Så gick det sedan...

Rapport 211:2 Flykting i Stockholms län Så gick det sedan...

Rapport 211:2 Flykting i Stockholms län Så gick det sedan...

Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar för att uppnå de övergripande målen i integrationspolitiken och ett led i detta arbete är att kunna följa och beskriva situationen för de nyanlända flyktingarna i länet. Studien har tagits fram för att ge bättre kunskap och att stimulera till vidare utveckling av regionens arbete med nyanlända. Projektledare: Luiza Jastrzebska, avdelningen för tillväxt, Länsstyrelsen i Stockholms län, tfn 8-785 4 72 Vid SCB har Tor Bengtsson, Karin E Lundström och Andreas Raneke arbetat med rapporten. Utgivningsår: 211 ISBN: 978-91-7281-437- För mer information kontakta Länsstyrelsen, avdelningen för tillväxt, Tfn: 8-785 4 Denna rapport finns också som pdf. Du hittar den på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/stockholm

Förord Stockholmsregionen växer. Varje år flyttar människor hit från andra delar av Sverige, men också från andra delar av världen. Invandringen har stor betydelse för befolkningsutvecklingen och tillväxten i regionen. Om Stockholms län även fortsättningsvis ska vara en attraktiv storstadsregion måste regionen bli bättre på att ge nyanlända flyktingar förutsättningar att snabbt etableras i samhället, få arbete och möjlighet att bidra till regionens utveckling. Ett av de övergripande målen för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Länsstyrelsen arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå detta mål. En del i detta arbete är att kunna följa och beskriva situationen för de nyanlända flyktingarna i länet. Länsstyrelsen i Stockholms län har därför, med hjälp av SCB, genomfört en statistisk kartläggning för att synliggöra tillståndet i länet och beskriva utvecklingen över tid för nyanlända flyktingar. Utgångspunkterna är indikatorerna demografi, boende, ungdomars väg genom grundskola och gymnasium, svenska för invandrare (Sfi), högre utbildning, sysselsättning och inkomst. Studien är tänkt att ge bättre kunskap och att stimulera till vidareutveckling av regionens arbete med nyanlända. Integration är en ömsesidig process där alla i samhället oavsett bakgrund är delaktiga och medansvariga. Att integrationen blir lyckosam är helt av görande för den nyanlända individen och för hela samhällsutvecklingen. Regionen behöver på ett effektivt sätt ta vara på alla nyanländas kompetenser och färdigheter, så att de nyinflyttade ges möjligheter till en snabb etablering i det svenska samhället. Endast då kan regionen bibehålla sin ställning som en attraktiv storstadsregion som tillvaratar olikheter och utnyttjar sin mångkulturella utvecklingskraft. Stockholm, 1 juni 211 Per Unckel 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 1 Bakgrund... 1 Invandring till Stockholms län... 1 Flyktinginvandring... 12 Kommunmottagna flyktingar och deras anhöriga... 13 Kommunmottagna flyktingar 2, 23 och 26... 14 Utbildning... 2 Behörighet till gymnasiet... 2 Gymnasieskolan och behörighet till högre studier... 22 Arbetsmarknad... 34 Sysselsättning... 34 Inskrivna vid Arbetsförmedlingen... 42 Huvudsaklig inkomstkälla... 46 Boende... 5 Boende mottagningsåret... 5 Boendeform... 51 Metodbeskrivning... 54 Gruppernas konstruktion... 54 Utbildningsnivå... 54 Svenska för invandrare (Sfi)... 55 Kvalitetsaspekter... 56 Referenser... 57 Bilaga 1. Arbetsmarknadsprogram... 58 Bilaga 2. Sysselsättning på kommunnivå... 59 5

6

Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att med utgångspunkt i indikatorerna demografi, grundskola och gymnasium, svenska för invandrare (Sfi), syssel sättning, inkomst och boende följa integrationen av kommunmottagna flyktingar i Stockholms län. I rapporten följs flyktingar och deras anhöriga som alla omfattades av den statliga ersättningsförordningen (199:927) och som mottagits av kommuner i Stockholms län åren 2, 23 eller 26 från mottagandet och framåt i tiden. Bakgrund Ett av de övergripande målen för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Länsstyrelsen arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå detta mål. En del i detta arbete är att kunna följa och beskriva situationen för de nyanlända flyktingarna i länet. Studien är tänkt att ge bättre kunskap för att stimulera till vidareutveckling av regionens arbete med nyanlända flyktingar. Under åren från 1969-26 har invandringen till Stockholms län pendlat mellan 1 och 2 personer för att år 26 öka till runt 3 per år. År 21 flyttade 3 255 personer från utlandet till länet. Av dessa utgör flyktingar och skyddsbehövande en liten del av invandringen. År 2 mottogs ungefär 3 2 flyktingar av Stockholms läns kommuner. Gruppen som mottogs år 23 var något mindre, runt 2 2 personer. År 26 mottogs så många som uppåt 6 5 personer i länet. Antalet flyktingar som tas emot av kommuner runt om i landet varierar mycket från år till år. Grundskolan och behörighet till gymnasieskolan Av de kommunmottagna flyktingarna som togs emot i Stockholms län de studerade åren var cirka 25 procent barn och ungdomar i skolåldern. Det är en lägre andel barn och ungdomar som kommit som flyktingar i skolåldern och som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet jämfört med samt liga ungdomar i länet. Endast 3 procent av flyktingungdomarna i Stockholms län får gymnasiebehörighet två år efter ankomståret. Efter fem år har drygt hälften av flyktingungdomarna i länet behörighet att söka till något nationellt gymnasie program, efter åtta år har cirka 8 procent av ungdomarna behörighet till gymnasiet. Trots att den sistnämnda gruppen gått nästan hela sin skoltid i svensk grundskola, når de ändå inte upp till den andel gymnasiebehöriga som gäller för samtliga ungdomar i länet, dryga 9 procent. Barn som kommit till Sverige som flyktingar är vanligen äldre än inrikes födda barn när de går ut grundskolan; 65 procent är 16 år och 35 procent är 7

äldre än 16 år. Bland inrikes födda ungdomar går 9 procent ut grundskolan vid 16 års ålder. Generellt presterar flickor bättre än pojkar i grundskolan, vilket också gäller för flyktingbarn. Gymnasieskolan och behörighet till högre studier Få flyktingungdomar går ut gymnasiet även om de flesta ändå påbörjar gymnasieskolan. Vistelsetiden i Sverige inverkar på hur vanligt det är att flyktingungdomar slutför gymnasiet. Av de flyktingbarn som var 16 år när de mottogs i Sverige gick endast var femte ut gymnasiet. Av flyktingbarnen som var 13 år när de kom till Sverige gick dubbelt så många (45 procent), jämfört med 16-åringarna, ut gymnasiet. Bland dem som tagits emot i Stockholms län de aktuella åren är antalet avgångna för varje år efter mottagningen få speciellt under deras första tid i landet. Av dessa var det cirka 7 procent som gick ut gymnasiet med behörighet till högskolan. Detta kan jämföras med andelen behöriga bland samtliga avgångna från nationella program i länet som uppgår till drygt 8 procent. Det tar längre tid för flyktingungdomar att slutföra sina gymnasiestudier jämfört med gruppen samtliga ungdomar. Av de flyktingbarn som påbörjat och genomfört gymnasiet var det 35 procent som fullföljde utbildningen på tre år, 44 procent gjorde det på 4 år och för 2 procent tog det fem år att gå ut gymnasiet. Utbildning Många av de kommunmottagna flyktingarna läser svenska för invandrare (Sfi) den första tiden i Sverige. Cirka 8 procent var inskrivna i Sfi de första två och ett halvt åren efter ankomsten. Förutom Sfi är cirka 2 procent av de kommunmottagna i länet studerande i andra utbildningsformer, oftast inom den kommunala vuxenutbildningen. Utvecklingen av andelen studerande varierar mellan olika delar av landet. Det är vanligast bland kvinnor och yngre personer att studera. Med tiden i Sverige ökar andelen som studerar vid högskola; av de kommun mottagna som studerar i länet går drygt 2 procent efter åtta år i Sverige på en högskoleutbildning. en högskolestuderande ökar med tiden i Sverige vilket förmodligen har att göra med att en allt större del av de kommunmottagna i slutet av perioden hunnit gå ett antal år i svensk gymnasieskola (vissa dessutom i svensk grundskola). Arbetsmarknad Sysselsättningen bland kommunmottagna flyktingar är högst i Stockholms län, både när man jämför med de två andra storstadslänen som med genomsnittet för övriga län i landet. Av de mottagna år 2 och 23 i Stockholms län var cirka 25 procent sysselsatta efter två år i landet. Av de mottagna 26 i länet var 4 procent sysselsatta redan två år efter ankomsten. 8

Sysselsättningen bland kommunmottagna flyktingar ökar med tiden i Sverige. Efter nio år i Sverige var andelen sysselsatta bland dem som bosatt sig i Stockholms län 54 procent, vilket är cirka tio procentenheter högre än resten av landet. Noterbart är att bland kommunmottagna kvinnor nio år efter mottagandet saknar mer än varannan sysselsättning. Detta kan jäm föras med andelen sysselsatta i länet totalt där motsvarande andel var 77 procent för män och 75 procent för kvinnor år 29. Flyktingar, och kvinnorna i synnerhet, har alltså fortfarande svårt att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med samtliga i befolkningen. Män och personer med eftergymnasial utbildning klarar sig bäst på arbetsmarknaden. Det är emellertid få av de kommunmottagna med högre utbildning som också har ett yrke som kräver denna utbildningsnivå. Det sker endast en måttlig ökning av de kommunmottagnas inkomst med den ökade vistelsetiden i Sverige. Första åren i landet är medianen av de kommun mottagnas inkomst cirka 12 5 kronor enligt 28 års penning värde. Efter åtta år har inkomsten ökat till 135 kronor enligt samma penningvärde. Avspeglat i sysselsättningen sker en större ökning av männens inkomst än av kvinnornas, och bland högutbildade sker en större inkomst ökning än bland lågutbildade. Sammantaget tycks den ökning av andelen sysselsatta som sker med tiden inte avspeglas i de kommun mottagnas inkomst utveckling. Sannolikt beror det på att många av dem har lågavlönade arbeten. Den vanligaste försörjningsformen bland flyktingar efter introduktionstiden är inkomst från förvärvsarbete. Boende Ett fåtal av Stockholms läns kommuner svarar tillsammans för merparten av flyktingmottagandet. Under det senaste decenniet har kommuner som Stockholm, Södertälje, Botkyrka och Huddinge tillsammans tagit emot dryga 8 procent av alla flyktingar som blivit kommunmottagna i länet. De senaste åren kan vi dock se en tendens till ökad spridning mellan länets kommuner. Under 21 hade de fyra största mottagningskommunernas andel sjunkit till 68 procent av de kommunmottagna i länet. Det klart vanligaste bland flyktingar de första åren efter mottagandet är att bo i en hyresrätt. Det bör observeras att flyktingar som bor i en hyresrätt inte alltid har ett förstahandskontrakt, utan kan vara inneboende. Efter ungefär åtta år av boende i Stockholms län har andelen flyktingar boende i bostadsrätt eller småhus stigit till blygsamma 1 procent. Tecken tyder på att det är svårt för personerna i målgruppen att skaffa sig eget boende i Stockholm och att bostadskarriären för denna grupp är begränsad. Nästan alla kommuner i Stockholms län uppger bostadsbrist. en hyresrätter minskar dels till följd av att många hyresrätter ombildats till bostadsrätter, dels för att fler bostadsrätter än hyresrätter byggs. Detta är något som i hög grad påverkar de kommunmottagnas bostadssituation. 9

Inledning Bakgrund Efter andra världskriget förändrades Sverige från ett utvandringsland till ett invandringsland. Bristen på arbetskraft under efterkrigstiden innebar en period av omfattande arbetskraftsinvandring som sträckte sig en bit in på 197-talet. Framför allt kom människor från de övriga nordiska länderna, men många även från övriga Europa. Invandring från länder utanför Europa var relativt ovanlig. Antalet utrikes födda i den svenska befolkningen mer än femdubblades under denna period från 1 år 1945 till 539 år 197. Under 197-talet minskade arbetskraftsinvandringen successivt på grund av att behovet av arbetskraft i Sverige minskade. Från mitten av 198-talet ändrades migrationsmönstret. Flykting- och anhöriginvandringen från delar av världen med krig och oroligheter tilltog under de två sista årtiondena på 19-talet och in på 2-talet. Detta har medfört att migrationen från länder i Asien, Sydamerika och Balkan de senaste decennierna varit dominerande. 1 Invandring till Stockholms län Sedan 26 har invandringen varit rekordhög med en toppnotering år 29 då drygt 1 personer invandrade till Sverige. Även invandringen till Stockholms län har på senare år varit betydande; 21 flyttade 3 255 personer från utlandet till länet, varav drygt 4 var återinvandrade svenskar. en utrikes födda i Stockholms län år 21 var cirka 21 procent av länets folkmängd, en betydligt större andel än rikets 15 procent. Även Skåne län har en något större andel, 18 procent, medan andelen i Västra Götalands län är densamma som i riket. Av kommunerna i Stockholms län har Botkyrka störst andel utrikes födda (cirka 37 procent) följt av Södertälje (32 procent). Minst andel utrikes födda i länet (9 procent) har Vaxholm. 2 I diagram 1 beskrivs hur många personer som invandrat till Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län samt till övriga Sverige under perioden 1969-21. Invandringen till Stockholms län har under perioden pendlat mellan 1 och 2 personer för att år 26 öka till runt 3 per år. Invandringen till Skåne län och Västra Götalands län har legat på runt 5 personer per år fram till mitten av 199-talet och har de senaste åren ökat konstant. 1 Efterkrigstidens in och utvandring. Demografiska rapporter 24:5. 2 Befolkningsstatistiken, SCB. 1

12 1 8 6 4 2 197 1975 198 1985 199 1995 2 25 21 Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Övriga Sverige Hela Sverige Diagram 1. Antal invandrare, inklusive återinvandrade svenskar, till Stockholms län, Skåne län, Västra Götalands län och övriga län i landet 1969-21. Källa: SCB, Historiska databasen Invandringen till de övriga länen i landet har varierat kraftigt sedan slutet av 196-talet med toppar i slutet av 198-talet och mitten av 199-talet. Främsta orsaken till det ökade antalet invandrare i dessa län under andra hälften av 198-talet och första hälften av 199-talet var Hela Sverigestrategin. Genom att staten och inte individen själv avgjorde valen av bostadsort och kommun motverkades koncentrationen av vissa invandrare till storstäderna. Reformen skapade dock inte någon långsiktig fördelning av flyktingar mellan landets kommuner då många efter sin introduktionsperiod flyttade vidare till storstäderna. 3 I diagram 2 beskrivs hur många personer som invandrat (inklusive återinvandrade svenskfödda) till Stockholms län under perioden 1999-21, samt var de är födda. Många av den senaste tioårsperiodens utrikes födda invandrare är födda i Asien och gruppen har under senare år dominerats av invandrare från Irak. Den ökande invandringen från EU-länder sedan 26 kan härledas från att den starka konjunkturen i Sverige under dessa år lockat till sig arbetskraft från de nya medlemsländerna Rumänien och Bulgarien. 3 Mellan uppehållstillstånd och bostad - En kartläggning av nyanlända flyktingars bostadssituation. Boverket 29. 11

4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Sverige Norden EU27 Övriga Europa Nordamerika/Oceanien Sydamerika Asien Afrika Diagram 2. Antal invandrare, inklusive återinvandrade svenskar, till Stockholms län efter födelselandgrupper 1999-21. Källa: SCB, befolkningsstatistiken Antalet personer från länder utanför EU som har fått tillstånd för att arbeta har också ökat påtagligt de senaste åren. Ändringar i utlänningslagen har underlättat denna typ av migration (arbetskraftsinvandring). Även antalet tillstånd för studier har ökat under perioden. 4 Flyktinginvandring Det går att söka uppehållstillstånd i Sverige på olika grunder som till exempel asyl, arbete, studier eller anknytning till någon nära anhörig som är bosatt i Sverige. Antalet flyktingar som ska erbjudas skydd i Sverige bestäms varje år av den svenska regeringen. Hur många flyktingar som ska tas emot, och från vilka länder, kan variera med anledning av rådande förhållanden i olika delar av världen. Sverige har under en lång period varit ett mål för många asylsökande som sökt sig till Europa och världens konflikter speglar i stor utsträckning varifrån de asylsökande kommer. Migrationsverket bedömer om en asylsökande har skyddsbehov och avgör om sökande bör erhålla status som flykting eller skyddsbehövande. Om sökande erhåller flyktingstatus så beviljar Migrationsverket permanent uppehållstillstånd i Sverige samt meddelar på vilken grund uppehållstillståndet har givits. Tillståndet ger en person rätt att bo, arbeta och resa fritt i landet. 4 Migration 2-21, Migrationsverket 2:21 12

Flyktinginvandring är en del av den totala invandringen till Sverige. Antalet personer som får uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl varierar från år till år beroende på konflikter i världen. De senaste tio åren har präglats av att många flyktingar kommit från krisområden som Irak, Somalia och länderna på Balkan. Anhöriginvandringen från länder utanför EU har etablerat sig på en hög nivå. Det är en direkt följd av att familjer har kunnat återförenas med den som har fått uppehållstillstånd av asylskäl. Det är också en fortsättning på den senaste tio årens fortgående ökning av anhöriginvandring i allmänhet. 5 Kommunmottagna flyktingar och deras anhöriga När flyktinginvandringen kontinuerligt ökade och då flyktingar bedömdes ha ett särskilt stort behov av samhällets stöd lades ansvaret för mottagningen av nyanlända invandrare under 198-talet över på kommunerna. Mottagandet och introduktionen av nyanlända invandrare har sedan dess haft olika inriktningar för att mellan slutet av 199-talet och slutet av 2-talet regleras av proposition 1997/98 Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik. Propositionen innebar att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund gavs lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Samhällets etniska och kulturella mångfald skulle prägla den generella politiken. På senare år har även sysselsättning fått en allt viktigare roll som medel för integration. Vid sidan av arbetslinjen råder politisk enighet kring ett antal områden av vikt för integrationen såsom utbildning, språkkunskaper och boende. 6 Kommunerna har till och med november 21 varit skyldiga att genomföra ett introduktionsprogram för personer som kommit till Sverige som flyktingar och skyddsbehövande, samt för personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. Även anhöriga till dessa personer som ansökt om uppehållstillstånd inom två år har omfattats av introduktionsprogrammet. Vad som ingått i ett introduktionsprogram har skilt sig åt mellan olika kommuner, men har omfattat bland annat svenska för invandrare (Sfi), samhällsinformation samt praktik. Kommunerna betalade ut en introduktionsersättning (ibland i form av ekonomiskt bistånd) till nyanlända som deltog i introduktionsprogrammet. Kommunerna ersattes av staten enligt den statliga ersättningsförordningen för flyktingmottagande (199:927). Från och med den 1 december 21 ansvarar Arbetsförmedlingen för etableringen av nyanlända. 7 Denna omfördelning av ansvaret med Arbetsförmedlingen som samordnande myndighet är tänkt att påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Detta mål ska nås med bland annat upprättandet av en individuell etableringsplan för den nyanlände, erbjudandet om stöd av en etableringslots samt en ny form av statlig ersättning. Ersättningen är lika för alla nyanlända oberoende av var 5 Migration 2-21, Migrationsverket 2:21 6 Asylmottagande i fokus: Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar. NTG-asyl & Integration, nr 7, 28 7 SFS 21:197 13

i landet de bor, och betalas ut vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna. Kommunerna kommer dock att behålla viktiga uppgifter i mottagandet och av etableringen av flyktingar, såsom exempelvis svenska för invandrare (Sfi) och bostadsförsörjning 8. Länsstyrelserna är regeringens företrädare i länet och arbetar för att i samverkan med andra aktörer uppnå de nationella integrationspolitiska målen. En del i detta uppdrag har varit att följa upp introduktionen för nyanlända och dess resultat i länet. Därför har Länsstyrelsen i Stockholms län gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att beskriva situationen för personer som blivit kommunmottagna i Stockholms län. Gruppen utgörs av flyktingar och anhöriga som omfattas av den statliga ersättningsförordningen (199:927). Med utgångspunkt i indikatorerna, grundskolan och gymnasiet, deltagande i svenska för invandrare (Sfi), vuxenutbildning, högskolestudier, sysselsättning, inkomst och boende följs i denna rapport tre grupper av flyktingar från mottagning i kommun och framåt i tiden. Avsikten är att få en uppfattning om hur de eventuellt olika förutsättningar som råder i Sverige vid tiden efter mottagandet påverkar etableringen i samhället. Jämförelser görs med kommunmottagna i Skåne län och Västra Götalands län samt med kommunmottagna i övriga delar av landet motsvarande år i de fall det är möjligt. I den mån materialet tillåter delas resultaten för Stockholms län upp efter bakgrundsvariablerna kön, ålder och utbildningsnivå. I studien ingår personer som blivit kommunmottagna enligt den statliga ersättningsförordningen för flyktingmottagande med mera (199:927). Studien omfattar alla invandrade personer som fått uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl, skyddsbehov eller av humanitära skäl samt anhöriga till dessa som invandrat inom två år. Datamaterialet som ligger till grund för studien kommer främst från databasen STATIV, baserad på den folkbokförda befolkningen den 31/12 åren 1997-29. Kommunmottagna flyktingar 2, 23 och 26 I rapporten studeras situationen för flyktingar kommunmottagna i Stockholms län åren 2, 23 och 26, från mottagningsåret och framåt i tiden. Resultat avseende andelen sysselsatta redovisas från och med mottagningsåret till och med år 29. För övriga resultat följs grupperna till och med år 28. Personer som flyttar från länet tas bort ur statistiken inom de studerade grupperna det år de inte längre är bosatta i länet. Personer som flyttar inom länet räknas fortfarande med. De som tagits emot i andra delar av landet och som sedan flyttat till länet, så kallade vidareflyttar, är exkluderade ur statistiken inom de studerade grupperna. 8 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd. Proposition 29/1:6 14

År 2 mottogs något fler än 3 2 personer av Stockholm läns kommuner. Gruppen som mottogs år 23 var något mindre, runt 2 2 personer. År 26 mottogs så många som uppåt 6 5 personer. Sammansättningen av gruppen kommunmottagna flyktingar skiljer sig åt mellan olika år beroende på omvärldshändelser som krig, oroshärdar och ändringar i svensk lagstiftning. Åren 2 och 26 beviljades flyktingar uppehållstillstånd främst på humanitära grunder det vill säga på grund av sjukdom, funktionshinder, andra personliga förhållanden eller för att inget annat land kunnat ta emot dem. Av de kommunmottagna 26 utgjorde denna grupp två tredjedelar. Gruppen som mottogs 23 bestod i högre grad, jämfört med de andra två grupperna, av anknytningspersoner (personer som har anslutit sig till en tidigare flykting inom två år och därmed också omfattas av ersättningsförordningen). Det förhållandevis stora antalet mottagna år 26 kan ha påverkats av den tillfälliga asyllag som gällde mellan november 25 och mars 26 då en stor grupp av asylsökande fick sina ärenden prövade ytterligare en gång av Migrationsverket. Bland kommunmottagna flyktingar de studerade åren är det är vanligast att män fått uppehållstillstånd på humanitära grunder, medan kvinnor i större utsträckning fått uppehållstillstånd som anknytningspersoner. Tabell 1. samt totalt antal kommunmottagna flyktingar efter grund för bosättning och kön i Stockholms län år 2, 23 och 26. Grund för bosättning män Mottagna 2 Mottagna 23 Mottagna 26 kvinnor totalt män kvinnor totalt män kvinnor totalt Anknytning inom två år (%) 3 45 37 41 57 48 11 13 12 Flykting (%) 4 4 4 6 4 5 2 3 2 Humanitära grunder (%) 52 43 48 46 35 41 68 66 67 Skydds - behov (%) 14 8 11 7 4 5 18 18 18 Totalt (%) 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Totalt antal 1 736 1 489 3 225 1 147 1 16 2 163 3 794 2 687 6 481 Källa: SCB, databasen STATIV Ålder och kön Den typiske immigranten är runt 27 år vid ankomsten till Sverige. De kommun mottagna de studerade åren är runt 3 år vid ankomst till Sverige. De tre grupperna är förhållandevis lika till sin åldersstruktur. Endast ett fåtal personer är 55 år eller äldre. 15

Några skillnader i åldersstrukturen mellan grupperna kan vara värda att notera. Gruppen som mottogs år 23 bestod av en något större andel yngre personer än övriga grupper, med drygt fyra av tio under tjugo år. Gruppen som mottogs 26 har den äldsta åldersstrukturen, främst på grund av en något större andel personer i åldern 3-54 år. Generellt gäller att kvinnorna är något yngre än männen bland de immigrerade till Sverige, vilket även är fallet bland de kommunmottagna flyktingarna. en män är större än andelen kvinnor i samtliga grupper, framförallt i gruppen som mottogs år 26 där nästan sex av tio mottagna var män. Tabell 2. samt totalt antal kommunmottagna flyktingar efter ålder och kön i Stockholms län år 2, 23 och 26. män (%) Mottagna 2 Mottagna 23 Mottagna 26 kvinnor (%) totalt (%) män (%) kvinnor (%) totalt (%) män (%) kvinnor (%) totalt (%) Ålder -6 11 11 11 1 12 11 8 11 9 7-19 25 26 25 29 32 3 18 24 2 2-29 23 2 22 25 21 23 3 18 25 3-54 36 33 35 32 29 31 4 39 39 55-64 4 6 5 3 4 3 2 4 3 65-2 4 3 1 3 2 2 4 3 Totalt 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Antal 1 736 1 489 3 225 1 147 1 16 2 163 3 794 2 687 6 481 Källa: SCB, databasen STATIV Födelseland Sammantaget består de tre grupperna av personer födda i drygt 9 olika länder. Av flyktingarna i Stockholms län med mottagningsår 2 kom drygt 6 procent från Irak. År 23 såg sammansättningen något annorlunda ut. en från Irak var då mindre, cirka 4 procent, och andelen mottagna flyktingar från Somalia och Afghanistan var runt tio procent vardera. Även år 26 utgjorde irakierna runt 4 procent av gruppen, och nästan hälften av flyktingarna kom från något annat land än de tre vanligaste. Något fler män än kvinnor har kommit från Irak och Afghanistan, särskilt år 26 då nästan sju av tio personer från Irak och åtta av tio från Afghanistan var män. Männen från Afghanistan är nästan uteslutande 2-3 år, medan åldersspridningen bland männen från Irak är större. Drygt fyra procent av flyktingarna som mottogs år 26 var personer födda i Sverige. Sannolikt har dessa barn fötts i Sverige av föräldrar som bodde i landet utan uppehålls tillstånd, och som sedan fått sina ärenden prövade på nytt enligt den tillfälliga asyllagen. Tabell 3. Antal samt andel kommunmottagna flyktingar efter de tre största födelseländerna och kön i Stockholms län år 2, 23 och 26. 16

Födelseland Män Kvinnor Totalt Mottagna 2 Antal (%) Antal (%) Antal (%) Irak 1 97 63 928 62 2 25 63 Afghanistan 145 8 77 5 222 7 Somalia 54 3 71 5 125 4 Övriga länder 44 25 413 28 853 26 Totalt 1 736 1 1 489 1 3 225 1 Mottagna 23 Antal (%) Antal (%) Antal (%) Irak 435 38 434 43 869 4 Somalia 122 11 18 11 23 11 Afghanistan 111 1 95 9 26 1 Övriga länder 479 42 379 37 858 4 Totalt 1 147 1 1 16 1 2 163 1 Mottagna 26 Antal (%) Antal (%) Antal (%) Irak 1 777 47 924 34 2 71 42 Afghanistan 328 9 85 3 413 6 Somalia 195 5 211 8 46 6 Övriga länder 1 494 39 1 467 55 2 961 46 Totalt 3 794 1 2 687 1 6 481 1 Källa: SCB, databasen STATIV Civilstånd Bland de kommunmottagna flyktingarna i de valda grupperna är det vanligast att vara ogift vid ankomsten till Sverige. Drygt fem av tio personer i gruppen med mottagningsår 2 var ogifta i slutet av året, och sex av tio bland dem med mottagningsår 23 och 26. En något större andel kvinnor än män är gifta då de kommer till Sverige, vilket kan förklaras med att fler kvinnor än män kommer hit som anhöriginvandrare. 9 Utbildningsnivå Uppgifter om utbildningsnivå hämtas framförallt in via enkätsvar som inhämtats från nyanlända invandrare av SCB. Utöver detta hämtas också uppgifter om utbildning från olika administrativa register. För varje person som är folkbokförd i Sverige respektive årsskifte väljs den högsta utbildningen. I förekommande fall byter kommunmottagna utbildningsnivå antingen genom att personen i fråga har vidareutbildat sig eller på grund av att en ny källa till uppgiften om utbildning kunnat användas. (Läs mer om detta i kapitlet Metodbeskrivning) För de första åren i Sverige saknas uppgift om utbildning beträffande en stor del av de kommunmottagna flyktingarna. Efter ett år i Sverige saknas uppgift om utbildning för cirka 2 procent. en som saknar uppgift om utbildning är något mindre i gruppen som mottogs 26. Efter fem år i landet har andelen sjunkit till mindre än tio procent. 9 Demografiska rapporter 28:3, Anhöriginvandrare och deras familjer, SCB 28. 17

Av de kommunmottagna som mottagits till olika delar av landet de aktuella åren har de som kom till Stockholms län år 2 och år 26 den största andelen med eftergymnasial utbildning. Detta gäller inte för mottagna år 23 då utbildningsnivån bland de mottagna till Stockholms län var lägre eller på lika nivå som utbildningsnivån för mottagna i andra delar av landet. Bland de kommunmottagna flyktingarna i länet år som kom år 2 har drygt 35 procent en eftergymnasial utbildning. Bland mottagna 26 har cirka 32 procent en eftergymnasial utbildning och bland de mottagna 23 något färre, ungefär 26 procent. En förklaring till att andelen eftergymnasialt utbildade är något lägre bland flyktingar mottagna 23 kan vara att gruppen innehöll en större andel personer från Somalia, en grupp som ofta har kortare utbildning. Det är något vanligare bland män än bland kvinnor att ha en eftergymnasial utbildning bland mottagna till länet 2 och 23. Det motsatta gäller i gruppen som mottogs 26. Utbildningsnivån påverkar etableringen på arbetsmarknaden. Om kommunmottagna flyktingar i olika delar av landet har olika utbildningsnivå kan detta förklara skillnader i sysselsättningsutvecklingen i olika län. Utbildnings nivån i grupper som mottagits olika år kan också påverka jämförelser av sysselsättningsutvecklingen mellan mottagningsgrupperna. (Läs mer om detta i kapitlet om Arbetsmarknad) Tabell 4. kommunmottagna flyktingar i åldrarna 2-64 år efter utbildnings nivå 1 åren efter mottagandet, kommunmottagna år 2, 23 och 26 i Stockholms län. Mottagna 2 Utbildningsnivå (%) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 Förgymnasial 19 25 27 28 3 3 31 3 Gymnasial 21 23 23 24 26 29 3 31 Eftergymnasial 39 38 37 36 36 35 35 35 Saknas 21 14 14 12 8 6 5 3 Totalt 1 1 1 1 1 1 1 1 Mottagna 23 Utbildningsnivå (%) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 Förgymnasial 26 31 32 34 36 Gymnasial 24 25 26 27 3 Eftergymnasial 27 29 28 28 26 Saknas 22 15 14 11 8 Totalt 1 1 1 1 1 Mottagna 26 Utbildningsnivå (%) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 Förgymnasial 32 34 Gymnasial 23 25 Eftergymnasial 32 32 Saknas 13 1 Totalt 1 1 Källa: SCB, databasen STATIV 1 Utbildningsnivå respektive år efter mottagningen. Läs mer i Metodbeskrivning. 18

19 Utbildning

Utbildning Behörighet till gymnasiet I detta avsnitt studeras kommunmottagna flyktingar som kommit till Sverige i skolåldern och vilka av dessa barn och ungdomar som varje år går ut grundskolans år nio med behörighet till gymnasiet. Det år eleven går ut grundskolan finns uppgifter i SCB:s register om dennes resultat i form av meritvärde och behörighet till gymnasiet. I diagram 3 redovisas antalet kommunmottagna flyktingar i Stockholms län åren 2, 23 och 26 som för varje år efter mottagandet går ut grund skolans årskurs nio. Antalet avgångna varierar med det totala antalet mottagna i skolåldern de olika åren (Se Inledning). Oftast går elever ut grundskolan det år de fyller 16. De ungdomar som mottagits de år vi studerar är dock i genomsnitt något äldre när de går ut årskurs nio. Detta är förklarligt, då många kommit till Sverige i åldrar då deras jämnåriga redan hunnit gå ett antal år i svensk grundskola. Bland samtliga kommunmottagna år 2 som gick ut grundskolan 28 var drygt 62 procent 16 år gamla och 35 procent äldre. Bland inrikes födda som går ut årskurs nio är andelen 16-åringar runt 9 procent. Bland dem som mottogs år 2 var det cirka 6 ungdomar som gick ut grundskolan varje år efter mottagningen. Antalet avgångna bland dem som mottagits 23 var något lägre, eftersom totalt sett färre personer mottogs detta år. För att vara behörig att söka till de nationella och specialutformade programmen på gymnasiet krävs lägst betyget Godkänt i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik. Man ska ha slutfört grundskolans år nio och inte ha avslutat ett gymnasieprogram samt vara under 2 år. Diagram 4 visar ett genomsnitt av andelen som lämnar grundskolans år 9 med behörighet till gymnasiet, två, fem eller åtta år efter att de kommit till Sverige. Resultaten redovisas för de tre grupperna av kommunmottagna flyktingar i Stockholms län, Skåne län, Västra Götalands län samt övriga Sverige. Av diagrammet framgår att andelen som lämnar grundskolans år 9 med behörighet till gymnasieskolan växer ju längre tid man har vistats i landet. Knappt 3 procent av de avgångna eleverna i Stockholms län har behörighet till gymnasiet två år efter mottagandet. Efter fem år har drygt hälften av eleverna behörighet att söka till något nationellt gymnasieprogram. Åtta år efter mottagandet har cirka 8 procent behörighet, vilket kan jämföras med andelen behöriga bland samtliga avgångna i länet på runt 9 procent. Värt 2

Antal 12 1 8 6 4 2 mottagning 2 23 26 Diagram 3. Antal som går ut ur grundskolans år 9 åren efter mottagandet, kommunmottagna flyktingar i Stockholms län år 2, 23 och 26. Källa: SCB, databasen STATIV med gymnasiebehörighet 1 9 8 7 6 5 4 3 Två år efter mottagning Fem år efter mottagning Åtta år efter mottagning 2 1 Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Övriga län Diagram 4. behöriga till gymnasieskolan av avgångna från nian åren efter mottagningen, kommunmottagna flyktingar år 2, 23 och 26 i Stockholms län, Skåne län, Västra Götalands län samt i övriga län. Källa: SCB, databasen STATIV 21

att notera är att de som gått ut grundskolan åtta år efter att de tagits emot har hunnit gå nästan hela grundskolan i Sverige. en behöriga bland avgångna två år efter mottagandet tycks vara något lägre i Stockholms län än i andra delar av landet och andelen behöriga efter åtta år tycks vara högre. Då andelen elever som går ut årskurs nio är förhållandevis litet är det svårt att dra säkra slutsatser när det gäller skillnader i andelen behöriga i olika län. Generellt presterar flickor bättre än pojkar i skolan. Då grupperna som studeras är små när de delas upp efter kön blir beräkningarna osäkra. Tendensen är dock att en större andel av flickorna än av pojkarna går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. År 28, åtta år efter att de tagits emot, gick 25 flickor i Stockholms län ut nian varav 21 var behöriga till gymnasiet. Samma år gick 31 pojkar ut nian varav 24 var behöriga till gymnasiet. Trots att det är långt ifrån alla som får behörighet till gymnasiet är få elever som inte fortsätter att studera efter grundskolan. Istället för att börja på ett nationellt program är det många som börjar på det individuella programmet eller läser extra kurser för att komplettera. Det finns även en introduktionsutbildning för nyanlända elever inrättad inom ramen för gymnasieskolans individuella program. Denna utbildning bedrivs vid flera av Sveriges kommunala gymnasieskolor med syftet att ge unga extra stöd till att de kan få behörighet till vidare gymnasiestudier. Gymnasieskolan och behörighet till högre studier För att bli antagen till en högre utbildning efter gymnasiet måste vissa behörighetskrav uppfyllas. Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier har den som i slutbetyget från nationellt eller specialutformat program har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 9 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. en behöriga till högskolan beräknas ofta som andelen av de avgångna från gymnasiet varje år. Bland dem som tagits emot i länet de aktuella åren är antalet avgångna för varje år efter mottagningen få speciellt under deras första tid i landet. I tabell 5 beskrivs det antal personer som från mottagandet fram till år 28 gått ut gymnasiet samt andelen av dessa som är behöriga till högskolan. Under hela den studerade perioden har 154 personer av dem som togs emot år 2 i Stockholms län gått ut gymnasiet. Av dessa har drygt 1 personer eller cirka 7 procent av ungdomarna uppnått behörighet till högskolan. Detta kan jämföras med andelen behöriga bland samtliga avgångna från nationella program i länet som uppgick till drygt 81 procent. 11 Störst andel behöriga till gymnasiet bland de mottagna år 2 finns i Västra Götaland, 77 procent. 11 En dörr in - flera vägar ut, En studie av ungdomsarbetslösheten i Stockholmsregionen, Länsstyrelsen i Stockholms län 211:1 22

Tabell 5. en behöriga och antalet avgångna från gymnasieskolan från mottagande året fram till 28, kommunmottagna flyktingar i Stockholms län, Skåne län, Västra Götaland samt övriga län Mottagna 2 Mottagna 23 Mottagna 26 Län (%) behöriga av avgångna Antal avgångna (%) behöriga av avgångna Antal avgångna (%) behöriga av avgångna Antal avgångna Stockholm 71 154 7 46 85 4 Skåne 74 81 93 29 92 13 Västra Götaland 77 115 86 35 84 31 Övriga län 7 195 85 145 82 44 Som syns i tabell 5 är det i stor utsträckning bara ett fåtal personer som hunnit gå ut gymnasiet bland dem som mottogs år 23 och 26 vilket gör tolkningen av andelen behöriga osäker. De flesta påbörjar gymnasiet, men få avslutar När man beräknar andelen behöriga bland dem som går ut gymnasiet tas de ungdomar som aldrig går gymnasieskolan sällan med i beräkningarna. Inte heller belyses den andel elever som gått i gymnasiet men som aldrig avslutat studierna. För att få veta mer om dessa båda kategorier krävs att man följer ungdomar från det år de fyller 16 då man normalt påbörjar gymnasieskolan och framåt i tiden. Detta görs i följande avsnitt som komplettering av beräkningsunderlaget för samtliga kommunmottagna i riket. Genom att studera två grupper som mottogs år 2, men med olika födelseår, kommer vi att se att de flesta kommunmottagna ungdomar påbörjar en gymnasieutbildning men att det är få som avslutar densamma. Eftersom populationen av kommunmottagna skolungdomar, antalet 16- och 13-åringar som kom år 2, är liten så kan materialet inte redovisas på länsnivå och inte heller uppdelat för flickor och pojkar. Den första studerade populationen (som mottogs år 2) består av 238 personer som var 16 år gamla det år de togs emot i Sverige. Av dessa fanns 23 registrerade som studerande på gymnasiet någon gång under perioden 21-27. I tabell 6 redovisas andelen elever efter det antal år som eleven varit inskriven i gymnasieskolan. Majoriteten har varit inskrivna i gymnasiet mellan två och fyra år, men nästan 4 procent två år eller mindre. 15 personer har inte alls varit inskrivna i gymnasieskolan under den studerade perioden. En möjlighet är att de befinner sig i gymnasiesärskolan, eftersom elever i gymnasiesärskolan inte normalt registreras som gymnasiestuderande i SCB:s statistik. 23

År i gymnasieskolan Antal (%) 15 7 1 1 4 2 6 26 3 81 35 4 43 19 5 16 7 6 4 2 7 1 Totalt 23 1 Källa: SCB, databasen STATIV Tabell 6. Antal och andel kommunmottagna flyktingar med födelseår 1985 som mottogs år 2 efter antal år i gymnasieskolan under perioden 21-27. De flesta unga som kommer till Sverige påbörjar gymnasieskolan. Däremot kan vi i tabell 7 notera att av de 23 personerna som kom till Sverige i 16-årsåldern var det endast 52 ungdomar, drygt 2 procent, som fullföljde ett nationellt gymnasieprogram. Det är således en liten andel av dem som tas emot i kommunerna i tonåren som genomför gymnasieskolan. De som går ut gymnasieskolan gör det vanligen efter fyra till sex år, det vill säga när de är 2 år eller äldre. En av anledningarna till att det tar mer än tre år att fullfölja gymnasieskolan kan vara att eleven påbörjat gymnasieutbildningen på ett individuellt program och därefter går över till ett nationellt gymnasieprogram. År med registrerat avslut Antal (%) 21 22 23 2 4 24 13 25 25 25 48 26 9 17 27 3 6 Totalt 52 1 Källa: SCB, databasen STATIV Tabell 7. Antal och andel kommunmottagna flyktingar med födelseår 1985 som mottogs år 2 som avslutat gymnasieskolan under perioden 21-27. Den andra studerade populationen (som mottogs år 2) utgjordes av 29 personer som var 13 år gamla när de kom till Sverige. Av dessa var 281 registrerade som studerande i gymnasieskolan vid något tillfälle under åren 24-28. 13-åringarna har alltså vistats i landet något längre än 16-åringarna i föregående population när de påbörjade sin gymnasieutbildning. 24

I tabell 8 redovisas antal år som ungdomarna var inskrivna i gymnasieskolan. Runt 3 procent var registrerade som studenter i två år och knappt 4 procent i tre år. År i gymnasieskolan Antal (%) 15 5 1 14 5 2 86 3 3 11 39 4 43 15 5 13 5 Totalt 281 1 Källa: SCB, databasen STATIV Tabell 8. Antal och andel kommunmottagna flyktingar med födelseår 1987 som mottogs år 2 efter antal år i gymnasieskolan under perioden 21-27. Sju procent var fortfarande registrerade som studerande i gymnasiet hösten 28 och skulle därmed kunna ha gått ut gymnasiet vårterminen 29. Av dem som var 13 år när de kom till Sverige år 2, gick 127 av 281 inskrivna ungdomar ut gymnasieskolan, vilket motsvarar cirka 45 procent. I tabell 9 redovisas hur lång tid det tog för dessa elever att fullfölja sin gymnasieutbildning. Sannolikt påbörjade dessa ungdomar sin utbildning år 23 då de var 16 år gamla. Av dem som fullföljde utbildningen gjorde 35 procent det på tre år, 44 procent på fyra år och 2 procent på fem år. År med registrerat avslut Antal (%) 24 25 1 1 26 45 35 27 56 44 28 25 2 Totalt 127 1 Källa: SCB, databasen STATIV Tabell 9. Antal och andel kommunmottagna flyktingar med födelseår 1987 som mottogs år 2 som avslutat gymnasieskolan under perioden 21-27. Vistelsetiden i landet har betydelse för hur stor andel som går ut gymnasieskolan. Bland dem som var 13 år vid mottagandet var andelen som gick ut gymnasiet dubbelt så stor (45 procent), jämfört med dem som kom när de var 16 år (2 procent). Den yngre gruppen av kommunmottagna hade vistats fler år i landet och förmodligen gått några år i grundskolan innan de påbörjade gymnasieutbildningen. Det kan förmodas att detta gjort det lättare för dem att klara av gymnasieskolan på något kortare tid. Oavsett ålder vid mottagandet kan man urskilja trenden att de kommunmottagna i allmänhet tar något längre tid på sig än de vanliga tre åren och därmed halkar efter lite. 25

Svenska för invandrare Svenskundervisning för invandrare (Sfi) är grundläggande utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Svenskundervisning för invandrare är en egen skolform. Man har rätt att delta i Sfi när man: är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16) inte har grundkunskaper i svenska är folkbokförd i en kommun I detta avsnitt följer vi de mottagnas deltagande i Sfi ankomståret och ytterligare två och ett halvt läsår. Det innebär exempelvis att de som mottogs 2 följs till och med läsåret 22/23. Den allmänna bedömningen är att dagens Sfi-register såväl som den statistik som publiceras håller god kvalitet. I kvalitetsbeskrivningar över Sfi från tidigt 2-tal har man dock rapporterat om problem med att vissa skolor eller utbildningsanordnare inte särredovisar elevens Sfi-undervisning. Detta beror på att eleven samtidigt deltar i grundläggande vuxenutbildning. Skolan har då redovisat hela kursen som grundläggande vuxenutbildning. Följden av detta blir en viss underrapportering av antalet elever i Sfi. Det har även uppmärksammats att skolor lämnat ofullständiga uppgifter, framförallt har antalet elevtimmar underskattats. (Läs mer om detta i kapitlet Metodbeskrivning) Studier i annan form än Sfi såsom yrkessvenska, (Sfx), studier vid Yrkeshögskola eller vid annan form av vuxenutbildning räknas inte med i nedanstående redovisningar av Sfi. I Stockholms län läser många kommunmottagna flyktingar svenska för yrkesutbildade (Sfx). I länet erbjuds åtta olika utbildningar för svenskundervisning med yrkesinriktning för nyanlända. Varje år genomgår ungefär 1 personer en Sfx-utbildning i länet inom yrkesområden för medicinsk personal, ingenjörer, pedagoger, företagare, hantverkare, lastbilschaufförer, bussförare och samhällsvetare. Kommunmottagna flyktingar som läser svenska med yrkesinriktning särredovisas inte i den allmänna Sfi-statistiken. en godkända i Sfi lägst i Stockholm I tabell 1 visas för respektive grupp av mottagna hur stor andel av eleverna som godkänts, hur stor andel som avslutat studierna utan att vara godkända eller avbrutit dem, samt den andel som vid utgången av det sista studerade läsåret fortfarande är inskriven i Sfi. Dessutom redovisas för varje grupp det genomsnittliga antalet studietimmar som varje elev tagit del av. Mellan 75 och 85 procent av de kommunmottagna i åldrarna 2-64 år var inskrivna i Sfi under de första cirka två och halvt åren i Sverige. Av de 26

mottagna i Stockholms län år 2 var 76 procent inskrivna i Sfi, av de mottagna 23 var 83 procent inskrivna och av de mottagna 26 var 79 procent inskrivna i Sfi. en inrapporterade godkända i Sfi är något lägre i Stockholms län än i övriga delar av landet. Störst andel godkända i Sfi tycks finnas bland kommun mottagna utanför storstadslänen. I Stockholms län var 27 procent godkända bland de mottagna 2. Bland mottagna åren 23 och 26 var andelen godkända betydligt högre, 47 procent av de mottagna 23 och 46 procent av de mottagna 26. Genomgående är andelen godkända i Sfi lägst bland de mottagna 2. Detta skulle kunna ha sin förklaring i att omläggningar i Sfi:s kursplan genomfördes under 2-talets första hälft, vilket påverkat den statistiska redovisningen av andelen godkända. Före omläggningen fanns bara en nivå på Sfi och studenten skulle fullfölja hela kursen för att bli godkänd. I omlägg ningen ändrades Sfi-utbildningen till att omfatta tre studievägar (Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3), var och en i form av två kurser (en nybörjar- och en fortsättningskurs). En elev kan alltså gå flera kurser innan hon eller han lämnar Sfi. Att Sfi förändrats betyder också att resultaten för de mottagna bör tolkas på olika sätt. En stor del av de mottagna 2 har gått Sfi enligt det gamla systemet, vilket innebar att man gått en längre kurs. De mottagna 23 och 26 har istället gått Sfi enligt det nya upplägget med tre studievägar. I det nya systemet redovisas den studerande som godkänd om denne godkänts på sista deltagande kurs under perioden oavsett kursens nivå. I tabell 1 på nästa sida redovisas också det genomsnittliga antalet undervisningstimmar som eleverna tagit del av. I Stockholms län hade de som mottogs år 2 och godkänts i Sfi deltagit i 477 undervisningstimmar i genomsnitt. De som mottogs år 23 och år 26 och var godkända i Sfi hade tagit del av något fler undervisningstimmar, 62 respektive 558. En ganska liten andel fortsätter Sfi efter den studerade perioden, och kännetecknas av att ha deltagit i förhållandevis många undervisningstimmar. Att andelen som hoppar av eller har uppehåll i sina Sfi-studier är högre i Stockholms län än i andra delar av landet kan till viss del förklaras av länets arbetsmarknad. Får en studerande arbete så är sannolikheten stor att arbete väljs framför fortsatta Sfi-studier. 27

Tabell 1. Resultat i Sfi samt genomsnittligt antal undervisningstimmar bland kommunmottagna flyktingar år 2, 23 och 26 i Stockholms län, Skånes län, Västra Götalands län samt i övriga län. Resultat Mottagna 2 Skåne län (%) Övriga län (%) Stockholms län Under- visnings- timmar (%) Undervisningstimmar Västra Götalands län Undervis nings- (%) timmar Undervisningstimmar Godkända 27 477 36 538 29 467 41 546 Ej godkända / avbrott/ uppehåll 54 344 46 399 53 35 43 481 Fortsätter 19 543 18 625 18 519 16 588 Mottagna 23 Godkända 47 62 56 62 53 52 58 534 Ej godkända / avbrott/ uppehåll 4 432 36 49 33 443 33 488 Fortsätter 12 757 9 784 14 658 9 617 Mottagna 26 Godkända 46 558 48 712 52 538 58 582 Ej godkända / avbrott/ uppehåll 44 414 4 694 34 485 31 568 Fortsätter 11 77 12 987 14 81 11 863 Källa: SCB, SFI-registret Studerande Många av de kommunmottagna flyktingarna läser Sfi den första tiden i Sverige. Därutöver studerar en del i andra studieformer, exempelvis inom den kommunala vuxenutbildningen, vid högskola eller universitet. I diagram 5 redovisas hur stor andel som studerar i andra studieformer än Sfi tiden efter mottagandet. Utvecklingen av andelen studerande varierar mellan olika delar av landet. I Stockholms län är andelen som studerar förhållandevis stabil över tiden. Cirka 2 procent av de kommunmottagna studerar i någon form (exkluderat Sfi-studier) och utvecklingen ser likartad ut i de tre grupperna av mottagna. I Västra Götaland är andelen som studerar de första åren i Sverige ungefär dubbelt så stor som i Stockholm, framförallt är det många av de kommunmottagna i Västra Götaland som studerar inom den kommunala vuxenutbildningen, tidigare Komvux. I Skåne län samt i övriga län sker, år två och tre efter mottagandet, en kraftig uppgång av andelen studerande bland de mottagna 2 och 23 vilket framförallt beror på en kraftig ökning av elever inom vuxenutbildningen. 28

1 8 6 4 2 Stockholms län mottagning Skåne län 1 8 6 4 2 mottagning 2 23 26 2 23 26 1 8 6 4 2 1 8 6 4 2 Västra Götalands län mottagning mottagning Övriga län 2 23 26 2 23 26 Diagram 5. en studerande 1 åren efter mottagningen, kommunmottagna flyktingar år 2, 23 och 26 i åldrarna 2-64 år i Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län samt i övriga län. Källa: SCB, databasen STATIV 1 Som studerande räknas personer som varit registrerade i olika skolformer höstterminen det aktuella året, Sfi ingår inte. I tabell 11 på nästa sida redovisas vilken typ av utbildning de kommunmottagna flyktingarna i Stockholms län var inskrivna inom. De första åren efter mottagning var det framförallt många som gick på Komvux. Med tiden i Sverige ökar andelen som studerar vid högskola; av de kommunmottagna som studerar går 2 procent efter åtta år i Sverige på en högskoleutbildning. Att andelen högskolestuderande ökar med tiden i Sverige har förmodligen att göra med att en allt större del av de kommunmottagna i slutet av perioden hunnit gå ett antal år i svensk gymnasieskola (vissa dessutom i svensk grundskola). 29