). Det går att göra avsteg ifrån de redovisade skyddsavstånden men detta kräver att riskerna analyseras i detalj. 4.4 Osäkerheter Då analysen är en sammanvägning av tidigare underlag medför det att risken för aktuell bebyggelse antingen kan vara överskattad eller underskattad. Riskanalyser baseras på statistik, antaganden och modeller som innehåller osäkerheter. Osäkerheter kan påverka den uppskattade risknivån både uppåt och nedåt. Största osäkerheterna i analyserna ligger troligen i antalet transporter på vägen och fördelningen av de olika klasserna farligt gods som transporteras. 5 Åtgärdsförslag 5.1 E18 Individrisken för E18 är aktuell även för planerad bebyggelse. Baserat på individrisken bedöms följande rekommendationer vara relevanta: Område inom 25 meter bör hållas personfritt och utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Uppförande av ett avåkningsskydd i form av räcke eller mur längs med E18. Då samhällsrisken bedöms vara underskattad, se avsnitt 4.3.1, avseende planerad utbyggnad krävs detaljerade analyser för att undersöka om risknivån är oacceptabel på grund av en betydlig högre förväntad populationsdensitet. Om 30 meter behålls bebyggelsefritt medför detta att merparten av de högsta riskerna minskas betydligt vilket medför att risken troligen kommer att vara tolerabel om åtgärder införs, men detta bör bekräftas. Troliga åtgärder är följande: 30 meter bebyggelsefritt. Friskluftsintag förses med nödstopp och placeras i så stor utsträckning som möjligt på ställen som är oexponerade från E18. Entréer föreslås placeras bort från E18. Ett kortare avstånd skulle även kunna vara aktuellt beroende på vad en detaljerad analys visar samt vilka åtgärder som införs. En trolig åtgärd som kan komma att behövas för byggnader inom ett kortare avstånd är: Fasader och tak ska utföras i obrännbart material. Fönster/glaspartier inom detta område ska utföras i lägst brandklass EW30, vilket medför att de inte får vara öppningsbara förutom med specialverktyg. 21(25)

5.2 Arningevägen Följande åtgärdsförslag bedöms som relevanta för Arningevägen: Ett bebyggelsefritt avstånd på minimum 20 meter bör införas. Om bebyggelse uppförs inom 25 meter ska följande åtgärder vidtas: Fasader och tak ska utföras i obrännbart material. Fönster/glaspartier inom detta område ska utföras i lägst brandklass EW30, vilket medför att de inte får vara öppningsbara förutom med specialverktyg. Om bebyggelse uppförs på ett avstånd >25 meter: Inga specifika åtgärder bedöms krävas förutom de som redovisas nedan. Oavsett avstånd ska följande beaktas: Området mellan planerad bebyggelse och Arningevägen ska utformas så att området inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymningsvägar mot Arningevägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot Arningevägen. 5.3 Kundvägen/Saluvägen Planer finns på att flytta befintliga bensinstationer, vilket i sådant fall medför att inget skyddsavstånd bedöms som nödvändigt för Kundvägen/Saluvägen. Om dessa inte flyttas bedöms följande åtgärder vara relevanta: Ett bebyggelsefritt avstånd på minimum 20 meter ska införas. Området mellan planerad byggnad och Kundvägen/Saluvägen utformas så att de inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymningsvägar mot Kundvägen/Saluvägen bör undvikas. Om sådana ändå utformas måste utrymning även vara möjlig åt annat håll samt att det ska vara möjligt att återinrymma från utrymningsvägar som vetter mot Kundvägen/Saluvägen. Om byggnader uppförs inom 25 meter: Fasader och tak mot Kundvägen/Saluvägen utformas som obrännbara med eventuella fönsterpartier i lägst brandteknisk klass EW30 inom 25 meter ifrån vägen. 5.4 Bensinstationer Planer finns på att flytta befintliga bensinstationer, vilket medför att inget skyddsavstånd behöver beaktas. Ska bensinstationerna omlokaliseras bör följande beaktas: I första hand bör ett skyddsavstånd på 100 meter eftersträvas och i andra hand ett minimiavstånd på 50 meter, i enlighet med Länsstyrelsens riktlinjer. Kommer biogas att hanteras kan längre skyddsavstånd bli nödvändigt. Enligt allmänna råd för bensinstationer bör åtminstone 25 meter skyddsavstånd hållas, samtidigt som hantering av biogas kan medför att 100 meter eller 50 meters skyddsavstånd kan bli aktuellt. Avsteg från angivna riktlinjer och råd kan utföras men kräver detaljerade riskanalyser. 22(25)

6 Resultat Flera olika riskkällor behövs ta hänsyn till avseende olycksrisker inom planområdet. Resultatet bygger på redan framtaget material vilket medför vissa begränsningar då det gäller vilka slutsatser som kan dras. Flera osäkerheter föreligger även då det vilka förutsättningar som ska beaktas och ligga till grund för analysen. Revideras dessa kan troligen mer specifika åtgärdsförslag tas fram. Nedan redovisas resultatet för respektive riskkälla: E18 Befintligt underlag för E18 visar att risken för enskilda individer är tolerabel förutsatt att alla rimliga åtgärder är vidtagna medan samhällsrisken visar att risken är oacceptabelt hög för 3 eller fler omkomna. Då antagen populationstäthet är betydligt lägre än vad som antagits baserats på en grov uppskattning för det planerade området medför detta att resultatet är underskattat. För att avgöra rimliga åtgärder bör riskera analyseras mer i detalj och eventuella förutsättningar diskuteras för att få en mer nyanserad bild över riskerna. Arningevägen Befintliga analyser visar att risken är oacceptabel inom 20 meter och på längre avstånd tolerabel förutsatt att alla rimliga åtgärder är vidtagna. Resultat gäller både individrisk och samhällsrisk och bedöms vara applicerbart även för den planerade bebyggelsen. Kundvägen/Saluvägen Befintlig analys visar att risken är tolerabel förutsatt att alla rimliga åtgärder är vidtagna. Resultat gäller samhällsrisk och bedöms vara applicerbart även för den planerade bebyggelsen. Det finns planer på att flytta bensinstationerna bort från området. Genomförs denna flytt behövs inga riskreducerande åtgärder vidtas. Bensinstationer Planer finns på att flytta befintliga bensinstationer, vilket medför att inget skyddsavstånd behöver beaktas inom området. Ska bensinstationerna omlokaliseras inom området bör befintliga riktlinjer och allmänna råd beaktas, alternativ bör mer detaljerade analyser utföras. 23(25)

7 Referenser AB Storstockholms lokaltrafik, WSP, detaljerad riskbedömning, planerat resecentrum i Arningen, Täby kommun, avseende transport av farligt gods på E18, 2011. Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2005, 2007 Brandteknik LTH och Brandskyddslaget, Brandskyddshandboken, Lund, 2005. Davidsson m fl, Värdering av risk, Det Norske Veritas (DNV), Räddningsverket, Karlstad, 1997. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen -Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006. Länsstyrelsen i Stockholm län, Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, 2000. Länsstyrelsen, uppgifter om Seveso-och farliga-verksamheter inom Stockholms län från O. Paulin-Hansson, 2011-01-12. Räddningsverket, Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer, Handbok, 2008. RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län, Samhällsbyggnadsenheten, 2007. Räddningsverket, Farligt gods riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk, Karlstad, 1996. Räddningsverket, Dödsbränder 2003, Olycksförebyggande avdelningen Enheten för bebyggelse och miljö. Karlstad, 2004 års utgåva. Räddningsverket, Olyckor i siffror, En rapport om olycksutvecklingen i Sverige, Karlstad, 2004b års utgåva. Slettenmark O., Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när och hur?, Länsstyrelsen i Stockholms län, rapport 2003:15, 2003. Sprängämnesinspektionen, Allmänna råd till Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1998:7) om brandfarlig gas i lös behållare med ändring i SÄIFS 2000:3, 1998. Täby kommun, uppgifter från Emma Östlund, 2012-05-02. Täby kommun, Tyréns, Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupning av översiktsplan Arninge- Ullna, 2009. Trafikverket, E18 Arninge resecentrum, förstudie samrådshandling juni 2010, uppdragsnummer 88 4111, 2010. Vägverket, Regionalt underlag för kommunal samhällsplanering, publ 2003:179, 2003. 24(25)

Bilaga 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på väg Sannolikheten för olycka beror bl.a. av trafikmängden på aktuellt vägavsnitt. Antalet farligt gods transporter antogs vara cirka 16940 per år i den analys som upprättats av Tyréns år 2007. Används samma indata men en ökad trafikprognos erhålls endast en marginell skillnad i sannolikheten för olycka, vilket inte påverkar resultatet, se Tabell 6 och Tabell 7. Förväntat antal farligt gods olyckor på väg beräknas enligt VTI-metoden med antaganden och indata redovisade i tabellerna (Räddningsverket, 1996). Tabell 6 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Arningevägen Vägtyp Landsbygd, 90 km/h, 6-11 meter Vägsträcka 1 km ÅDT 27300 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,17 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,4 fordonskm) Andel singelolyckor 0,45 Index för farligt gods-olycka 0,28 Förväntade antalet olyckor 1 10-2 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 3 10-3 per år med farligt gods som leder till utsläpp Tabell 7 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år. Data hämtad från Räddningsverket 1996. Arningevägen Vägtyp Landsbygd, 90 km/h, 6-11 meter Vägsträcka 1 km ÅDT 40000 fordon/dygn Andel transporter skyltade med farligt gods 0,12 % Olyckskvoten (antal olyckor per miljon 0,4 fordonskm) Andel singelolyckor 0,45 Index för farligt gods-olycka 0,28 Förväntade antalet olyckor 1 10-2 per år med farligt gods Förväntade antalet olyckor 3 10-3 per år med farligt gods som leder till utsläpp 25(25)