Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Relevanta dokument
Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.

Att minska hälsoklyftor

Jämlikhetsarbete i praktiken

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Folkhälsopolitiskt program

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

Vad är ojämlikhet i hälsa och varför uppstår det? - Den svenska paradoxen

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

Förändring, evidens och lärande

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Hela staden socialt hållbar

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Det handlar om jämlik hälsa!

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Projektplan för Handlingsplan för att motverka ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland.

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Materiella och strukturella faktorers roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Jakten på det sociala kapitalet. Fredrica Nyqvist, PD, Docent Akademilektor i socialpolitik

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Friluftsliv och naturupplevelser

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

Hälsa historiskt perspektiv

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Socialpolitik och välfärd

Folkhälsostatistik i Skåne

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Hur jämlik är vården?

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Välfärds- och folkhälsoprogram

God folkhälsa ses ofta som avgörande för en hållbar utveckling i städer, kommuner och regioner

Politik för ökad jämlikhet

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Malmös väg mot en hållbar framtid

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En kunskapssammanställning av livsvillkor och hälsa i länet

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Anna Kiessling Lars Jerdén

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Kommissionen för jämlik hälsa

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Kallelse till Demokratiberedningen

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Statistikbilaga Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Innehåll. Inledning 4 Från politiskt beslut till delrapport Delrapportens syfte och upplägg Metod, tillvägagångssätt och avgränsningar

Jämställd regional tillväxt?

Folkhälsa i Angered NOSAM

Välkomna till samråd och workshop!

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Välfärdsbokslut 2015

Det handlar om jämlik hälsa

Transkript:

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata Göteborg 16 oktober 2018 Göran Henriksson Enheten för samhällsanalys, Västra Götalandsregionen

Vad behövs för att fatta kloka beslut? Insatser och åtgärder resursfördelning Politik och beslut Ojämlikhet i hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa 1. Hur ser det ut? 2. Varför ser det ut som det gör? Politik 3. Vad ska vi göra åt det? 4. Vad kostar det? Teori Praktik

Varför ser det ut som det gör? Inget är så praktiskt som en god teori Fundamental causes Uppmärksammar strukturella förhållanden the causes of the causes Tydliga beröringspunkter med skandiavisk välfärdsforskning resurser i centrum Starka beröringspunkter med centrala begrepp inom modern samhällsplanering syftar till att påverka samma centrala förhållanden som också påverkar hälsa Människan är en aktivt handlande varelse som söker forma sitt liv förutsatt att hon har resurser för att faktiskt göra det.

Varför ser det ut som det gör? Inget är så praktiskt som en god teori Människan är en aktivt handlande varelse som söker forma sitt liv förutsatt att hon har resurser för att faktiskt göra det.

Varför ser det ut som det gör? Fem centrala mekanismer för ojämlikhet i hälsa Diderichsen et al 2012

Hur ser det ut? 1. Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? 2. Hur bör den sociala stratifieringen göras?

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Att räkna, att mäta, innebär alltid att bestämma gränser för vad som ska räknas in och vad som ska räknas bort! Att räkna, att hantera mätetal, löser avgränsningsproblem genom att sortera individer i den ena eller andra gruppen. Att räkna, att mäta, är att skapa incitament för förändring. Men också, paradoxalt nog, att mäta kan vara normskapande risk för status quo

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Abstrakt språk? Kanske, men också extremt politiskt: Inkludering, exkludering - gemenskap, främlingskap, gränser, allierade, motståndare Urval privilegium, diskriminering Viktiga karakteristika - värdering, omdömen, hierarkier

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Utvecklingen av barnfattigdom beror på vilken indikator man väljer Barnfattigdom absoluta vs relativa mått; trender

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Metoder De små talens förbannelse Medelvärde eller spridning? Absoluta eller relativa mått? Vilket är det relevanta området? Skillnader mellan individer eller grupper?

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Förväntad livslängd bland kvinnor i 11 välfärdsområden

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Eftergymnasial utbildningsnivå om en termin eller längre (25 64 år) mellan 1992 och 2012 uppdelat efter primärområde Källa: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg DELRAPPORT 2014, fig 6, sid 25.

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Utbildningslängd Högskoleexamen 1 2

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Två hypoteser Social ojämlikhet i hälsa ökar med åldern Social ojämlikhet i hälsa minskar med åldern

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Absolut och relativ skillnad i dödlighet för män i Västra Götaland 2012

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Absolut och relativ skillnad i dödlighet för män i Västra Götaland 2012

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Absolut och relativ skillnad i dödlighet för män i Västra Götaland 2012

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Självskattad god eller mycket god hälsa (SRH) bland män 16-84 år i Västra Götaland 2011 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Data från Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Självskattad god eller mycket god hälsa (SRH) bland män 16-84 år i Västra Götaland 2011 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Data från Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Självskattad god eller mycket god hälsa (SRH) bland män 16-84 år i Västra Götaland 2011 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00-0,10-0,20-0,30-0,40-0,50 Data från Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011

Vilka data bör väljas ut och med vilka metoder ska data sammanställas? Skillnader mellan individer eller grupper?

förklarad variation Vilka data bör väljas ut deviance och med 1 vilka metoder RR ska data sammanställas? Total variation 19857 Kvarvarande variation Ålder 664 96,7% Hög inkomst Kvarvarande variation Ålder + inkomst 1 (ref.grupp) Låg inkomst 2,2 334 98,3% Förväntad återstående livslängd >30åå Låg inkomst 45,8 Hög inkomst 53,6

Hur bör den sociala stratifieringen göras?

Hur bör den sociala stratifieringen göras? Tore överklass medelklass Ahmed underklass

Hur bör den sociala stratifieringen göras? Olika sätt att se på klass Vad man har Vem man är Vad man gör

Vad ska vi göra åt det?

Vad ska vi göra åt det? Förklaringsmodeller för ojämlikhet i hälsa, vetenskapligt stöd och avtryck i policyer och insatser Förklaringsmodell Vetenskapligt stöd Avtryck i policyer Avtryck i åtgärder De tidiga åren +++ +++ +++ Levnadsvanor +(+) +++ +++ Hälso- och sjukvård + ++ +++ Materiella faktorer +++ +++ +? Psykosociala faktorer ++(+) ++(+) ++(+) Life course perspective +++ ++(+) ++(+) Selektion + + + Kulturella faktorer + + + Genetiska/biologiska faktorer + + +? Makroekonomiska förhållanden ++(+) 0 0 Fritt efter K Smith: Beyond Evidence Based Public Health Policy. 2013

Vad ska vi göra åt det?