UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1: Beskrivning av åtgärder... 3 Utredning... 4 Stöd... 4 Medicinsk behandling... 4 Psykosocial behandling... 4 Funktionsträning...... 4 Annann huvudkategori... 4 UBÅT Del 2: Kvalitetsupplevelse... 5 UBÅT Del 3: Frågor till handläggaren efter avslutad åtgärd... 5 När kan åtgärdsregistrering göras?... 5 Användning av UBÅT utan länkning till ASI... 7 Användning av UBÅT genom länkning l till ASI... 7 Användning av UBÅT lokalt... 7 1
Bakgrund och syfte För användare av ASI-net finns nu en metod för lokal uppföljning och beskrivning av åtgärder kallad UBÅT. Avsikten är att skapa en metod där varje åtgärd som en klient får registreras så att informationen kan användas för analys av åtgärders betydelse för såväl grupper av klienter som enskilda klienter och för den egna enheten eller för grupper av enheter. En utgångspunkt har varit att man ska kunna koppla samman, länka, uppgifterna kring åtgärder med andra uppgifter om enskilda klienter från t.ex. ASI eller akter. Att länka ihop data från två system är detsamma som att utöka det ena systemet med det andra och hanteringen av data i UBÅT sker under samma avtal, villkor och behörigheter som gäller för ASI-net. UBÅT behöver därför inte innehålla andra uppgifter om klienten än de som behövs för länkning, vanligtvis personnummer eller kodnamn som måste vara detsamma i båda systemen. Eftersom båda systemen innehåller personuppgifter så sker allt under sekretess och med samma krypterade rutiner för inloggning som i ASI-net. Genom att länka UBÅT med ASI-net kan man undersöka hur åtgärder varierar mellan olika klientgrupper och hur olika åtgärder är relaterade till förändringar hos klienter. I förlängningen kan man också tänka sig att ta fram uppgifter om kostnader etc. för varje åtgärd och klient genom att UBÅT länkas till en aktdatabas. Arbetet med UBÅT är inspirerat av de lathundar som är under utveckling av kvalitetsregister i psykiatri och beroendevård och av frågor i Svenskt Kvalitetsindex. En åtgärd definieras som varje aktivitet som kräver klientens medverkan och ett ärende kommer normalt att innehålla flera åtgärder. Varje åtgärd registreras som en unik händelse och identifieras av åtgärdens namn. En pappersversion av formuläret återfinns i appendix till denna manual. UBÅT är dock helt webbaserad och varje person som har behörighet att använda ASI-net också skall kunna arbeta med UBÅT via webben. Eftersom UBÅT är under utprövning är det viktigt att den kommer till användning av olika enheter som använder ASI-net och vi är beroende av feedback från användarna för att kunna utveckla och modifiera metoden. Alla användare av ASI-net kan använda UBÅT och data från UBÅT kommer också, precis som ASI-data, att vara tillgängligt via statistikmodulen hos Råbe och Kobberstad. För de som tecknat avtal om medverkan i Net-analys kommer vi att analysera data tillsammans med ASI och göra gruppsammanställningar mm i avidentifierat skick. 2
UBÅT Del 1: Beskrivning av åtgärder Klientens namn kan noteras, men Personnummer eller kodnamn utgör en nödvändig förutsättning för att kunna länka UBÅT till ASI eller akter och för att koppla ihop olika åtgärder som klienten erhållit. Det är därför en obligatorisk uppgift. I UBÅT registreras Datum för beslut. Datum för ifyllande anger när informationen senast uppdaterades och namnet eller signaturen på den som fyllde i informationen anges i fältet Ifylld av. Åtgärdens namn ska vara specifikt och meningsfullt inom organisationen eller den egna enheten och det ska användas av alla, t.ex. Steget, lösningsfokuserad terapi, hästskötsel etc. Man bör inte använda namn som t.ex. Behandlingshem utan ett specifikt namn, t.ex. Behandlingshemmet Blåsippan, eftersom det finns många olika behandlingshem. De mer generella aspekterna av åtgärden (t.ex. att Blåsippan är ett externt och heldygn) framgår av kategoriseringen. Namnet utgör en viktig länk mellan UBÅT och intern dokumentation. Alla åtgärder kan ske under Öppna former eller i form av Heldygn. Med öppna former avses alla åtgärder som inte innebär vistelse på institution, behandlingshem eller annan form av heldygnsboende utanför det egna boendet. Till heldygn räknas alla åtgärder som innebär att man är föremål för åtgärden under 24 timmar per dygn. En Intern åtgärd sker inom ramen för den egna verksamheten och belastar den interna budgeten. Det är vanligen personal inom den egna enheten som genomför åtgärden tillsammans med klienten. En Extern åtgärd är oftast upphandlad och genomförs utanför den interna enheten eller budgeten. Vissa åtgärder sker inom ramen för beslut om tvångsvård enligt LVM eller annan lag om tvångsvård. Startdatum anger när åtgärden skall starta. Omfattningen av åtgärden anges för Heldygn som Antal veckor och för Öppen form som Antal veckor och Timmar per vecka. En viktig variabel kallas för Status. Den anger i vilken fas av genomförande en åtgärd befinner sig vid tidpunkten för registrering och kan anta följande värden: Planerad, Pågående, Avslutad oerat eller Avslutad erat. Datum för avslut fylls i först när åtgärden avslutats. UBÅT innehåller fem huvudkategorier av åtgärder: Utredning, Stöd, Medicinsk behandling, Psykosocial behandling och Funktionsträning. Man kan också föreslå en egen huvudkategori om man inte tycker att åtgärden passar in i någon av dess huvudkategorier. För varje huvudkategori finns också ett antal förslag till underkategorier som ger en mer detaljerad bild av vad en åtgärd innehåller. Varje kategori avslutas med ett kommentarsfält där man mer utförligt kan beskriva åtgärden eller föreslå en ny underkategori om man har svårt att placera åtgärden i någon av de föreslagna underkategorierna. Om åtgärden administreras i kombination med andra samtidiga åtgärder anges det i kommentarsfältet. Huvudregeln är att man ska registrera varje specifik åtgärd för sig, men det finns ett undantag. Det kan hända att man för t.ex. ett externt behandlingshem inte känner till alla detaljer kring de åtgärder som klienten erhåller. När man kryssat för heldygn och extern finns därför möjlighet att kryssa för fler än en kategori under samma åtgärdsnamn. Det innebär att alla åtgärder, t.ex. blodprov, rådgivning, stödsamtal etc. inom ramen för heldygnsåtgärden kommer att få samma start- och slutdatum och status. Om man har tillräcklig kännedom om åtgärderna ska man naturligtvis välja att 3
registrera de specifika åtgärderna var och en för sig även om det sker inom ramen för en extern heldygnsåtgärd. Att det sker inom ramen för t.ex. Blåsippan kan läggas in i åtgärdsnamnet och förklaras i ett kommentarsfält. Utredning En utredning syftar till en kartläggning av klientens problem, behov och livssituation som kan ligga till grund för beslut om åtgärder för drog- eller alkoholrelaterade problem eller ekonomiskt bistånd. Utredningen kan avse hela livssituationen eller fokusera något specifikt t.ex. droganvändning. Utredningen kan ske med standardiserade metoder (se t.ex. BIB2010), eller som en klinisk utredning utan särskilda metoder. Även biologisk-medicinska utredningsmetoder räknas hit. Stöd Kategorin Stöd avser sådana insatser som främst är ägnade åt att upprätthålla och understödja den enskildes sociala situation arbete, bostad mm. Det handlar om att stödja den enskilde i dennes livssituation med t.ex. enstaka eller regelbundna samtal, budgetrådgivning och ekonomiskt bistånd. Kan vara allmänt stödjande, bekräftande, accepterande, motiverande eller insiktsskapande samtal. Även pedagogiska och psykopedagogiska åtgärder kan falla under kategorin Stöd. Åtgärden behöver inte baseras på en specifik, evidensbaserad, metod eller teknik. Den kan vara systematisk eller osystematisk, strukturerad eller ostrukturerad, intensiv eller utsträckt i tid. Medicinsk behandling Till Medicinsk behandling räknas främst behandling med läkemedel av olika slag, men även abstinensbehandling och sjukgymnastik eller tandvård räknas hit. Läkemedelbehandling innebär ofta att man också har någon form av övervakning eller stöd. Sådana kombinationer anges i kommentarsfältet. Psykosocial behandling Psykosocial behandling syftar till förändring av problem och beteenden. Här skiljer vi mellan olika metoder beroende på vilket vetenskapligt stöd de har i forskning om behandlingsmetoder. Först finns behandlingsmetoder med gott vetenskapligt stöd enligt riktlinjerna för missbruksvård. Generellt krävs för detta att metoderna är strukturerade och inriktade mot missbruk eller beroende. Det är också vissa metoder som bara har stöd för behandling av alkoholproblem. Vilka metoder det handlar om framgår av formuläret. Den andra kategorin avser metoder som har annat vetenskapligt stöd. Det kan handla om egna utvärderingar eller en etablerad psykoterapeutisk metod utan specifikt fokus på missbruk. Slutligen finns en kategori där det vetenskapliga stödet är okänt eller saknas av någon anledning. Det kanske saknas utvärderingar eller det kan vara en ny metod som är under utveckling eller man kanske inte vet vilket forskningsstöd som finns för behandlingsmetoden. Funktionsträning Syftar till träning eller inlärning av vardagliga livsfunktioner som klienten saknar eller behöver utveckla. Det kan vara fysiska färdigheter men också sociala, psykologiska eller andra färdigheter. Annan huvudkategori Eftersom UBÅT är under utveckling kan det hända att alla åtgärder inte går att placera i någon av huvudkategorierna. Försök dock att använda de befintliga om det är möjligt, men ge dina synpunkter och förslag under denna rubrik. Du kan också välja att namnge och använda denna alteranativa huvudkategori. Motivera ditt val i kommentarsfältet. 4
UBÅT Del 2: Kvalitetsupplevelse Del 2 innehåller 7 frågor som mäter klientens upplevelse av åtgärdens kvalitet och besvaras när en åtgärd är avslutad. Det är viktigt att motivera klienten att besvara frågorna eftersom de kan ha stort värde både för andra klienter och för handläggare och hela organisationen att veta hur de som fått åtgärden upplevt den. Kvalitetsfrågorna handlar om hur klienten upplevt väntetid, inflytande på val av åtgärd, egen motivation inför åtgärden, inflytande över genomförande, tillfredsställelse med bemötande och den hjälp som erhållits, samt upplevelse av förbättring av problem genom åtgärden. Kvalitetsfrågorna besvaras av klienten efter åtgärden har avslutats. Gärna i direkt anslutning till att åtgärden avslutats, men det kan också ske vid uppföljning med ASI eller vid avslutning av ärendet. UBÅT Del 3: Frågor till handläggaren efter avslutad åtgärd Del 3 innehåller frågor till handläggaren och besvaras efter att en åtgärd har avslutats. De besvaras förstås helst när klienten också besvarat kvalitetsfrågorna, men även om klienten inte har medverkat så kan det vara av stort värde att handläggaren får ge sin syn på åtgärden och genomförandet. När kan åtgärdsregistrering göras? Registrering av en åtgärd kan göras vid olika tidpunkter. A) En extrem är att man så snart ett beslut om en åtgärd fattats för in det som en erad åtgärd och sedan återkommer till samma åtgärd för att uppdatera informationen, t.ex. när den startat och när den är avslutad. B) Den andra extremen är att man fyller i UBÅT vid avslutningen av ett ärende, t.ex. vid uppföljningsintervju med ASI. C) Man kan också tänka sig andra varianter som t.ex. att man gör en registrering varje gång en enskild åtgärd är avslutad för en klient. Oavsett när man väljer att registrera åtgärder för en klient är det viktigt att klienten svarar på kvalitetsfrågorna vid avslutning av varje enskild åtgärd. Här följer några påhittade exempel på hur registrering av åtgärder för olika klienter kan se ut: Exempel 1: Stina har svårt att klara sig på egen hand och en vecka efter ASI-intervjun bestämmer man att hon ska ha en intern stödkontakt 3 tim/ vecka under tre veckor. Redan efter en vecka bestämmer man att hon ska pröva behandling med antabus, något som hon dock avbryter efter några månader. Hon vill sedan inte ha kontakt med socialtjänsten och ställer inte upp på en uppföljningsintervju. Ärendet avslutas med efter detta och registrering av åtgärder för Stina ser ut så här: Åtgärd Namn ASI Grundintervju Heldygn Öppen Intern Extern Datum för start Datum för avslut Utredning Stöd Medicinsk behandling Psykosocial behandling Funktionsträning Omfattning Öppen Intern 1.1.11 1.1.11 U1 3 t Stödkontakt Öppen Intern 7.1 26.1 S3 10 t Antabus Öppen Extern 14.1 20.4 M2 12v Status Avsl enl Avsl enl Ej enl Under varje huvudkategori står angivet vilken underkategori som varit aktuell. Ex. U1 betyder alltså att utredningen skett med en metod som passar in i beskrivningen Bedömning av problemnivå och hjälpbehov inom olika livsområden. Se formuläret i slutet av manualen för detaljer. 5
Exempel 2: Sören är hemlös och har svårt att klara eget boende, men vill gärna försöka. Efter en grundintervju med ASI görs en grundlig bedömning av hans funktionsnivå och förutsättningar för att på sikt klara ett eget boende. Ganska snart påbörjas sedan boendeträning där Sören får lära sig att under en timme varje dag laga mat, bädda säng, städa och klara räkningar under en period av tre veckor. Träningen avslutas med att Sören får bo på egen hand med stöd då och då under fyra månader. Ärendet avslutas med en ASI uppföljningsintervju nästan ett år efter första kontakten. Åtgärder för Sören registreras då enligt nedan: Åtgärd Namn ASI Grundintervju Bedömning av funktionsnivå Heldygn Öppen Intern Extern Datum för start Datum för avslut Utredning Stöd Medicinsk behandling Psykosocial behandling Omfattning Öppen Intern 1.1 1.1 U1 3 t Öppen Intern 10.3 12.3 U6 16t Boendeträning Öppen Intern 20.3 15.4 F1 15t Boendestöd Öppen Intern 20.4 1.9 S1 25t ASI uppföljning Öppen Intern 20.12 20.12 U1 3t Status Avsl enl Avsl enl Avsl enl Avsl enl Avsl enl Exempel 3: Malin har gjort flera försök att sluta med droger men återfaller alltid efter några månaders drogfrihet. Hon får ångest och känner sig deprimerad och då kan hon inte stå emot. Efter en grund-asi vill man veta lite mer om hennes psykiska hälsa och hon får fylla i BDI och SCL90. I avvaktan på att hon ska få plats hos en extern KBT terapeut för 10 timmars behandling med Återfallsprevention får hon några stödsamtal av socialsekreteraren, men hon uteblir efter några samtal. Den 6.11 börjar hon sin behandling hos terapeuten. Behandlingen pågår fortfarande när åtgärderna registreras. Det är erat en uppföljning med BDI, SCL90 och ASI när behandlingen är klar. Åtgärd Namn ASI Grundintervju Heldygn Öppen Intern Extern Datum för start Datum för avslut Utredning Stöd Medicinsk behandling Psykosocial behandling Funktionsträning Funktionsträning Omfattning Status Öppen Intern 1.1 1.1 U1 3 t Avsl enl BDI, SCL90 Öppen Intern 2.1 2.1 U4 1t Stödsamtal Öppen Intern 1.8 7.9 S3 3t Återfalls prevention Öppen Extern 6.11 P1 10t Avsl enl Ej enl Pågående BDI, SCL90 Öppen Intern 27.12 U4 1t Planerad ASI Uppföljning Öppen Intern 27.12 U1 3 t Planerad 6
Användning av UBÅT utan länkning till ASI Metoden UBÅT erbjuder möjlighet till svar på många frågor, som t.ex.: Sker åtgärden i öppen form eller är det heldygn? Är det en extern eller intern åtgärd? Hur ofta används huvudkategorierna av åtgärder? Vilka undergrupper inom de olika huvudkategorierna används? Hur många månader, dagar, timmar pågår åtgärderna? Finns det en typisk tidsordning mellan åtgärderna? Sker avslutningen erat eller oerat? Är oerade avbrott vanligare för vissa åtgärder än för andra åtgärder? Hur upplever klienterna åtgärderna? Genom kvalitetsfrågorna i UBÅT får man möjlighet till en värdering av åtgärdens kvalitet ur ett klientperspektiv. Finns det några samband t.ex. mellan hur klienterna upplever åtgärderna och vilken typ, omfattning, avslut som utmärker åtgärden? Användning av UBÅT genom länkning till ASI Förutom ovan nämna frågor, som är knutna till själva UBÅT, kan man genom länkning till ASI få ut betydligt mer information. För de som är med i Net-analys kommer det att utvecklas rapporter liknande den verksamhetsrapport som nu finns, men med jämförelser av olika slag baserade på åtgärder. I korthet blir det, genom att länka ihop UBÅT och ASI-grundintervju, möjligt att göra en uttömmande kartläggning av hur åtgärder hänger ihop med livssituation, problem och behov hos klienterna. Sådan information om åtgärder relaterat till klienters problem och behov är viktig för att man på en enhet ska få information om hur olika åtgärder används och genomförs för enskilda klienter och för olika grupper av klienter. För de klienter där man också har gjort en uppföljningsintervju kan man få svar på frågor om olika åtgärders effekter, dvs. göra en effektanalys för varje typ av åtgärd. Det kan t.ex. ske genom att se om det sker en minskning av klienternas problemnivå och hjälpbehov för de som fått en viss åtgärd jämfört med de som inte fått åtgärden. Man kan också jämföra effekter av åtgärder för olika grupper av klienter som fått samma åtgärd eller jämföra effekter för olika typer av åtgärder. Slutligen kan man, inom ramen för Net-analys, göra jämförelser med Övriga enheter som medverkar i Net-analys. För att uttala sig om åtgärders effekter med någorlunda kontroll över alternativa tolkningar och felkällor krävs att man har gjort en för att samla in och analysera sina data, men även en enkel analys av förändringar före och efter en åtgärd har stort värde. Sådan information kan användas för att göra mer realistiska behandlingser för enskilda klienter. Användning av UBÅT lokalt En ytterligare möjlighet med UBÅT är att den kan användas för att besvara de frågor som beskrivits ovan för de specifika lokala åtgärderna. Om alla inom en enhet använder samma namn på de åtgärder som registreras i UBÅT kan man länka ihop med ASI och göra en kartläggning och effektanalys på lokal nivå. Man kan jämföra klienter som fått t.ex. Blåsippan på en viss enhet med klienter inom enheten, men som inte fått Blåsippan. Vill man få mer kontroll över initiala skillnader kan man välja ut en matchad kontrollgrupp i ASI som inte fått Blåsippan. Med lite finurlighet kan man skapa lokala åtgärdsnamn som tillgodoser specifika behov. 7
Personnr. Namn: Datum för beslut: Datum för ifyllande: Ifylld av: UBÅT - Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Version 1 / mars 2012. Framtagen av Bengt-Åke och Kerstin Armelius. Synpunkter skickas till: barm44@gmail.com En åtgärd är varje aktivitet där en klient som har kontakt med missbruksvården deltar och där det finns ett beslut om åtgärden. Aktiviteter som utförs utan klientens aktiva medverkan räknas således inte som en åtgärd i detta sammanhang. Del 1: Beskrivning av åtgärden Beskriv åtgärden med hjälp av de kategorier som finns nedan. Om klienten erhållit fler åtgärder upprepas proceduren för varje enskild åtgärd. 1. Åtgärdens namn (enligt beslut): 2. Ange om det är heldygn eller en öppen typ av åtgärd Åtgärden avser heldygn. Avser åtgärder med heldygnsvistelse. Åtgärden sker i öppen form. Avser åtgärder som inte innebär dygnet runt vistelse. 3. 4. Ange om åtgärden sker i intern eller extern form Åtgärden är intern. Avser att åtgärden genomförs internt och belastar intern budget. Åtgärden är extern. Avser att åtgärden köps utifrån. Åtgärden sker inom ramen för beslut om tvångsvård. T.ex. LVM, LPT. 5. Startdatum Omfattning Status Planerad Slutdatum Veckor Tim./vecka Heldygn: Ange antal Veckor Öppen: Ange antal Veckor och Timmar/vecka Pågående Avslutad erat Avslutad oerat Om åtgärden i sin helhet har avslutats anges datum för avslut här. 6. Beskriv åtgärden enligt ett av alternativen nedan. Det kan vara Utredning, Stöd, Medicinsk behandling, Psykosocial behandling eller Funktionsträning. För varje kategori finns också underkategorier som kan användas om man tycker att de passar. Utredning Stöd Medicinsk behandling Psykosocial behandling Funktionsträning Övrigt
Utredning En utredning syftar till en kartläggning av klientens problem, behov och livssituation som kan ligga till grund för beslut om åtgärder för drog- eller alkoholrelaterade problem eller ekonomiskt bistånd. Utredningen kan avse hela livssituationen eller fokusera något specifikt t.ex. droganvändning. Utredningen kan ske med standardiserade metoder (se t.ex. BIB2010), eller som en klinisk utredning utan särskilda metoder. Även biologisk-medicinska och psykiatriska utredningsmetoder räknas hit. Förslag till underkategorier U1 U2 U3 Bedömning av problemnivå och hjälpbehov inom olika livsområden med användning av standardiserat instrument. T.ex. ASI, IKMDOK och ADAD. Bedömning av alkohol- och drogvanor med användning av standardiserat instrument. T. ex. AUDIT och DUDIT. Biologisk- medicinsk undersökning. T.ex. blodprov, HIV-test, andningsprov, urintest. U4 Psykiatrisk utredning. T.ex. diagnostik, SCID, DSM, ICD, ADHD, Mini, riskbedömning etc. U5 U6 U7 U8 U9 Skattning av psykiska symptom och funktioner med hjälp av standardiserat instrument eller skattningsskala. T. ex. SCL-90, CPRS, BPRS, BDI samt neuropsykologiska test. Bedömning av familjefunktion och socialt nätverk med hjälp av t.ex. nätverkskarta, familjediagnostiska metoder som FARS eller klinisk intervju. Bedömning av livssituation. Undersökning av t.ex. individens boende, arbete och sysselsättning. Detta kan göras med standardiserat instrument, genom observation eller med klinisk intervju. Utredning avseende bistånd. Utredning av förutsättningarna för att bevilja ekonomiskt bistånd, assistanstimmar etc. LVM-utredning. Utredning avseende underlag för beslut om vård enligt LVM. U10 Annan utredning, ange vad: Kommentarer
Stöd Åtgärden Stöd syftar till att stödja och stärka befintliga resurser och funktioner. Stöd avser sådana insatser som främst är ägnade åt att upprätthålla och understödja den enskildes sociala situation arbete, bostad mm. Det handlar om att stödja den enskilde i dennes livssituation med t.ex. enstaka eller regelbundna samtal, budgetrådgivning eller ekonomiskt bistånd. Kan även ses som en förutsättning för behandlingsinsatser. Kan vara allmänt stödjande, bekräftande, accepterande, motiverande eller insiktsskapande samtal. Även pedagogiska och psykopedagogiska åtgärder kan falla under kategorin Stöd. Åtgärden behöver inte baseras på en specifik, evidensbaserad, metod eller teknik. Den kan vara systematisk eller osystematisk, strukturerad eller ostrukturerad, intensiv eller utsträckt i tid. Det är bra om stödet beskrivs i kommentarsfältet. Förslag till underkategorier S1 Boendestöd. Stöd till den boende för att kunna bo kvar i sitt hem. S2 Stödboende. Boendeform anordnad genom myndighets försorg, t.ex. kontraktsboende, kategoriboende, garantilägenhet, jourlägenhet, lågtröskelboende, HVB-hem. S3 S4 S5 Familjeintervention. Samtal med partner eller föräldrar och barn där en förälder har missbruksproblem. Åtgärden syftar till att stärka skyddande faktorer och därigenom minska anhörigas och barnens risk att själva insjukna, samt att öka anhörigas förståelse för föräldrarnas sjukdom. Stödjande samtal. Strukturerat eller ostrukturerat samtal i stödjande syfte som inte hänförs till psykosocial behandling, t.ex. krissamtal, motiverande samtal, jagstärkande samtal. Ekonomiskt stöd och bistånd. Ekonomisk rådgivning, budgetering, ekonomiskt bistånd. S6 Annat bistånd. T.ex. assistanstimmar, fortsatt vård eller stöd. S7 Kontaktperson. Kontakt med en person för att aktiveras eller minska ensamhet. S8 Rådgivning, information och utbildning. Drogkunskap, skolutbildning. S9 Annat stöd, ange vad: Kommentarer
Medicinsk behandling Åtgärden syftar till att behandla problem med hjälp av medicinska åtgärder. Till Medicinsk behandling räknas främst behandling med läkemedel av olika slag, men även abstinensbehandling och sjukgymnastik eller tandvård räknas hit. Läkemedelbehandling innebär ofta att man också har någon form av övervakning eller stöd. Sådana kombinationer anges i kommentarsfältet. Det är bra om behandlingsmetoden beskrivs i kommentarsfältet. Förslag till underkategorier M1 M2 M3 M4 M5 M6 Abstinensvård. Tillnyktring, avgiftning, omvårdnad, medicin etc. för att lindra abstinensbesvär. Antabusbehandling. Antabus (disulfiram). Behandling för att minska alkoholsug, t.ex. acomprosat, naltrexon eller antabus. Psykofarmaka. Mediciner mot kramprisk, delirium, depression, ångest, psykossymptom, dämpande, sömn etc. Substitutionsbehandling / Agonistbehandling. Underhållsbehandling med opioida läkemedel som Metadon, Subutex, Suboxone. ADHD behandling. Läkemedelsbehandling som syftar till lindring av ADHD-besvär med centralstimulantia eller annat läkemedel. Sjukgymnastik. Rörelseträning, avslappningsövningar, massage etc. M7 M8 Tandvård. Förbättring av tandstatus genom lagning av tänder eller kirurgiska åtgärder inom tandläkarvård. Annan medicinsk behandling, ange vad: Kommentarer
Psykosocial behandling Psykosocial behandling syftar till förändring av problem och beteenden. Här skiljer vi mellan olika metoder beroende på vilket vetenskapligt stöd de har i forskning om behandlingsmetoder. Först finns behandlingsmetoder med gott vetenskapligt stöd enligt riktlinjerna för missbruksvård. Generellt krävs för detta att metoderna är strukturerade och inriktade mot missbruk eller beroende. Det är också vissa metoder som bara har stöd för behandling av alkoholproblem. Med vetenskapligt stöd i riktlinjerna för missbruksvård Alla måste ha en inriktning på missbruk och beroende och vara strukturerade. P1 För både alkohol och narkotika Kognitiv beteendeterapi. T.ex. återfallsprevention, exponering. P2 P3 P4 P5 Motiverande behandling (MI). OBS! inte att förväxla med allmänt motivationshöjande samtal. CRA. Psykodynamisk terapi. Familjeterapi. P6 Endast för alkohol dessutom 12-steg. P7 P8 Kort intervention / Brief intervention. Interaktionell terapi. Psykosocial behandling med annat vetenskapligt stöd Den andra kategorin avser metoder som har annat vetenskapligt stöd. Det kan handla om egna utvärderingar eller en etablerad psykoterapeutisk metod utan specifikt fokus på missbruk. P9 Behandlingsmetodens namn: Beskriv det vetenskapliga stödet i kommentarsfältet Psykosocial behandling med okänt stöd Slutligen finns en kategori där stödet är okänt eller saknas av någon anledning. Det kanske saknas utvärderingar eller det kan vara en ny metod som är under utveckling eller man kanske inte vet vilket forskningsstöd som finns för behandlingsmetoden. P10 Behandlingsmetodens namn: Beskriv det vetenskapliga stödet i kommentarsfältet Kommentarer
Funktionsträning Syftar till träning av vardagliga livsfunktioner som klienten saknar eller behöver utveckla. Det kan vara fysiska färdigheter men också sociala eller psykologiska färdigheter. Förslag till underkategorier F1 Boendeträning. Träning av vardagliga aktiviteter i eget boende F2 F3 Social färdighetsträning. Träning på att umgås i grupp, emotionell intelligens, empatiträning, kravhantering ADL-träning. Träning i att sköta hygien, kläder etc. F4 Annan funktionsträning, ange vad: Kommentarer
Övrigt Eftersom UBÅT är under utveckling kan det hända att alla åtgärder inte går att placera i någon av huvudkategorierna. Försök dock att använda de befintliga om det är möjligt, men ge dina synpunkter och förslag under denna rubrik. Du kan också välja att namnge och använda denna alternativa huvudkategori. Motivera ditt val i kommentarsfältet. Kommentarer
Del 2: Kvalitetsupplevelse Klientens upplevelse av åtgärden. I samband med avslutad åtgärd ombeds klienten att fylla i nedanstående frågor. Klienten har inte medverkat och kan inte fylla i frågorna Bocka för den siffra som stämmer bäst med din upplevelse av åtgärden. K1. Hur länge fick du vänta på denna åtgärd? K2. Hade du något inflytande på valet av denna åtgärd? K3. Var du motiverad att genomföra denna åtgärd? K4. Hade du något inflytande över denna åtgärds genomförande? K5. Är du nöjd med det bemötande du fick under denna åtgärd? K6. Är du nöjd med den hjälp du fick genom denna åtgärd? K7. Har den hjälp du fick genom denna åtgärd förbättrat dina problem? Kommentarer
Del 3: Frågor till handläggaren efter avslutad åtgärd Bocka för den siffra som stämmer bäst med din upplevelse av åtgärden. H1. Hur bra tyckte du att denna åtgärd passade för klienten när åtgärden erades? H2. Fanns det någon annan åtgärd som du tycker skulle ha passat bättre? Nej Ja, ange vad: H3. Hur väl tycker du att åtgärden har genomförts av de som ansvarat för genomförandet? H4. Hur väl tycker du att klienten har bidragit till åtgärdens genomförande? H5. Hur upplever du att klientens problem har förbättrats efter åtgärdens avslutande? H6. Hur nöjd är du med din egen/socialtjänstens insats/-er för klienten i samband med denna åtgärds genomförande? Kommentarer