klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare

Relevanta dokument
Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Skillnad på marginalen en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning

Konjunkturrådets rapport 2018

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Det behövs en ny skattereform!

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Skillnad på marginalen

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Optimala inkomstskatter vid inkomstomvandling

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Vänsterpartiets förslag för en jämlik skattepolitik

Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

En ekonomi för alla, inte bara för de rikaste. 1 juli 2018

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter Eva Löfbom

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Den kostsamma värnskatten

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

Skattefridagen juli

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Löneökningen som försvann Poff! Inte en krona kvar efter skatt

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi

Skatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan

För snart 30 år sedan genomfördes vad som

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Pensionärernas köpkraft halkar efter

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Legitimitet i beskattningen av företag och dess ägare

Eva-Lena Ahlqvist Arbete eller kapital? Skattesystemet borde premiera bådadera

Ulf Kristersson & Elisabeth Svantesson 18 april 2018

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

Rekommendationer från SNS Konjunkturråd 2013

Helsingborg Finansdepartementet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Ett nytt sätt att utvärdera skatteförändringar

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för oktober 2014

FÅMANSUTREDNINGEN. Frukostseminarium. Lund Eslöv Hässleholm

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från till kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från till kronor per år.

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Reformbehov i det svenska skattesystemet. Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

SNS Analys: Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018

Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Skatter och samhällsekonomisk effektivitet

av arbetet, lönen och skatterna Inkomstfördelningen som resultat Juni 2010 Har skattesystemets omfördelningseffekter överdrivits?

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

DAGS FÖR ENKLA SKATTER!

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

70 procents sysselsättning år 2025

Dnr 2013:1474

BRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING

Maj Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

kronor respektive 14 miljarder kronor. Den lägre summan avser den reducerade skatt pensionärer med pension upp till kronor i månaden har i

Höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Budgetpropositionen för 2018

Inkomstpolitiskt program

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Pressmeddelande 9 april 2014

ETT EFFEKTIVT SKATTESYSTEM

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr.

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

En plan för jämlikhet och grön omställning

Dnr 2015:2099 Revidering

Skattesmäll Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet.

Transkript:

Sammanfattning Frågan hur skatte- och bidragssystemet bör utformas tillhör de allra mest fundamentala i en modern välfärdsstat. Staten tar in skatt för att finansiera gemensamma angelägenheter som polis och försvar, men också för att omfördela mellan rika och fattiga. Omfördelning har en ofrånkomlig kostnad: höga marginalskatter gör att folk jobbar mindre, vilket leder till effektivitetsförluster. Optimal beskattningsteori erbjuder ett systematiskt sätt att tänka kring hur skattesystemet bör utformas. Den grundläggande insikten är att det finns en avvägning mellan omfördelning och ekonomisk effektivitet, och den optimala skattepolitiken beror både på omfördelningsambitioner och på bedömningar av hur skadliga skatter är. Huvudsyftet med denna rapport är att använda optimal beskattning som ett analysverktyg för att diskutera beskattning av arbetsinkomster i Sverige. I avsnittet Beskattning av arbetsinkomster i Sverige beskriver vi först hur arbetsinkomster beskattas i Sverige. Sverige är generellt sett ett högskatteland, och de flesta skatter påverkar incitamenten att arbeta antingen direkt eller indirekt. Även om vi i rapporten fokuserar på den direkta beskattningen av arbetsinkomster (den personliga inkomstskatten) bör läsaren hela tiden hålla i minnet att mer osynliga skatter som t.ex. arbetsgivaravgifter och moms också minskar förtjänsten av att arbeta. Vidare kartlägger vi de senaste decenniernas utvecklingslinjer i beskattning av arbetsinkomster i Sverige. På 1970- och 1980-talen var marginalskatterna höga i breda inkomstskikt. När skattesystemet i och med 1991 års reform fick sin nuvarande struktur sänktes marginalskatterna väsentligt, för att sedan ånyo öka under 1990-talets andra hälft. De senaste två decennierna har marginalskatterna reducerats ordentligt för låg- och medelinkomsttagare. För höginkomsttagare har marginalskatten under samma period snarare höjts. Detta har lett till en allt djupare 3

Sammanfattning 2019:3 klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare möter. Låt oss konkretisera: En specialistläkare som tjänar 59 000 kronor i månaden, och som funderar på att jobba fler timmar eller acceptera en mer högavlönad tjänst, får exempelvis idag endast behålla 40 procent av en ytterligare intjänad krona. Kommunalskatt, statlig inkomstskatt och avtrappning av jobbskatteavdrag skapar tillsammans en marginalskatt på cirka 60 procent. Tar man dessutom hänsyn till mer osynliga skatter, som de facto påverkar skillnaden mellan det arbetsgivaren betalar för en anställd och det den anställde faktiskt kan konsumera, blir den effektiva marginalskatten än högre runt 75 procent av en löneökning går bort i skatt. I Sverige möter påfallande många skattebetalare höga marginalskatter det är långtifrån enbart extrema höginkomsttagare som har svaga drivkrafter att öka sitt arbetsutbud. Redan vid en månadsinkomst på 42 000 kronor går mer än hälften av en inkomstökning bort i skatt. Det är också påfallande att marginalskatten kraftigt hoppar vid brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket gör att den marginella behållningen av att anstränga sig skiljer sig väsentligt mellan två personer som tjänar, säg, 35 000 kronor och 45 000 kronor i månaden. I avsnittet Optimal inkomstbeskattning erbjuder vi en populärvetenskaplig översikt av grundtankarna i teorin om optimal beskattning av arbetsinkomster. För att tydligt lyfta fram de viktigaste insikterna fokuserar vi här på den allra mest grundläggande modellen, där staten vill omfördela mellan individer med olika ekonomiska förmågor att tjäna inkomst, och där skatter påverkar hur mycket individer jobbar. Statens mål är att maximera välfärden i modellekonomin, och omfördelningsambitionerna fångas av en så kallad social välfärdsfunktion. Den fundamentala svårigheten vid utformningen av skattesystemet i denna modellvärld är informationsbrist. Om staten kunde observera varje individs förmåga, skulle den kunna omfördela utan effektivitetsförluster. Problemet är att staten inte kan göra det, och individer har inte några incitament att sanningsenligt uppge sin sanna förmåga till staten. Därför måste skatter utformas utifrån observerbara kvantiteter som arbetsinkomst, vilket leder till effektivitetsförluster. I ett icke-linjärt skattesystem är marginalskatten olika hög vid olika inkomstnivåer. Hur hög marginalskatten bör vara vid en viss nivå beror på fördelningen av förmågor, skattebasens känslighet för 4

2019:3 Sammanfattning skatter samt samhällets omfördelningsambitioner. Det är t.ex. vanligtvis dåligt att ha höga marginalskatter vid inkomstnivåer där många individer befinner sig, eftersom många då minskar sitt arbetsutbud. En viktig observation är också att i ett icke-linjärt skattesystem kan den genomsnittliga skatt en höginkomsttagare betalar vara hög samtidigt som marginalskatten är låg. För att ta ett konkret exempel, så medförde jobbskatteavdragen som infördes i slutet av 2000-talet stora sänkningar i den genomsnittliga skatten för många höginkomsttagare utan några som helst effekter på deras marginalskatt, men det är marginalskatten som är central för höginkomsttagares incitament att arbeta mer. För att illustrera hur grundmodellen fungerar ger vi i avsnittet Simuleringar av optimala skatteskalor exempel på hur optimala skatteskalor kan se ut i praktiken baserat på svenska data på löner. Vi studerar även vad som händer med den optimala skatteskalan om man ändrar statens omfördelningsambitioner eller värdet på skattebaselasticiteten. Den senare är ett mått på i vilken omfattning höga marginalskatter påverkar folks beteende. Slutligen undersöker vi hur den optimala skatteskalan påverkas av om man byter ut den svenska sammanpressade lönefördelningen mot den amerikanska, där spridningen är väsentligt större. Dessa tre experiment belyser viktiga egenskaper hos grundmodellen: Det optimala skatteuttaget ökar när omfördelningsambitionerna ökar, när skattebaselasticiteten minskar och när lönespridningen ökar. Den optimala marginalskatteprofilen är ofta U-formad, vilket innebär att marginalskatterna är höga på botten av fördelningen, låga i mitten (där många skattebetalare befinner sig) och högre på toppen. I denna rapport koncentrerar vi oss på frågan hur medelhöga och höga inkomster bör beskattas. Vad kan vi då konkret lära oss från simuleringarna? Den första lärdomen är att simuleringarna inte ger något omedelbart stöd för platt skatt, alltså ett system där marginalskatten är konstant vid alla inkomstnivåer. Men bilden är inte heller att det stora gap som finns idag mellan medelinkomsttagares och höginkomsttagares marginalskatter är motiverat. Den andra lärdomen är att de effektiva marginalskatter som svenska höginkomsttagare idag möter är långt över den intäktsmaximerande skattesatsen om skattebaselasticiteten är 0,2, vilket är en vanlig skattning i studier gjorda på nordiska data. Det betyder att skatteintäkterna kan 5

Sammanfattning 2019:3 öka om man sänker marginalskatten för höginkomsttagare, vilket innebär att det finns mer att omfördela till dem som har det sämst. I avsnittet Grundmodellens begränsningar diskuterar vi ett antal begränsningar hos den grundmodell vi har simulerat. Den i särklass viktigaste begränsningen är att vi i simuleringarna inte tar hänsyn till rollen av kapitalinkomster och hur dessa bör beskattas. Kapitalbeskattningen är i detta sammanhang viktig av två skäl. Dels påverkar den disponibelinkomster olika för individer med olika förmågor. Dels finns incitament i det svenska skattesystemet att omvandla högt beskattade arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster ett fenomen man brukar kalla inkomstomvandling. Medan vanliga löntagare saknar möjligheter till inkomstomvandling har fåmansbolagsägare större möjligheter att ta ut kompensation i form av lågt beskattade utdelningar. Om man tar hänsyn till bolagsskatt och arbetsgivaravgifter uppgår skillnaden i marginalskatt mellan lågt beskattade utdelningar och högt beskattade arbetsinkomster till 32 procentenheter, vilket onekligen är ett jättegap. Även i det därpå följande avsnittet Skatter och inkomster: en beskrivning diskuterar vi rollen av kapitalinkomster. Vi använder specialbeställda data från Statistiska Centralbyrån (SCB), och vi studerar grafiskt hur olika typer av kapitalinkomster (särskilt aktieutdelningar) samvarierar med förvärvsinkomster. I Sverige beskattas olika typer av kapitalinkomster med olika skattesatser, och det är intressant att studera hur olika typer av kapitalinkomster är fördelade bland individer med olika stora arbetsinkomster. Vi finner att kapitalinkomster från finansiella tillgångar är starkt koncentrerade till de som har högst förvärvsinkomster, och vi ser samma mönster för aktieutdelningar, som är en viktig del av kapitalinkomster från finansiella tillgångar. Taxeringsvärden på småhusfastigheter samvarierar också positivt med förvärvsinkomster i synnerhet vid höga arbetsinkomster men villaförmögenheten är väsentligt jämnare fördelad i befolkningen. Slutligen, i den femtedel av befolkningen som har högst förvärvsinkomster är 80 procent av alla utdelningar utdelningar från fåmansbolag, vilket är den kapitalinkomst som beskattas lägst (skattesatsen är 20 procent). I avsnittet Vägar framåt reformskisser skisserar vi hur inkomstbeskattningen kan reformeras med hjälp av relativt enkla medel. Det finns starka argument för att sänka de mycket höga 6

2019:3 Sammanfattning svenska marginalskatterna på höga (men inte bara skyhöga) arbetsinkomster. För att de konkreta policy-förslagen ska vara politiskt intressanta lägger vi i detta avsnitt på två restriktioner som inte följer från våra teoretiska utgångspunkter. Våra förslag är nämligen både budgetmässigt och fördelningsmässigt neutrala. Budgetmässig neutralitet innebär att skattesänkningarna på arbete är fullt finansierade utan hänsyn tagen till dynamiska effekter, vilket följer från det finanspolitiska ramverket. Fördelningsmässig neutralitet betyder att reformen utan hänsyn tagen till dynamiska effekter inte ska påverka fördelningen av disponibla inkomster i ekonomin. Om skattesänkningar för dem med höga arbetsinkomster ska falla ut som både budgetmässigt och fördelningspolitiskt neutrala (i en statisk beräkning) måste höginkomsttagarna ges högre skatter på annat som samvarierar med hög arbetsinkomst. Aktieutdelningar är starkt koncentrerade till toppen av förvärvsinkomstfördelningen, och utdelningar från fåmansbolag är i dagsläget förmånligt beskattade jämfört med andra kapitalinkomster. Taxeringsvärden på småhusfastigheter är jämnare fördelade i befolkningen, men trots detta finns en tydlig positiv korrelation mellan taxeringsvärden och förvärvsinkomster i synnerhet vid höga förvärvsinkomster. Centrala finansieringskällor i våra förslag är därför en progressiv fastighetsskatt samt höjd skatt på utdelningar från fåmansaktiebolag. Utöver det rena fördelningsargumentet finns även andra skäl att genomföra sådana skattehöjningar. Höjd skatt på aktieutdelningar reducerar det extrema glappet mellan skatt på arbetsinkomster och utdelningar. Och dagens låga nivå på bostadsbeskattningen är svår att motivera utifrån effektivitetsargument. För att analysera konkreta ekonomisk-politiska förslag har vi gjort samma typ av beräkningar som regelbundet görs på t.ex. Finansdepartementet i samband med budgetpropositionen. Mer specifikt har vi använt FASIT-modellen (Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar), med vars hjälp vi kan simulera vad som händer med skatteintäkterna och fördelningen av disponibelinkomster när vi ändrar skatteregler. Det ska poängteras att vi till skillnad från när vi simulerade optimala skatteskalor nu inte tar hänsyn till beteendeeffekter. 7

Sammanfattning 2019:3 Vi har tagit fram två reformpaket. Det första reformförslaget innebär att marginalskatterna för höginkomsttagare sänks. Mer specifikt föreslår vi: Slopad värnskatt och slopad avtrappning av jobbskatteavdraget. Höjd skatt på utdelningar och kapitalvinster från fåmansaktiebolag inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent. Införande av en progressiv fastighetsskatt på småhus. Det andra förslaget innebär att vi plattar till skatteskalan på ett sådant sätt att det stora hoppet i marginalskatt vid brytpunkten för statlig skatt minskar dramatiskt. Här föreslår vi: Sänkt statlig skatt med 10 procentenheter ovanför den nuvarande brytpunkten för statlig inkomstskatt. Ny statlig inkomstskatt om 5 procent för inkomster mellan 324 000 kronor och den nuvarande brytpunkten för statlig skatt. Höjd skatt på utdelningar och kapitalvinster från fåmansaktiebolag inom gränsbeloppet från 20 till 25 procent. Införande av en progressiv fastighetsskatt på småhus. Vissa aspekter av reformförslagen behöver utredas mer, men vår analys visar att det är fullt möjligt att sänka skatten på arbete på ett sätt som även på kort sikt är fördelningspolitiskt rimligt. 8