Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 3

KALLELSE Kommunfullmäktige 2019-06-03 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 3 Tid och plats Tisdagen den 11 juni ca kl. 13.45 samt onsdagen den 12 juni 2019 med start kl. 09:00 i Atriumsalen, Utvandrarnas Hus Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Cheryl Jones Fur (MP), 1:e vice ordförande Emelie Öberg (S), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Oliver Rosengren (M) Ulf Hedin (M) Catharina Winberg (M) Sofia Stynsberg (M) Pernilla Tornéus (M) Iréne Bladh (M) René Jaramillo (M) Anton Olsson (M) Lena Wibroe (M) Sigvard Jakopsson (M) Glenn Nilsson (M) Christoffer Nordmark (M) Björn Svensson (M) Ida Eriksson (M) Edwart Oguz (M) Lars-Göran Svensson (M) Eva Johansson (C) Anders Bengtsson (C) Andreas Olsson (C) Margareta Jonsson (C) Andreas Håkansson (C) Gunnar Nordmark (L) Torgny Klasson (L) Caroline Persson (L) Anna Zelvin (KD) Jon Malmqvist (KD) Ricardo Chavez (KD) Malin Lauber (S) Alf Skogmalm (S) Julia Berg (S) Tomas Thornell (S) Rose-Marie Holmqvist (S) Martin Edberg (S) Henrietta Serrate (S) Gunnar Storbjörk (S) Arijeta Reci (S) Otto Lindlöf (S) Tony Lundstedt (S) Martina Forsberg (S) Hugo Hermansson (S) Lisa Larsson (S) Kjell Olsson (S) Ann-Kristin Lindquist (S) Marko Kosonen (S) Gullvi Strååt (S) Maria Garmer (V) Carin Högstedt (V) Johnny Werlöv (V) Elisabet Flennemo (V) Björn Kleinhenz (V) Magnus Wåhlin (MP) Tobias Adersjö (MP) Per Nilimaa (SD) Christer Svensson (SD) Sara Johansson (SD) Conny Lindahl (SD) Alexander Harréns (SD) Ersättare Mikael Virdelo (M) Anna Gustbée (M) Andreas Lindström (M) Andreas Ekman (M) Pia Philipsson (M) Kenneth Quick (M) Hans-Erik Fransson (M) Setareh Najafidigehsara (M) Agneta Nordlund G-son (M) Yvonne Ekaremål (C) Claes Bromander (C) Annika Nilsson (C) Rickard Karlsson (L) Susanna Röing (L) Patrik Åkesson (KD) Kaj-Mikael Petersson (KD) Tajma Sisic (S) Yusuf Isik (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Ola Löfquist (S) Anette Nerlie-Anderberg (S) Anders Lindoff (S) Cecilia Lundin Danielsson (S) Michael Sjöö (S) Patricia Aguilera (S) Henrik Vahldiek (S) Håkan Frizén (V) Ann-Christin Eriksson (V) Ylva Jönsson (V) Gunnel Jansson (MP) Jonatan Rundqvist (MP) Gustav Petersson (SD) Hannes Jónsson (SD) Romeo Pettersson (SD) 1 (2)

KALLELSE Kommunfullmäktige 2019-06-03 Förteckning över kommunfullmäktiges ärenden 1. Justering av protokoll 2. Godkännande av dagordning 3. Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan för 2021-2022 2 (2)

Arbetsordning för behandling av budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan för 2021 och 2022 Tid och plats: tisdagen den 11 juni efter ordinarie sammanträde samt onsdagen den 12 juni 2019, från kl. 09.00, i Atriumsalen, Utvandrarnas Hus Inledning av ordförande Bo Frank 1. Inledningsanförande Inledningsanföranden av en företrädare för varje parti för övergripande presentation av budgetförslagen. Inga repliker ges på inledande anförandena. Talarordning: Moderaterna, Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Malin Lauber (S) Sverigedemokraterna, Christer Svensson (SD) Vänsterpartiet Centerpartiet, Eva Johansson (C) Kristdemokraterna Liberalerna, Gunnar Nordmark (L) Miljöpartiet, Magnus P Wåhlin (MP) 2. Debatt om strategisk, finanspolitisk, personalpolitisk och hållbarhetspolitisk inriktning 3. Behandling av budgetens delar enligt ordningen nedan: Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad Utbilda för ett livslångt lärande Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätorter och landsbygd Stödja individer och främja ett självständigt liv Möjliggöra en aktiv fritid 4. Presentation av kommunfullmäktiges presidiums förslag till budget för kommunens revisorer 2020 5. Beslutsordning 1. Beslut om anslag till kommunens revisorer 2020 2. Beslut om budgeten i sin helhet inklusive beslut om skattesatsen

Pauser tisdagen den 11 juni 10:30-10:50 Kafferast (valberedningen sammanträder) 12:15 13:45 Lunch 15:30 15:50 Kafferast Senast 18.00 ajourneras kommunfullmäktige. Pauser onsdagen den 12 juni 10:30-10:50 Kafferast 12:15 13:15 Lunch 15:30 15:50 Kafferast 18:00 18:20 Kaffe och smörgås

2019-05-10 Överenskommelse om budgetfullmäktige 2019 Nedanstående punkter har kommunfullmäktiges presidium och företrädare för samtliga partier i kommunfullmäktige kommit överens om inför budgetfullmäktige 2019. 1. Tider: Ordinarie kommunfullmäktige börjar tisdagen den 11 juni kl. 09:00. Efter ordinarie sammanträde påbörjas budgetfullmäktige. Slut för dagen efter debatten om strategisk, finanspolitisk, personalpolitisk och hållbarhetspolitisk inriktning eller senast kl. 18.00 Tisdagens budgetfullmäktige innefattar: Presentation av dagordning, övriga formalia (tider mm.) Partiföreträdarnas inledningsanförande Debatt om strategisk, finanspolitisk, personalpolitisk och hållbarhetspolitisk inriktning Budgetfullmäktige fortsätter sedan onsdag kl. 09:00 med behandlingen av budgetens delar (se punkt 5 nedan). 2. Begränsning av talartid Partiföreträdarnas inledningsanförande: max 10 min Begränsning av talartid/målområden: Ordf., vice ordf., övriga partiers 1:a inlägg: 8 min. Grundregler: ordf., vice ordf. inleder Övriga inlägg: 3 min Replik: enligt tidigare, dvs. 1 min x 2 Obegränsat antal inlägg 3. Särskilda regler för ersättare: Ersättare som också sitter i en nämnds eller bolags presidie medges talartid + replikrätt vid det delområde som rör nämnden eller bolaget. Föranmälan ska ske till sekreteraren. Ersättaren har dock inte yrkande- eller instämmanderätt. 4. Lämna/återkomma till sammanträdet: Medges en gång. 5. Turordning budgetens delar: Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad Utbilda för ett livslångt lärande Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätorter och landsbygd Stödja individer och främja ett självständigt liv Möjliggöra en aktiv fritid

2019-05-10 Kommunfullmäktiges presidium Bo Frank (M) Cheryl Jones Fur (MP) Emelie Öberg (S) Gruppledarna/företrädare för partier i kommunfullmäktige Ulf Hedin (M) Martin Edberg (S) Conny Lindahl (SD) Johnny Werlöv (V) Andreas Olsson (C) Anna Zelvin (KD) Gunnar Nordmark (L) Magnus P Wåhlin (MP)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-05-28 208 Dnr 2019-00006 Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan för 2021 2022 Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige antar Blågröna Växjös (Moderaternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas) förslag till Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan 2021 2022. Förslaget innebär att skattesatsen för 2020 blir 20,19 procent. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Paragrafen justeras omedelbart. Reservation Socialdemokraternas och Vänsterpartiets ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Enligt 8 kap. 4 Kommunallagen ska alla kommuner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Kommunallagen föreskriver vidare i kap 8. 5 att Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska därvid alltid vara periodens första år. Yrkanden Oliver Rosengren (M) med instämmande av Eva Johansson (C), Catharina Winberg (M) och Anna Tenje (M): Kommunfullmäktige antar Blågröna Växjös (Moderaternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas) förslag till Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan 2021 2022. Förslaget innebär att skattesatsen för 2020 blir 20,19 procent. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2019-05-28 Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att arbetsutskottet beslutar enligt Oliver Rosengrens yrkande. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2019-05-28 223 Dnr 2019-00006 Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan för 2021-2022 Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige antar Blågröna Växjös (Moderaternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas) förslag till Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan 2021 2022. Förslaget innebär att skattesatsen för 2020 blir 20,19 procent. Reservation Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i kommunstyrelsen reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Enligt 8 kap. 4 Kommunallagen ska alla kommuner varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Kommunallagen föreskriver vidare i kap 8. 5 att Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska därvid alltid vara periodens första år. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 208/2019 föreslagit att kommunfullmäktige antar Blågröna Växjös (Moderaternas, Centerpartiets, Miljöpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas) förslag till Budget för Växjö kommun 2020 med verksamhetsplan 2021 2022. Förslaget innebär att skattesatsen för 2020 blir 20,19 procent. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 1 (2)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2019-05-28 Yrkanden Anna Tenje (M) med instämmande av Eva Johansson (C), Oliver Rosengren (M), Catharina Winberg (M), Ulf Hedin (M), Cheryl Jones Fur (MP), Gunnar Nordmark (L) och Magnus Wåhlin (MP): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2 (2)

BUDGET för VÄXJÖ KOMMUN 2020 MED VERKSAMHETSPLAN FÖR 2021 OCH 2022 Välfärden först. BILD 1

Kommunstyrelsens ordförande har ordet Växjö kommun har tack vare en ansvarsfull finanspolitik byggt upp robusta skyddsvallar genom 14 år av överskott i ekonomin. Det innebär att vi står bättre rustade än många andra kommuner när det nu blåser upp till storm. Vi behöver möta dessa utmaningar med proaktiva insatser och smartare arbetssätt. Därför vidtar vi under 2020 flera åtgärder för att bli en effektivare och mer kraftfull kommunkoncern för framtiden. En bra start i livet lägger grunden för starka individer och gör att vi slipper laga så många trasiga vuxna. Vi ska fortsätta vårt framgångsrika arbete med tidiga insatser i skolan och den långsiktiga prioriteringen av att höja skolresultaten. Under 2020 vill vi därför öka tillgängligheten till elevhälsan ytterligare, samtidigt som vi genomför en riktad kompetensutvecklingssatsning i syfte att öka lärare och pedagogers kunskap i att möta elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Skolan ska se alla. De kommande åren blir andelen äldre större och de i behov av omsorg fler. Det betyder att vi behöver bli tydligare i styrning och våra prioriteringar. Moderna arbetssätt och bättre styrning får mer gjort per minut, utan att medarbetarna behöver ta dubbla kliv i trapporna på väg till omsorgstagarna. Våra medarbetare är grundbulten i all kommunal verksamhet som bedrivs och utförs. Vi vill stärka Växjö kommun som hållbar och attraktiv arbetsgivare. Därför ökar vi nu fokus på att minska sjukskrivningarna med hälsofrämjande åtgärder. Genom att öka frisknärvaron kan vi få bättrade arbetsförhållande och ökad trivsel runt om på våra arbetsplatser. Europas grönaste stad ska fortsätta vara en förebild i hållbarhetsarbetet, utifrån alla tre hållbarhetsdimensioner; ekologisk, socialt och ekonomiskt. Med hållbarhetsprogrammet tar vi ett samlat grepp om hållbar tillväxt, minskade utsläpp, fler jobb, minskad segregation och ökad trygghet för alla Växjöbor. Anna Tenje (M) Kommunstyrelsens ordförande 2

Fem år i sammandrag Kommunkoncernen 2014 2015 2016 2017 2018 Årets resultat, mkr 124 5 1 261 285 424 Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr 2 321 2 395 3 722 4 006 4 412 Investeringar, mkr 1 686 789 1 171 1 574 1 159 Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskr. och finansnetto), % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m., mkr 4-6 26 39 1 96 101 71 93 90 Långfristig låneskuld, kr/invånare 71 823 72 552 72 596 69 931 67 780 Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) kr/ invånare Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) Antal tillsvidareanställda i kommunen (samt VKAB och Värends Räddningstjänst) 26 687 27 182 41 588 43 993 47 667 15,7 15,7 23,2 25,0 26,6 6 475 6 625 6 807 7 089 7 220 Antal invånare 31/12 86 970 88 108 89 500 91 060 92 567 Kommunen 2014 2015 2016 2017 2018 Årets resultat, mkr 42 82 139 159 108 Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr 1 013 1 165 1 369 1 547 1 674 Bruttoinvesteringar, mkr 313 268 248 294 335 Förändring av skatteintäkter, statsbidrag och skatteutjämning, exklusive jämförelsestörande poster, % Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. finansnetto), exklusive jämförelsestörande poster, % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m.,exklusive jämförelsestörande poster Soliditet, (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), % 4 1 5 6 4 6 0 3 6 8 99 98 96 95 99 19,7 20,3 25,8 26,1 28,0 3

Vart gick skatten 2018? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på 30 000 kr/mån. Per år är inkomsten 360 000 kronor och 20,19% skatt till Växjö kommun uppgår till 72 683 kronor. Skattefinansierad verksamhet Netto kostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kronor Äldre- och handikappomsorg 1 516 363 30,4 22 068 Grundskola och skolbarnomsorg 1 184 228 23,7 17 234 Förskola 632 131 12,7 9 200 Individ- och familjeomsorg 364 858 7,3 5 310 Gymnasieskola 357 997 7,2 5 210 Kultur- och fritidsverksamhet 251 877 5,0 3 666 Kommungemensamma kostnader 133 732 2,7 1 946 Stadsbyggnad, gator, parker 129 171 2,6 1 880 Årets överskott 108 235 2,2 1 575 Miljö- och samhällsskydd 84 263 1,7 1 226 Försörjningsstöd 71 343 1,3 1 038 Politisk verksamhet 49 224 1,0 716 Arbetsmarknadsåtgärder 33 744 0,7 491 Vuxenutbildning 26 172 0,5 381 Färdtjänst, flyg 25 949 0,5 378 Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg 19 177 0,4 279 Biogas, vattenkraft 5 860 0,1 85 Summa 4 994 324 100,0 72 683 4

Befolkningsutveckling Under 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Under 2018 fortsatte befolkningen i riket att växa och utgjorde vid årsskiftet drygt 10 230 000 personer. I Kronobergs län steg invånarantalet med nära 2 400 personer. I Växjö kommun har befolkningsutvecklingen legat på en jämn och hög nivå under den senaste tioårsperioden och under 2017 nådde Växjö kommun 90 000 invånare. Befolkningstillväxten i kommunen har varit fortsatt hög under 2018 även om den bromsat in något jämfört med 2017 års mycket starka tillväxtsiffror. Folkmängden var vid årsskiftet 92 567 personer vilket innebar en ökning med 1 507 personer eller 1,65 procent under 2018. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Tillväxtsiffran för 2018 (+1,65 procent) är den fjärde största relativa folkökningen i kommunen sedan 1972. 2018 års starka siffror innebär också att Växjö stod för nästan 64 procent av den totala befolkningsökningen i Kronobergs län. Växjö kommun gick under året också förbi Karlstad kommun befolkningsmässigt och placerar sig nu som den tjugoandra största kommunen i riket. Växjö kommuns tillväxt kan tillskrivas flera olika faktorer som bland annat ålderssammansättning, höga invandringstal, nyföretagande, eftergymnasial utbildning, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, och hälsa. En stark befolkningstillväxt innebär även utmaningar för bland annat kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och 16-24 år och färre i åldersgrupperna 25-64 år och över 65 år. I den yngre åldersgruppen sker en tydlig inflyttning till Växjö för att utbilda sig på universitetet. Många flyttar sedan från Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock vara missvisande i universitetsstäder. Växjö kommun har växt med drygt 1 100 personer per år sedan 2010. Det finns tecken som pekar på att befolkningstillväxten kan ligga kvar på en hög nivå under de närmaste åren för att senare gå tillbaka mot det historiska genomsnittet i slutet av prognosperioden. Under 2018 färdigställdes 1 567 nya bostäder i kommunen. Det är den högsta siffra som uppmätts sedan 1975. Under 2019 beräknas bostadsbyggandet falla tillbaka något och antalet färdigställda lägenheter förväntas bli cirka 700-800 st. Tillväxten av antalet lägenheter förväntas vara starkare i början av prognosperioden för att gå ner mot en mer genomsnittlig nivå mot slutet. Prognos befolkningsförändring År 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Folkmängd 93 911 95 295 96 765 98 080 99 343 100 460 101 456 102 346 103 200 104 014 104 790 105 527 Födda 1 126 1 159 1 180 1 198 1 213 1 225 1 233 1 237 1 240 1 241 1 242 1 243 Döda 741 748 755 762 769 777 786 794 804 814 824 834 Födelsenetto 385 411 425 436 444 448 447 443 436 427 418 409 Inflyttande 5 707 5 779 5 914 5 823 5 825 5 734 5 660 5 595 5 595 5 595 5 595 5 595 Utflyttande 4 749 4 806 4 869 4 944 5 005 5 065 5 111 5 148 5 177 5 208 5 238 5 267 Flyttningsnetto 958 973 1 045 879 820 669 549 447 418 387 357 328 Folkökning 1 343 1 384 1 470 1 315 1 264 1 117 996 890 854 814 775 737 5

Inledning Hållbara Växjö 2030 Växjö kommuns budget är både förvaltning och förändring. Ledarskap är långsiktigt och vi behöver med uthållighet svara på hur vi ska hantera samhällsutvecklingen för att den ska bli till gagn för Växjöborna. Vår strategiska inriktning handlar om att förtydliga i vilket sammanhang budgeten är framarbetad samt ge svar på de utmaningar vi ser både på lång och kort sikt. Växjö ska vara en förebild för det hållbara samhället. Våra utsläpp minskar samtidigt som ekonomin växer; utanförskapet pressas tillbaka och jämställdheten förbättras när nyanlända kvinnor går till jobbet; fler har råd med klimatsmarta val när lön ersätter bidrag; att tillvarata olikheter får såväl människor som ekonomin att växa; klimatavtrycket blir lättare när företag ser att energieffektiva investeringar och innovationer lönar sig. Växjö ska visa att växande ekonomi, sjunkande utsläpp och god sammanhållning hänger ihop. Hållbarhetsarbetet ska stärka alla tre dimensioner: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Växjös invånare har stor kunskap om det hållbara samhället och tar ett eget ansvar genom förändrade levnadsmönster så att omställningen får verklig kraft. Tillsammans arbetar vi för en hållbar framtid. Ekonomin mattas av efter flera år i högkonjunktur. Bostadsmarknaden har svalnat sedan en tid tillbaka och arbetslösheten har bitit sig fast på relativt höga nivåer. Jämfört med den senaste konjunkturtoppen 2007, är det en betydligt större andel av de som är arbetslösa som också står långt ifrån arbetsmarknaden. Situationen försvåras av att det under en lång tid funnits brister i integrationspolitiken, och att många nyanlända därför står långt ifrån egen försörjning. För att stärka den sociala sammanhållningen behövs en inkluderande arbetsmarknad. Höga placeringar på flertalet rankingar ger oss fördelar, men konkurrenskraften beror också på grundläggande samhällsservice som inte alltid speglas i mätningar. För att säkerställa tillgång till skola, infrastruktur och en välfärd att lita på, behövs välavvägda prioriteringar. Vissa investeringar kan behöva vänta, medan kärnuppdraget prioriteras. I första hand behöver vi säkerställa vårt uppdrag om hållbar tillväxt och tillgänglig välfärd, därför ställs det särskilt höga krav på fasthet i den ekonomiska politiken. Världen präglas av globalisering, urbanisering och digitalisering. Tre omvälvande förändringar som var och en för sig, och än mer tillsammans, för med sig såväl möjligheter som utmaningar. Inte minst kan förändringarna bidra positivt till att möta klimathotet, som fortsatt är överhängande. Kommunen spelar en viktig roll i att öka beredskapen i hela samhället inför olika säkerhetshot. Vår region är särskilt känslig för omvärlden. I en liten, öppen ekonomi som den svenska märks en orolig omvärld och protektionistiska vindar. För ett exportberoende län som Kronoberg blir känsligheten än mer påtaglig. Kronobergarna står för högst exportvärde per invånare. Samtidigt som vår ekonomi står på en robust grund av traditionell industri, förädlande av naturresurser och den småländska företagarandan, växer Växjö som en grön knytpunkt för logistik, ett kluster för tech-branschen och en katalysator för nya jobb i tjänstesektorn. Sammanhållning och kompetensförsörjning går hand i hand. Ska vi klara att ställa om från hot till möjlighet, behövs nya metoder. Reformer inom ramen för Växjölöftet har lagt grunden för 6

en vuxenutbildning där jobb står i fokus och resurserna går till resultat. För att gjuta samman tillväxt och arbetskraft gör vi investeringar i Växjöborna, från förskolan till vuxenutbildningen. En modern kunskapsskola för alla ska rusta barn och unga för att ge sig ut i ett långt och mer rörligt arbetsliv, där många någon gång kommer ha ett jobb som vi idag inte kan föreställa oss än mindre planera för. Vi ska arbeta beslutsamt för att minimera vår miljöpåverkan och göra vår värld grönare. När världsledare prioriterar ner globala klimatåtaganden, får det lokala ledarskapet stiga fram. Ledartröjan bärs av Växjö och många andra kommuner runt om i världen, i flera internationella samarbeten. Klimatpåverkan måste begränsas för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Genom att minska kommunens ekologiska fotavtryck tar vi ansvar för att vi inte lever över jordens tillgångar. Grunden för sammanhållning läggs med trygghet. Jobb med en egen inkomst, studiero och skickliga lärare i barnens klassrum och en säker väg hem på kvällen för alla är delar av den trygghet Växjöborna inte bara ska uppleva, utan också ha. Växjöborna ska känna sig, och vara, trygga i hemmet, på sin arbetsplats, i det offentliga rummet och på alla mötesplatser. Vårt mål är ett Växjö där alla Växjöbor växer, utvecklas, älskar och lever utifrån sina egna önskemål och individuella förutsättningar, som inte begränsas eller hindras av andras föreställningar om individens tillhörighet och bakgrund. Där olikheter tillvaratas växer såväl människorna som ekonomin. Samhällets synliga och osynliga dörrar ska vara lika öppna för hetero-personer som för HBTQ-personer, liksom för män och kvinnor och för Växjöbor med olika bakgrund eller som bor i olika delar av kommunen. Växjöbor i exempelvis Lammhult, Åryd, Kalvsvik och Kärr utanför Värends Nöbbele ska känna att välfärden är trygg och tillgänglig. Det är en förutsättning för att hålla ihop stad och landsbygd. Ingen kan hindras från att flytta till en stad, men de som vill bosätta sig på landet bör ges möjlighet att göra det med tydliga mål för bostadsbyggandet och kommunikationer i hela kommunen. Förändring kan och bör inte mötas med motstånd, utan med lösningsorienterat ledarskap. Liksom samhället på det hela taget blivit bättre över tid, kan vi också nu använda lokala reformer och kraften i vår gemenskap för att bli starkare tillsammans. Växjö kommun ska ta tillvara erfarenhet, kunskap och förmåga som finns hos olika Växjöbor. Vår uppgift är att ge varje Växjöbo förutsättningar att bygga sin egen och vår gemensamma framtid efter bästa förmåga. 7

Finanspolitisk inriktning Robusta skyddsvallar inför nästa lågkonjunktur En lång tid av ordning och reda i ekonomin ger Växjö goda förutsättningar att klara de kärva tider som nu på allvar inleds. Under den senaste rullande femårsperioden (2014-2018) överträffades överskottsmålet med 308 mkr eller 1,4 procentenheter. Totalt finns ett överskott på 1 314 mkr. Växjö kommun påverkas av omvärlden och budgetarbetet har därför flera inslag av osäkerhet. Ambitionen är att minimera antalet antaganden och budgetera på robust grund. Ett långsiktigt och tydligt ramverk för budgetprocessen beslutas under 2019. Ramverket kommer reglera hur budgetprocessen, budgetfullmäktige och årsredovisning ska utformas. Arbetet med att ta fram ett budgetramverk ska också inkludera revidering av befintliga riktlinjer för internbudget, nämndernas hantering av eget kapital och ekonomisk styrning. Två omvärldsfaktorer med särskilt stor osäkerhet och risk för ekonomisk påverkan är merkostnader för asylsökande och nyanlända i skolan som inte kompenseras av staten, samt merkostnader till följd av strängare bedömning för personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), i väntan på ny lagstiftning. Merkostnader för asylsökande och LSS ska följas upp i årsredovisning. 1. Överskottsmål Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning. Varsamhet med Växjöbornas skattepengar och fokus på kärnuppdraget Sveriges kommuner och landstings (SKL) senaste bedömning för den offentligfinansiella utvecklingen i Sveriges kommuner är att det saknas cirka 35 miljarder kronor i slutet av mandatperioden. Andra bedömningar pekar i samma riktning. Riksrevisionen påtalade nyligen att regeringen bedömer att kommunerna behöver ytterligare 200 miljarder kronor till år 2030. Konjunkturinstitutet visar på motsvarande sätt att statsbidragen skulle behöva öka med över 500 miljarder kronor till 2040. Statsbidragen skulle då behöva öka med i genomsnitt nära 25 miljarder kronor per år till 2040, vilket historiskt sett bara skett vid enstaka tillfällen. Om statsbidragens andel av kommunsektorns ekonomi istället ska hållas oförändrad, skulle kommunalskatterna behöva höjas med 15 öre per år till 2040. Svensk och internationell forskning visar att en sådan ökning skulle innebära betydande sysselsättningsförluster. Kommunalskatterna är redan på rekordnivåer. LO har gått så långt som att föreslå ett skattestopp för kommunerna. SKL bedömer att kommunskatterna behöver höjas med över en procentenhet om gapet ska slutas den vägen. Det innebär tusentals kronor i höjd skatt för ett vanligt hushåll. Växjö kommun står väl rustat: efter 14 år i rad haft överskott, presenterar vi härmed ytterligare en budget i balans. Samtidigt behövs en genomgripande översyn av hur Växjöborna kan få mer välfärd för varje skattekrona. Kommunkoncernen undersöker grundligt var vi inte tillräckligt väl tillvaratar de resurser som finns. Det reala skatteunderlaget bedöms minska till en tillväxt under en procent under kommande år, vilket understryker behovet av att ompröva utgifter som inte tjänar Växjöborna i deras vardag. Översynen ska drivas centralt och omfatta hela koncernen, beprövad erfarenhet från andra 8

kommuner eller internationella exempel ska användas, och förtjänsterna med ny teknik bättre tillvaratas. SKL bedömer att en rad lågt hängande automatiseringar och digitaliseringar kan frigöra miljarder i kommunsektorn, vilket för Växjös del kan innebära flera miljoner. Digitaliseringen ska i första hand bidra till att trygga välfärdens finansiering genom en effektiv kommunkoncern. E-tjänster till Växjöborna kan vara en konsekvens av digitala flöden. Åtgärder som ökar produktiviteten prioriteras. Det kärva ekonomiska läget gör att utgångspunkten för kommunens alla verksamheter blir att ambitionshöjningar finansieras med egen omställning eller nya prioriteringar. Det utrymme som finns behöver dels täcka demografiförändringar och dels finansiera ett snävt urval av strategiska investeringar för att stärka Växjös förutsättningar över lång tid. Effektivitetsmålet följs upp för hela koncernen och för varje process. Kärnuppdraget ska prioriteras. Alla nämnder och styrelser behöver prioritera om resurser till välfärdens kärna. Administrationen ska minska, externa samarbeten och internationell samverkan ska omprövas, och destinationsverksamheten ska minska i omfattning. Exempelvis ska Växjö kommun inte äga eller driva Växjö & Co, kommunstyrelsen se över medlemskap i olika organisationer och avtal omförhandlas. Upphandlingskompetensen ska öka i hela kommunkoncernen. Måltidsorganisationen ska minska matsvinnet och effektivisera inköpen. 2. Effektivitetsmål Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer. Säkrat pensionsåtagande och trygga investeringar i en växande kommun Växjöbornas skattepengar är inget riskkapital. En reviderad finanspolicy ska säkra att placeringar får långsiktig och trygg avkastning. Kommunens bolag får långsiktiga avkastningskrav med den nya bolagsstrategin, som även ger nya ägardirektiv om bland annat hållbarhetsarbetet. Även delägda bolag behöver effektivisera sin verksamhet. Det är välkommet att Kommuninvest beslutat att prioritera lägre räntor före utdelning; planeringsförutsättningarna förbättras med varaktigt lägre kapitalkostnader, än med oberäkneliga och stora engångsintäkter. Skogen är en långsiktig resurs för såväl ekologisk hållbarhet som ekonomisk avkastning. Den årliga avkastningen av försåld skogsråvara ska föras till kommunens gemensamma finansiering. Växjö har förbättrat soliditeten och har en god likviditet, men behöver förstärka långsiktigheten i planering och styrning av investeringarna. I fullmäktiges budget för 2021 ska en politiskt behandlad investeringsplan biläggas. Bolagen ska strama åt köp av marknadsföring, men öka intäkterna för försäljning av exponering till privata företag eller andra organisationer; namnrättigheterna till bland annat Araby Park Arena och Tipshallen ska säljas. Pensionsåtagandet fullfonderas från och med 2020. Pensionsskulden synliggörs i balansräkningen och redovisas därmed i enlighet med hur företag och flera andra kommuner gör, samt en statlig utredning rekommenderat. Fullfonderingen innebär att överskottsmålet och andra värdesäkrande åtgärder behöver ses över för en långsiktigt trygg finansiering av pensionsförpliktelserna. 9

Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Budgetramverk, med revidering av Inom ram Kommunstyrelsen internbudgetregler, riktlinjer för hantering av nämndernas eget kapital och långsiktig finansiell planering, ska beslutas innan 2020 Välfärdens långsiktiga finansiering ska 15 mkr Alla nämnder och styrelser tryggas med ökade samordningsvinster och/eller konkurrensutsättning av stödjande funktioner (produktivitetsökning) Välfärdens långsiktiga finansiering tryggas 24 mkr Alla nämnder och styrelser med prioritering av kärnuppdraget Minska matsvinn, utökad definition av närproducerad mat och förbättrad upphandling Bolagsstrategi, med skärpt koncernstyrning, långsiktiga avkastningskrav och nya ägardirektiv, ska beslutas innan 2020 (effektivisering) 8 mkr (effektivisering) Kommunstyrelsen Inom ram Kommunstyrelsen Ny finanspolicy 3 mkr (intäktsökning) Kommunstyrelsen Delägda bolag bör beläggas med Intäktsökning Kommunstyrelsen effektiviseringskrav om 1-2 procent Förstärkning av beställarkompetensen Inom ram Alla upphandlande nämnder och styrelser Pröva möjligheterna att minska kostnaderna genom att införa dynamiska inköpssystem i fler upphandlingar Inom ram Kommunstyrelsen Stramare policy för köp av marknadsföring från bolagen Besparing i politisk organisation och verksamhet 0,5 mkr (besparing) Bolagen 2 mkr (besparing) Alla styrelser och nämnder 10

Personalpolitisk inriktning Attraktiv arbetsgivare med fungerande kompetensförsörjning Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på Sveriges kommuner. Fram till 2025 behöver antalet sysselsatta i kommuner och regioner öka med 124 000 personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala nettoökningen av sysselsättningen fram till 2025 beräknas vara cirka 207 000, varför kommuner och regioner skulle behöva rekrytera 60 procent av den ökade nettosysselsättningen som prognosticeras. Det kan jämföras med att 30 procent gick till sektorn under det senaste decenniet. Det är inte realistiskt att andelen skulle fördubblas, vilket ställer en rad krav på omställning, men rekrytering blir oaktat det en nyckelfråga för att klara Växjöbornas välfärd. Digitaliseringen kan underlätta kompetensförsörjningen och befria medarbetare från vissa arbetsuppgifter. Det är därför särskilt prioriterat att stötta digitaliseringen där rekryteringen är svårast och pensionsavgångarna är störst. Att vara en modern och attraktiv arbetsgivare är nödvändigt och ställer krav på kommunkoncernen som arbetsgivare. Växjö kommun, dess bolag och förvaltningar, ska genomsyras av en tydlig värdegrund som tillsammans med personalpolitiken främjar högre frisktal och ett hållbart arbetsliv. Detta görs genom en sammanhållen personalpolitik, som leder till stärkta karriärmöjligheter inom hela kommunkoncernen, gemensamma kompetensförsörjningsplaner och kompetensprofiler. Förhandling, internutbildning, prestation, personalförsörjning och successionsplanering ska ses som en helhet. Alla yrken i Växjö kommun ska möjliggöra karriärvägar och den oförklarade löneskillnaden ska vara noll (0). Drivna och skickliga medarbetare ska uppmärksammas. Individuell lönesättning ställer höga krav på skickligt ledarskap genom hela organisationen. Mångfald och öppenhet ska genomsyra personalpolitiken. Stora pensionsavgångar och hög konkurrens vid rekrytering ställer kommunen inför utmaningar. Rekryteringscenter är betydelsefullt för en god chefsförsörjning. 1. Arbetsgivarmål Årsgenomsnittet av medarbetarupplevelsen enligt temperaturmätaren ska vara minst 4,5 Hållbart arbetsliv och friska medarbetare Om fler går upp i arbetstid från i snitt 91 till 95 procent av heltid skulle behovet minska med 59 000 personer. Gradvis framflyttad pensionsålder med två år minskar rekryteringsbehovet med 50 000 personer. För att klara fler arbetade timmar och förlängt arbetsliv, krävs bättre hälsa och ökad trivsel i arbetet. Det ska vara utmanande och utvecklande att arbeta i Växjö kommun. Samtidigt som vi arbetar med kompetensförsörjning och nyrekrytering, behöver kompetensutveckling ges utrymme och de befintliga medarbetarna tas tillvara. Personalen ska ha nära till sin närmste chef och ledarskapet på alla nivåer ska utvärderas centralt. Temperaturmätaren är en modernisering av medarbetarbarometern, som kontinuerligt följer upp medarbetarnas upplevelse av arbetet, arbetsplatsen och arbetsgivaren utifrån värdegrunden. Temperaturmätaren har utvärderats och utvecklats för att ge en bättre bild av arbetsmiljön. Resultatet från mätningarna ska tillvaratas i det kontinuerliga kvalitetsarbetet på varje enhet och förvaltning. 11

Sjukfrånvaron ger ohälsa för vår personal och ineffektivt resursutnyttjande. Vård, skola och omsorg är särskilt belastade. Ett långsiktigt arbetsmiljömål om att till slutet av mandatperioden sänka sjukfrånvaron med en procentenhet kräver ett uthålligt arbete och en väl genomarbetad strategi. Låg sjukfrånvaro är i första hand en fråga om medarbetarnas välmående, men när målet nås skulle dessutom kostnaderna för sjukfrånvaro minska väsentligt resurser som istället kan gå till Växjöbornas välfärd. De förebyggande åtgärderna, proaktivt rehabiliteringsarbete, ska intensifieras för att minska antalet sjukdagar med minst en dag per snittanställd. Aktuell forskning visar att sjukskrivning inte leder till minskad ohälsa senare, utan istället riskerar det omvända. Ökad frisknärvaro är betydelsefullt för ett hållbart arbetsliv. En översyn av åtgärderna mot sjukskrivning ska göras, och bland annat innefatta riktade insatser mot sjuktyngda grupper och en utredning av ifall medarbetarna ska anmäla sig till, och få rådgivning av, vårdpersonal vid sjukdom. 2. Arbetsmiljömål Sjukfrånvaron i andel av tillgänglig ordinarie arbetstid ska minska, och 2022 vara högst 5 procent Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Program för frisknärvaro, för att minska 1 mkr (besparing) Alla styrelser och nämnder sjukfrånvaron med en dag per snittanställd Anta en digitaliseringsstrategi med fokus på Inom ram Kommunstyrelsen inre effektivitet i kommunkoncernen, förbättrad arbetsmiljö och att minska rekryteringsbehovet av bristyrken Utreda om sjukanmälan ska göras till vårdpersonal, som också kan ge rådgivning Inom ram Kommunstyrelsen Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt lokal barometer Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) Nyckeltal för effektivitet 12

Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och fungerande arbetsmarknad Strategisk riktning Växjö kommun är inte bara motorn för vår egen region, utan är också en förebild för offensiv, lokal arbetsmarknadspolitik och gott företagsklimat. Genom att fortsätta investera i Växjöbornas arbetskraft och stärka matchningen till både näringsliv och offentlig sektor behåller vi ett starkt näringslivsklimat och får fler Växjöbor i jobb. Med rätt stöd och tydliga krav på varje Växjöbo kan bidragen fortsätta minska, samtidigt som kompetensförsörjningen säkras. Fler i egen försörjning och färre med bidrag, är en förutsättning för att finansiera en trygg välfärd. Därför är nya steg mot full sysselsättning ett överordnat mål. Integrationen är en av vår tids ödesfrågor och vår förmåga att lyfta nyanlända och utrikesfödda ur utanförskap, till samhällsgemenskap, avgör våra möjligheter att behålla vår styrkeposition. Flera företag hindras från att växa för att de saknar rätt kompetens och misslyckas med rekryteringar av nya medarbetare. Alla förvaltningar och bolag ska bidra till att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för Växjöbor i utanförskap, exempelvis med praktikplatser eller subventionerade anställningar. Växjö kommun ska gå före i att tillvarata kompetensen hos personer med funktionsvariation. Växjölöftet är Växjös samlade svar för fler i arbete, bättre kompetensförsörjning och ett starkt näringsliv. Samtidigt som kompetensförsörjning, etablering och omställning ges bättre förutsättningar i vår reformerade vuxenutbildning, behöver förutsättningarna för yrkesinriktad utbildning tryggas. För att fler nyanlända snabbare ska bli nyanställda behövs särskilt kombinationer av yrkesutbildning och svenskundervisning. Växjöbor som behöver försörjningsstöd för att de saknar kvalifikationer som efterfrågas på arbetsmarknaden omfattas av den lokala, utökade utbildningsplikten och ska gå reguljär utbildning. Fler jobb förutsätter växande och nya företag. Växjö behöver fortsätta utveckla sina starka sidor inom grön tech, logistik och tillverkningsindustri, samtidigt som vi fångar upp den snabba tillväxten inom tjänstesektorn och besöksnäringen. Linnéuniversitetet spelar en viktig roll för kompetensförsörjning och kommunens attraktivitet. Civilingenjörsutbildningen kommer äntligen till Växjö start hösten 2020 och är betydelsefull för den lokala arbetsmarknaden. Den nya visionen för Universitetsstaden Växjö utarbetas med relevanta samarbetspartners och ska antas under 2020. Näringslivsavdelningen bör i första hand fokusera på att identifiera och minimera hindren kommunen skapar för näringslivet. Myndighetsutövningen gentemot företag underlättas med digital tillståndsguide och alla företagskontakter ska servicesäkras. Kompetensförsörjning inryms i Arbete och välfärds uppdrag, och genomförs i samverkan med andra inom ramen för Växjölöftet. Mål 1. Nya steg mot full sysselsättning 2. Växande näringsliv 3. Snabbare etablering för nyanlända 13

Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Servicesäkra kontakten med företag om myndighetsutövning. Inom ram Samtliga myndighetsutövande nämnder och styrelser Se över avgiftsregelverk för tillstånd och tillsyn. Inom ram Samtliga myndighetsutövande nämnder och styrelser Anta nytt näringslivsprogram Inom ram Kommunstyrelsen Anta vision för Universitetsstaden Växjö Inom ram Kommunstyrelsen, Videum Förtydliga ansvarsfördelning inom kompetensförsörjning och näringslivsfrämjande åtgärder 1,4 mkr (effektivisering) Kommunstyrelsen, Nämnden för arbete och välfärd Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) b) Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd c) Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta eller studera, andel (%) d) Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (%) a) Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare b) Företagsklimat enl. Svenskt Näringsliv, ranking c) Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt, NKI a) Avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64 år, andel (%) b) Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) c) Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år Nyckeltal för effektivitet Kostnad utbetalt ekonomiskt bistånd kr/inv Nettokostnad arbetsmarknadsåtgärder kr/inv Kostnad komvux, kr/heltidsstuderande Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr/inv Kostnad svenska för invandrare, kr/inv 14

Utbilda för ett livslångt lärande Strategisk riktning Prioriteringen av barn och ungas utbildning är långsiktig. Vi ska ha tydligt kunskapsfokus där lärarnas och ledarskapets kompetens och engagemang är avgörande. Alla skolor i hela Växjö kommun ska uppfylla skollagens krav på kvalitet och trygghet. Resurser till undervisningen tillförs i fyra steg under mandatperioden, med målet att elevpengen till undervisning ska nå genomsnittet bland de fem kommuner med bäst skolresultat i vår kommungrupp. Utbildningsnämnden ska prioritera att elevpengen går till undervisning. Skolans koppling till arbetsmarknaden behöver bli tydligare och elevernas företagsamhet ska uppmuntras. Studie- och yrkesvägledning är viktigt genom hela skolgången, och ska upplysa om bristyrken och arbetsmarknadens förutsättningar. Att driva UF-företag ska vara praktiskt möjligt för alla gymnasieelever. Skolan ska främja kreativitet och välbefinnande, genom fysisk aktivitet, estetik och kultur. I våra skolor ska barn och ungdomar känna trygghet och finna studiero för att utvecklas utifrån sin egen förmåga. Växjös beslutsamma arbete med tidiga insatser behöver fortsätta och utvecklas. Mångfald bland skolor skapar möjligheter för individuell anpassning. Genom att möta alla elever utifrån deras förutsättningar bygger vi starka barn och ungdomar redo att möta framtidens samhälle och arbetsmarknad. Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem bland unga. Tillgängligheten till elevhälsan behöver fortsätta öka. All skolpersonal ska kompetensutvecklas för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Vi vill ständigt höja kunskapsresultaten och möjliggöra för att fler ska bli behöriga till gymnasiet. För att åstadkomma detta krävs hårt arbete, mer tid för kunskap och rätt stöd i rätt tid. Sommarskola erbjuds därför även för gymnasieelever. Behoven bland eleverna växer, samtidigt som en hårdnande konkurrens vid rekrytering av nya medarbetare ställer krav på kompetensförsörjning och att tillvarata våra lärares kompetens och erfarenhet. Fler invånare skapar ett ökat behov av fler skolor och förskolor. I takt med att tekniken får en allt mer betydande roll på såväl arbetstid som fritid, behöver möjligheterna utvinnas ur utvecklingen. Med mer matematik och programmering i skolan blir ny teknologi ett redskap i vår tjänst, istället för en skrämmande utmaning. Satsningar på digitala hjälpmedel i skolan behöver därför fortsätta och medarbetarna utbildas för att tekniken ska bli ett redskap för ökad måluppfyllelse. Ledarskapet i skolan är av stor betydelse för de pedagogiska förutsättningarna och arbetsmiljön. Allt börjar med en bra lärare och vi måste därför hela tiden arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Rektorernas pedagogiska ledarskap är centralt för en fungerande skola. Flera av de nyanlända eleverna har en begränsad skolbakgrund. Det är angeläget att utveckla former för effektiv inkludering där de utvecklar nätverk, tränas i det svenska språket och lär känna den nya kulturen som de och deras föräldrar möter. Boendesegregationen är en utmaning för skolan. För att minska de negativa effekterna behövs fortsatt blandad bebyggelse, samtidigt som vi följer nationella regler om aktivt skolval. 15

Mål 1. Fler barn och elever ska utmanas i sitt lärande och nå kunskapsmålen 2. En mer likvärdig skola som ger goda möjligheter att lyckas oavsett bakgrund Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Se över möjligheterna för att införa praktik Inom ram Utbildningsnämnden även på teoretiska gymnasieprogram Öka antalet organiserade rörelseaktiviteter, Inom ram Utbildningsnämnden utanför undervisningstid, på alla grundskolor Kompetensutvecklingssatsning på att bemöta elever med neuropsykiatrisk funktionsvariation Inom ram Utbildningsnämnden Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) b) Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) a) Andelen nyinvandrade elever som når gymnasiebehörighet av det totala antalet nyinvandrade elever i åk. 9 b) Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun procentenheter c) Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun, procentenheter d) Elever i åk. 9. genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde lägeskommun, meritvärdespoäng Nyckeltal för effektivitet Referenskostnad grundskola, kr/elev Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/elev Referenskostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev Referenskostnad grundskola, kr/elev Nettokostnad grundskola åk 1-9, kr/elev Referenskostnad gymnasieskola, kr/elev Nettokostnad gymnasieskola, kr/elev 16

Utveckla och förvalta en växande och trygg stad, tätorter och landsbygd Strategisk riktning Växjö växer och vi ska fortsätta vara en kommun bland Sveriges främsta när det gäller nyproduktion av bostäder. Den nya utvecklingsstrategin slår fast att hela Växjö kommun ska utvecklas med tydliga kommunala kärnor i de större tätorterna, som säkrar landsbygdens tillgång till välfärd och service. För att möta bostadsbrist och skapa goda förutsättningar för målet om 100 000 invånare behöver vi bygga mer, högre och snabbare i alla olika upplåtelseformer. Förtätning behöver göras med hänsyn till grönstrukturprogrammet, genom att framhäva och tillgängliggöra befintliga och nya park-, spontanoch grönytor, för att skapa en trivsam tillvaro i hela kommunen. Växjö kommuns träbyggnadsstrategi är tillsammans med transportplanen viktiga instrument i en hållbar stadsplanering. Varutransporter i Växjö centrum ska samordnas. Fungerande infrastruktur är grunden för rörlighet och en förutsättning för hållbar tillväxt. Modern pendling underlättas med såväl lokala och regionala tåg och bussar som pendlarparkering. Den regionala infrastrukturen behöver förbättras. Dubbelspår på Kust till Kust-banan, i första hand till Alvesta, skulle förstärka arbetsmarknadsregionen. Cykelinfrastruktur ska fortsätta utvecklas och byggas ut. En bred parkeringsöversyn ska genomföras och inkludera nytt parkeringshus, ny zonindelning och avgiftsanpassning till jämförbara städer. Växjö ligger i det nationella toppskiktet för fibertillgång med 94,5 procents bredbandstäckning med 100 Mbit/s, men en fortsatt utbyggnad är prioriterat, och en viktig del av arbetet för fler jobb i hela kommunen och att det ska vara enkelt och attraktivt att bo på landsbygden och i kommunens samtliga tätorter. En hållbar kommun kräver att segregationen pressas tillbaka. En stor grupp Växjöbor med svag etablering på bostadsmarknaden, särskilt de med låg inkomst, unga och/eller nyanlända, ställer krav på nya lösningar. Bostadsbolagen ska eftersträva att etableringsboenden, för anvisade enligt bosättningslagen, finns i olika delar av kommunen och undvika segregerade områden. Nya områden ska planeras med blandade upplåtelseformer och förhållandet mellan olika ägandeformer i befintliga områden ska stärka integrationen. Samverkan med polisen och andra myndigheter är viktigt för att säkerställa trygghet i hela Växjö kommun. Särskilt utsatta områden prioriteras. Nämnden för arbete och välfärd ska förbättra samordningen av fältverksamhet, mobila team, mötesplatser och annat områdesbaserat arbete för trygghet och mot utanförskap. Kommunens bolag får ansvaret för att arrangera och utveckla trygghetsvandringar, exempelvis nattvandrande föräldrar och föreningar, i sina bostadsområden. Privata fastighetsägare ska erbjudas samarbete för att på ett effektivt sätt täcka in större områden. Särskilt prioriterat är vuxennärvaron på helger och lov. Växjös tillväxt ställer krav på nya sätt att finansiera och utveckla lokaler för kommunala ändamål. Underhålls- och hyreskostnader förväntas öka när skolor byggs, byggs ut och byggs om. Lokalförsörjningsprocessen behöver förbättras, nya verksamhetslokaler fylla fler funktioner och i större utsträckning finansieras med exploateringsvinster, och beläggningsgraden i befintliga lokaler ska öka. VöFAB ska ta ett större ansvar för lokalförsörjningen i koncernen, och finansiera det inom befintlig budget utan ytterligare hyresbelastning. Kommunens samlade verksamhet ska vara miljösmart och under 2020 ska kommunkoncernen bli fossilbränslefri enligt miljöprogrammet. 17

Tekniska förvaltningen ska ställas om från egen regi till upphandling och uppföljning. I ett första steg konkurrensutsätts teknisk produktion och grönyteskötsel. Det innebär även en avveckling av förrådsverksamheten. Rörnätsunderhållet överförs till VA-avdelningen och kvarstår i egen regi. Återbruksbyn ska på sikt drivas av externa samarbetspartners. Mål 1. Bättre fungerande och mer miljösmart samhällsplanering 2. Fler bostäder och minskad segregation 3. Ökad trygghet i hela kommunen Prioritering och utveckling Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Alla förvaltningar och bolag ska vara Inom ram Alla nämnder och styrelser fossilbränslefria 2020 Anta reviderat landsbygdsprogram Inom ram Kommunstyrelsen Översyn av parkeringsavgifter och 15 mkr (intäktsökning) Tekniska nämnden zonindelning Söka stadsmiljöavtal för bussfil på Inom ram Tekniska nämnden Sandsbrovägen Söka stadsmiljöavtal för samordnade Inom ram Tekniska nämnden varutransporter i centrum Förstärk samordningen av fältverksamhet, mobila team, mötesplatser och annat områdesbaserat arbete. Inom ram Nämnden för arbete och välfärd, Utbildningsnämnden, Utför trygghetsvandringar, exempelvis nattvandrande föräldrar och föreningar. Sök samarbete med privata fastighetsägare. Mer effektiv lokalförsörjningsprocess i kommunkoncernen och ökad beläggningsgrad i offentliga lokaler. Bredda enprocentsmålet för offentliga lokaler till att gälla både konstnärlig utsmyckning och arkitektonisk utformning Ökade intäkter genom försäljning av marknadsföring, namnlicenser och liknande. Översyn fordonshantering och teknisk Inom budget Kultur- och fritidsnämnden Bolagen 9 mkr (effektivisering) Kommunstyrelsen, bolagen, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden Minskad Bolagen investeringskostnad Intäktsökning Inom ram Bolagen, Kommunstyrelsen Tekniska nämnden verkstad Konkurrensutsätta teknisk produktion Effektivisering Tekniska nämnden Konkurrensutsätta grönyteskötsel 5 mkr (effektivisering) Tekniska nämnden, Kulturoch fritidsnämnden 18

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen, ton b) Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel (%) c) Nöjd Medborgar-Index - Gång- och cykelvägar d) Nöjd Medborgar-Index - Gator och vägar e) Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning f) Andelen invånare som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än ett hektar (%) g) Andelen av kommunal nybyggnation som är träbaserad (%) h) Energianvändning per invånare, kwh/inv i) Antal mil per invånare när det gäller biltrafiken j) Andel av hushåll och verksamheter som sorterar sitt matavfall (%) k) Andel av va-ledningsnätet som lagts om eller renoverats under året. a) Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv. b) Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv. c) FOKUS ranking här är det bäst att bo, plats i ranking d) FOKUS mått på boendepremie. Kommuner med högst livskvalitet givet bostadspriset, plats i ranking e) Boendesegregationsindex a) Nöjd Region-Index - Trygghet b) Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter Nyckeltal för effektivitet Fjärrvärmepris inkl. moms för typfastighet enligt Nils Holgerssonmodellen, kr/kvm Kostnad väg- och järnvägsnät, parkering kr/inv Kostnad avfallshantering kr/inv Kostnad vattenförsörjning och avloppshantering kr/inv Kostnad fysisk och teknisk planering kr/inv Kostnad för olyckor totalt, kr/invånare Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv 19

Stödja individer och främja ett självständigt liv Strategisk riktning Trygg välfärd att lita på ska tillhandahållas varje Växjöbo. En robust grund för såväl mellanmänsklig tillit, som tilliten i samhället, läggs med en god samhällsservice som möter varje människa efter behov. Omsorg om Växjöbor som på grund av ålder, funktionsvariation eller andra förutsättningar behöver särskilt stöd från det gemensamma är ett huvuduppdrag för kommunen. Växjö kommun ska vara en förebild för mångfald och kännetecknas för sin öppenhet, inkludering och sammanhållning. Här bemöter vi alla lika och tar tillvara alla människors förmågor och drivkrafter. Alla Växjöbor ska ha möjlighet att göra egna val i alla livets skeden. Vi blir allt äldre och förväntningarna på välfärden växer. Samtidigt försvåras situationen med en växande psykisk ohälsa, inte minst bland unga Växjöbor. Behovet av fördjupat stöd ökar, samtidigt som rekrytering av rätt kompetens är svår. Omsorgen har utmaningar i att hitta personal och att pressa tillbaka en hög sjukfrånvaro. Matupplevelsen inom omsorgen är på väg i rätt riktning, men vi vill och kan mer för att ge våra omsorgstagare en ännu bättre vardag. Omsorgens resurser ska finnas i mötet med Växjöbor i behov av stöd och stöttning. Administrationen behöver därför fortsätta att effektiviseras och insatserna utvecklas. Implementering av fler och anpassade digitala verktyg kommer underlätta för både personal och brukare. Arbetet behöver även inkludera bättre kommunikation med anhöriga. Arbetet mot ensamhet och för aktivering har förstärkts med ensamhetsscreening, och ska utvecklas tillsammans med civilsamhället. Socialpsykiatrin är överförd till Arbete och välfärd; samordningsvinsterna är större än väntat, brukarundersökningarna visar på ökad kvalitet och medarbetarnas trivsel är god. Växjöbornas omsorg och vardagsmakt ska stå i centrum. Det egna inflytandet över innehållet i hemtjänst, boendestöd och andra insatser behöver öka. Översyn av tilläggsinsatser som kan ges utan extra behovsbedömning ska fortsätta. Äldre som ansöker om hemtjänst för serviceinsatser ska få god information om alternativ med hushållsnära tjänster, och hur RUT-avdraget kan ge lägre kostnader än hemtjänstavgiften. Växjö ska fortsätta som en förebild för tidiga insatser. För att klara välfärdens finansiering behövs fler i arbete, men också nya samarbeten och samverkansformer med aktörer utanför det offentliga; sociala utfallskontrakt ska etableras inom skolan och socialtjänsten. Samordnade hembesök och gemensam åtgärdsplan för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården lägger grunden för en förstärkt barnhälsovård som förebygger utanförskap. Mål 1. Tryggare välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov 2. Pressa tillbaka utanförskap och minska social utsatthet 20

Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Se över om fler tilläggsinsatser kan ges utan Inom ram Omsorgsnämnden extra behovsbedömning, för att underlätta myndighetsutövning och effektivisera administrationen Utveckla tydlig information om hushållsnära Inom ram Omsorgsnämnden tjänster som alternativ till serviceinsatser från hemtjänsten Etablera sociala utfallskontrakt Inom ram Utbildningsnämnden, Nämnden för arbete och välfärd Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) b) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) a) Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) b) Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) c) Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21+ ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Nyckeltal för effektivitet Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/hemtjänsttagare Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Nettokostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Nettokostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv 21

Möjliggöra en aktiv fritid Strategisk riktning Föreningslivet ska vara inkluderande och främja integration samt barn och ungas utveckling. Kommunen och civilsamhället stärker gemensamt och var för sig demokratin. Ett livskraftigt föreningsliv är betydelsefullt för samhället och tilliten mellan människor. Vi arbetar för att alla medborgare ska ges goda möjligheter till att ta del av kreativa och rekreativa kultur-, idrott- och fritidsaktiviteter. Tydligt regelverk för föreningsstöd ökar rättssäkerheten och förutsägbarheten, samtidigt som En väg in underlättar för föreningar som söker stöd. Växjö behöver fortsätta utveckla och stärka vår attraktivitet för invånare och besökare. Tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter i hela kommunen gör Växjö till en bättre plats att leva och arbeta i. När vi blir fler ställs det nya krav på att göra våra medborgare medvetna om alla möjligheter. En växande befolkning, särskilt i de yngre åldrarna, skapar behov av nya ytor, mötesplatser och arenor för både kultur, idrott och andra fritidsaktiviteter. Extern finansiering och nya finansieringslösningar bör och behöver eftersträvas. Kulturinstitutioner som Utvandrarnas hus och Stadsbiblioteket förstärks genom samordning och samlokalisering med Fria ordets hus, konsthallen och olika sammanslutningar förknippade med Växjös rika kultur- och litteraturhistoria. Satsningarna på rörelse och friluftsliv ska genomsyra kommunens ambitioner. Friluftsprogrammet ligger till grund för arbetet med att utveckla Växjö som friluftskommun, med fokus på folkhälsa, tätortsnära natur och tillgänglighet. Nya naturreservat ska finansieras med medföljande statsbidrag. Gröna mötesplatser och spontanidrottsytor är exempel på hur vi vill erbjuda Växjöborna en aktiv, grön, fritid. Mål 1. Ett kultur- och fritidsutbud med mer bredd och spets 2. Ett engagerat civilsamhälle och starkare föreningsliv Uppdrag 2020 Finansiering Ansvarig Översyn av föreningsbidrag i syfte att öka inkludering och tillgång till en aktiv fritid Inom ram Kultur- och fritidsnämnden, Kommunstyrelsen Samordning av kulturinstitutioner 2 mkr (effektivisering) Kultur- och fritidsnämnden Ta initiativ till en översyn av Regionteaterns lokaler, tillsammans med Region Kronoberg Inom ram Kommunstyrelsen 22

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Nöjd Region-Index - Fritidsaktiviteter b) Nöjd Medborgar-Index - Kultur a) Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år b) Nöjd Inflytande-Index - Helheten Nyckeltal för effektivitet Kostnad kulturverksamhet, kr/inv Kostnad fritidsverksamhet, kr/inv Totalt utbetalt bidrag för deltagartillfällen i idrottsföreningar (7-20), kr/inv 23

Ekonomisk redogörelse Gemensam finansiering 2020-2022 Skatteintäkter Skattesatsen i Växjö kommun är oförändrad och uppgår under 2020 till 20:19. Medelskattesatsen 2019 i riket för primärkommuner är 20:70 och Växjö kommuns skattesats är således 51 öre lägre. För åren 2021-2022 beräknas skattesatsen vara oförändrad. Beräkningen av underlaget för skatteintäkter bygger på flera parametrar kopplade till utvecklingen i den svenska ekonomin. Prognoser på skatteunderlagets utveckling publiceras av regeringen, Ekonomistyrningsverket och SKL. Kommunstyrelsen har beslutat att använda SKL:s prognos som underlag för beräkning av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Följande nyckeltal och deras procentuella förändring över tid påverkar beräkningen av skatteintäkterna. 2017 2018 2019 2020 2021 2022 BNP kalenderkorrigerad 2,4 2,4 1,4 1,4 1,4 1,5 Sysselsättning, timmar, kalenderkorrigerad 2,1 2,4 0,9-0,4-0,2 0,4 Relativ arbetslöshet, procent 6,7 6,3 6,3 6,5 6,8 6,8 Timlön, nationalräkenskaperna 2,5 2,2 2,8 3,1 3,2 3,3 Inflation, KPI 1,8 2,0 2,0 2,4 2,4 2,6 Realt skatteunderlag 1,0 1,1 1,2 0,3 0,3 1,0 Befolkning, 15-74 år 1,1 0,8 0,5 0,4 0,4 0,5 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämningen garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften. Medelskattekraften är det genomsnittliga skatteunderlaget i riket eller den beskattningsbara inkomsten per invånare i landet. Växjö kommuns medelskattekraft uppgår under 2019 till 95 procent vilket innebär att kommunen får ett bidrag. Beräkningsunderlaget för skatteintäkter och utjämning under planeringsperioden bygger på en befolkningsökning med 1 300 personer per år under planperioden. Ökningen baseras på ett genomsnitt av de senaste fem årens befolkningsökning per den 1 november. Kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommunen i huvudsak opåverkbara faktorer som mäter kostnadsskillnader orsakade av i första hand strukturella och socioekonomiska förhållanden. Kostnadsutjämningen kompenserar inte för skillnader i servicenivå, kvalitet eller effektivitet. Växjö har jämfört med riket gynnsamma förhållanden i de flesta delmodellerna i systemet vilket innebär att kommunen betalar en avgift. 24

Statsbidrag Kommunal fastighetsavgift Fastighetsskatten avskaffades 2008 och ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus är 0,75 procent av taxeringsvärdet. Den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförs respektive kommun. LSS-utjämning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska garantera personer med funktionshinder goda levnadsvillkor. Eftersom kostnaderna för kommunernas LSSverksamhet är ojämnt fördelade över riket finns ett separat utjämningssystem för denna verksamhet. Utjämningssystemet är mycket känsligt för förändringar i den underliggande verksamhetsstatistiken vilket kan leda till att bidraget förändras väsentligt mellan åren. Beloppen för 2020 och framåt är budgeterade enligt den prognos som SKL redovisat i maj 2019. Statsbidrag välfärd Ekonomiska medel till kommunsektorn fördelas dels via det kommunalekonomiska utjämningssystemet i kronor per invånare och dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till de så kallade flyktingvariablerna. Beräkningen för Växjö kommun 2020 bygger på samma grunddata som för 2019. Från och med 2021 kommer hela tillskottet att ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som ett generellt statsbidrag. Sammanställning skatter, utjämning och statsbidrag, Växjö kommun Mkr 2019 2020 2021 2022 Skatteintäkter 4 005 4 134 4 262 4 419 Kostnadsutjämning -161-180 -178-185 Inkomstutjämning 864 902 957 1 023 Relgeringsbidrag 65 103 110 85 Statsbidrag välfärd 34 19 0 0 LSS-utjämning 42 60 61 62 Fastighetsavgift 163 168 168 168 Summa 5 012 5 206 5 380 5 572 Personal och pensioner Personalkostnaderna som för 2019 beräknas uppgå till 3,6 mdr utgör den tyngsta kostnadsposten i kommunens samlade budget. Det motsvarar 68 procent av nettokostnaden. På den kommunala arbetsmarknaden löper vissa löne- och kollektivavtal tillsvidare medan merparten löper fram till april 2020. Beräkningarna för 2020-2022 är enligt regeringens bedömning drygt 3 procent per år. Pensionskostnaderna är beräknade i enlighet med pensionsförvaltarens långtidsprognos. Från och med 2020 tillämpar Växjö kommun modellen för fullfondering av pensionsskulden. Pensionsskulden synliggörs i balansräkningen och redovisas därmed i enlighet med hur företag gör och en statlig utredning rekommenderat. Fullfonderingen innebär att 25

Förändringar ramar jämfört med 2019 Tkr 2020 2021 2022 Byggnadsnämnd Besparing politisk organisation -100-100 -100 Kompensation volymökning -5 000-5 000-5 000 Kommunfullmäktige -5 100-5 100-5 100 Besparing representation, sammanträden -1 000-1 000-1 000 Kommunstyrelse -1 000-1 000-1 000 Resurstillskott 5 500 5 500 5 500 Besparing politisk organisation -100-100 -100 Besparing minskad sjukfrånvaro -100-100 -100 Besparing externa och internationella samarbeten -6 000-6 000-6 000 Effektiva måltidsinköp -8 000-8 000-8 000 Effektiv lokalförsörjning -2 800-2 800-2 800 Effektiv administration -4 900-4 900-4 900 Samordning kompetensförsörjning -700-700 -700 Hyra nytt kommunhus 0 10 000 10 000 Hållbar välfärd -7 000-7 000-7 000 Kultur- och fritidsnämnd -24 100-14 100-14 100 Besparing politisk organisation -100-100 -100 Besparing minskad sjukfrånvaro -50-50 -50 Effektiv lokalförsörjning -2 800-2 800-2 800 Effektiv grönyteskötsel -1 000-1 000-1 000 Hållbar välfärd -1 500-1 500-1 500 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -5 450-5 450-5 450 Besparing politisk organisation -100-100 -100 Hållbar välfärd -100-100 -100 Nämnd för arbete och välfärd -200-200 -200 Resurstillskott 9 900 9 900 9 900 Besparing politisk organisation -150-150 -150 Besparing minskad sjukfrånvaro -150-150 -150 Effektiv lokalförsörjning -700-700 -700 Samordning kompetensförsörjning -700-700 -700 Hållbar välfärd -6 000-6 000-6 000 Omsorgsnämnd 2 200 2 200 2 200 Resurstillskott 37 500 37 500 37 500 Besparing politisk organisation -150-150 -150 Besparing minskad sjukfrånvaro -250-250 -250 Effektiv lokalförsörjning -2 700-2 700-2 700 27

Teknisk nämnd 34 400 34 400 34 400 Resurstillskott 3 000 3 000 3 000 Besparing politisk organisation -100-100 -100 Besparing minskad sjukfrånvaro -50-50 -50 Effektiv grönyteskötsel -4 000-4 000-4 000 P-reform -15 000-15 000-15 000 Hållbar välfärd -1 000-1 000-1 000 Utbildningsnämnd -17 150-17 150-17 150 Resurstillskott 68 500 68 500 68 500 Besparing politisk organisation -150-150 -150 Besparing minskad sjukfrånvaro -400-400 -400 Effektiv lokalförsörjning -2 000-2 000-2 000 Hållbar välfärd -2 000-2 000-2 000 Valnämnd 63 950 63 950 63 950 Allmänna val 0 0 2 000 EU-val -2 000-2 000-2 000 Värends räddningstjänst Överförmyndarnämnd -2 000-2 000 0 0 0 0 Besparing politisk organisation -50-50 -50 Effektiviseringspaket -50-50 -50 Ej nämndstilldelad effektivisering av stödprocess -10 000-10 000-10 000-10 000-10 000-10 000 NETTOFÖRÄNDRING 35 500 45 500 47 500 Investeringar Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån inom Växjö kommun. Det är således respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Detta gäller även för investeringar i verksamhetslokaler som genomförs i de kommunala bolagen eller av annan part. Nämnden beslutar om investeringar upp till 10 mkr och ska upprätta interna anvisningar för beslut och hantering av investeringsprojekt. För bruttoinvesteringar i exploateringsområden gäller beloppsgränsen 20 mkr. När det gäller investeringar i verksamhetslokaler som nämnderna för sin verksamhet hyr av ett kommunalt bolag eller annan part beslutas investeringar upp till 20 mkr av respektive nämnd. Investeringar som överstiger dessa belopp ska beslutas av kommunfullmäktige. 28

Investeringar i verksamhetslokaler innebär ökade driftskostnader för förvaltningarna i form av hyra. Investeringar i nya exploateringsområden ska på sikt finansieras med inkomster från tomtförsäljning och anslutningsavgifter. De ökade driftkostnaderna till följd av investeringar i vatten och avlopp täcks med avgifter. Övriga investeringar inom Växjö kommun finansieras till största delen med skattemedel. Övriga skattefinansierade investeringar består främst av investeringar i teknisk infrastruktur. Investeringar i renhållningsverksamheten hanteras av det nybildade bolaget Södra Smålands Avfall & Miljö AB och täcks i huvudsak med avgifter. Översiktlig investeringsplan för 2020 2022 Investeringsplanen är en översikt av pågående och beslutade investeringar, samt planerade investeringar där det föreligger beslut om utredning. Förändringar kan komma att ske löpande under perioden. Mkr 2020 2021 2022 Skattefinansierade investeringar Exploatering 16 16 3 Tillväxtinvesteringar 39 7 - Övrigt skattefinansierat 83 76 67 Summa skattefinansierat 138 99 70 Taxefinansierade investeringar Vatten och avlopp 108 85 42 Summa taxefinansierat 108 85 42 Summa Växjö kommun 246 184 112 VKAB-koncernen Verksamhetslokaler - pågående och beslutade 409 192 91 Verksamhetslokaler - under utredning 142 172 512 Summa VKAB-koncernen 551 364 603 Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning samt kommunens förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används den finansiella analysmodellen RK. Modellen värderar det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Analysen inom varje perspektiv bygger på olika finansiella nyckeltal avseende kommunens ekonomiska ställning och utveckling. Resultat och kapacitet Årets resultat Växjö kommun budgeterar 2020 ett nollresultat. Kommunen har medvetet gjort avsättningar och byggt upp ett eget kapital som täcker alla pensionskostnader. Kommunen har 1 314 mkr 29

avseende justerade överskott till och med 2018 som kan möta tillfälliga intäktsminskningar och kostnadsökningar. Det innebär således ett visst handlingsutrymme för koncernen. Mkr Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Årets resultat 108-107 0 Nettokostnadsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, pensionskostnader och finansnetto men exklusive jämförelsestörande poster, budgeteras att ta 100 procent i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag år 2020. Nettokostnaderna kan vara högre under ett par år men sedan måste denna utveckling brytas. Kommunfullmäktiges finansiella mål är att över en rullande femårsperiod redovisa ett överskott på 1 procent av summan av skatteintäkter och utjämning. År 2020 uppgår överskottet till 1,2 procent. Om inga åtgärder skulle vidtas under kommande år klaras inte målsättningen utan överskottet sjunker till 0,7 procent 2021 och 0,4 procent 2022. Procent Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Verksamhetskostnader/skatteintäkter och utjämning 98,5 102,6 100 Investeringsvolym Under 2020 beräknas nettoinvesteringar om 250 mkr. Utfallet för 2018 uppgick till 272 mkr och för 2019 beräknas nettoinvesteringarna till 300 mkr. Höga investeringar innebär en likviditetsbelastning och försämrat finansnetto. Skattefinansiering av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Kan kommunen egenfinansiera investeringarna under året så stärks den långsiktiga betalningsberedskapen i form av förbättrad soliditet. Skattefinansieringen av investeringar minskar de kommande åren på grund av lägre resultat. Investeringar i verksamhetslokaler görs företrädesvis av de kommunala bolagen och kostnaden belastar verksamheten i form av hyror. Mkr Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Årets resultat 108-107 0 Årets avskrivningar 144 135 136 Summa 252 28 136 Nettoinvesteringar 272 300 250 Försäljning anläggningstillgångar 0 0 0 Summa 272 300 250 Skattefinansieringsgrad 93% 9% 54% 30

Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av tillgångarna. För att få ett mer relevant mått vid beräkningen av soliditeten bör hänsyn tas till de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Från och med 2020 redovisar kommunen enligt fullfondsmodellen. Kommunen måste ha ett positivt resultat med en strikt reglerad investeringsvolym för att klara av att bedriva verksamheten enligt nuvarande nivå på lång sikt. Sker inte detta lämnas en skuldsättning som måste finansieras av kommande generationer. Procent Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Soliditet 55 54 54 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 28 27 27 Risk och kontroll Balanslikviditet Balanslikviditeten ger besked om kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Kommunens balanslikviditet, omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder, budgeteras till 123 procent år 2020. Vid värdet 100 klaras precis de kortfristiga åtagandena. Exkluderas intjänad semester och okompenserad övertid från skuldsidan, då det inte är särskilt troligt att allt kommer att omsättas inom det närmaste året, så uppgår balanslikviditeten till 142 procent. Kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppehålls, förutom av likviditeten, av kreditmöjligheten i koncernkontot. Procent Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Balanslikviditet 145 129 123 Balanslikviditet exkl. semesterlöneskuld och okompenserad övertid 168 149 142 Skuldsättningsgrad och räntebärande skulder Växjö kommun har en förhållandevis låg skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden innebär avsättningar, kortfristiga och långfristiga skulder i relation till totala tillgångar. Orsaken till detta är att kommunens bolag äger i stort sett samtliga verksamhetslokaler. Större del av den externa upplåningen görs i de kommunägda bolagen. Skuldsättningsgraden ökar vilket beror på att kommunen från och med 2020 redovisar pensionsåtagandet enligt fullfondsmodellen. Den del av pensionsskulden som tidigare redovisats som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen har lyfts in som en avsättning. 31

Procent Bokslut 2018 Prognos 2019 Budget 2020 Total skuldsättningsgrad 44,9 45,9 72,8 varav avsättningsgrad 7,8 8,4 35,6 varav kortfristig skuldsättningsgrad 25,6 25,9 25,8 varav långfristig skuldsättningsgrad 11,5 11,6 11,4 Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande är betydligt över genomsnittet i landet och uppgår till 6,4 mdr. Växjö kommun har valt att bedriva en stor del av sin verksamhet i bolagsform. Drygt 99 procent av borgensåtagandet är beviljat till kommunens helägda bolag. Någon större risk avseende detta borgensåtagande föreligger inte eftersom bolagen genomgående har en stark och stabil ekonomi. Känslighetsanalys Växjö kommuns beroende av omvärlden kan beskrivas genom en känslighetsanalys. I tabellen nedan framgår hur olika händelser var för sig påverkar den kommunala ekonomin. Små förändringar kan innebära stora belopp vilket visar hur viktigt det är att det normalt sett finns marginaler när budgeten fastställs. Mkr Löneförändring med 1 procent inkl PO 38 Förändrad skattesats, 1 kr 204 Medelskattekraftsförändring, 1 procent 41 Prisförändring varor och tjänster, 1 procent 26 Förändring investeringsvolym 10 mkr, byggnader 1 Förändrade taxor, 1 procent 4 Storleken på de resurser som kommunen får eller betalar till staten i utjämningssystemen är beroende av befolkningens storlek. För 2020 är det befolkningen den 1 november 2019 som avgör resursernas storlek. Det beräknade nettobeloppet per invånare år 2020 sammanfattas i nedanstående tabell. En befolkningsförändring på 100 personer fler eller färre än prognostiserat förändrar resultatet med ungefär 5 mkr. Kronor per invånare, 2020 Inkomstutjämning 53 819 Kostnadsutjämning -1 923 Regleringsbidrag 1 105 LSS-utjämning 640 Kommunal fastighetsavgift 1 793 Summa 55 434 32

Resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 RESULTATRÄKNING Verksamhetens kostnader och intäkter 2) -4 830-5 201-5 279-5 416-5 555 Avskrivningar -144-135 -136-138 -140 Verksamhetens nettokostnader -4 974-5 336-5 415-5 554-5 695 Skatteintäkter 3 872 4 005 4 133 4 262 4 419 Generella statsbidrag och utjämning 990 1 007 1 072 1 119 1 156 Verksamhetens resultat -112-324 -210-173 -120 Finansnetto 220 217 210 198 200 Resultat efter finansiella poster 108-107 0 25 80 Extraordinära poster 0 0 0 0 0 Årets resultat 108-107 0 25 80 BALANSRÄKNING Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 3 762 3 927 4 041 4 103 4 113 Materiella 1 813 1 978 2 092 2 154 2 164 Finansiella 1 949 1 949 1 949 1 949 1 949 Omsättningstillgångar 2 220 1 973 1 884 1 872 1 967 Summa tillgångar 5 982 5 900 5 925 5 975 6 080 EGET KAPITAL,AVSÄTTNINGAR, SKULDER Eget kapital 1) 3 298 3 191 1 606 1 631 1 711 varav årets resultat 2) 108-107 0 25 80 Avsättningar 3) 465 495 2 110 2 140 2 170 Skulder 2 219 2 214 2 209 2 204 2 199 Långfristiga 688 683 678 673 668 Kortfristiga 1 531 1 531 1 531 1 531 1 531 Summa eget kapital, avsättningar, skulder 5 982 5 900 5 925 5 975 6 080 KASSAFLÖDESANALYS Mkr Utfall Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2020 2021 2022 Årets resultat 108-107 0 25 80 Justering för ej likviditetspåverkande poster Av- och nedskrivningar 145 135 136 138 140 Avsättningar 43 30 30 30 30 Realisationsvinst/förlust 9 0 0 0 0 Medel från vht före förändring av rörelsekapital 305 58 166 193 250 Förändring kortfristiga fordringar -184 0 0 0 0 Förändring förråd 57 0 0 0 0 Förändring kortfristiga skulder 65 0 0 0 0 MEDEL DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 243 58 166 193 250 Nettoinvesteringar materiella anl.tillgångar -269-300 -250-200 -150 Försäljning materiella anl.tillgångar 0 0 0 0 0 Förvärv finansiella anl.tillgångar -3 0 0 0 0 Försäljning finansiella anl. tillgångar 0 0 0 0 0 33

MEDEL INVESTERINGSVERKSAMHETEN -272-300 -250-200 -150 Nyupptagna lån/ amortering -160-5 -5-5 -5 Förändring långfristiga fordringar -170 0 0 0 0 MEDEL FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -330-5 -5-5 -5 ÅRETS KASSAFLÖDE -359-247 -89-12 95 Från och med 2020 redovisas pensionsåtagandet enligt fullfondsmodellen 1) Eget kapital reduceras med pensionsförpliktelsen utanför balansräkningen. 2) Årets resultat påverkas på grund av att pensionsåtaganden (ansvarsförbindelsen) förändras. Kommunens resultat har förbättrats med 19 mkr 2020. 3) Pensionsskulden lyfts in som en avsättning Driftbudgetramar 2020 2022 Nämnd Utfall 2018 Budget 2019 Prognos 2019 Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Byggnadsnämnd 12 678 16 968 16 968 11 868 11 868 11 868 Kommunfullmäktige inkl. revisorer 13 962 14 380 14 380 13 380 13 380 13 380 Kommunstyrelse 468 160 505 535 503 535 481 435 491 435 491 435 Kultur- och fritidsnämnd 181 446 186 123 185 238 180 673 181 673 181 673 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 10 718 11 767 13 567 11 567 11 567 11 567 Nämnd för arbete och välfärd 642 055 655 486 670 586 657 686 657 686 657 686 Omsorgsnämnd 1 303 828 1 300 841 1 351 926 1 335 241 1 335 241 1 335 241 Teknisk nämnd, förvaltning 154 834 157 243 156 543 140 093 139 093 139 093 Teknisk nämnd, parkeringsköp 0 0 0 0 0 Teknisk nämnd, teknisk produktion -1 781-2 000-2 000-2 000-2 000-2 000 Teknisk nämnd, skog och natur 1 991 2 100 2 100 0 0 0 Teknisk nämnd, biogas 7 080 1 500 0 500 0 0 Teknisk nämnd, avfallshantering -7 0 0 0 0 0 Teknisk nämnd, VA 0 0 0 0 0 0 Utbildningsnämnd 2 080 228 2 176 932 2 205 932 2 240 882 2 240 882 2 240 882 Valnämnd 1 849 2 182 2 182 182 182 2 182 Överförmyndarnämnd, Östra Kronoberg 4 654 4 189 4 389 4 139 4 139 4 139 Värends Räddningstjänst 66 039 66 019 66 019 66 019 66 019 66 019 Effektiviseringspaket, ej nämndstilldelat -10 000-10 000-10 000 4 947 734 5 099 265 5 191 365 5 131 665 5 141 665 5 143 665 34

Balansering av 2018 års resultat Nämnd/styrelse Budget 2019 Eget kapital 20180101 Årets resultat 2018 KF beslut balansering av resultat Eget kapital 20181231 Not Byggnadsnämnd 16 968 23 090 4 470 4 470 27 560 Kommunfullmäktige inkl revisorer 14 380 4 581 326 326 4 907 Kommunstyrelse 505 535 96 275 32 322 32 322 130 533 Kultur- och fritidsnämnd 186 123 9 265 7 312 7 312 16 577 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 11 767 6 273 1 206 1 206 7 479 Nämnd för arbete och välfärd 655 486 70 910 8 513 8 513 79 423 Omsorgsnämnd 1 300 841 91 567-47 424-47 424 44 143 Teknisk nämnd, förvaltning 157 243 23 059 2 927 2 927 25 986 Teknisk nämnd, parkeringsköp 0 10 523 0 0 10 523 Teknisk nämnd, teknisk produktion -2 000 12 558 1 781 1 781 14 339 Teknisk nämnd, skog och natur 2 100 5 711-1 991-1 991 3 720 Teknisk nämnd, biogas 1 500-9 435-7 080-393 -9 828 1 Teknisk nämnd, avfallshantering (taxa) 0 0 0 0 0 Teknisk nämnd, avfallshantering (marknad) 3 283 7-3 290 0 3 Teknisk nämnd, VA 0 0 0 0 0 Utbildningsnämnd 2 176 932 70 434-6 945-6 945 63 489 Valnämnd 2 182 636 333 333 969 Överförmyndarnämnd, Östra Kronoberg 4 189 1 191 745 745 0 2 5 033 246 419 921-3 498-108 419 820 Not 1: TN biogas har inte balanserat den del av underskottet som avser nedskrivning av förbehandlingsanläggningen 6 687 tkr. Not 2: Överförmyndarnämndens eget kapital på 1936 tkr har flyttats till kommunstyrelsen. Från och med 2019 finns en ny nämnd Överförmyndarnämnd Östra Kronoberg. Not 3: Renhållningsverksamheten övergår från och med 2019 till SSAM och därför överförs 3 290 till kommunens gemensamma eget kapital. 35

Hel- och delägda kommunala bolag och kommunalförbund VKAB-koncernen De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. VKAB-koncernen består av moderbolaget samt fem helägda dotterbolag. Resultat efter finansnetto Bokslut Budget Plan Plan Not Resultat, mkr 2018 2019 2020 2021 VKAB 175-10 -9-10 VEAB-koncernen 114 110 117 121 Videum AB 19 6 8 12 Vidingehem AB 75 17 17 17 Växjöbostäder AB 271 119 139 145 Vöfab 109 17 17 12 Eliminering koncernen -263 - - - Summa resultat efter finansnetto 500 259 289 297 Avkastning totalt kapital Bokslut Budget Plan Plan Not Avkastning totalt kapital, procent 2018 2019 2020 2021 1 VKAB 4,5 - - - VEAB-koncernen 4,5 5,0 5,0 5,0 Videum AB 1,9 1,6 3,1 3,1 Vidingehem AB 3,8 3,0 3,0 3,0 Växjöbostäder AB 4,2 3,9 3,9 3,9 Vöfab 2,7 2,4 2,5 2,5 Översiktlig investeringsplan Investeringsplanen är en översikt av pågående och beslutade investeringar, samt planerade investeringar där det föreligger beslut om utredning. Förändringar kan komma att ske löpande under perioden. Bokslut Budget Plan Plan Not Investeringsplan, mkr 2018 2019 2020 2021 VKAB 0 0 0 0 VEAB-koncernen 219 287 301 193 Videum AB 53 1 0 0 Vidingehem AB 50 113 158 157 Växjöbostäder AB 275 244 36 20 Vöfab 313 423 425 202 Summa 910 1068 920 572 36

Utdelning från bolagen inom VKAB 2020-2022 Utdelning från bolagen i VKAB-koncernen kan komma att förändras vid beslut om budget 2021, till följd av antagandet av ny och långsiktig bolagsstrategi. mkr 2019 2020 2021 2022 Not VKAB-koncernen 25,0 12,0 12,0 0,0 2 VEAB-koncernen 4,9 4,9 4,9 4,9 3 Videum AB 0,0 4,0 0,0 0,0 4 Vidingehem AB 0,0 2,0 0,0 0,0 5 Växjöbostäder AB 98,9 98,9 98,9 98,9 6 Vöfab 10,0 6,0 0,0 0,0 7 Summa 138,8 127,8 115,8 103,8 Not 1. Avkastning på totalt kapital är ett mått på ett företags avkastningsförmåga eller lönsamhet. Måttet beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av tillgångarna enligt balansräkningen. Reavinster från försäljning är exkluderade i denna beräkning. KS har fattat beslut om krav på avkastning på totalt kapital för respektive bolag. Not 2. Utdelning från VKAB till ägaren avseende räkenskapsåret 2020-2022. Not 3. Växjö Energi AB (VEAB) lämnar årlig utdelning till VKAB med 4,9 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun. Not 4. Videum ska lämna utdelning till VKAB med 4 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun. Not 5. Vidingehem AB ska lämna utdelning till VKAB med 2 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun. Utdelningen avser finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning samt åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar med hänvisning till 5 i Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Not 6. Växjöbostäder AB ska lämna utdelning till VKAB med 98,9 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun. Utdelningen avser finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning samt åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar med hänvisning till 5 i Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Not 7. Vöfab ska lämna utdelning till VKAB med 6 mkr för vidareutdelning till Växjö kommun 37

Bilaga 1: Indikatorer för god ekonomisk hushållning I kommunallagen fastställs att kommuner ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det innebär finansiella mål för ekonomin och mål för verksamheten. God ekonomisk hushållning innebär för Växjö kommun att ha en hållbar utveckling och ett effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt där samband finns mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Bilagan beskriver varför nyckeltalen anses ha betydelse för om kommunen har en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning beror på en samlad bedömning av de utvalda indikatorerna. Om hälften av indikatorerna går i rätt riktning, eller är minst i nivå med jämförbara kommuner, ska kommunen bedömas ha god ekonomisk hushållning. Urvalet utgår dels från att nyckeltalet ska spegla god ekonomisk hushållning, dels att det ska mäta något som kommunen har rådighet över. Växjö kommun har två ekonomiska mål, som anges nedan. Båda behöver vara uppnådda för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning. Effektivitetsmålet gäller för varje nämnd och förvaltning, liksom för hela koncernen. Indikator Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara en procent av summan av skatteintäkter och utjämning Avkastning på totalt kapital i VKAB-koncernen (procent i förhållande till budgeterad nivå) Effektiviteten ska öka och vara minst i nivå med genomsnittet i kommungruppen större städer Förvärvsarbetande invånare 20-64 år (%) Andel som avslutas till egen försörjning från ekonomiskt bistånd Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år (SCB) Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde (lägeskommun) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden Påverkan på god ekonomisk hushållning För att det finansiella handlingsutrymmet på kort och lång sikt inte ska försvagas sätts resultatmålet på en procent. Avkastning på totalt kapital visar hur effektivt VKAB-koncernens dotterbolag använder sina tillgångar för att skapa förräntning i syfte att leverera beslutad utdelning. Kostnadseffektivitet i verksamheterna innebär att skattemedel används effektivt, vilket skapar förutsättningar att växa, investera och utveckla verksamheten till nytta för medborgarna. Arbete är en viktig faktor för den enskilde individen samt för kommunens utveckling och ekonomiska förutsättningar. Fler med egen försörjning stärker berörda individers inkludering och samhällets sammanhållning. Om fler lämnar ekonomiskt bistånd frigörs resurser till att förebygga utanförskap. Arbete är en viktig faktor för snabb etablering och social integration samt för kommunens utveckling och ekonomiska förutsättningar. Genomförd utbildning är en förutsättning för att vara en aktiv samhällsmedborgare med egen försörjning. Genomförd utbildning är en förutsättning för att vara en aktiv samhällsmedborgare med egen försörjning. Att individer kommer till sin rätt oavsett bakgrund bidrar till en positiv samhällsutveckling. Minskad miljöpåverkan leder till lägre förbrukning av naturresurser och minskade kostnader för hela samhället, på kort och lång sikt. Genom friska medarbetare når vi högre måluppfyllelse, hälsa för den enskilde och bättre ekonomi. 38

Bilaga 2: Uppföljning av riktningsmål och nyckeltal Växjö kommun arbetar i processer utifrån vad vi levererar till Växjöborna. För att hålla hög kvalitet och säkerställa en god ekonomisk hushållning har varje process riktningsmål som utvärderas med nyckeltal för dels resultat och kvalitet, dels kostnadseffektivitet. Nyckeltalen bidrar också till att definiera målens innehåll. Nyckeltal för individdata redovisas uppdelat på kön där det bedöms relevant. Växjö kommun ser alltid möjlighet till förbättring. Målen indikerar därför en riktning och måluppfyllelsen utvärderas sammantaget och över tid. Bedömning av måluppfyllelse baseras på utfallet i samtliga nyckeltal kopplade till respektive mål. Nyckeltalens utfall bedöms i två perspektiv; utveckling över tid och i jämförelse med det genomsnittliga utfallet för städerna i kommungruppen större stad (Kolada). Den samlade måluppfyllelsen bedöms genom poängsättning baserad på utfallet i de underliggande nyckeltalen enligt ovan. Måluppfyllelse anges med röd, gul respektive grön färgindikation i anslutning till varje mål i del- och helårsrapporteringen. Röd indikerar en icke acceptabel nivå, gul indikerar en tillfredsställande nivå och grön indikerar hög måluppfyllelse. Bedömningen av måluppfyllelse kompletteras med processägarens samlade analys av verksamhet och prestation. Måluppfyllelsen kan variera över tid beroende av faktorer inom och utom organisationens kontroll. Effektivitetsmålet i den finanspolitiska inriktningen följs upp genom samtliga kostnadseffektivitetsmått som kopplats till respektive mål. Om hälften av nyckeltalen för effektivitet har positiv utveckling eller är högst i nivå med jämförbara kommuner bedöms målet gå i rätt riktning. Effektivitetsmålet är utgångspunkten för den koncerngenomgripande översyn av resursanvändningen som ska genomföras under nästa mandatperiod. Effektivitetsnyckeltalen följs dessutom upp i respektive process. 39

Ett Växjö som håller ihop Budget för en hållbar och jämlik kommun Förslag till budget för Växjö kommun 2020 och verksamhetsplan för 2021-2022 1

En stark välfärd för en sammanhållen kommun Växjö är en spännande kommun där alla ska känna sig välkomna. En kommun med både stad och landsbygd, småföretag och industri. Här har en del bott i generationer, några är studenter på besök och andra har kommit hit för att de måste. Växjö växer, utvecklas och har alla möjligheter att inom många områden leda utvecklingen. Samtidigt finns det mycket i Växjö som kan bli bättre. Klyftorna i kommunen växer, våra barn och unga måste få bättre förutsättningar att klara skolan och resurserna fördelas mer rättvist. Omsorgen om våra äldre måste återigen få högre prioritet efter flera år av besparing. Ett jämlikt samhälle är ett samhälle där alla invånare har samma möjligheter. Där spelar det inte någon roll var du bor, vilket yrke, klasstillhörighet eller kön du har. Växjö kommun ska pra glas av solidaritet och ra ttvisa. När vi har en kommun som håller ihop och är jämlik kan alla som bor här leva ett bra liv, känna frihet och framtidstro. Invånarna i såväl staden som de mindre tätorterna och på landsbygden måste alla kunna leva ett gott liv. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill se en utbyggd va lfa rd som fo rba ttrar livet fo r ma nniskor. Det handlar om att sta rka resurserna och ge ba ttre fo rutsa ttningar fo r skola, a ldreomsorg och socialtja nst. För att lyckas med det vill vi investera i en bättre skola för Växjö kommuns barn och unga. Det är där framtiden börjar. Kommunens samtliga skolor ska hålla hög kvalitet och vi ska värna jämlikheten, alla utbildningar ska var lika bra oavsett vilken skola du går i. De barn som växer upp i Växjö kommun ska få alla möjligheter att lära sig, både idag och i framtiden. Det är den mest långsiktigt hållbara investeringen vi kan göra. Med en tuffare ekonomisk prognos måste politiken göra ansvarsfulla prioriteringar. För att klara en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden behövs ett skatteuttag som står i relation till behoven. Därför föreslår vi ett ökat skatteuttag på 38 öre, vi vill säkra finansieringen av Växjö kommun på lång sikt och hålla i vår satsning på skola och omsorg. För att klara välfärden även i framtiden behövs en politik för fler i arbete. Arbetslösheten i riket sjunker och det är en utveckling som Växjö både kan och ska leda. Att ha ett arbete ger ekonomisk frihet och möjlighet till personlig utveckling för var och en av oss. Vår målsättning är att det ska råda full sysselsättning i Växjö kommun, vi poängterar vikten av att tillsvidareanställning är norm för den enskildes trygghet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill satsa på att framtidsinvestera i bostäder och hållbarhet, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag, samarbete med universitetet samt kompetensutveckling och matchning för att växjöborna ska kunna ta de arbeten som växer fram. Växjö bygger mycket, men för den som saknar bostad är det en klen tröst. Det ska tas krafttag för att pressa bygg- och boendekostnader så att fler har råd att bo i de nya bostäder som byggs. Bostäderna ska anpassas efter invånarnas behov och det är viktigt att vi har en stark allmännytta. Kommunala hyresrätter ska inte säljas ut, tvärtom ska det byggas fler. Växjö ska fortsätta att utvecklas som Europas grönaste stad men ett fastare grepp måste tas om alla hållbarhetsfrågor. Klimatet a r va r tids o desfra ga, klimatfo ra ndringarna måste tas pa allvar och vi behöver pa bo rja en omsta llning mot ett la ngsiktigt ha llbart samha lle. Det kra ver insatser pa global sa va l som pa lokal niva. plats. I Växjö kommun ska alla kunna leva ett bra liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer. Grön omställning måste därför förenas med social och ekonomisk hållbarhet. Malin Lauber, Socialdemokraterna Maria Garmer, Vänsterpartiet 2

Fem år i sammandrag Kommunkoncernen 2014 2015 2016 2017 2018 Årets resultat, mkr 124 5 1 261 285 424 Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr 2 321 2 395 3 722 4 006 4 412 Investeringar, mkr 1 686 789 1 171 1 574 1 159 Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskr. och finansnetto), % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m., mkr 4-6 26 39 1 96 101 71 93 90 Långfristig låneskuld, kr/invånare 71 823 72 552 72 596 69 931 67 780 Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) kr/ invånare 26 687 27 182 41 588 43 993 47 667 Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 15,7 15,7 23,2 25,0 26,6 Antal tillsvidareanställda i kommunen (samt VKAB och Värends Räddningstjänst) 6 475 6 625 6 807 7 089 7 220 Antal invånare 31/12 86 970 88 108 89 500 91 060 92 567 Kommunen 2014 2015 2016 2017 2018 Årets resultat, mkr 42 82 139 159 108 Eget kapital (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), mkr 1 013 1 165 1 369 1 547 1 674 Bruttoinvesteringar, mkr 313 268 248 294 335 Förändring av skatteintäkter, statsbidrag och skatteutjämning, exklusive jämförelsestörande poster, % Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. finansnetto), exklusive jämförelsestörande poster, % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m.,exklusive jämförelsestörande poster 4 1 5 6 4 6 0 3 6 8 99 98 96 95 99 Soliditet, (inkl. ansvarsförbindelse pensioner), % 19,7 20,3 25,8 26,1 28,0 3

Vart gick skatten 2018? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på 30 000 kr/mån. Per år är inkomsten 360 000 kronor och 20,19% skatt till Växjö kommun uppgår till 72 683 kronor. Skattefinansierad verksamhet Netto kostnad, t kr Procent av skatten Skatt, kronor Äldre- och handikappomsorg 1 516 363 30,4 22 068 Grundskola och skolbarnomsorg 1 184 228 23,7 17 234 Förskola 632 131 12,7 9 200 Individ- och familjeomsorg 364 858 7,3 5 310 Gymnasieskola 357 997 7,2 5 210 Kultur- och fritidsverksamhet 251 877 5,0 3 666 Kommungemensamma kostnader 133 732 2,7 1 946 Stadsbyggnad, gator, parker 129 171 2,6 1 880 Årets överskott 108 235 2,2 1 575 Miljö- och samhällsskydd 84 263 1,7 1 226 Försörjningsstöd 71 343 1,3 1 038 Politisk verksamhet 49 224 1,0 716 Arbetsmarknadsåtgärder 33 744 0,7 491 Vuxenutbildning 26 172 0,5 381 Färdtjänst, flyg 25 949 0,5 378 Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg 19 177 0,4 279 Biogas, vattenkraft 5 860 0,1 85 Summa 4 994 324 100,0 72 683 4

Befolkningsutveckling Under 2017 passerade Sveriges befolkning 10 miljoner invånare. Under 2018 fortsatte befolkningen i riket att växa och utgjorde vid årsskiftet drygt 10 230 000 personer. I Kronobergs län steg invånarantalet med nära 2 400 personer. I Växjö kommun har befolkningsutvecklingen legat på en jämn och hög nivå under den senaste tioårsperioden och under 2017 nådde Växjö kommun 90 000 invånare. Befolkningstillväxten i kommunen har varit fortsatt hög under 2018 även om den bromsat in något jämfört med 2017 års mycket starka tillväxtsiffror. Folkmängden var vid årsskiftet 92 567 personer vilket innebar en ökning med 1 507 personer eller 1,65 procent under 2018. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade 56 004 invånare. Tillväxtsiffran för 2018 (+1,65 procent) är den fjärde största relativa folkökningen i kommunen sedan 1972. 2018 års starka siffror innebär också att Växjö stod för nästan 64 procent av den totala befolkningsökningen i Kronobergs län. Växjö kommun gick under året också förbi Karlstad kommun befolkningsmässigt och placerar sig nu som den tjugoandra största kommunen i riket. Växjö kommuns tillväxt kan tillskrivas flera olika faktorer som bland annat ålderssammansättning, höga invandringstal, nyföretagande, eftergymnasial utbildning, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, och hälsa. En stark befolkningstillväxt innebär även utmaningar för bland annat kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen procentuellt fler i åldersgrupperna 0-15 år och 16-24 år och färre i åldersgrupperna 25-64 år och över 65 år. I den yngre åldersgruppen sker en tydlig inflyttning till Växjö för att utbilda sig på universitetet. Många flyttar sedan från Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan 20-64 en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock vara missvisande i universitetsstäder. Växjö kommun har växt med drygt 1 100 personer per år sedan 2010. Det finns tecken som pekar på att befolkningstillväxten kan ligga kvar på en hög nivå under de närmaste åren för att senare gå tillbaka mot det historiska genomsnittet i slutet av prognosperioden. Under 2018 färdigställdes 1 567 nya bostäder i kommunen. Det är den högsta siffra som uppmätts sedan 1975. Under 2019 beräknas bostadsbyggandet falla tillbaka något och antalet färdigställda lägenheter förväntas bli cirka 700-800 st. Tillväxten av antalet lägenheter förväntas vara starkare i början av prognosperioden för att gå ner mot en mer genomsnittlig nivå mot slutet. Prognos befolkningsförändring År 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Folkmängd 93 911 95 295 96 765 98 080 99 343 100 460 101 456 102 346 103 200 104 014 104 790 105 527 Födda 1 126 1 159 1 180 1 198 1 213 1 225 1 233 1 237 1 240 1 241 1 242 1 243 Döda 741 748 755 762 769 777 786 794 804 814 824 834 Födelsenetto 385 411 425 436 444 448 447 443 436 427 418 409 Inflyttande 5 707 5 779 5 914 5 823 5 825 5 734 5 660 5 595 5 595 5 595 5 595 5 595 Utflyttande 4 749 4 806 4 869 4 944 5 005 5 065 5 111 5 148 5 177 5 208 5 238 5 267 Flyttningsnetto 958 973 1 045 879 820 669 549 447 418 387 357 328 Folkökning 1 343 1 384 1 470 1 315 1 264 1 117 996 890 854 814 775 737 5

EKONOMISK RIKTNING Växjö kommun arbetar i processer och budgeten är därför indelad i avsnitt som följder dessa. Till varje process finns mål som indikerar en riktning och som utvärderas med hjälp av nyckeltal. Nyckeltalen som är kopplade till processernas mål mäter kvalitet och resultat. Om hälften av nyckeltalen som knutna till ett mål utvecklas positivt eller är minst i nivå med jämförbara kommuner, bedöms målet gå i rätt riktning. Knutna till varje process ligger ett antal uppdrag i tabellform. I tabellen anges även vem som är ansvarig för uppdraget och hur det ska finansieras. Uppdragen finansieras antingen inom ny tilldelad ram eller genom eget kapital men kan också generera en besparing. Genom finansieringsformen ny tilldelad ram får nämnder och styrelser ansvara för uppdragens genomförande och vid behov göra de prioriteringar och effektiviseringar som krävs. Den nya tilldelade ramen kan innehålla ett resurstillskott, vara oförändrad eller reducerat, se ekonomisk redogörelse. Finansieringsformen eget kapital innebär att investeringar görs genom användandet av nämndens eller styrelsens egna kapital och ligger därmed utanför budgeterad ram. För nämndernas digitaliseringsarbete används det egna kapitalet. Växjö kommun har högt uppsatta ambitioner och mål i antagna program som utvärderas över en längre tid, exempel på dessa är Mångfaldsprogrammet och Miljöprogrammet. o God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innehåller ett finansiellt mål samt ett antal nyckeltal för god ekonomisk hushållning. För att anse att kommunen har en god ekonomisk hushållning ska målet vara uppfyllt och minst hälften av nyckeltalen gå i positiv riktning eller ligga i nivå med jämförbara kommuner. Växjö kommuns ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning. Varje generation ska ta ansvar för sina kostnader. Kommunens ekonomi är starkt beroende av konjunkturen. Det medför att vi måste ha överskott i goda tider för att kunna möta de sämre tiderna utan att behöva göra dramatiska åtgärder i verksamhet eller skatteuttag. o Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Målet för god ekonomisk hushållning är att inflationssäkra det egna kapitalet över en konjunkturcykel på sju år. 6

Nyckeltal för god ekonomisk hushållning Andelen förvärvsarbetande 20 64 år Andel som varken studerar eller arbetar 20 24 år Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan Andelen gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år Antalet färdigställda bostäder i småhus. Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus: andel i hyresrätt Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus: andel i bostadsrätt eller äganderätt Boendesegrationsindex Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer Energianvändning per invånare Fossila koldioxidutsläpp per invånare Uppdrag Finansiering Ansvarig Budgetramverk, med revidering av internbudgetregler, riktlinjer för hantering av nämndernas eget kapital och långsiktig finansiell planering, ska beslutas innan 2020. Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Ny finanspolicy 3 mkr (intäktsökning) Kommunstyrelsen Nämnder med underskott redovisar löpande åtgärdsplan till kommunstyrelsen Social investeringsfond ska införas Inom ny tilldelad ram Alla nämnder och styrelser Kommunstyrelsen Effektivare politisk organisation 1 mkr (besparing) Alla nämnder och styrelser Samordnad hantering licens och support Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Effektivare måltidsinköp 6 mkr (besparing) Kommunstyrelsen 7

Attraktiv arbetsgivare Makt och inflytande över arbetet Kompetensförsörjningen ska säkras, därför måste Växjö kommun vara en attraktiv arbetsgivare dit många söker sig. Andelen nöjda medarbetare ska öka och långtidssjukfrånvaron ska minska. Vi vet att personalen och deras kompetens är avgörande för att vi ska kunna utveckla och hålla en hög kvalitet på Växjö kommuns verksamheter. Därför ska Växjö kommun aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver att personalen i kommunens verksamheter får goda arbetsvillkor, möjlighet till kompetensutveckling och möjlighet att utöva och utveckla sin profession. En tydlig styrning och ledning av verksamheten ger bättre förutsättningar för personalen att ägna sig åt sin kärnverksamhet och leder till bättre hushållning med resurser. De som jobbar i Växjö kommun ska känna att de har makt och inflytande över sin arbetssituation. Arbetsbelastningen får inte utgöra ett arbetsmiljöproblem och ska inte vara hårdare än att man inte orkar arbeta heltid. Alla anställda ska erbjudas möjligheten att kunna välja kortare arbetstid i stället för löneökning. Antalet delade turer ska minska och konsekvensen av ett totalt avskaffande ska utredas. Att tillsvidareanställning på heltid blir norm i alla Växjö kommuns verksamheter är en viktig framtidsfråga. Om fler medarbetare arbetar heltid, kan rekryteringsbehoven minska, jämställdheten öka och Växjö kommuns attraktivitet som arbetsgivare stärkas. För att skapa könsblandade arbetsplatser ska särskilda ansträngningar göras för att få sökanden av det underrepresenterade könet vid nyanställning. Med en aktiv personalpolitik ska vi verka för mångfald och få fler personer med utländsk bakgrund på ledande positioner. Arbetet med att uppnå jämställda löner ska fortsätta. Genom årliga lönekartläggningar ska vi undersöka och säkra att kvinnor och män som gör samma typ av jobb också har likvärdig lön. Arbetet med kompetensutveckling och fortbildning stärker kvaliteten i våra verksamheter och är avgörande för Växjö kommuns attraktivitet som arbetsgivare. Arbetsmarknadsinsatser kan användas för att i framtiden säkra kompetensförsörjningen. Vid upphandlingar ska det ställas krav på att personalen i det upphandlade företaget får rätt till samma arbetsvillkor som Växjö kommuns egen personal. Det handlar till exempel om kollektivavtalsenliga villkor, meddelarfrihet och rätt till heltid. En tydlig och tillitsbaserad styrning och ledning av verksamheten ger bättre förutsättningar för personalen att ägna sig åt sin kärnverksamhet och leder till bättre hushållning med resurser. För att kommunens verksamheter ska ha en bättre arbetsmiljö och ökad trivsel krävs att vi klarar kompetensförsörjningen av chefer och utvecklar ledarskapet. Det ska finnas möjlighet att bredda eller specialisera sig och satsningar ska göras på att fler ser karriärmöjligheter i Växjö kommun. Den totala sjukfrånvaron ska minska med minst en dag per snittanställd under 2020. Kommunhälsovården ska ha en tidig roll i rehabiliteringsärenden och inom 45 sjukdagar genomföra bedömning av arbetsförmågan. 8

Mål 1. Växjö kommun säkrar kompetensförsörjningen genom att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbetsvillkor 2. Medarbetare i Växjö kommun har tillgång till en god fortbildning och kompetensutveckling 3. Växjö kommun har friska medarbetare Uppdrag Finansiering Ansvarig Anställda ska kunna erbjudas möjligheten att kunna välja kortare arbetstid istället för löneökning Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Anställning på heltid ska vara norm Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Tillsvidareanställning ska vara norm Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Kartlägga delade turer och utreda konsekvensen av dess avskaffande Genomföra förkortad arbetsvecka på en försöksenhet Inom 45 sjukdagar ska bedömning av arbetsförmågan göras Vid upphandling ska krav ställas på att anställda ska ha rätt till samma arbetsvillkor som anställda inom Växjö kommun. Inom ny tilldelad ram Eget kapital Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Ta fram koncernövergripande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. 1 mkr (besparing) Alla styrelse och nämnder 9

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Heltidsanställda månadsavlönade kommun, andel b) Andelen anställda som arbetar ofrivillig deltid c) Andelen med tidsbegränsad anställning d) Anställda utrikes födda, kommun, balanstal e) Antal delade turer f) Lönegap median kvinnor median män anställda av kommunen, kr g) Genomsnittlig medarbetarupplevelse enligt lokal barometer a) Fortbildning, timmar a) Sjukfrånvaro, andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden (%) 10

Ett tryggt och hållbart samhälle för alla Trygghet och jämlikhet för kommande generationer Att ha klimatet i fokus tillsammans med ett ambitiöst arbete för demokrati och mångfald är avgörande för att Växjö kommun ska utvecklas på ett sätt som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Vi ska förena grön omställning med social och ekonomisk utveckling. Om det uppstår intressekonflikter väljer vi alltid att agera i enlighet med vad som är långsiktigt hållbart. I Växjö kommun ska alla människors olikheter tas tillvara. Människor med skiftande erfarenheter bidrar till en rik och varierad kommun. Makt och inflytande ska delas rättvist och det offentliga samtalet ska präglas av öppenhet och delaktighet. Växjöbornas möjlighet till ett tryggt liv och en god hälsa ska inte påverkas av yttre faktorer som klass, kön eller etnicitet. Därför är satsningar på arbete, bra utbildning för alla, integration och värnandet av den generella välfärden avgörande för att skapa mer trygghet för invånarna i kommunen. HBTQ-personers rättigheter ska värnas. I Växjö kommun ska alla kunna leva ett bra liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer. Genom att förena grön omställning med social och ekonomisk utveckling bygger vi ett tryggare samhälle för alla. Arbetet med att bli en fossilbränslefri kommun ska fortsätta. Växjö kommuns verksamheter ska bedrivas ändamålsenligt och säkerställa en jämlik, hälsofrämjande livskvalitet med liten miljöpåverkan och utgå ifrån FN:s globala mål, Agenda 2030 om hållbar utveckling. Hållbarhetsprogrammet ska genomsyra kommunens samtliga verksamheter. En gammal miljöskuld betalas tillbaka genom att vi använder en del av kommunens egna kapital för att restaurera Bergundasjöarna. Växjö kommuns negativa påverkan på Östersjön ska minska. Växjö kommun ska arbeta för att utjämna maktskillnader och motverka alla former av diskriminering. Ojämlikheten i Växjöbornas livsvillkor ska kartläggas och åtgärder för att göra Växjö till en kommun som håller ihop ska tas fram i samarbete med praktiker och forskare. Klyftorna mellan Växjö kommuns invånare ska slutas och barnfattigdomen ska bort. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att hållbarhetsprogrammet blir utgångspunkt för ett systematiskt och strategiskt arbete. Vi ska ha en god dialog med föreningslivet i Växjö och de ska stimuleras att aktivt arbeta med mångfald, tillgänglighet och jämställdhet. Ytterligare metoder och former för ökad dialog med invånarna behöver utvecklas. Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Kontroll, hot om våld och psykiskt och fysiskt våld är förtryck som fråntar individer frihet. Mäns våld mot kvinnor, hedersvåld och förtryck ska särskilt uppmärksammas. Kvinnojourer ska vara naturliga samarbetspartners för kommunen. För att kunna motverka våldsbejakande extremism krävs åtgärder och insatser från hela samhället. I Växjö kommun ska det arbetet vara prioriterat. 11

Mål 1. Växjö kommuns miljö- och klimatarbete ska vara rättvis och bidra till hållbara samhällen som inte äventyrar kommande generationer 2. Växjö kommun ska vara jämlik, de ekonomiska och sociala klyftorna ska minska 3. Alla kommuninvånare ska känna sig trygga Uppdrag Finansiering Ansvarig Samma miljökrav som kommunen har på sina egna verksamheter ska ställas vid upphandling Alla förvaltningar och bolag ska vara fossilbränslefria 2020. De ekonomiska och sociala klyftorna mellan växjöbor ska minska Ojämlikheten i livsvillkor för växjöborna ska kartläggas Förstärkning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor Ta fram lämplig plats och mark för en ny räddningstjänststation Sjörestaurering av Bergundasjöarna ska fortsätta Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Särskild prioritering 1 mkr Inom ny tilldelad ram Eget kapital Kommunstyrelsen Alla nämnder och styrelser Alla nämnder och styrelser Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen och nämnden för arbete och välfärd Kommunstyrelsen Tekniska nämnden 12

Uppföljning Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Fossila koldioxidutsläpp per invånare b) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen ton c) Andel certifierade ekologiska livsmedel i de kommunala köken d) Andel närproducerade livsmedel i de kommunala köken e) Andel hushåll och verksamheter som sorterar sitt matavfall f) Ekologisk status med avseende på fosforhalten i Mörrumåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Norra Bergundasjön och Aggaån. a) Andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer b) Boendesegregationsindex c) Se nyckeltal till mål 1, process Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad a) Nöjd Region-Index b) Anmälda brott om skadegörelse, antal/1000 invånare c) Anmälda stöld- och tillgreppsbrott, antal/1000 invånare d) Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, (mediantid i minuter). e) Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter a) Uppmätt fysisk tillgänglighet b) Andelen invånare som upplever att de utsätts för diskriminering c) Nyckeltal för individdata redovisas uppdelat på kön 13

Skapa förutsättningar för ett växande näringsliv och en fungerande arbetsmarknad Fler jobb minskar klyftorna Arbete är grunden för Växjös välfärd, men det har också ett eget inneboende värde. Arbete ger gemenskap, trygghet och ekonomisk frihet att forma ditt eget liv, samtidigt som arbetslöshet kan krossa drömmar och minska livsmöjligheter. I Växjö kommun ska alla ha möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar. Ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv är grunden för att skapa fler jobb och är tillsammans med utbildning avgörande för att fler ska ha ett jobb att gå till. Ett Växjö som håller ihop är starkare än ett Växjö med stora klyftor. Därför är kampen för full sysselsättning vår främsta uppgift, i detta arbete är Växjölöftet en viktig del. Unga som inte har gymnasieexamen och utrikes födda är de som idag har det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Trots att många inte har ett arbete att gå till har flera arbetsgivare svårt att hitta personal med rätt kompetens. Att åtgärda ungdomsarbetslösheten har speciellt hög prioritet och ingen ung i Växjö kommun ska gå utan jobb, utbildning eller praktik. Det är viktigt att unga får en första kontakt med arbetsmarknaden, därför ska en sommarjobbsgaranti för ungdomar införas. Växjö kommun ska aktivt ta del av regeringens satsningar på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kommer även fortsättningsvis vara en viktig samverkanspartner för kommunen. För de människor som står utanför arbetsmarknaden på grund av en funktionsnedsättning är en meningsfull sysselsättning särskilt betydelsefull. Den ska alltid utgå ifrån individens egna förmågor och bidra till en fungerande vardag. Eftersom utbildning är avgörande för att nå full sysselsättning måste Växjö kommun aktivt arbeta med såväl uppdragsutbildningar och yrkeshögskola som bristyrkesutbildningar och annan typ av vuxenutbildning. Genom att stärka den bristyrkesinriktade vuxenutbildningen kan fler få ett jobb att gå till och arbetsgivare kan få lättare att hitta personal med rätt kompetens. En förutsättning för en dynamisk arbetsmarknad och god kompetensförsörjning är ett starkare samarbete med Linneuniversitetet och studentkåren. Växjö kommun har alla möjligheter att stärka sin position som universitetsstad. För att främja en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling av kommunen ska arbetet med att ställa sociala krav vid upphandling utvecklas och fokus ska ligga på att skapa anställningsmöjligheter för personer som idag står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden. Växjö kommun behöver en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Den långsiktiga tillgången på industri- och verksamhetsmark måste säkras för att kunna tillhandahålla lokaler med rimliga hyror till nyetablerade företag. Växjö kommun ska ligga i framkant när det gäller socialt entreprenörskap. Långsiktigt partnerskap mellan sociala företag, föreningar och Växjö kommun ska prioriteras. Samverkan kring etablering och integration behöver stärkas. 14

Mål 1. I Växjö gäller full sysselsättning 2. Fler jobb och växande företag bygger Växjö starkt 3. Vägen till jobb och etablering ska vara kort. Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Alla nämnder och styrelser ska tillhandahålla praktikplatser och arbetsmarknadsinsatser motsvarande 5 procent av de anställda. Sommarjobbsgaranti för ungdomar det år de slutar årskurs 9 i grundskolan till det år de påbörjar årskurs 3 i gymnasiet. Vid upphandling ska sociala krav på anställningar av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ställas Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Alla styrelser och nämnder Nämnden för arbete och välfärd kommunstyrelsen Anta nytt näringslivsprogram Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Långsiktigt säkra tillgången på verksamhetsmark Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen Anta vision för Universitetsstaden Växjö Inom ny tilldelad ram Kommunstyrelsen, Videum 15

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Andel som studerar 20-24 år b) Andel förvärvsarbetande 20-64 år c) Andel förvärvsarbetande 20-24 år d) Andel som varken studerar eller arbetar 20-24 år e) Andel som slutfört kurs i vuxenutbildningen a) Företagsklimat enligt öppna jämförelser, totalt NKI b) Företagsklimat enligt Svenskt näringsliv, ranking c) Nettoökning antalet arbetstillfällen i Växjö stad d) Nettoökning antalet arbetstillfällen utanför Växjö stad a) Andel förvärvsarbetande vistelsetid 4-9 år i Sverige b) Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) c) Avvikelse från förväntat värde, förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20-64, andel (%) 16

Utbilda för ett livslångt lärande En likvärdig skola för ett jämlikt samhälle Framtiden börjar i skolan. Därför ska Växjö kommun ha en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och nå sin fulla potential. Utbildning är ett av de viktigaste verktygen för människors personliga frihet och utveckling, men också för samhällets utveckling och vår gemensamma välfärd. När alla människor, oavsett bakgrund, får möjlighet till en god utbildning utjämnas livschanserna och vi lägger grunden för ett Växjö som håller ihop. Alla elever i Växjö kommun ska ha rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet, oavsett sociala och ekonomiska hemförhållanden. Därför vill vi satsa på tidiga insatser, skickliga lärare och en jämlik skola. Gruppstorlekarna på förskolorna och i de lägre årskurserna ska främja lärandet och arbetsmiljön för lärare, barn och elever. Oavsett var i Växjö kommun du bor är det viktigt att det finns skolor med hög kvalitet. Med ett relevant elevunderlag ska landsbygdsskolorna behållas. Lärarna ska ges bättre förutsättningar att se och arbeta med varje individ. Barn och elever måste ges tid med sina lärare. Fritidshemmens verksamhet ska ses som ett komplement till grundskolans pedagogik och verka hand i hand för att utveckla barnens lärande, därför behöver gruppstorlekarna ses över. Resursfördelningen i skolan ska vara anpassad till elevers olika behov och förutsättningar och ska användas som ett medel för att öka skolans likvärdighet, såväl i grundskola som på gymnasieskola. För att ge fler elever det stöd de behöver är speciallärare och specialpedagoger en viktig resurs. De tidiga insatserna för barn och elever som behöver stöd är avgörande för en likvärdig skola och ska därför prioriteras, liksom arbetet med att motverka psykisk ohälsa barnens bästa gäller i Växjö. För att Växjös barn och unga ska få en bra utbildning och för att samtidigt öka Växjö kommuns attraktivitet som arbetsgivare måste skolledare, lärare och pedagoger ges bättre förutsättningar och deras profession stärkas. Skolans kompetensförsörjning är en nyckelfråga för att barn och elever ska ha tillgång till behöriga lärare och förskollärare. En viktig del i det är att satsa på kompetensutveckling för förskollärare, lärare och skolledare. Alla barn och unga ska gå i skolan på samma villkor och inget barns skolgång ska begränsas av familjens ekonomiska förhållanden. Därför ska Växjö kommuns skolor vara helt avgiftsfria. Skolmåltiden ska vara en positiv upplevelse. Måltiden ska vara en del av skoldagen där personal kan erbjuds pedagogisk lunch. När arbetsmarknaden och människors behov förändras måste välfärden vad gäller tillgång till barnomsorg också anpassas. Därför ska barnomsorg erbjudas på alla de tider då föräldrar arbetar. Det ökar tryggheten för både föräldrar och barn. 17

Genom att högskolebehörighet blir standard på alla Växjös kommunala skolor stärker vi yrkesprogrammens attraktivitet och underlättar för fler att läsa på högskolan. Samarbetet med näringsliv, civilsamhälle och föreningar ska stärkas.vuxenutbildningen har stor betydelse för det livslånga lärandet. Förutom att den öppnar viktiga dörrar för människor till arbetsmarknaden och högre studier stärker den människors ställning i hela samhällslivet. Biblioteken är en naturlig del av det livslånga lärandet. Digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara inom skolan. Mål 1. Alla barn ska stimuleras i sitt lärande och alla elever ska nå kunskapsmålen 2. En jämlik och likvärdig skola där alla barn och unga får den hjälp de behöver Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Förskolegrupperna och klasserna i de lägre åldrarnas storlek ska fortsätta att minska där behov finns Lärare och skolledare ska stärkas i sin profession genom styrmodeller för ökad tillit och minskad administration Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Barnomsorg på natten Inom ny tilldelad ram Utbildningsnämnden Avgiftsfri skola ska verkställas Inom ny tilldelad ram Utbildningsnämnden Högskolebehörighet ska vara standard på samtliga nationella gymnasieprogram Utreda kulturskolans och fritidsgårdarnas organisatoriska tillhörighet. Öka tillgängligheten till kulturskolans verksamhet och se över avgiftens betydelse Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden 18

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan b) Andel elever som går ut grundskolan med behörighet till yrkesprogram c) Andel gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år d) Bästa skolkommun enligt Lärarförbundet, rankning a) Andel nyinvandrade elever som når gymnasiebehörighet b) Elever i åk 9 - avvikelsen från modellberäknat värde (SALSA) för andelen elever som uppnår gymnasiebehörighet, yrkesprogram. c) Elever i åk 9 - avvikelsen från modellberäknat värde (SALSA) för andelen elever som uppnår kunskapskraven i alla ämnen d) Elever i åk 9 - avvikelsen från modellberäknat värde (SALSA) för genomsnittligt meritvärde 19

Utveckla och förvalta en växande stad, tätorter och landsbygd Växjö bygger vi tillsammans I Växjö kommun ska alla kunna leva ett bra liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer, därför måste vi arbeta för en hållbar stadsplanering. Att Växjö kommun växer innebär att fler behöver någonstans att bo och att vi behöver bygga fler bostäder som fler har råd med. Genom att vi planerar för blandade upplåtelseformer i staden som helhet och i kommunens alla delar motverkas segregation. Målet att Växjö kommun ska vara Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens fysiska utveckling och planering. Växjö kommun ska ha en god beredskap för fler bostäder, växande näringsliv, offentlig service, infrastruktur och rekreation i hela kommunen. När vi bygger samhället ska mark, vatten och övrig fysisk miljö användas på ett sätt som är klimatsmart och som tar hänsyn till biologisk mångfald. Köerna till både hyreslägenheter och till kommunala villatomter ska kortas och utbudet av lägenheter måste anpassas till såväl behovet som efterfrågan. Därför är målsättningen att 50 procent av det som byggs ska vara hyresrätter. För att fler ska ha råd att hyra i nybyggda lägenheter behöver kostnaderna för nyproduktionen pressas. Det gör vi genom att se över de kommunala markpriserna, anslutningsoch exploateringsavgifterna och borgensavgifterna för de kommunala bolagen. Vi ska även pröva att upphandla till kvadratmeterpriser och ange maxhyra vid markanvisning. För att öka äldre växjöbors valmöjligheter ska Växjö arbeta för att det byggs senior- och trygghetsbostäder. För att göra det lättare att söka och få bostad i Växjö ska VKAB arbeta för att även privata hyresvärdar ska anslutas till kommunens bostadsförmedling. Gång- och cykeltrafikanter ska prioriteras vid både investeringar och underhåll av vägnätet och kollektivtrafiken ska ges företräde i stadstrafiken. För att fler ska välja cykel som färdmedel ska det befintliga cykelnätet knytas ihop. Belysning kring gång- och cykelvägar och parker ska utformas på ett sätt som främjar trygghet och säkerhet i hela kommunen. Trafiksäkra övergångar ska finnas där många oskyddade trafikanter passerar. För att nyinflyttade växjöbor ska bekanta sig med klimatsmarta transporter i Växjö ska de erbjudas en månads gratis busskort eller att låna en elcykel under en månad. En jämställdhetsinriktad stadsplanering är viktig för att de offentliga rummen ska vara tillgängliga för alla. En fysiskt tillgänglig stadsmiljö främjar inte bara personer med funktionsnedsättning, det underlättar för alla. Kommunens lekplatser är viktiga för att barn ska lockas till lek och rörelse Alla enskilda avlopp som inte lever upp till kraven måste åtgärdas. Miljö- och hälsoskyddsnämndens prioritering av de enskilda avloppen ska fortsätta och arbetet med att förverkliga VA-planen ska intensifieras. Den övergripande VA-planen ska garantera att investeringarna i VA-nätet är tillräckliga för att både nybyggen och äldre områden ska leva upp till högt ställda miljökrav. Vi ser ga rna att nya metoder fo r att tillvarata dagvatten och partiklar utvecklas och att det blir fler gröna tak och väggar i staden. Gröna korridorer ska säkra stadens ekosystemtjänster. Förslag på hur 20

fler dagvattenkanaler kan göras synliga ska tas fram och prövas i syfte att berika stadsmiljön, förbättra vattenkvaliteten i de omgivande sjöarna och öka kapaciteten för att ta emot dagvatten. Växjö kommun ska vara drivande i utvecklingen av en cirkulär ekonomi och ska bjuda in fler aktörer att medverka. En viktig del i det arbetet är Kretsloppsparken. Mål 1. Bättre fungerande och mer miljösmart infrastruktur 2. Fler bostäder och minskad segregation bygger Växjö hållbart och helt Uppdrag Finansiering Ansvarig Genomföra åtgärder för att pressa produktionskostnader och bidra till lägre hyror i nyproduktionen De klimatsmarta transporterna gång, cykel och buss ska prioriteras vid investeringar och underhåll av vägnät Säkerställa stamnätsutbyggnaden av bredband i hela kommunen Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Vidingehem, Växjöbostäder, VKAB, Tekniska nämnden, Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Wexnet Bygga ut ladd infrastruktur för elbilar De kommunala bostadsbolagen ska bygga trygghetsbostäder. Tekniska nämnden VEAB, Växjöbostäder Vidingehem Växjöbostäder, vidingehem och VKAB Anta reviderat landsbygdsprogram Inom ram Kommunstyrelsen Öka parkeringsintäkterna Intäktsökning 15 mkr Tekniska nämnden Mer effektiv lokalförsörjningsprocess i kommunkoncernen och ökad beläggningsgrad i offentliga lokaler. 11 mkr (effektivisering) Kommunstyrelsen, bolagen, Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Omsorgsnämnden 21

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av befolkning (%) b) Nöjd Medborgar-Index Gång- och cykelvägar c) Nöjd Medborgar-Index Gator och vägar d) Nöjd Medborgar-Index Renhållning och sophämtning (index) e) Andelen invånare som har högst 300 m till ett tillgängligt park- eller naturområde större än en hektar f) Andelen av kommunal nybyggnation som är träbaserad g) Energianvändning per invånare h) Antal mil per invånare när det gäller biltrafiken i) Andel av hushåll och verksamheter som sorterar sitt matavfall (%) j) Andel av va-ledningsnätet som lagts om eller renoverats under året. k) Antal laddstolpar a) Antalet färdigställda bostäder i småhus b) Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus: andel i hyresrätt c) Antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus: andel i bostadsrätt eller äganderätt d) Antalet färdigställda trygghetsbostäder e) Antalet färdigställda bostäder utanför Växjö stad f) Boendesegregationsindex g) Antalet byggrätter i antagna detaljplaner 22

Stödja individer och främja ett tryggt självständigt liv Trygghet genom hela livet Alla kommunens invånare som är i behov av stöd och omsorg ska få ett gott bemötande och ha möjlighet till inflytande över de insatser som ges. När omsorgen fungerar väl håller den samman generationer, utjämnar livsvillkor och bidrar till samhällelig och ekonomisk utveckling. Växjö kommuns insatser för människor i behov av stöd och omsorg ska leda till att alla kan leva ett gott liv. Måltiderna är centrala för en god omsorg och ska lagas från grunden och så nära den som äter den som möjligt. Måltidsupplevelsen ska stärkas för att ge våra omsorgstagare en ännu bättre vardag. Ett djupare samarbete med Region Kronoberg gör att tryggheten för patienter och omsorgstagare ökar. Socialt arbete ska minska utsatthet bland både barn och vuxna. Välfärden ska ge frihet och trygghet åt varje människa och göra att alla färdas väl genom livet. För att ytterligare öka omsorgstagarnas valfrihet ska Växjö kommun erbjuda särskilt boende med olika profiler och tillsammans med föreningslivet ska utbudet av aktiviteter för äldre öka. Genom att omsorgstagare ges möjlighet till inflytande över de insatser som ges, ökar känslan av frihet och trygghet. Omsorgens medarbetare är proffs på omvårdnad men har en minutstyrd arbetsdag och behöver ges ett större inflytande över sina arbetsuppgifter. Därför är det prioriterat att hitta arbetsmetoder där omsorgstagarnas behov och medarbetarnas kompetens är utgångpunkter. Hjälpmedel underlättar det dagliga livet och är en del av ett viktigt förebyggande arbete. Växjö kommuns hjälpmedelssortiment ska utökas så att tillgången till viktiga hjälpmedel ökar. Satsningar på välfärdsteknik, e-hälsa och olika typer av stöd via nätet ska prioriteras i syfte att hitta mer effektiva arbetssätt och ge ökad trygghet, delaktighet och självständighet för omsorgstagarna. De som idag arbetar på våra boenden eller i hemtjänsten utan undersköterskeutbildning ges möjlighet att få formell kompetens. Därför ska omsorgsnämnden ta ett större ansvar för att säkra sitt framtida kompetensbehov. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att skapa goda förutsättningar för framtiden. Växjö kommun ska stärka samverkan med Region Kronoberg och andra aktörer i arbetet med tidiga insatser bland annat genom Barnens ba sta ga ller i Va xjo som ha mtat inspiration fra n den sa kallade Skottlandsmodellen. Genom att inleda ett arbete med sociala investeringsfonder ska vi utveckla kommunens verksamhet för att på sikt minska sociala och ekonomiska risker. Genom att samla kompetens och erfarenhet från olika huvudmän har familjecentraler nått stora framgångar i såväl arbetet för ökad hälsa och som socialt förebyggande arbete. Därför ska en familjecentral öppnas på Teleborg i samarbete med Region Kronoberg. En förutsättning för ett tryggt liv är ett gediget förebyggande arbete med hälsa och social utsatthet. Växjö ska verka för att bruket av legala droger som alkohol och tobak minskar. Missbruk av alkohol och narkotika drabbar både enskilda, anhöriga och utomstående. En särskild satsning ska göras för att öka hemmaplanslösningar inom missbruksvården och när behovet uppstår 23

ska kommunala boenden byggas. Unga vuxna och personer i omfattande utsatthet ska prioriteras. Barnperspektivet ska stärkas tillsammans med fokus på tidiga insatser mot utsatthet. Självmord går att förebygga genom flera insatser. Ett aktivt arbete från samhällets olika nivåer och myndigheter krävs för att färre ska behöva ta sitt liv. Mål 1. Alla Växjöbor ska ha tillgång till en trygg och god välfärd med stöd, vård och omsorg efter behov 2. Fattigdom och social utsatthet ska bekämpas Prioritering och utveckling Uppdrag Finansiering Ansvarig Alla Växjöbor över 85 år ska ha rätt till en plats på äldreboende utan särskild prövning Inom ny tilldelad ram Omsorgsnämnden Rätt till 8 timmar hemtjänst för växjöbor över 75 års ålder Uppdrag att se över arbetsmetoder för att öka omsorgstagares och personals inflytande Inom ny tilldelad ram Inom ny tilldelad ram Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Utreda hur minutjakten kan avskaffas Inom ny tilldelad ram Omsorgsnämnden Gör en översyn av brukaravgifter Inom ny tilldelad ram Omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd Starta familjecentral på Teleborg Inom ny tilldelad ram Nämnden för arbete och välfärd, Utbildningsnämnden, Kommunstyrelsen 24

Utvärdering Nyckeltal för resultat och kvalitet a) Andel nöjda med matens smak b) Andel som upplever måltiden som en trevlig stund c) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) d) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg helhetssyn, andel (%) e) Brukarbedömning LSS-helhet, andel (%) a) Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) b) Ej återaktualiserade biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%) c) Ej återaktualiserade barn 0-12 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) d) Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem 21 + ett år efter avslutad utredning e) Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer 25

Möjliggöra en aktiv fritid Alla ska ha rätt till en meningsfull fritid Alla växjöbor ska ges förutsättningar till höjd livskvalitet genom ett aktivt liv och en meningsfull fritid. Därför ska föreningslivet i Växjö kommun stimuleras och det ska finnas plats för både bredd- och elitidrott, deltagar- och utövarkultur. Alla oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, socioekonomisk bakgrund eller etnisk tillhörighet ska ges goda möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Vi vill därför stärka föreningsstödet med syfte att öka jämlikheten och jämställdheten. Kulturen och fritiden ska vara en mötesplats där erfarenheter och kunskap växer. Särskild prioritet bör läggas vid barn och unga. Även att seniorer är aktiva ska stimuleras. Så gör vi Växjö kommun till en attraktiv och kreativ plats. Offentliga rum, såväl i staden som på landsbygden, ska uppmärksammas. I en kreativ och kulturell kommun kan kulturturismen utvecklas. Fri åsiktsbildning och fritt kunskapsutbyte är hörnstenar i ett demokratiskt samhälle och därför är biblioteken och Det fria ordets hus verksamhet viktiga att värna. Vi ska fortsätta ta emot fristadsförfattare. Växjö kommun ska utvecklas som en friluftskommun med ett starkt folkhälsoarbete. Användandet av våra kommunala idrottsytor ska öka. Planering av spontan- eller näridrottsplatser och bostadsnära spår och leder ska finnas med från början när nya områden byggs. Därför ska Kultur- och fritidsnämnden ingå i planprocessen för att dessa aspekter ska tas tillvara. Genom friluftsprogrammet utvecklas kommunens arbete med folkhälsa, tillgänglighet och natur. Växjö kommun ska aktivt arbeta för att fler får möjlighet att aktivt kunna utöva kultur- och fritidsaktiviteter. Därför behöver arbetet för att göra fler av kommunens badplatser tillgängliga intensifieras. För att öka tillgängligheten till biblioteken vill vi se över möjligheten för ökad digitalisering. Genom att tillsätta språkresurser för nyanlända kan fler ta del av bibliotekens utbud. Många av de ridsportsanläggningar som finns i Växjö kommun är slitna och nergångna och behovet av att rusta upp dem är stort även av arbetsmiljö- och djurskyddsskäl. Resurser tillförs för att en upprustning ska genomföras med utfall 2021. Arbetet med en ny bad- och simhall ska intensifieras, där både kommuninvånarnas och simsportens behov tillgodoses. För att möjliggöra en aktiv fritid för alla barn och ungdomar, ska kommunen i samverkan med till exempel idrottsföreningar, förverkliga Fritidsbank. 26