Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet är oberoende från den lagstiftande och verkställande makten. Regeringen respekterar medborgarnas medborgerliga och politiska rättigheter. De enstaka fall av missbruk som förekommer stävjas av en i stort effektiv lagstiftning, en poliskår och ett väl fungerande domstolsväsende som står fritt från politiska eller andra påtryckningar. Redan 1999 konstaterade EU-kommissionen att Malta uppfyllde de politiska kriterier för medlemskap som överenskommits i Köpenhamn 1993. Detta innebär att Malta har bedömts vara ett land med stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna och respekten för och skydd av minoriteter. Malta blev medlem av EU den 1 maj 2004. Den omfattande illegala invandringen som ägt rum under de senaste tre åren har lett till politisk och social oro och till kritik från Amnesty International. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter Malta har ratificerat de flesta av de viktigaste konventionerna om mänskliga rättigheter (MR), inklusive den europeiska sociala stadgan. Beträffande rapporteringen till FN:s konventionskommittéer om genomförandet av konventionerna har Malta uppvisat en betydande eftersläpning. Tydligast har detta varit beträffande konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Där har man i flera år haft förseningar på mer än tio år efter fastställt rapportdatum.
2 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det förekommer inga uppgifter om försvinnanden eller utomrättsliga förfaranden. Tortyr och all kränkande behandling är förbjuden i grundlagen. Illegala invandrare har emellertid i vissa fall råkat illa ut (se nedan under avsnitt 13 om flyktingars rättigheter). Fängelseförhållandena uppfyller internationella normer och kan besökas av oberoende organisationer för mänskliga rättigheter. Manliga respektive kvinnliga intagna hålls åtskilda från varandra. Ungdomsbrottslingar hålls också åtskilda från vuxna brottslingar. Ett nytt fängelse öppnades under 2003, vilket har lättat trycket på övriga kriminalvårdsinrättningar. 4. Dödsstraff Dödsstraff tillämpas inte. 5. Rättssäkerhet Konstitutionen garanterar domarkårens självständighet. Rapporter om mänskliga rättigheter vitsordar att Malta har ett rättssystem som erbjuder en rättvis och god domstolsbehandling. Högsta domstolen, The Constitutional Court, har lagprövningsrätt även beträffande grundlagen och är dömande instans i alla fall av påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter. Konstitutionen föreskriver rätten till en rättvis rättegång, inför en opartisk domstol. Tilltalade har rätt att själva utse en försvarare. Rättshjälp erbjuds också där en tilltalad inte har egna medel till sitt försvar. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden förbjuds uttryckligen i konstitutionen. Polisen kan arrestera ( gripa ) en person om skäliga misstankar föreligger, men måste sedan ställa vederbörande inför en domare inom 48 timmar om han inte släpps fri dessförinnan. Under dessa 48 timmar finns ingen rätt till rättsligt biträde. Ett borgenssystem tillämpas, och regelmässigt beviljas borgen. Häktningar är således mindre vanliga. I juni år 2000 fälldes dock Malta i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, eftersom man i slutet av 90-talet hållit en tunisisk medborgare frihetsberövad i två år utan laga dom. 7. Yttrande- och mediafrihet Yttrandefriheten garanteras i grundlagen garanteras även i praktiken. Ett politiskt meningsutbyte säkerställs av fyra större dagstidningar, nio veckotidningar och fem söndagsutgåvor. Dessutom finns sex TV-stationer, ett
3 kommersiellt kabel-tv nät och åtminstone 19 nationella radiostationer. Det finns inga begränsningar i användningen av internet på Malta. Religionsfrihet garanteras i konstitutionen och upprätthålls av nationella myndigheter. Statsreligionen är romersk-katolsk. Staten driver tillsammans med kyrkan en katolsk stiftelse, som finansierar katolska kyrkor på ön. Elever (eller deras vårdnadshavare) i statliga skolor kan undanbe sig undervisning i katolicism, om de så önskar. 8. Rätten till arbete och relaterade frågor De fackliga organisationerna har på Malta en mycket stark ställning, är fria att bedriva sin verksamhet och tillvarata medlemmarnas föreningsfrihet. Anställda garanteras strejkrätt, med undantag för de väpnade styrkorna och polisen. I Malta finns 35 registrerade fackföreningar, som sammantaget sägs organisera 63 procent av arbetskraften. Arbetsmarknadstvister kan av regeringen hänvisas till antingen The Industrial Tribunal, ett av regeringen upprättat samarbetsorgan, eller till skiljenämnd, vars utslag inte kan överklagas. ILO har under många år kritiserat att den gällande lagstiftningen på Malta gör det möjligt för endast en av parterna att påkalla skiljedom. 9. Kvinnans ställning År 1991 gjordes ett tillägg till konstitutionen för att främja kvinnors ställning, och sedan 1993 garanterar konstitutionen kvinnors formella likabehandling i familjefrågor. Både på lagstiftningssidan och i praktiskt genomförande går emellertid jämställdhetsarbetet långsamt. Det finns i regeringen bara två kvinnor och endast sex av de 65 parlamentsplatserna innehas av kvinnor. Sysselsättningsgraden för kvinnor är lägre än för män. Efter valet år 2003 utnämndes Maltas första kvinnliga ambassadör. Hon är numera kabinettssekreterare i utrikesministeriet. US State Departments rapport framhåller misshandel i hemmen som ett problem, på årsbasis cirka 200 fall. Staten har skapat särskilda kvinnofridshus där kvinnor kan finna skydd. Främjande av prostitution är ett brott som föranleder stränga straff. Skilsmässa är möjlig endast med kyrkans tillstånd. Aborter är förbjudna. 10. Barnets rättigheter Malta har ratificerat barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll om barn i väpnade konflikter. Malta har även undertecknat tilläggsprotokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. US State Departments rapport understryker att regeringen har ett starkt engagemang till förmån för barnets rättigheter. Lagen förbjuder anställning av barn under 16 år.
4 11. Olika befolkningsgruppers situation Konstitutionen förbjuder all diskriminering grundad på ras, ursprung, politisk uppfattning eller kön. I maj år 2002 antogs ett tillägg till strafflagstiftningen som kriminaliserar rashets. Malta har anslutit sig till Europarådets ramkonvention om minoriteter. Uppskattningsvis lever 2000 muslimer i landet med tillgång till en moské och egna skolor. 12. Diskriminering på grund av sexuell läggning De homosexuellas situation framställs inte som ett problem. 13. Flyktingars rättigheter En särskild flyktinglag trädde i kraft år 2001. På årsbasis har Malta tagit emot mellan 200 300 ansökningar om asyl. Som en följd av den nya lagen har en särskild flyktingkommission och en nationell flyktingkommissarie tillsatts. Ansökningar om asyl bedöms av flyktingkommissarien på basis av en rekommendation från inrikesministern. De som får avslag har rätt att överklaga till en särskild flyktingnämnd. FN:s flyktingkommissariat finns representerat på Malta. Asylsökande har rätt att konsultera UNHCR, som har fri tillgång till alla erforderliga handlingar. EU-kommissionen har fortlöpande konstaterat att behandlingen av flyktingar i och med den nya lagstiftningen har förbättrats ytterligare jämfört med tidigare år. Enligt US State Department upprätthålls förbudet mot att skicka tillbaka flyktingar till länder där de riskerar att utsättas för MR-kränkningar. Amnesty International har dock riktad kritik mot återsändandet av 220 illegala immigranter från Eritrea under 2002. Det snabbt växande antalet illegala invandrare har under de senaste tre åren skapat stora problem i Malta. Det har i sin tur lett till politisk och social oro. Bakgrunden är att det tidigare år bara kom ett 50-tal illegala invandrare till Malta. Men år 2002 steg antalet plötsligt till närmare 1 700. Denna trend har sedan hållit i sig och hittills i år har nämnda siffra redan överstigits. För Malta, som har knappt 390 000 invånare, innebär det en betydande påfrestning på samhället. Polis och militär har fått rymma ut några av sina förläggningar för att ge de behövande tak över huvudet. Men det har inte hjälpt utan
myndigheterna har dessutom tvingats upprätta särskilda tältläger. Amnesty International har upprepade gånger kritiserat regeringen i Valletta för den, som man hävdar, inhumana behandling som många illegala invandrare utsätts för. 14. Funktionshindrades situation De funktionshindrades problem har uppmärksammats i lagstiftningen och en ny lag har utvidgat tidigare regler för den statliga sektorn till att gälla även för privata företag. 15. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter och fältverksamhet Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter kan arbeta utan några som helst restriktioner. 5