Projektansökan Mål 1 Norra Norrland Norrbottens och Västerbottens län Finansiering från EG:s strukturfonder i Mål 1 Blankett 2001-08-13 Ankomstdatum/Diarienr (ifylls av LST) Europeiska Unionens Strukturfonder Projektets namn: Handläggare Stödid Sökande: Piteå Kommun, Piteå Stöd söks ur åtgärd (endast en åtgärd per projekt) Se anvisningar Regionala fonden 1.1 1.2 1.3 2.2 5.1 5.2 Sociala fonden 3.5 Jordbruksfonden x 4.5 4.6 Sökt belopp från strukturfond: Inlandet Kusten: Följande handlingar skall bifogas. (Medföljande bilagor ifylls av sökanden): Fullständig projektbeskrivning Registreringsbevis (om sökanden är en förening eller ett företag) Handlingar som visar vem som är firmatecknare för organisationen/företaget Bokslut/verksamhetsberättelse för de två senaste åren (om sökanden är en förening eller ett företag) Medfinansieringsintyg (offentliga och privata finansiärer) på fastställd blankett Externt hyresavtal Intyg från skattemyndigheten angående ev. befrielse från momsredovisning Anställningsintyg för i projektet anställd personal Annat (specificeras): Undertecknad intygar följande. De uppgifter som lämnas i ansökan inklusive bilagor är riktiga. Inga andra offentliga stöd, utöver de i denna ansökan redovisade, finansierar detta projekts kostnader. Projektansökningen får tas upp och diskuteras med berörda parter i regionen Sökandes kreditgivare och revisorer får lämna information som är nödvändig för bedömning av ansökan och den fortsatta hanteringen av projektstödet. Undertecknad medger att uppgifter om projektet, namnen på projektägare, projektledare och kontaktpersoner får redovisas på Internet eller i andra media. Undertecknad intygar genom sin underskrift att han/hon inhämtat medgivande av berörda personer att deras namn får publiceras på internet och/eller i andra mediasammanhang.......... Datum Firmatecknarens underskrift Namnförtydligande 1
Sökande - Projektansvarig: Sökande: Piteå Kommun Org.nummer 212000-2759 Adress: Stadshuset Postnummer 941 85 Piteå Postadress: 941 85 Piteå Postgiro/bankgiro: Tel: 0911-96000 Fax: 0911-199 28 Kontaktperson: Tel: Projektledare: Tel: Epost: Fax: Epost: Fax: Branschkod (SNI-kod för projektets verksamhet): Har sökanden rätt att dra av momsen för projektets Ja Nej omkostnader? Om Nej, bifogas ett intyg från skattemyndigheten Är sökande en upphandlande enhet? Ja Nej Juridisk status: Kommun Bankens namn: Pitedalens Sparbank Adress: Box 735 Postnummer: 941 28 Postadress: Piteå Tel: 0911-154 70 Fax: 0911-149 70 Kontaktperson: Dick Hedkvist Epost: Revisionsfirma: Öhrlings Adress: Postnummer: Postadress: Tel: 0911-232309 Fax: Sökandes ordinarie verksamhet och övriga EU-projekt Beskriv den sökandes ordinarie verksamhet. Driver den sökande eller är den sökande delaktig i andra EU-projekt och i så fall vilka? 2
Projektorganisation Här skall en beskrivning göras av projektorganisationen samt den ev. styrgruppens respektive referensgruppens sammansättning. Projektägare: Projektledare: Styrgrupp: Referensgrupp: Samarbetspartner: Piteå Kommun, Kommunledningskontoret Rekrytering pågår Representation från landsbygdspolitiska rådet, och representanter från tjänstemannagruppen samt en representant från Arbetsförmedlingen Piteå Byaforum och representation från näringslivet Piteå Företagarcentrum Bakgrundsbeskrivning Av bakgrundsbeskrivningen ska framgå en beskrivning eller analys av nuvarande förhållanden, om möjligt statistik som visar nuläget/problembilden och som ger ingångsvärden för projektet. Bakgrundsbeskrivning: Analysföretaget Inno Ab:s omvärldsanalys är ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med tillväxt och utveckling. Landsbygdens, likt företagens, förmåga att konkurrera om humankapitalet blir en avgörande framgångsfaktor. Strategier krävs för att utveckla ex. livskvalitet, livsstil, anpassade boendeformer samt näringslivsvänlig miljö. De som på bästa sätt förmår utveckla och kommunicera unika förutsättningar för tillväxt och livskvalitet i samklang med nationella och internationella aktörer kommer att bli framgångsrika. Landsbygdsutvecklingen i Piteå bör därför drivas efter ledorden Fokusering (arbete med framtidsverkstäder) Samverkan (nätverk, samarbete och internationellt utbyte) Positionering (egen och gemensam marknadsföring). I Piteå har arbetet med landsbygdsutveckling bedrivits på olika sätt under de senaste åren. Den första tjänsten som Landsbygdsutvecklare inrättades 1997 och var en halvtidstjänst. Arbetet bestod i första hand av att dra igång landsbygdsutvecklingen i kommunen. Detta gjordes initialt med att stödja byagrupperna i deras utvecklingsarbete genom att vara bollplank, rådgivare och att fungera som lots in i de kommunala förvaltningarna. Byaföreningarna organiserades och ett gemensamt samordningsorgan skapades Byaforum. Arbetet innefattade även att handlägga byapengen och övriga landsbygdsmedel mm. Under 1998 2000 övergick tjänsten till en projektanställning. Arbetsuppgifterna var i huvudsak som tidigare bortsett från projektledning av ett arbetsmarknadsprojekt Utvecklingskontoret i Sjulnäs. Under åren 2001 2002 fokuserades arbetet på företagsamhet på landsbygden. Detta gjordes inom EU-projektet Pitemål Landsbygdens utveckling med en heltidsanställd projektledare. Projektet resulterade bl.a. i piteunika ekonomiska förening en konstellation av småskaliga landsbygdsentreprenörer. Av det arbete som tidigare gjorts kan man dra ett antal slutsatser. Projekten har gett goda resultat men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Landsbygdsutveckling är en process som måste få ta tid. För att lyckas behövs, förutom kontinuitet, en ökad fokusering, tydliga strategier och åtgärdsplaner samt vidgade vyer. På landsbygden finns ett starkt engagemang och många eldsjälar, varav majoriteten arbetar ideellt. I dagsläget uppgår antalet aktiva lokala utvecklingsgrupper till 33 st. Dessa resurser måste tillvaratas och erbjudas råd och stöd i sitt arbete. I vissa fall finns det behov av att arbeta med överbryggande av interna likaväl som externa motsättningar för att inte fastna utan istället fortsätta att arbeta med att driva utvecklingen framåt. 3
Nulägesanalys: Kommunstyrelsen har bilda ett Landsbygdsråd med representanter från kommunstyrelsen och från de nämnder som har en stor del av sina verksamheter på landsbygden, exempelvis socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Landsbygdsrådet kommer att ge bättre förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygden. I nuläget behövs en projektledare för att nå ett framgångsrikt landsbygdsarbete med största möjliga utvecklingspotential. Kommunens ordinarie verksamhet skall bedrivas parallellt med projektet och utgör en naturlig resurs för att nå uppsatta mål. (Se bilaga) Projektbeskrivning Av projektbeskrivningen skall framgå; Övergripande mål samt delmål och syfte med projektet Vad som är nyskapande i projektet Målgrupp för projektet En detaljerad beskrivning av aktiviteterna i projektet, så att det klart framgår vad som skall ske de första 1-3 åren. Om projektet ska pågå en längre period ska även en övergripande aktivitetsplan redovisas för hela projekttiden. Den detaljerade projektbeskrivningen görs antingen på denna blankett eller i en separat bilaga, i det senare fallet ska ansökningsblanketten innehålla en kort sammanfattning av projektet. Syfte och övergripande mål Att verka för en positiv utveckling på landsbygden med avseende på sysselsättning, boendemiljö, tillväxt och kompetens. För framtiden finns anledning att pröva alternativa sätt att stimulera tillväxt, sysselsättning och bosättning på landsbygden. Detta kan ske genom att stödja utvecklingen av näringslivet med inriktning på förädling och produktutveckling av livsmedelssektorn, tillverkningsindustrin och besöksnäringen. Utveckling av natur och kulturmiljöer till attraktiva och unika besöksmål Ex. att utveckla säljbara paketresor och arrangemang. För att öka sysselsättningen och skapa attraktiva boendemiljöer i byarna måste också resurser tillföras. Nyskapande i projektet Ledorden i landsbygdsutvecklingen skall vara Fokusering, Samverkan och Positionering. I arbetet med landsbygdsutvecklingen kommer en projektledare att anställas. För att effektivisera arbetet med landsbygdsutvecklingen kommer nya metoder att prövas, som innebär en möjlighet att i särskilda fall stödja enskilda byar i behov av specifik rådgivning för att komma vidare i sitt utvecklingsarbete. Arbeta med framtidsverkstäder för kort- och långsiktiga handlingsplaner. En tydlig fokusering på landsbygdens totala utvecklingsarbete. Samverkan mellan byar, byagrupper och företag. Positionering av varumärket Piteå landsbygd skall ske i samarbete med övriga aktörer i länet ex Norrbotten Lappland. Vidare kommer samverkan med andra regioner i Europa att utvecklas. Nya influenser och ökad kunskap är ett måste för utvecklingen och bidrar till ökat engagemang hos samtliga aktörer på landsbygden. Målgrupp Lokala utvecklingsgrupper, landsbygdsföretag och bygdens invånare. 4
Avgränsningar Projektet kommer att vara avgränsat från övriga EU Mål 1 projekt som bedrivs i kommunen, samt från Piteå Kommuns ordinarie arbete med landsbygdsutveckling. Se bilaga. Aktiviteter Projektet indelas i följande huvudområden - Orientering/inventering - Nätverk för dialog, samverkan och erfarenhetsutbyte - Företagsutveckling - Byautveckling 1 Orientering av pågående aktiviteter Orienteringen avser att ge en helhetsbild av vilka aktiviteter som i dag bedrivs i byarna. Vilka aktörer är involverade och vilken roll har dessa. För att resurserna i projektet skall användas på rätt sätt och erbjuda maximal effekt för landsbygdsutvecklingen, behöver vi ha denna helhetsbild. Förutom kommunens ordinarie verksamhet, finns aktörer som Hushållningssällskapet, Grans Naturbruksskola, NKU, LRF, byagrupperna m m. - orientering om nuvarande aktiviteter/aktörer som arbetar med landsbygdsfrågor i Piteå. 2 Nätverk för dialog, samverkan och erfarenhetsutbyte Projektet kommer att via nätverk, dialog och samverkan stärka engagemanget för framtagandet av kort och långsiktiga handlings- och utvecklingsplaner för landsbygden. Detta arbete skall drivas i samverkan med och inriktning mot kommunens utvecklingsplan för landsbygden. Nätverk för byautveckling bygger på god samverkan mellan lokala utvecklingsgrupper, byns invånare med demografisk spridning, företag, politiker och tjänstemän. Ett forum för dialog skapas genom att ett antal träffar anordnas där visioner och konkreta projekt diskuteras. Genom ett dialoginriktat arbetssätt vill vi skapa mötesplatser för samverkan och utveckling. Bidra till att stärka demokratin genom att uppmuntra och stödja de lokala engagemanget samt ta tillvara medborgarnas behov, individernas inneboende drivkraft, kunskaper och färdigheter. Arbetet skall bedrivas utifrån ett nedifrån och upp - perspektiv. Nätverk. mentorskap och generationsövergripande arbete mellan ung och gammal är av central betydelse för att engagera byautvecklingsgrupperna i demokratiska processer. Människors självkänsla och framtidstro påverkas av den egna och andras attityd till den bygd man lever och verkar i. Engagemang handlar om tillhörighet och känsla av den egna insatsens betydelse och att kunna påverka. Samverkan i landsbygdsfrågor med andra regioner i Europa vidgar vyerna, ger nya influenser, skapar nya nätverk för landsbygdsutvecklingsaktörerna. Det finns också en uttalad ambition på kommunledningsnivå att mellan Skellefteå och Piteå kommuner utveckla näringslivssamarbete i allmänhet och turist- och landsbygdssamarbete i synnerhet. En gemensam turiststation ses i detta sammanhang som en mycket viktig pusselbit och en naturlig samarbetskanal. - Seminarier arrangeras för att utveckla redan befintliga nätverk och lägga grunden till nya potentiella nätverk. - Mötesplatser för att öka dialogen och samverkan mellan de lokala utvecklingsgrupperna, Byaforum, Landsbygdspolitiska rådet och kommunens övriga aktörer. - Kontakter med andra nätverk eller projekt i Sverige och Europa ska etableras i syfte att utbyta erfarenheter om landsbygdsutveckling. - Aktivera ungdomar i det lokala utvecklingsarbetet genom mentorskap och krav på åldersspridning i utvecklingsgrupper ex. vis vid genomförandet av framtidsverkstäder och genomförandet av handlingsplanerna. 5
- Höja den allmänna kompetensnivån om metoder för delaktighet och dialog. Genom ex. seminarier och workshops 3 Företagsutveckling Identifiera och kordinera tillväxtföretag och nyföretagande på landsbygden. För att stimulera till ökad tillväxt och företagsutveckling initieras bildandet av nya och stöd till befintliga företagsnätverk som t ex. PiteUnika. Grundläggande är att uppbyggnaden av nätverken sker utifrån de deltagande företagens behov och förutsättningar, vilket även kan innebära koppling till befintliga nätverk. Utbudet av arbetstillfällen är avgörande för att ungdomar skall kunna verka och bo på hemorten. Individer som har egna företags idéer skall få möjlighet att utveckla dessa genom att slussas till Piteå Företagarcentrum. - Marknadsföra i samarbete med andra aktörer i länet landsbygdens resurser, sevärdheter och besöksmål. - Identifiera och stödja tillväxtföretag och nyföretagande på landsbygden - Gemensamma insatser inom företagsnätverket, nätverksträffar, möten studieresor 4. Byautveckling Inom ramen för byautvecklingen skall insatser genomföras som de lokala utvecklingsgrupperna själva prioriterar som viktiga för sin bygds utveckling. Aktiviteter skall genomföras som syftar till att stärka bybornas engagemang och delaktighet i den egna byns utveckling, samt stärka samverkan mellan byarna. - Stödja byautvecklingsgruppernas arbete att ta fram långsiktiga handlingsplaner. - Höja den allmänna kompetensnivån om vilkoren för en hållbar utveckling via seminarier och Workshops. - Genomföra Framtidsverkstäder enligt den modell som framtagits i Luleå med ett 3 timmars kvällspass. Framtidsverkstan är en demokratisk och effektiv metod att komma från idé till handling. Resultatet avser att leda till konkreta handlingsplaner för byns utveckling. - Att stödja byarna med dess utveckling genom individuellt anpassad rådgivning i specifika frågor. - Riktade aktiviteter som tar tillvara ungdomars intressen och engagemang, detta genom att genomföra framtidsverkstäder riktade till ungdomar. Genom att använda 3R-metoden kartlägga kvinnornas roll med avseende på engagemang, inflytande och delaktighet i byautvecklingen. - Utvecklingsprojekt som leder till breddning och diversifiering av näringslivet på landsbygden och tar tillvara natur- och kulturarvet och ger det ett mervärde. - Genomföra aktiviteter för att stödja Upplevelsenäringen. Aktiviteterna i byarna inleds med en Framtidsverkstad tillsammans med byarnas samtliga aktörer, för att erhålla en handling/utvecklingsplan. De som sedan skall genomföras i respektive by och gemensamt är de aktiviteter som framkommer i handlingsplanen, och är relaterade till projektet. De som i övrigt behöver genomföras och kan hänförs till den ordinarie verksamheten i kommunen, vidarebefordras till respektive förvaltning. Jämställdhet Beskriv hur jämställdheten ska främjas i projektet. I projektets organisation skall en jämn könsfördelning eftersträvas gällande sammansättning av Styrgrupp och Referensgrupp, i syfte att åstadkomma ett kreativt samarbete där olika erfarenheter och kompetenser kompletterar varandra. Aktiviteter/insatser skall riktas såväl till kvinnor som män. En långsiktig utveckling bygger på att både män och kvinnor vill bo och verka 6
på landsbygden. Ett led i jämställdhetsarbetet är att genomföra seminarier om kvinnor och mäns särskilda villkor, att leva, bo och utvecklas på landsbygden. Som underlag kan förslagsvis 3Rmetoden vara ett bra arbetsmaterial. 3R-metoden är ett arbetsmaterial som framtagits av Svenska kommunförbundet, R står för Representation, Resurser och Realia. www.svekom.se/jamstalldhet. Miljöbedömning Här ska en miljöbedömning göras av projektet. Flertalet av byautvecklingsgrupperna arbeta för att bevara och utveckla natur- och kulturarvet och har redan idag en uttalad miljöprofil. En bedömning av miljöpåverkan kommer att göras under hela projektet. Enligt lila miljöhandboken är det viktigt att ta hänsyn till om och hur projektets olika aktiviteter påverkar miljön. Frågeställningarna är om miljöpåverkan utifrån aktiviteterna är oförändrad eller ökar resp. minskar. Tidplan för projektet Startdatum Slutdatum Projektets start och slutdatum 2004-01-01 2005-12-31 Aktiviteter Förstudie/inventering 2004-01-01 2004-01-10 Etablering av nätverk 2004-01-10 2005-12-31 Företagsutveckling 2004-01-10 2005-12-31 Byautveckling 2004-01-10 2005-12-31 Utvärdering 2005-01-01 2005-12-31 Förväntat resultat Det förväntade resultatet av projektet skall redovisas både kvantitativt och kvalitativt. Det kvalitativa resultatet skall beskrivas under Förväntat resultat. De kvantitativa resultaten mäts med hjälp av indikatorer som skall anges nedan. Genom ovan nämnda aktiviteter förväntas att: - Nätverk/partnerskap har skapats och utgör grunden för fortsatt arbete med konkreta insatser för att stärka landsbygden i form av kort- och långsiktiga handlings- och utvecklingsplaner. - Minst 3 lokala företagsnätverk har byggts upp och bidrar till en gynnsam företagsutveckling. - Fler aktiva ungdomar i det lokala utvecklingsarbetet och i näringslivet - Utökat antal besöksmål på landsbygden samt utveckling av upplevelsenäringen med koppling till Norrbotten Lappland. - En väl utvecklad marknadsförings plan för landsbygdens resurser i form av livsmiljö, boende, besöksmål och företagande. - Ökat antal arbetstillfällen i tillväxtföretag och via eget företagande. - Internationellt utbyte med annan region inom EU i landsbygdsfrågor vilket ger ökat engagemang, kunskap och erfarenhet samt bidrar till innovativa och gränsöverskridande utveckling. 7
- Höjd den allmänna kunskapsnivå hos de lokala utvecklingsgrupperna som belyser vikten av ett nära samarbete i den egna byn, övriga byar i Piteå kommun, centralorten och Norrbotten för att stärka landsbygdens möjlighet till en positiv utveckling. - Sammantaget skall detta leda till ökad framtidstro, utveckling av nya och befintliga företag, ökad sysselsättning samt i förlängningen ökad bosättning på landsbygden. Indikator Måttenhet Måttenhet Måttenhet Beskrivning Befintliga Antal totalt Antal män Antal kvinnor Befintliga arbetstillfällen i arbetstillfällen (vid 1 organisationen, -erna eller inom ramen projektstart) för projektets verksamhet Arbetstillfällen (nya/skapade) Arbetstillfällen (bevarade) Antal nya företag Antal totalt 10 Antal totalt 6 Antal totalt 2 Antal män 4 Antal män 4 Antal som 1 Antal kvinnor 6 Antal kvinnor 2 Antal som 1 (årsarbetskrafter) Förväntade nya arbetstillfällen som skapas som en direkt följd av projektets verksamhet och som inte heller skulle ha funnits utan projektet (årsarbetskrafter) De arbetstillfällen som bevarats i organisationen, -erna som ett resultat av projektet och som annars skulle ha förlorats (årsarbetskrafter) Antal företag som bildats som resultat av projektets insatser (om mixat ägande ange bara totalen) Andra indikatorer enligt åtgärdsbeskrivningen för Mål 1 programmet Indikator Definition Arbetstillfällen Nya Bevarade Tillfälliga Miljö Projektet avser att bidra till förbättrade miljökunskaper och miljöförbättringar Jämställdhet Ett mainstream perspektiv kommer att genomsyra de insatser som görs. Jämställdhetsperspektivet beaktas i sammansättning av nätverk och grupper. Samverkan och Nätverk 4-5 nya nätverk etableras Förväntad verksamhet efter att projektet är slutfört Här skall framgå vad som händer med verksamheten och hur den ska finansieras när projektet är slutfört Genom projektet har grunden lagts för fortsatt arbete med att utveckla landsbygden. Fungerande nätverk och samarbete mellan byar och byagrupper. En uppvärdering av entreprenörskap och vikten av ett gott företagsklimat har förankrats. Kontakten med andra nätverk i Europa bibehålls och förstärks. Resultatet av företagsnätverkens arbete är att befintliga företag utvecklas på kommersiell grund. Under projektets gång skall möjligheten för ett fortsatt stöd för byautveckling undersökas. 8
Resultatspridning Här ska en beskrivning göras av: hur utvärdering och slutredovisning skall genomföras metod, vem som skall göra den etc, hur resultaten av projektet skall spridas. Projektet kommer att uppfylla EUs villkor för informationsskyldighet. Vid all informationsspridning, annonser, broschyrer osv kommer EU logotypen inklusive text tydligt att visa att projektet är finansierat Med EUmedel. Redovisning till sekretariatet, såväl lägesrapportering som ekonomisk redovisning skall ske i samband med rekvisitionerna. Utvärdering skall genomföras av en oberoende utvärderare. Medel för detta finns upptaget i budgeten. Resultatspridning kommer att ske vid kommunens hemsida dels via upptryckta broschyrer, pressinformation samt spridning av resultatet till olika nätverk för landsbygdsutveckling. 9
KOSTNADSBUDGET INLANDET KUSTEN Totalt 200 200 200 2003 2004 2005 Kust+Inland Projektägarens egna personalkostnader 374700 374700 749400 Externa tjänster 400000 450000 850000 Lokalkostnader 75000 75000 150000 Investeringar Övriga kostnader 340000 340000 680000 Summa faktiska kostnader 1 189 700 1 239 700 2 429 400 Offentligt direktfinansierade kostnader 400000 400000 800000 Ideellt/eget arbete 111000 111000 222000 Summa direktfinansierade kostnader 511 000 511 000 1 022 000 TOTALT, PROJEKTKOSTNAD 1 700 700 1 750 700 3 451 400 FINANSIERING Nationell offentlig finansiering Piteå Kommun 470000 470000 940 000 Nationell offentlig direktfinansiering Arbetsförmedlingen 400000 400000 800000 Summa nationell offentlig finansiering 870000 870000 1 740 000 EG:s Strukturfond 719700 769700 1 489 400 TOTALT, OFFENTLIG FINANSIERING 1 589 700 1 639 700 3 229 400 Privat finansiering + projektintäkter Kontanta medel (ange finansiär) Projektintäkter Eget/ideellt arbete 111000 111000 222000 Summa privat finansiering + projektint TOTALT, PROJEKTFINANSIERING 1 700 700 1 750 700 3 451 400 11
Kostnadsbudget Kust Budgeten i mål 1-programmet är uppdelad på kust respektive inland. Detta innebär att projekt som berör både kust och inland måste ha två separata budgetar. Till inlandsområdet i Norra Norrland räknas kommunerna Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, delar av Skellefteå (Jörns, Fällfors och Kalvträsk församlingar), Åsele, Lycksele, Malå, Norsjö, Vindeln, Bjurholm, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Älvsbyn, Gällivare, Kiruna, Pajala, delar av Boden (Edefors och Gunnarsbyns församlingar) delar av Piteå (Markbygdens f d kyrkobokföringsdistrikt), Övertorneå, Överkalix, Kalix och Haparanda. Ange kommun/kommuner där projektet ska bedrivas: Om projektet ska bedrivas i Skellefteå, Piteå eller Bodens kommuner (se ovan) anges även vilka församlingar som berörs: För varje kostnadsslag nedan exemplifieras kostnaderna med kostnadsklasserna enligt EU-bas. Sökande med annan kontoplan anger motsvarande konton. Projektägarens egna personalkostnader + sociala avgifter (Kostnader inom kontoklass 70-75 ) År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad Person/arbetsuppgift Antal (anställningsintyg bifogas) mån Bruttolön Sociala avgifter Egen personal 24 22000 1,4192 374700 374700 749400 Summa personalkostnader 374700 374700 749400 Externa tjänster (Kostnader inom kontoklass 46, 6420, 6530-6550 ) Externa föreläsare, konsulter, utvärderare, revisorintyg etc. År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad Externa tjänster 400000 400000 800000 Utvärderare 50000 50000 Summa externa tjänster 400000 450000 850000 12
Lokalkostnader, endast förhyrda externa lokaler År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad (Kostnader inom konto 5010) Kontor 55000 55000 110000 Extern lokal 20000 20000 40000 Kopia av externt hyresavtal bifogas Summa lokalkostnader 75000 75000 150000 Investeringar (ej Sociala fonden) (Kostnader inom kontoklass 1200) År 200 År 200 År 200 Total kostnad Summa investeringar Övriga kostnader År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad (Kostnader inom kontoklass 40-45, 50-57 och konton 5800, 5900-6200, 6310, 6970, 6981) Ex kontorsmaterial, böcker, dataprogram, telefon, resekostnader, tidskrifter, marknadsföring etc. Marknadsföring/annonskostnad 75000 75000 150000 Resor 75000 75000 150000 Material 40000 40000 80000 Tele 30000 30000 60000 Dator hyra 29000 29000 58000 Porto 80000 80000 160000 Hyra kontorsmöbler 11000 11000 22000 I de fall indirekta kostnader förekommer, skall en beräkningsmodell bifogas. Modellen skall utgå från verkliga kostnader som fördelas proportionellt enligt en motiverad, rättvis och skälig metod) Summa övriga kostnader 340000 340000 680000 13
Offentligt direktfinansierade kostnader (ex APR eller utbildningsbidrag) Finansiär Kostnad Antal per dag alt dagar alt månad månader År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad Arbetsförmedlingen Deltagarersättning 12 200 mån 20 mån 400000 400000 800000 Summa offentligt direktfinansierade kostnader 400000 400000 800000 Ideellt/eget arbete År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad Arbetsuppgift Vem gör arbetet Antal timmar Kostnad per timme Nätverk Företag 140 225 45000 45000 90000 Nätverk/byautv. Byautv.grupper 340 165 66000 66000 132000 Summa ideellt/eget arbete 111000 111000 222000 Sammanställning över kostnader totalt År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad Projektanordnarens egna personalkostnader 374700 374700 749400 Externa tjänster 400000 450000 850000 Lokalkostnader 75000 75000 150000 Investeringar Övriga kostnader 340000 340000 680000 Summa budgeterade kostnader 1 189 700 1 239 700 2 429 400 Offentligt direktfinansierade kostnader 400000 400000 800000 Ideellt/eget arbete 111000 111000 222000 Summa direktfinansierade kostnader 511000 511000 1022000 Total projektkostnad 1 700 700 1 750 700 3 451 400 14
Finansiering kust Nationell offentlig finansiering (pengar) År 2003 År 2004 År 2005 Total kostnad Piteå Kommun 470000 470000 940000 Nationell offentlig direktfinansiering, finansiär 400000 400000 800000 Total nationell offentlig finansiering 870000 870000 1740000 EG-Strukturfond 719700 769700 1 489 400 Total offentlig finansiering 1 589 700 1 639 700 3 229 400 Privat finansiering och projektintäkter Kontanta medel (ange finansiär) Projektintäkter Eget arbete Ideellt arbete 111000 111000 222000 Total privat finansiering + projektintäkter 111000 111000 222000 Privat, nationell offentlig och EGstrukturfondsfinansiering Total finansiering 1 700 700 1 750 700 3 451 400 15