Gruppdiskussioner Länskonferensen i Kiruna 28-29/5 2015 Gymnasiebiblioteksgruppen Vi är positiva till att gå över till Dewey. Bra att eleverna skolas in i ett system som används i stora delar av världen (och i länet). En strikt Dewey-uppställning kanske inte helt bekvämt. Det var bra att få se exempel på hur olika bibliotek hanterat uppställningen. Vilket stöd behövs? Vi behöver utbildning i Dewey. Katalogiseringshjälp. Om länet utformar gemensamt t ex skyltmaterial skulle vi vilja ha del av det så att det blir enhetligt. Vi diskuterade hur/att vi skulle vilja vara mer delaktiga i folkbibliotekens läsfrämjandearbete/- projekt, speciellt då det vänder sig till ungdomar som är vår målgrupp. Ett av skolbiblioteken gemengår en utbildning för HBT-certifiering. Fler bibliotek var intresserade. Vi passade på att diskutera hur vi hanterar litteratur på andra språk, vilket upplevs som ett problemområde. Vi beslutade att en grupp skulle tillsättas för att utreda om det går att samverka kring litteratur på andra språk (gymnasiebiblioteken) då det inte alltid är möjligt att köpa in det som behövs. (Sanna Gunnare vid pennan) Bokbusspersonal Fördelarna utvecklingen eftersom SAB stagnerar. Enklast märka böckerna sedan flytta i hyllorna. Mycket jobb! Ingen större skillnad egentligen. Dewey grylliga etiketter. Bokbussen har lite utrymme. Skönlitteraturen som tidigare (nu) + alla genrer. Märka om allt eller bara det nya? Olika system helt individuellt för olika filialer. Olika system för olika avdelningar. Svårt med åldersindelning för barnböcker. Måste hitta andra benämningar. Stöd av projektledaren. Samma etikettmall ev. Grupp som diskuterar/tar fram förslag på framförallt åldersindelning för barn. Helst kuknna använda befintlig (Linköpings) färgkoder/bilder till huvudavdelningar. Språkindelning kontra skönlitt. Vad är fritt vad är individuellt för biblioteken? Svårt med liten yta. Svårt med tiden, hinna med bokprat m m. Extra tillfällen för sagostund/bokprat enda möjligheten. Festivaler eller liknande. Lägg ut olika tips och när vi genomför evenemang på ningen. Vara aktiva själva på bokbussen och ta del av det som erbjuds i form av olika kampanjer. Mer resurser! Personal+pengar. Göra en wow-grej, som verkligen drar folk till bussen. Tänk att få byta kommun nån gång. Gällivare bokbuss kör i Piteå, Boden i Gällivare osv. En personal byter ort. Kunna praktisera på en annan ort en dag. Lärande för oss som personal+extra resurs där och då.
Grupp 3 Vi har funderat utifrån barnperspektivet på de flesta frågorna eftersom vi mest var barnbiblioteksfolk. Eftersom många redan har genre eller teman på skönlitteraturen på barnavdelningen blir det ingen större skillnad där med Dewey. Vi tycker att färgsignalerna samt symbolerna för facklitteraturen är bra. Vi bör ha samma i hela Norrbotten. Knubbarna kan ha barnvänligare namn på underavdelningarna. Finns fördelar med att ha Dewey hela vägen från barn till vuxna till högskola/universitet. Skönlitteratur: Vi förespråkar bilder-barn-mellan-ungdom och vill inte ha ålder på bokryggarna. Stöd av projektledaren: Hjälp med inköp av skyltmaterial, färger, symboler. Checklista för att underlätta arbetet, liknande Lidingös tips. Skapa rum i biblioteket där man kan stänga en dörr för t ex sagor eller babysång. Genomtänkta bokuppställningar, låga hyllor för barn. Uppsökande verksamhet. Ge sej ut och träffa grupper på andra platser än biblioteket. Nya samarbetspartners. Bokbussen. Kombinera bokprat i klassrummet och sedan få låna i bokbussen i närtid. Nå ut till skolor. Ta kontakt med rektor. Det ska finnas planer för arbetet så det inte hänger på enskildas initiativ. För litteratur till invandrare: Ha viktiga avdelningar centralt så det är lätt att hitta. Ex, lättlästhylla och böcker på utländska språk. Personalens personliga boktips på stickor i böckerna ute i hyllorna. Fler datorer och plattor för e-boksläsning. Farliga tankar: Mer personal! PRAO hos varandra. Byt personal 3 dagar till en vecka. (Vid tangenterna, Inger Mäkimaa) Grupp 4 Ämnesindelning (ex. Hem&Trädgård): låntagaren behöver inte gå till flera olika hyllor för att hitta. Fungerar bra på flera bibliotek. Ex Hortlax, Boden, Kalix, Hertsön har sen SAB inom ämnesindelningen. Dewey: att ställa upp strikt efter Dewey blir i princip samma sak som att ställa upp strikt efter SAB. Många bibliotek har redan börjat frångå strikt hylluppställning och istället ämnesindelat det kommer att fortsätta med Dewey. Låntagarens perspektiv är viktiga. Färgkodning: om vi ska använda färger så behöver vi använda samma i hela länet. Även samma symboler (om symboler). En minsta gemensamma nämnare för ett Dewey-bibliotek. Detta material måste tas fram gemensamt i länet. Sen är det upp till varje bibliotek att själva besluta hur de vill ställa upp medierna. Haparanda har redan börjat ställa böcker OM en författare på samma hylla som böcker AV en författare. Haparanda och andra bibliotek har redan kategoriserat all sin skönlitteratur, ex Romantik o relationer, Spänning, Deckare. En lösning kan vara att klartexta ex Roman, Deckare (utan att kategorisera ytterligare). Dewey i hela biblioteket? Allt eller inget. Dewey går att kombinera med ämnesindelning men det verkar svårt att kombinera med SAB. Förmodligen kommer det användas mycket klartext. Dewey är bra på fack men inte skön. Det är opraktiskt att Dewey inte visar medietyp, språk etc. Vi måste komma på ett bra klartextsystem för att visa ex vilka böcker som är bok&cd. Däremot kan vi behöva behålla SAB på skön i en övergångsperiod.
Hur kan vi utveckla/skapa miljöer i rummet? Göra inventering i lokalerna. Det är väldigt olika hur stort vi har. Med små medel kan det dock skapas avskilda rum. Råneå använder en separat lokal i källaren för ex Baby på bibblan och tar ner filtar, kuddar, gosedjur etc för att göra ett mysigt utrymme. Haparanda har precis möblerat ett rum som kan användas som lokal vid olika aktiviteter. De har annars väldigt få dörrar och väldigt öppna ytor så det är svårt att få till en hörna för läsfrämjande aktiviteter. Att möblera om kan vara en lösning för att skapa ett rum. Hyllor på hjul är bra för att skapa tillfälliga utrymmen. Även olika attiraljer som bara används vid ex en sagostund så att barnen känner att det är något särskilt med sagostunden. Viktigt att avskärma så att barnens uppmärksamhet inte avleds av ex en spännande traktor utanför fönstret. Att skapa rum för vuxna: Ett förslag är att etablera kontakt med ex PRO och andra föreningar för att kunna ha aktiviteter i samarbete med dem, antingen på biblioteket eller i en lokal som tillhandahålls av föreningen. I Haparanda erbjöds biblioteket som lokal för ett möte med Gunnar Kieri-sällskapet där allmänheten inbjöds för att höra mer om författaren. Det medförde att många som inte tidigare besökt biblioteket kom dit. Hörslinga är ett hjälpmedel som kan vara viktigt när biblioteket har aktiviteter för äldre. Jokkmokk har installerat en i ett specifikt rum i biblioteket. Även för vuxna behövs avskilda utrymmen för att inte ha för mycket distraktion. Vad vill vi göra som är omöjligt? Barn i Hortlax har föreslagit att biblioteket ska slås ihop med fotbollsplan, simhall, sporthall. Göra filmade dramatiserade boktips att lägga ut på youtube. Viktigt då att stänga av kommentarfunktion! Eller använda avatarer istället. Samarbete med skolan. Luleå: Bokfestival med glitter och glamour samarbete med Bokjuryn, röstning där representanter från varje skola får lämna in röstresultat till Bokjuryn. Författarbesök och aktiviteter. Vartannat år Bok och Bild i Luleå för vuxna de andra åren. Bokcirkel för ungdomar läs boken se filmen. (Finns i Luleå) Turné med bokcafé genom hela Norrbtten. Bokbussarna? Konvertera en bokbuss som står still över sommaren och skicka ut på bokbusscafé. Kul för de kommuner som inte har nån bokbuss att så se hur det ser ut. Ta med en kompis till bibblan! Alla aktiva låntagare ska ta med en kompis som inte varit på bibblan. Premie till den som värvar en ny låntagare. Viktig fråga att lyfta farliga tankar! I sommar bokbusscaféer ska rulla på Norrbottens vägar, fyllda med gott kaffe, fika, böcker och bibliotekspersonal. Dessa ska stanna på olika ställen och bjuda in till trevliga boksamtal. Vid varje kommunbibliotek stannar bussen och har ett större happening (musik etc). Lokala förmågor kan uppträda och lokala författare besöka. Vi ska skapa en facebooksida, twitterkonto, instagram för att
kunna följa bokbusscaféernas resa genom Norrbotten. Även kontakta lokalradio, lokaltv osv. De har nyhetstorka så de behöver oss! Grupp 6 Att ha gemensamma färger och symboler vore bra. Alla i gruppen känner att det kommer att bli strikt uppställning förutom på barnavdelningen på skönlitteraturen, där kommer man att behålla sina teman med t ex spänning, kärlek och så vidare. Fördelar: Katalogen blir enklare. Lättare samarbete mellan andra bibliotek utanför samarbetet. Faktaavdelningen blir bättre med Dewey och barnen får det enklare att förstå hur böckerna står. Nackdelar: Det är mycket arbete för oss som arbetar på biblioteken i början. Vissa avdelningar kan bestå av t ex biografier, deckare och lokalhistoria. Projektledaren: Vi tycker att det vore bra med gemensamma färger och symboler. Upphandling av material bör fixas från länet. Vi tycker att man bör ha likadana etiketter på böckerna för att kunna framföra att vi är ett stort bibliotek Norrbotten. Det vore även bra om det kunde bestämmas gemensam hyllplacering och på så vis även rensa upp i katalogen bland hyllplaceringarna. Då menar vi främst vissa avdelningar som vi alla har, t ex deckare, fantasy, unga vuxna m m. Kanske det är ett arbete för kataloggruppen? Det känns som det är väldigt lite tid till detta fram till 2016, har vi tagit vatten över huvudet på oss och projektledaren? Svårt med många små bibliotek som begränsas av sina lokaler. Försöka utöka platser för att skylta böcker eftersom skyltböckerna alltid ryker först. Vid sagostund, minimera störningsmomenten. Tänk på vad barnens kan se i rummet, sitter de vända mot saker/människor som rör sig eller kan barnen fokusera bara på dig som sagoläsare? Göra det mer mysigt/spännande vid sagostund. Utöka samarbetet med skolan, fortsätta kämpa, ge inte upp! Om ni har skolor där rektorer eller ledningen inte förstår vikten av läsfrämjande, ge dem en bunt med rapporter som visar motsatsen. Visa lagstiftningen som visar hur viktigt det är. Om de ändå inte förstå, ta en annan väg. Visa föräldrar, barn och lärare hur viktigt det är med läsning så att de kan framföra sina åsikter till de som bestämmer. Farliga tankar: Större samarbete med skolan! Tänk om man kunde få byta lokal/bygga om på sin skola så man faktiskt kunde ha ett fungerande bibliotek! Ordna bok till film klubb där man kan bjuda in skådespelare från filmen att besöka biblioteket. Bokfest för unga. Samarbete med skolan där eleverna har läst vissa böcker innan. Författarbesök, skrivarverkstad, poetryslam. Kanske man inleder varje dag i klassrummet med högläsning, det är inte så vanligt på högstadiet och gymnasiet. Hyra buss och ta en klass/pensionärer från litet till stort bibliotek eller tvärt om. Ha en strandkiosk/strandbibliotek Bokprat i omklädningsrum efter matcher inom olika sporter Tänk inte att man alltid måste ha böcker involverade i evenemanget. T ex pyssel på biblioteket har inget med böcker att göra men barnen pysslar i en miljö full av böcker. Antingen tittar barnen i böckerna eller så gör föräldrarna det medan barnen pysslar. Grupp 7 Dewey passar bra för vuxen-fack. SAB på utdöende, uppdateras inte längre. Barnböcker ofta redan genreindelade, åldersmärkning på böckerna känns inte så bra. Målgrupp bör finnas i posterna på nåt sätt. Skönlitteraturen - klartextuppställning eller kanske behålla SAB? Biografier klartext?
Projektledaren: överblick över hur biblioteken arbetar med övergången för att bibliotekeken ska kunna tipsa varandra. Undersöka möjligheter till samköp av märkapparater, symboler/typsnitt bör vara lika överallt. Beställa färdigtryckta etiketter? Program att göra etikettunderlag för utskrift? Lokalens beskaffenhet styr ofta. Möjligheter att kunna samla grupper i bibliotekslokalerna varierar. Studie-, grupp-, eller samlingsrum saknas ofta. Programverksamhet ofta efter stängning. Rum i rummet : flexibla skärmar, hyllor, möbler. Bygg sagogrottor! Grupp 8 Fördelar: System i världen Nackdelar: Måste vi göra det här. Blir det bättre för brukarna. Skönlitteraturen inte blandat med utländska romaner. Gammalt system från 1800-talet. Facklitteraturen är OK. Projektledaren kan ge ett förslag, tips. Gemensamma hyllplaceringar förslag. Romaner, deckare. Mycket ställen att sjunka ner i (10/13) Belysning Skylta Exponera vid rätt hylla. Mångfald av litteratur Tillgänglighet Fysiska rummet Lugnare miljöer, t ex vid bokprat Mer öppet utan personal. Författarbesök, pengar, musik. Dokumentera mera, äldreboende, klasser som beskriver en minimi-nivå Uppsökande verksamhet, fara ut till något företag, äldreboende, m m. Grupp 9 Spelar mindre roll! Ajtte-biblioteket har redan Dewey. Gemensamt typsnitt, färgkoder, etiketter. Fack, romaner. Ny grupp? Gemensam märkning Erfarenhetsutbyte, prao på de olika biblioteken, delta i det dagliga arbetet. Projektledaren: Visar sig med tiden Vet ej riktigt än! Sånt vi gör måste delas Tysta rum en bristvara? Vad gör vi på bibblo egentligen? Vi måste synliggöra biblioteket, öppettider, finnas på nya arenor som mässor m m. Nya aktiviteter som t ex Minecraft, språkcafé, frukost (med boktips) på biblioteket, after work på bibblo, kaffeprovning, hyra ut biblioteket till barnkalas Uppsökande verksamheter i olika former. Glöm ej trogna kunder/låntagare! Legimus marknadsför! Nya samarbeten, ABF, Samhall Idrottsliga sammanhang berätta om biblioteket i pausen. Grupp? Fördelar: Böcker skrivna av eller om författaren. Nackdelar: Tillgänglighet för t ex DAISY, skiljer ej på medietyper.
Man bör ha lite olika uppställning, ex skönlitteraturen kan få finnas kvar i SAB. Projektledaren: Få stöd till en början, få utbildning, få se praktiska exempel. Syndetics Viktigt att man har information om MTM/Legimus och dess möjligheter. Egen nedladdning. Sagostunder på minoritetsspråk. Farliga tankar. Förbjudet för ungdomar! (skämt) IT-pedagog Mincraftdag - Maker Space= få dynamiska effekter Grupp 11 Fördelar nackdelar: Klartext bäst ur låntgarsynpunkt. Lokala hyll0placeringar kan dock förvirra låntagare som besöker olika bibliotek, men samtidigt positivt att alla bibliotek kan välja efter behov. Klartext främst på barnavdelningen samt skönlitteraturen vux. Bra att ha böcker på olika språk på egna hyllor. Samordnaren: Samköp Etikettskrivare för material som kommer att behövas till ommärkning. Tipsare Förmedla tips mellan biblioteken, kommunicera vad som händer Bollplank när funderingar dyker upp. Arbetsplatsbibliotek Upplevelsen/bilden av biblioteket måste göras positiv. Utåtriktad verksamhet som ska leda till biblioteket, uppmuntra att besöka biblioteket för fler upplevelser. SMS-information från biblioteket? Generösare öppettider? Verksamhet utanför rummet räknas inte in i besöksstatistiken. E-bokslånen, möjlighet att låna fler skulle önskas. Pub, bokkafé En lugn café-miljö där man kan sitta och läsa m m, låg ljudnivå. Grupp 12 Dewey or not Fördelar: vi får en chans att synliggöra, se över och tänka nytt. Dessutom spelar det ingen roll vad vi har för system om inte följer det slaviskt. Nackdelar: Bytet gör att vi förlorar personalkompetens, kunskap om det gamla systemet. Vi ska inte följa Dewey strikt i hela biblioteket när det gäller uppställningssystemet. Tillsammans arbetar vi fram en plan som vi enas kring. Samma färger, symboler, samma märkningsprinciper, typsnitt för hela länet. Planera noga tidsperioden vid implementering och övergång för varje bibliotek. Rummet: Plats för oväntade möten, diskussioner och samtal. Exponeringsplats, det ska vara lätt att hitta något om ett visst ämne t.ex. andra världskriget eller biografier osv. Det ska finnas plats för flera grupper i biblioteket utan att de stör varandra. (Skolklass/tidningsläsare t.ex.) Uppsökande, gå ut ur lokalen och berätta om vår verksamhet. Exempel: Skellefteås bibliotekschef var med under en hockeymatch och under pausen berättade för publiken om läsning och bibliotek. Efter matchen stod bokbussen på plats utanför ishallen och det blev succé förstås. Farliga tankar: Öppna bibliotek, fast det är stängt, besökaren loggar in sig med sitt lånekort. Caféverksamhet i anslutning till biblioteket där man kan ta en fika och läsa i sina låneböcker.