Kungsbacka vattenrike



Relevanta dokument
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Och vad händer sedan?

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Brandholmens avloppsreningsverk.

Åtgärdsarbete för renare vatten

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Statens naturvårdsverks författningssamling

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än installationer.

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VA-policy. Oskarshamns kommun

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Riktlinjer för enskilda avlopp

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Dagvattenhantering i Stockholm

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING? BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP Hög eller Normal skyddsnivå

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Revidering av Grundförutsättningar Torneträsk Riksgränsen

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Minnesanteckningar från allmänt samrådsmöte i Gnarp

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Sörhamn och Glättnästorp i Karlsborgs kommun

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

Miljörapport. Kvicksund 2014.

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

RAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund Upprättad av: Kristina Wilén

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

RAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Tillsynsplan vatten & avlopp

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län


Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Områdesbeskrivning för Katrineholms kommun

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

TOLG, VA-LÖSNINGAR

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

Dnr Mbn ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

VÅRA AVSKILJARE SKILJER SIG

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Kostnadsfri rådgivning för dig med enskilt avlopp

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version

Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

Tyresåns vattenkvalitet

Analys över behovet av reningsverk

KALK FÖR VATTENRENING

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Miljö- och byggnämnden (13)

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

PROTOKOLL Svar på motion 2014:05 från Germund Sjövall (MP) om Knivstas framtida hantering av spillvatten KS-2014/578

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Projekt Östersjön-Florsjön

Ett rikt växt- och djurliv

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Plats och tid: Listerbysalen, Stadshuset, Ronneby Ajournering kl för kaffe Beslutande Ledamöter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Luleåkommun Tekniska förvaltningen VA-PLAN 2050

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

VA-policy för Växjö kommun

Kontaktperson: Daniel Danielsson, tel.nr: 38979,

Kungsback aåns. Vattenvårdsförbund & Vattenråd

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Transkript:

Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka vattenrike

Jordarter Svämsediment Då havet helt dragit sig tillbaka från ett område börjar vattendrag att flyta genom de lägsta delarna av landskapet. Vattendragen eroderar sig långsamt ner genom jordlagren. Kring vattendrag som vid högvatten svämmar över sina bräddar avsätts svämsediment. Dessa sediment är ofta dåligt sorterade och innehåller en hel del organiskt material.

Exempel på renande våtmark Ekeby våtmark, Eskilstuna Ekeby våtmark är belägen vid Ekeby reningsverk ca 3 km väster om Eskilstuna centrum. Totalt utgör våtmarksområdet ca 40 ha. Området har tidigare använts till jordbruksmark och består av lera.

Ekeby våtmark, Eskilstuna Våtmarksanläggningen är avsedd för att ytterligare rena det utgående avloppsvattnet från Ekeby avloppsreningsverk. I Ekeby avloppsreningsverk har vattnet dessförinnan genomgått en långtgående rening i tre steg, mekanisk, biologisk och kemisk behandling.

Ekeby våtmark, Eskilstuna Anläggningen är utformad så att den dessutom utgör ett positivt inslag i den lokala miljön samt att den blir ett gott åskådningsexempel för en naturlig avloppsvattenbehandling. Inom området finns ett rikt fågel- och växtliv.

Kungsbacka miljömål Utsläpp av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen skall göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbackafjordens ekologiska status. Kustnära vatten, som t.ex Kungsbackafjorden ska ha god ekologisk status Antal våtmarker ska öka

Hammargård reningsverk Kungsbacka Renar idag spillvatten från 35 000 PE (personekvivalenter) och kan klara upp till 45 000 PE utan större ombyggnad. Denna gräns uppnås ca 2015 Effektiv rening idag där 96% av fosfor och 82% av kvävet renas.

Ur FöP Kungsbacka stad Hammargård Troligen kommer Hammargårds reningsverk att kompletteras med en våtmark för ytterligare rening. Väster om reningsverket har mark reserverats mark för detta på kommunens mark. Våtmarken kan med fördel också utvecklas söderut. Förslag finns om våtmark efter Hammargårds reningsverk

Ur En fallstudie av kustvattenförekomsten Inre Kungsbackafjorden Marken ger goda förutsättningar till att anlägga en våtmark efter Hammargårds avloppsreningsverk för efterpolering av vattnet innan det når recipienten, Inre Kungsbackafjorden. Detta är också en tanke som funnits hos kommunen (Helsing, muntlig kommunikation). Denna våtmark skulle sannolikt vara mycket kostnadseffektiv per renat kilo kväve och fosfor då årsmedelhalterna i utgående vatten från Hammargård ligger på 0,9 mg/l för totalfosfor och 12,7 mg/l för totalkväve (Kungsbacka kommun, 2007). Att jämföra med 35ug P/l och 0,75 mg N/l i Kungsbackaån strax ovanför Hammargård Kommentar: Hammargård är del överlägset största enskilda punktkällan även efter rening.

Förutsättningar för en våtmark är goda. Goda markförhållanden (lera) ger tät botten Möjlighet finns att anlägga naturliga vallar i området. Våtmarksanläggningen

Området idag från norr Kungsbackafjorden och E6 längst ner i bild.

Ekonomiskt stöd för våtmarker Större våtmarksprojekt Kan ge ersättning för hela kostnaden vid anläggning av våtmark. Det gäller större våtmarksprojekt där länsstyrelser, kommuner eller konsulter har tagit initiativ till våtmarken. De här våtmarkerna påverkar ofta flera markägare. I vissa fall kan du också få ersättning för att göra en projektplan även om ansökan inte blir godkänd. Länsstyrelsen. (Hans Bjuringer 035/13 22 68) http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/ersattningforutvaldmiljo/anlaggaellerr estaureraenvatmark.4.6a459c18120617aa58a80006922.html LOVA stöd (Lokala vattenvårdsprojekt) Syfte att begränsa havsmiljön, genom att minska näringsbelastningen. Kan sökas av kommuner och ideella sammanslutningar. Medel kan sökas f http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-8474-5.pdf LONA stöd (Lokala naturvårdsbidrag) Stöd för kommunen att söka i ett senare skede som handlar om t.ex. information, anläggande av naturstigar, fågeltorn, gömsle etc. http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/finansiering-naturvard/lokalanaturvardssatsningen/

Koppla ihop våtmarksanläggningen med Kungsbackafjordens natura 2000-område till ett Kungsbacka vattenrike Fågeltorn/ gömsle

Varför Kungsbacka vattenrike 1. Miljömålen gynnas Reningen av avloppsvattnet förbättras med kompletterande våtmark. Minskad övergödning av Kungsbackafjorden 2. Bra miljö för rekreation Kungsbacka får en attraktiv framsida Turistattraktion Rekreationsområde för en växande befolkning i centralorten Promenad och cykelstråk till havet Staden möter vattnet 3. Ökad biologisk mångfald 4. Ekonomiskt fördelaktigt 90% av kostnaden bekostas av staten som våtmarksstöd.

Planerade grönstråk i området (Ur Fördjupad översiktsplan Kungsbacka)

Fågeltorn/gömsle Förbättrad tillgänglighet i området Befintliga tillfartsvägar (svart) Förslag på stigar i området (violett) Informationsanläggning Passage under E6 Bro över Kungsbackaån

Områden att hämta inspiration från Rynningeviken/Oset, Örebro Getterön, Varberg

Rynningeviken Örebro Förr industrimark och soptipp. Nu Örebroarnas rekreationsområde och fågelparadis

Getterön Varberg Från soptipp till fågelparadis Naturreservatet är recipient för reningsverket I förgrunden syns den restaurerade bassängen

Mer information Christer Johansson, Göteborgs Ornitologiska förening, 031/183241