NR 10 SM 0301 Nationalräkenskaper 1997-2002 National Accounts 1997-2002 I korta drag Med detta SM vill vi på nationalräkenskaperna visa på några av de resultat som har kunnat beräknas tack vare alla de uppgifter som olika uppgiftslämnare har bidragit med som underlag. Publiceringen är resultatet av en omfattande mängd undersökningar, vilka såväl SCB som andra statistikproducenter har tagit fram. Materialet har sedan sammanställts, bearbetats, jämförts och stämts av i våra system. Bland annat utnyttjas de detaljerade och digra frågeformulär som företag med mer än 50 anställda fyller i åt oss samt en omfattande och detaljrik rapportering från offentliga organ. För att hålla nere uppgiftslämnarbördan utnyttjas också till RSV inlämnade deklarationsuppgifter och material från olika administrativa register. På SCB:s hemsida finns en del ytterligare material. Vi hjälper också gärna till med att ta fram material efter speciella önskemål. Årsberäkningar för 2000-2002 Definitiva statistikuppgifter för år 2001 har inarbetats i beräkningarna. BNP visar nu en volymutveckling på 0,9 procent jämfört med den preliminära uppgiften på 1,1 procent. BNP-utvecklingen för 2002 är, enligt nu tillgänglig statistik, 1,9 procent vilket är oförändrat jämfört med tidigare preliminära uppgifter. För år 2000 har viss ny information tillkommit, och beräkningarna har uppdaterats. BNP-utvecklingen för år 2000 har justerats från 4,4 till 4,3 procent. Konsumtionsutgifter Hushållens konsumtionsutgifter steg år 2001 med 0,4 procent. Varukonsumtionen steg med 1,5 procent och tjänstekonsumtionen med 1,7 procent. Trots den marginella ökningen steg konsumtionsutgifterna för många varor och tjänster, till exempel utgifterna för TV, radio, PC och IT-utrustning. De konsumtionsutgifter som främst påverkade utvecklingen negativt var utgifter för bilar och andra transportmedel. År 2002 ökade hushållens konsumtionsutgifter med 1,5 procent. Varukonsumtionen steg med 2,8 procent och tjänstekonsumtionen med 0,4 procent. Det största positiva bidraget till utvecklingen gav inköp av kläder och skor samt utgifter för TV, radio, PC och IT-utrustning. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade 2001 med 0,9 procent. De statliga myndigheternas konsumtion minskade med 1,6 procent medan de kommunala Mattias Björling, SCB, tfn 08-506 941 60, nrinfo@scb.se Birgitta Magnusson, SCB, tfn 08-506 945 51, nrinfo@scb.se Anna Widenfalk, SCB, tfn 08-506 940 56, nrinfo@scb.se Jonas Zeed, SCB, tfn 08-506 949 56, nrinfo@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5826 Serie NR-Nationalräkenskaper 10 SM 0301. Utkom den 10 februari 2004. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 NR 10 SM 0301 ökade 1,9 procent. År 2002 ökade de offentliga konsumtionsutgifterna med 3,2 procent. Den statliga konsumtionen ökade med 4,1 procent och den kommunala med 2,8 procent. Fasta bruttoinvesteringar De fasta bruttoinvesteringarna sjönk 2001 med 1,0 procent. Näringslivets investeringar minskade med 2,0 procent medan de offentliga myndigheternas investeringar ökade 4,5 procent. Under året minskade investeringarna i maskiner och inventarier med 1,2 procent. Bygginvesteringar inklusive bostäder ökade med 5,9 procent, varav bostäder med 4,2 procent och övriga byggnader och anläggningar med 6,6 procent. Även 2002 är utvecklingen av de fasta bruttoinvesteringarna negativ med 3,0 procent. Näringslivets investeringar minskade med 5,4 procent medan de offentliga myndigheternas investeringar ökade med 9,7 procent. Maskininvesteringar inklusive inventarier minskade med 5,6 procent medan bygginvesteringar inklusive bostäder ökade med 1,9 procent, varav bostäder med 5,7 procent och övriga byggnader och anläggningar med 0,3 procent. Export och import Exporten ökade år 2001 med 0,2 procent. Varorna minskade dock med 2,4 procent medan tjänsterna ökade kraftigt med 10,4 procent. Importen minskade 2,5 procent. Även här var det varorna som minskade och tjänsterna som ökade. Varorna minskade med 4,9 procent och tjänsterna ökade med 4,8 procent. Även 2002 ökade exporten med 0,2 procent och importen minskade med 2,5 procent. Exporten av varor ökade 1,0 procent medan tjänsteexporten minskade 2,6 procent. Importen av varor och tjänster minskade med 1,3 respektive 5,5 procent. Produktion och sysselsättning Näringslivets produktion, inklusive FISIM, visade en tillväxt år 2001 med 0,8 procent. De varuproducerande branscherna hade en negativ utveckling med 0,8 procent medan de tjänsteproducerande branscherna ökade 1,6 procent. Inom de varuproducerande branscherna uppvisade byggindustrin en positiv utveckling medan utvecklingen i tillverkningsindustrin som helhet minskade. Bidragande till de tjänsteproducerande branschernas positiva utveckling var främst forsknings- och andra företagsserviceföretag samt utbildnings- hälso- och sjukvårdsföretag. År 2002 ökade näringslivets produktion, inklusive FISIM, med 2,1 procent. Såväl de varuproducerande som de tjänsteproducerande branscherna hade en positiv utveckling. De varuproducerande branscherna ökade med 2,6 procent och de tjänsteproducerande branscherna med 1,8 procent. Inom de varuproducerande branscherna ökade tillverkningsindustrin med 3,4 procent och byggindustrin med 2,3 procent. Inom tillverkningsindustrin ökade bland annat kemiskoch motorfordonsindustri. Bland de tjänsteproducerande branscherna ökade bl.a. parti- och detaljhandeln samt forsknings- och andra serviceföretag. En minskning kan bland annat noteras i branschen datakonsulter och dataservicebyråer. Antalet arbetade timmar i ekonomin ökade år 2001 med 0,5 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,7 procent samtidigt som de minskade inom offentliga sektorn med 0,1 procent. Arbetsproduktiviteten för näringslivet år 2001 ökade 0,1 procent. Antalet sysselsatta personer i ekonomin ökade 1,9 procent varav näringslivet stod för en ökning med 2,3 procent. År 2002 minskade antalet arbetade timmar totalt med 1,2 procent varav näringslivet minskade med 2,0 procent och offentliga sektorn ökade med 0,9 procent. Arbetsproduktiviteten för näringslivet år 2002 ökade med 4,2 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade 0,2 procent varav näringslivet minskade 0,3 procent.
SCB 3 NR 10 SM 0301 Inkomster, utgifter och sparande för institutionella sektorer Hushållens disponibla inkomster 2001 uppgick till 1 153 miljarder kronor i löpande priser och 1 198 miljarder år 2002, vilket innebär ökningar med 9,0 respektive 3,9 procent. Rensat för inflation var ökningen 6,5 respektive 2,1 procent för åren 2001 och 2002. Hushållens disponibla inkomst, justerat för sparande i tjänstepension, översteg konsumtionsutgifterna både 2001 och 2002, vilket innebar att sparkvoten, det vill säga sparande netto som andel av justerad disponibel inkomst, uppgick till 8,3 respektive 8,8 procent. Sammantaget förstärktes Sveriges finansiella sparande gentemot omvärlden med 10 miljarder år 2001 och ytterligare 5 miljarder 2002 då det finansiella sparandet preliminärt uppgick till 102 miljarder. Det sparande som motsvarar bytesbalanssaldot, dvs. det finansiella sparandet minus nettot av kapitaltransfereringar mot utlandet, uppgick åren 2001 och 2002 till 99 respektive 103 miljarder. Den offentliga sektorns sparande år 2001 och 2002 uppgick till 65 respektive 2,5 miljarder kronor och som andel av BNP 2,8 respektive 0,1 procent.
SCB 4 NR 10 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 7 Nyheter i denna publikation 7 Revideringar 7 År 1980-1992 8 År 1993-2002 8 Stocken av fast realkapital 8 Offentliga konsumtionsutgifter 9 Export och import 9 Sparande och inkomster 9 Allmänt om revideringar av BNP 10 Den ekonomiska utvecklingen 11 Bruttonationalprodukten, BNP 11 Hushållens konsumtionsutgifter 14 Hushållens faktiska konsumtion 15 Offentliga konsumtionsutgifter 16 Bruttoinvesteringar 17 Transaktionerna med utlandet 18 Produktion 20 Arbetsproduktivitet 21 Lönesummor 22 Sysselsättning 23 Sparande och inkomster 23 Internationella jämförelser 27 BNP-utveckling 27 Produktivitetsutveckling inom tillverkningsindustrin 27 Sysselsättningskvoten 28 Hushållens och den offentliga sektorns konsumtionsutgifter 29 Hälso- och sjukvårdskonsumtionens andel av BNP 30 Hushållens sparkvot 31 Bruttosparande i relation till BNP 31 Fasta bruttoinvesteringar 32 Varu- och tjänstebalansen 33 Köpkraftspariteter 34 Offentliga sektorns budgetunderskott och statsskulden 36 Tabeller 38 1.Bruttonationalprodukt (BNP) och bruttonationalinkomst (BNI) 38 2.Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1998-2002 39 3.Översikt av Sveriges ekonomi i kontoform 1993-1997 40 4.Försörjningsbalans 1997-2002 42 5.Försörjningsbalans 1950-2002, aggregerad 44 6.Tillgång och användning per produkt 2001, löpande priser 46
SCB 5 NR 10 SM 0301 7.BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, löpande priser 48 8.BNP som olika produktionssektorers förädlingsvärde, fasta priser 50 9.Sysselsättning i olika produktionssektorer 51 10.Förädlingsvärden, arbetade timmar och arbetsproduktivitetsutveckling inom näringslivet per bransch 52 11.Förädlingsvärde, löpande priser, inom näringslivet per bransch 58 12.Förädlingsvärde, fasta priser och sysselsättning inom näringslivet per bransch 68 13.Institutionell redovisning av inkomster och utgifter samt kapitaltransaktioner 78 14.Faktisk konsumtion 102 15.Hushållens konsumtionsutgifter fördelade efter ändamål 103 16.Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet 107 17.Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, fördelade på ändamål 109 18.Offentliga konsumtionsutgifter fördelade efter utgiftsslag 112 19.Detaljredovisning av kostnader för hälso- och sjukvård 118 20.Transfereringar från offentliga sektorn till hushållen och hushållens ideella organisationer 119 21.Fasta bruttoinvesteringar efter bransch och kapitaltyp 121 22.Offentliga fasta bruttoinvesteringar efter ändamål 135 23.Stock av fast realkapital, netto, 1 januari respektive år 139 Fakta om statistiken 145 Detta omfattar statistiken 145 Definitioner och förklaringar 145 Så görs statistiken 145 Fastprisberäkningsmetod 145 Arbetsproduktivitet och förändring i arbetsproduktivitet 146 Arbetsproduktiviteten i några speciella branscher 147 Beräkning av andelar av BNP och bidrag till BNP-utvecklingen 147 Värdering av export och import 148 Statistikens tillförlitlighet 148 Bra att veta 148 Annan statistik 149 Begreppsförklaringar 150 Förkortningar och akronymer 163 In English 164 Summary 164 Introduction 164 New standard 164 Method for compilation of values at constant prices 164 The development of GDP 165 Consumption expenditures 165
SCB 6 NR 10 SM 0301 Gross fixed capital formation 165 Foreign trade 165 Production 165 Employment 166 Savings and net borrowing/net lending 166 List of tables 166
SCB 7 NR 10 SM 0301 Statistiken med kommentarer Nyheter i denna publikation Denna publikation har utökats med uppgifter som inte har funnits med i de senaste årens publikationer. Bland annat redovisas arbetsproduktivitet för grövre branschaggregat (tabell 10), branschvisa uppgifter över kapitalförslitning (tabell 10) och realkapitalstockar (tabell 23), offentliga transfereringar till hushåll (tabell 20) och en tabell över tillgång och användning per produktgrupp år 2001 (tabell 6). Dessutom har en del tabeller kompletterats med uppgifter över prisutvecklingen och volymutvecklingen. Kompletteringar har också gjorts med utökade internationella jämförelser, se sidan 25. Avsnittet fakta om statistiken har utökats med begreppsförklaringar. Serierna i fasta priser publiceras med referensår 2000. Tidigare var referensåret 1995. Revideringar De svenska nationalräkenskaperna har uppdaterats med definitiva statistikuppgifter för år 2001 och med ett förbättrat, men fortfarande preliminärt, statistikunderlag för år 2002. Dessutom har tidigare år setts över och ny statistikinformation har införts. Åren 1980-1992 har nu reviderats så att tidsseriebrottet som funnits mellan åren 1992-1993 är överbryggat. 1980-1992 redovisas dock med en grövre branschuppdelning än åren efter 1992. Revideringarnas inverkan på BNP redovisas i tabellen nedan. Nya och gamla BNP i löpande priser, mdkr, samt årlig volymutveckling i procent 1980-2002 BNP Volymutveckling År Nya Gamla* Revidering Nya Gamla* Revidering 2002 2 343 2 340 3 1,9 1,9 0 2001 2 266 2 267 0 0,9 1,1-0,2 2000 2 195 2 197-2 4,3 4,4-0,1 1999 2 077 2 079-2 4,6 4,6 0 1998 1 972 1 974-2 3,6 3,6 0 1997 1 888 1 890-2 2,4 2,4 0 1996 1 815 1 817-2 1,3 1,3 0 1995 1 770 1 772-2 4,1 4 0,1 1994 1 646 1 648-2 4,2 4,2 0 1993 1 544 1 545-1 -2,0-1,8-0,2 1992 1 529 1 485 44-1,2-1,7 0,5 1991 1 532 1 497 36-1,1-1,1 0 1990 1 421 1 411 11 1,0 1,1-0,1 1989 1 293 1 282 11 2,7 2,7 0 1988 1 165 1 156 10 2,6 2,6 0 1987 1 068 1 059 9 3,4 3,3 0,1 1986 985 978 8 2,8 2,8 0 1985 900 893 7 2,2 2,2 0 1984 826 821 6 4,3 4,3 0 1983 736 732 5 1,9 1,9 0 1982 656 652 4 1,2 1,2 0 1981 599 596 3-0,2-0,2 0 1980 549 545 3 * Gamla avser den senaste publicerade uppgiften före revideringen hösten 2003.
SCB 8 NR 10 SM 0301 År 1980-1992 Under hela perioden har nivån av BNP reviderats, men volymutvecklingen har endast påverkats för vissa år. För åren 1980-1990 har BNP i löpande priser reviderats upp med 3-11 miljarder kronor per år. Detta förklaras främst av revideringar i investeringar och lager. Förändringen av lager beror till stor del på att lager av växande skog har höjts. Vid förra årets revideringar av åren 1993 till 2001 infördes moms på offentliga myndigheters konsumtion och investeringar i beräkningarna. I årsberäkningarna för 1980 till och med 1990 och delvis för första halvåret 1991 ingick sedan tidigare den offentliga momsen. I samband med den nya sammanlänkningen av tidsserien har moms även införts för hela 1991 och 1992. Därav de relativt sett stora revideringarna 1991 och 1992, på 36 respektive 44 miljarder kronor i löpande priser. Dessutom har beräkningarna för hela perioden kompletterats med uppgifter över investeringar i värdeföremål samt konstnärliga, litterära och musikaliska original. Dessa investeringar ingår sedan tidigare i nationalräkenskaperna för åren 1993 och framåt. År 1993-2002 För perioden 1993 2000 har nivån av BNP i löpande priser sänkts med 1-2 miljarder kronor per år. Nivåsänkningen för åren 1993-1999 beror på att momsen för statliga myndigheters konsumtion har reviderats. Förändringen har endast påverkat volymutvecklingen av BNP år 1993 med minus 0,2 procent och 1995 med plus 0,1 procent. För år 2000 har en mer omfattande översyn gjorts men nettoeffekten på BNP var låg, minus 0,1 procentenheter. För 2001 har hela nationalräkenskapssystemet setts över och anpassats till en definitiv årsstatistik. Detta har endast föranlett en revidering av BNP med mindre än en miljard i löpande priser. BNP i fasta priser har dock reviderats ned, vilket gör att volymutvecklingen har minskat med 0,2 procentenheter. För år 2002 har inte utvecklingen av BNP ändrats. Däremot har nivån höjts med 3 miljarder kronor i löpande priser. Bland annat har konsumtionsutgifterna reviderats upp och investeringarna sänkts. Stocken av fast realkapital De reviderade beräkningarna enligt ENS 95 omfattar nu även branschvisa uppgifter över realkapitalstockar och kapitalförslitning för åren 1993-2001. Jämfört med tidigare publicering baseras dessa beräkningar på ett antal förändringar som försvårar jämförelser med äldre tidsserier. Den viktigaste av dessa är att beräkningsmetoden förändrats främst genom att kapitalförslitningen beräknas med geometrisk avskrivningsprofil, d.v.s. kapitalförslitningen utgör samma andel av nettovärdet (marknadsvärdet) oavsett ålder vilket ger ett lägre absolut värde på kapitalförslitningen ju äldre kapitalföremålet blir. Den tidigare använda linjära avskrivningsprofilen gav ett konstant värde över livslängden, d.v.s. samma andel av ursprungsvärdet (återanskaffningsvärdet). De tidigare beräkningarna gav som resultat två olika stockvärden, realkapitalstocken brutto och netto. Numera beräknas och redovisas endast nettostockvärdet. Benämningen stock av fast realkapital, netto motsvaras i tidigare publicering av realkapitalstock till nedskrivet värde. Övriga förändringar omfattar ny branschnomenklatur (SNI 92), utvidgat investeringsbegrepp och förbättrade investeringsdata. Ett genomgående problem vid övergången till SNI 92 har varit att konstruera en nyckel mellan den tidigare branschindelningen som baserades på SNI 69 och SNI 92. Realkapitalstocken består av investeringar som är genomförda under flera decennier och därmed är den ideala nyckeln omöjlig att konstruera med utgångspunkt i befintliga uppgifter inom nationalräkenskaperna och företagsstatistiken. I de nuvarande nationalräkenskaperna saknas för närvarande långa tidsserier av investeringarna enligt SNI 92 som är nödvändiga för att korrekt beräkna realkapitalstocken. Företagens värdering av sitt realkapital bygger dessutom på andra
SCB 9 NR 10 SM 0301 principer än de som nationalräkenskaperna använder vilket omöjliggör användning av dessa uppgifter i den mån de föreligger. Den branschomläggning som nu genomförts bygger framför allt på motsvarande omfördelning av investeringsdata i nationalräkenskapssystemet. Därmed kan revideringar av branschfördelningen aktualiseras om en bättre fördelningsnyckel konstrueras eller när branschvisa tidsserier av investeringar enligt SNI 92 för perioden före 1993 finns tillgängliga i NR. Utvidgningen av investeringsbegreppet enligt ENS 95 innebär att fler produkter omfattas, t.ex. immateriella tillgångar som datormjukvara och mineralprospektering. Detta medför att redovisningen har utvidgats och omfattar numera tre kategorier: maskiner (inklusive transportmedel), byggnader (inklusive anläggningar t.ex. vägar) och övrigt. Utvidgningen av investeringbegreppet och förbättrade investeringsdata för perioden 1993-2001 innebär att det uppstått brott i tidsserierna på branschnivå. Detta har åtgärdats genom att anpassa de tidigare serierna till den nya nivån 1993. För de produkter som tidigare inte definierats som ingående i investeringarna och där värden för totala näringslivet respektive offentliga sektorn finns tillgängliga för perioden 1980-1992 har samma branschfördelning/ändamålsfördelning av totalerna som 1993 utnyttjats. Offentliga konsumtionsutgifter Enligt anpassning till ENS 95 ingår numera moms i de offentliga konsumtionsutgifterna. För perioden 1993 2002 har den offentliga konsumtionen reviderats ned med 1-2 miljarder kronor per år. Denna nivåsänkning beror på att momsen för statliga myndigheters konsumtion har nedreviderats. Detta får dock ingen effekt på utvecklingen av de totala offentliga konsumtionsutgifterna. För åren 2000 och 2001 har även andra revideringar av materialet gjorts. Underlaget till beräkningarna för landstingen, det så kallade Räkenskapssammandraget, har omarbetats för 2001 och en ny verksamhetsindelning har införts. Detta påverkar inte de totala konsumtionsutgifterna, men vissa brott på ändamålsnivå kan förekomma. Export och import Uppgifterna om varu- och tjänstehandeln med utlandet har reviderats tillbaka till 1993. Revideringarna åren 1993-1999 gäller uppdelning på varor och tjänster av vissa uppgifter som tidigare behandlats som tjänster. Uppgifterna om total export och import är dock oförändrade. När det däremot gäller åren 2000-2002 har totaluppgifterna reviderats på grund av att statistikunderlaget har rättats upp. Detta har betytt relativt måttliga justeringar av volymutvecklingen. Förutom att revideringar gjorts av uppgifterna i löpande priser har utvecklingstalen även påverkats av vissa förbättringar av det prisindexsystem som används för deflatering. Exportuppgifterna dessa tre år har höjts med 5,3, 12,1 och 8,1 mdr kronor respektive år. Höjningarna gäller både varu- och tjänsteuppgifterna, men beloppsmässigt har varuuppgifterna höjts mest. Även importuppgifterna har höjts 2000-2002. Höjningarna är 1,3, 5,9 och 4,6 mdr kronor respektive år. Revideringarna gäller främst uppgifterna om varuimporten. Sparande och inkomster I och med beräkningen av sektorräkenskaperna 1993-2002 har två större revideringar gjorts. Den ena avser omfördelning av inkomstskatter mellan åren så att upplupna skatter numera redovisas. Det innebär att skillnaden mellan preliminärt debiterade skatter och det slutgiltiga utfallet redovisas för den period som skatteskulden uppstått i stället för det år slutdebiteringen gjorts, vilket normalt skett tredje kvartalet året efter det att skatteskulden uppkommit. Beloppen är mycket varierande och rör sig under perioden 1993-2002 på mellan 0,5 och 47 miljarder kronor för hushållen och mellan 3 och 38 miljarder kronor för företa-
SCB 10 NR 10 SM 0301 gen. Förändringen i det finansiella sparandet för offentliga sektorn beroende på det nya beräkningssättet består av skillnaden i slutregleringen mellan åren. Störst påverkan har den nya metoden på år 2001. Då uppgick slutregleringen enligt nya metoden till 39 miljarder kronor och enligt gamla metoden, det vill säga slutreglering avseende 2000, till 85 miljarder kronor, en differens på - 46 miljarder kronor. Den andra större revideringen berör s.k. tjänstepensioner. En stor del av revideringen utgörs av den till hushållssektorn fördelade direktavkastningen på försäkringsbolagens placeringstillgångar. Till detta ska läggas revideringar av kapitalförslitningen och av hushållens företagarinkomster. Allmänt om revideringar av BNP Diagrammet nedan visar en jämförelse av BNP-utvecklingen enligt den allra första beräkningen och enligt den senaste beräkningen. Den första beräkningen utgör summan av de fyra kvartalsberäkningarna under året. Den publiceras i mars efterföljande år. Kvartalsberäkningarna bygger på ett mycket mer aggregerat underlag och på indikatorer som t.ex. försäljningsutvecklingen utan information om kostnadssituationen. Underlaget vid årsberäkningarna finns på en helt annan detaljnivå. BNP-utvecklingen enligt första och senaste beräkning Senaste beräkning Summa 4 kvartal 5 % 4 3 2 1 0-1 -2-3 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 De första beräkningarna, dvs. kvartalsberäkningarna, för åren före 1999, gjordes dessutom med utgångspunkt från SNA 68, medan perioden därefter bygger på SNA 93 och ENS 95. Definitioner och omfattning har ändrats mellan dessa manualer/förordningar. Underlaget för beräkningarna har också förändrats. Exempelvis har den årsvisa företagsstatiken blivit heltäckande från och med 1997. Även den kvartalsvisa omsättningsstatistiken har byggts ut successivt och omfattar nu nästan alla tjänstebranscher. Utveckling av nya prisindex pågår ständigt och dessa tas in i beräkningarna efter hand. Men redovisningen ovan är ändå de utvecklingstal som har beräknats. Det framgår ganska tydligt att kvartalsberäkningarna ger en underskattning av den utveckling som senare har beräknats med hjälp av årsdata. Det är endast för år 2001 som det omvända förhållandet gäller (än så länge). Det verkar också som om skillnaden mellan kvartals- och årsberäkningarna är större i perioder av stark tillväxt. Kurvorna ligger betydligt närmre varandra när tillväxten har en
SCB 11 NR 10 SM 0301 mer dämpad utveckling. Den genomsnittliga revideringen av BNP ligger för den här redovisade perioden på 0,59 procentenheter. Den ekonomiska utvecklingen Bruttonationalprodukten, BNP BNP 2000-2002 Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) i löpande priser uppgick för åren 2000, 2001 och 2002 till 2 195, 2 266 respektive 2 343 miljarder kronor. För år 2000 har viss ny information tillkommit, och beräkningarna har uppdaterats. BNPutvecklingen för år 2000 har justerats från 4,4 till 4,3 procent. BNP för år 2001 visade enligt de nya beräkningarna en volymökning på 0,9 procent jämfört med den preliminära uppgiften på 1,1 procent. Volymökningen på 0,9 procent är det lägsta utvecklingstalet sedan nedgången under perioden 1991-1993. BNPutvecklingen för 2002 var, enligt nu tillgänglig statistik, 1,9 procent vilket är oförändrat jämfört med tidigare preliminära uppgifter. Definitiva beräkningar för år 2002 kommer att genomföras hösten 2004. Utvecklingen av BNP och BNP per capita 1951-2002 BNP BNP per capita 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 % 1954 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 I diagrammet ovan visas tillväxten i BNP och BNP per capita under perioden 1951-2002. Under 1950-talet var tillväxten i genomsnitt 3,4 procent per år, för att under 1960-talet öka till 4,6 procent per år i genomsnitt. Hela 1970-talet var ett krisdrabbat decennium. År 1971 var ett år med kraftiga kreditåtstramningar, år 1973 kom den stora oljekrisen med en fördubbling av oljepriserna följt av extremt höga löneökningar i mitten av 1970-talet. Under år 1977 hade vi för första gången en negativ tillväxt i BNP i tidsserien från 1950. BNP sjönk detta år med 1,6 procent. Under åren 1977 och 1978 var företagen tvungna att sälja ut sina lager till kraftigt reducerade priser, som under några år byggts upp med statligt lagerstöd. Men några år under 1970-talet visade ändå en relativt bra tillväxt och trots problemen blev den genomsnittliga BNP ökningen 2,0 procent. 1980-talet inleddes med svag tillväxt, men efter den kraftiga devalveringen 1982 tog tillväxten fart och för 1984 noterades den högsta tillväxten under hela 1980-talet, då ökningen var 4 procent. I genomsnitt blev tillväxten under 1980- talet 2,2 procent.
SCB 12 NR 10 SM 0301 1990 ändrades målen för den ekonomiska politiken, låg inflation och stabil valuta ersatte låg arbetslöshet som främsta mål. En stor omläggning av skattesystemet genomfördes också 1990-1991. Men i november 1992 tvingades Sverige överge den stabila växelkurspolitiken. Kronan deprecierades omedelbart med över 25 procent gentemot viktiga konkurrentländer. Första hälften av 1990-talet är den period som har haft den sämsta BNP-tillväxten sedan 1930-talet med negativ BNP-utveckling tre år i rad. Genomsnittligt ligger den årliga ökningstakten för perioden 1991 till 2002 på 1,9 procent. BNP per capita följer den totala BNP-utvecklingen, men ligger något under i perioder av stark befolkningstillväxt. BNP från användningssidan 1994-2002 Sett från användningssidan utgörs BNP av hushållens konsumtionsutgifter, offentliga konsumtionsutgifter, bruttoinvesteringar och nettoexport. I diagrammet nedan framgår de olika användningskomponenternas bidrag till utvecklingen under perioden 1994-2002. Under 1994 och 1995 kom de största bidragen från bruttoinvesteringarna och nettoexporten. Mellan 1996 och 2000 var det främst hushållen som bidrog till tillväxten. 2001 var BNP-tillväxten svag, 0,9 procent. Detta år var det framförallt nettoexporten som gav ett positivt bidrag till tillväxten, medan bidraget från bruttoinvesteringarna var negativt. Under 2002 har, jämfört med året innan, hushållens konsumtionsutgifter och de offentliga konsumtionsutgifterna ökat. Men även under 2002 kom det största bidraget från nettoexporten. Användningssidans bidrag till utvecklingen av BNP 1994-2002 2,5 Hushållens konsumtionsutgifter; inkl. HIO Bruttoinvesteringar % Offentliga konsumtionsutgifter Nettoexport 2 1,5 1 0,5 0-0,5-1 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 BNP från produktionssidan 1994-2002 BNP från produktionssidan beräknas som summan av förädlingsvärdet för de olika branscherna plus produktskatter minus produktsubventioner. I diagrammet nedan framgår bidragen till utvecklingen av BNP från produktionssidan, fördelat på basnäringarna jord-, skogsbruk och fiske, industri och övrig varuproduktion, näringslivets tjänsteproduktion, produktion av offentliga tjänster inklusive hushållens ideella organisationer (HIO) samt ofördelade poster. I begreppet ofördelade poster ingår differensen mellan användnings- och produktionssideberäkningarna av BNP, förbrukning av finansiella tjänster (FISIM) och produktskatter minus produktsubventioner. Framförallt är det industri och övrig varuproduktion samt näringslivets tjänsteproduktion som bidrar till tillväxten. Under periodens två första år, 1994-1995, samt 1998 kom det största bidraget
SCB 13 NR 10 SM 0301 från varuproduktionen. Under de övriga åren gav tjänsteproduktionen det största bidraget. Noterbart är att varuproduktionen gav ett negativt bidrag år 2001. Bidrag till utvecklingen av BNP från produktionssidan 1994-2002 3 2,5 Jord- och skogsbruk samt fiske Näringslivets tjänsteproduktion Ofördelade poster* % Industri och övrig varuproduktion Produktion av offentliga tjänster, inkl. HIO 2 1,5 1 0,5 0-0,5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 *Differens mellan användnings- och produktionssideberäkning av BNP + Ofördelad förbrukning av banktjänster (FISIM) + Produktskatter netto. Andelar av BNP I detta sammanhang kan det vara intressant att titta lite närmare på hur andelar av BNP kan beräknas. Förädlingsvärdet (FV) för varje enskild bransch beräknas uttryckt i baspris, och därefter görs tillägg i form av ofördelade poster för att komma fram till BNP till marknadspris. Beroende på hur man väljer att behandla dessa poster blir andelarna något olika. Följande exempel med siffror för år 2002 visar på skillnaderna. Löpande priser, mdkr, samt andelar av BNP 2002 Löpande priser Procent av BNP Procent av FV FV baspis varuproduktion 613 26,2 29,2 + FV baspris tjänsteproduktion 1483 63,3 70,8 = Totalt FV baspris 2096 89,5 100 - FISIM -48-1,1 + Produktskatter 308 13,1 - Subventioner -14-0,6 = BNP marknadspris 2343 100 FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) är en ofördelad förbrukning av bankernas räntenetto och utgör en del av den finansiella branschens produktionsvärde. Tjänsterna förbrukas av andra branscher, men information saknas ännu så länge om fördelningen per bransch, därför dras de bort i form av en klumpsumma. Man kan välja redovisning beroende på vad man vill belysa. Antingen redovisas en enskild branschs förädlingsvärde till baspris i procent av totala förädlingsvärdet till baspris utan hänsyn tagen till ofördelade finansiella tjänster, produktskatter och produktsubventioner. Eller så låter man ofördelade tjänster och produktsubventioner utgöra ett negativt bidrag till BNP och produktskatter ett positivt. I båda fallen summerar beräkningen till 100 procent av respektive totalbelopp. Men om man väljer att inkludera dem så innebär det att skatterna utgör en positiv andel på drygt 13 procentenheter.
SCB 14 NR 10 SM 0301 De olika komponenternas andel av BNP är framförallt intressant att studera i ett längre tidsperspektiv för att därmed få förståelse för hur ekonomin förändras. I diagrammet nedan visas de olika näringarnas andel av BNP 1900 2002. Av tabellen framgår tydligt den relativa nedgången i basnäringarna jordbruk, skogsbruk och fiske samt den framväxande tjänsteproduktionen. Övrig varuproduktion, där industrin dominerar, svarade för en andel på drygt 30 procent av produktionen både i början och i slutet av seklet. Andelen var som högst under 1960-talet. Näringslivets tjänsteproduktion var under större delen av 1900-talet strax under 40 procent av BNP för att under slutet av århundradet successivt öka. År 2002 var näringslivets tjänsteproduktion 43 procent av BNP. Produktionen av offentliga tjänster har successivt ökat, från 4 procent av BNP år 1900 till 20 procent år 2002. Andelar av BNP 1900-2000 Jordbruk, skogsbruk och fiske Näringslivets tjänsteproduktion Industri och övrig varuproduktion Produktion av offentliga tjänster 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Hushållens konsumtionsutgifter Den totala hushållskonsumtionen ökade år 2001 med 0,4 procent jämfört med året innan. Varukonsumtionen steg med 1,5 procent och tjänstekonsumtionen med 1,7 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet liksom utländska turisters inköp i Sverige minskade kraftigt. Utgifterna för varor inom gruppen TV, radio, PC och IT-utrustning fortsatte att öka liksom mobilteletjänsterna. Inköpen av bilar och andra transportmedel drog ner konsumtionsutvecklingen. År 2002 ökade den totala hushållskonsumtionen, som nominellt uppgick till 1 145 miljarder kronor, preliminärt med 1,5 procent. De egentliga hushållens konsumtion steg med 1,6 procent och de ideella organisationernas konsumtion minskade med 1,0 procent. Konsumtionen av varor steg med 2,8 procent medan konsumtionen av tjänster ökade med endast 0,4 procent. Svenskarnas konsumtion i utlandet minskade med 2,8 procent och utländska turisters inköp i Sverige steg lika mycket. Utgifterna för kläder och skor bidrog positivt till ökningen liksom den fortsatta ökningen för varor inom gruppen TV, radio, PC och IT-utrustning. Diagrammet nedan visar volymutvecklingen åren 1993-2002 av hushållens konsumtion avseende varaktiga inklusive delvis varaktiga varor, icke varaktiga varor samt tjänster. Konsumtionen av varaktiga varor ökade kraftigt mellan åren 1996 och 2000. Bidragande orsaker till detta var de kraftiga ökningarna av bilinköpen och inköpen av datorer m.m. Bilinköpen minskade dock mellan åren 2000 och 2001 och
SCB 15 NR 10 SM 0301 bidrog till nedgången för varaktiga varor i diagrammet. Uppgången mellan åren 2001 och 2002 förklaras bl.a. av ökade utgifter för inköp av kläder och datorer. Även ökade inköp av böcker, efter sänkningen av bokmomsen 1 januari 2002, bidrog till ökningen. Uppgången år 2001 för de icke varaktiga varorna förklaras till stor del av ökade utgifter för el och fjärrvärme. Tjänsternas ökning mellan åren 1996 och 2000 förklaras bland annat av ökade inköp av telefonitjänster, charterresor och restaurangtjänster. Efter terrorattackerna den 11 september år 2001 minskade hushållens inköp av flygresor och charterresor, vilket bidrog till tjänstekonsumtionens svaga utveckling mellan åren 2001 och 2002. År 2001 drog minskade köp av finansiella tjänster ned utvecklingstakten. Andelen varor respektive tjänster i konsumtionen har i stort sett varit oförändrad under perioden, ca 50 procent vardera. Hushållens konsumtionsutgifter för tjänster och varor efter varaktighet 1993-2002 160 1993=100 Varaktiga varor Icke-varaktiga varor Tjänster 150 140 130 120 110 100 90 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Hushållens faktiska konsumtion Hushållens faktiska konsumtion visar hushållssektorns totala konsumtion oberoende av om det är hushållen själva eller den offentliga sektorn som betalar, och består därför av hushållens konsumtionsutgifter plus den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter. Den faktiska konsumtionen är beräknad för att underlätta jämförbarheten mellan länder. Tablån nedan visar hushållens konsumtionsutgifter och deras faktiska konsumtion åren 1996-2001. Hushållens konsumtionsutgifter utgjorde under perioden knappt hälften av BNP, medan den faktiska konsumtionen utgjorde drygt 2/3 av BNP.
SCB 16 NR 10 SM 0301 Hushållens konsumtionsutgifter, mkr och som andel av BNP 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Egentliga hushålls konsumtionsutgifter 866 692 906 572 940 311 990 383 1 043013 1 071796 Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter 23 900 25 120 26 880 25 360 35 348 36 623 Hushållens totala konsumtionsutgifter 890 592 931 692 967 191 1 015743 1 078361 1 108419 Hushållens totala konsumtionsandel av BNP 49,1 49,3 49,0 48,9 49,1 48,9 Offentliga myndigheters totala individuella konsumtionsutgifter 349 040 355 966 379 201 395 809 399 931 426 967 Hushållens faktiska konsumtion 1 239632 1 287658 1 346392 1 411552 1 478292 1 535386 Faktisk konsumtionsandel av BNP 68,3 68,2 68,3 68,0 67,3 67,7 Offentliga konsumtionsutgifter De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,9 procent år 2001 jämfört med föregående år. De statliga konsumtionsutgifterna minskade med 1,6 procent medan de kommunala konsumtionsutgifterna ökade med 1,9 procent. Inom staten minskade förbrukningen medan försäljningen ökade. Inom kommunerna var det framför allt de sociala naturaförmånerna, det vill säga offentligt finansierad verksamhet utförd av privata entreprenörer, som ökade. Det var framförallt privat producerad sjukvård som ökade till följd av bolagisering av flera sjukhus under år 2000, men även primärkommunernas köp av platser i privat gymnasieskola och barnomsorg ökade. Den preliminära utvecklingen av de offentliga konsumtionsutgifterna för år 2002 var plus 3,2 procent. De statliga myndigheternas konsumtionsutgifter ökade med 4,1 procent. Detta beror bland annat på en ökad insatsförbrukning av varor och tjänster vid produktionsprocessen. För de kommunala myndigheterna stod de sociala naturaförmånerna för den största ökningen, 2,8 procent. Svenska kyrkan, som till och med år 1999 ingick i den kommunala sektorn, har från och med år 2000 flyttats över till HIO och ingår således i hushållssektorn. Under år 2000 bolagiserades flera sjukhus och redovisas nu i näringslivet. Detta påverkade både den kommunala produktionen och produktionen i näringslivet. Däremot påverkades inte de offentliga konsumtionsutgifterna i någon större utsträckning eftersom de offentliga utgifterna för löner och förbrukning ersätts av utgifter för sociala naturaförmåner. Diagrammet nedan visar de offentliga konsumtionsutgifternas volymutveckling mellan åren 1994 och 2002, totalt samt uppdelade på statliga och kommunala konsumtionsutgifter. År 1998 övergick ansvaret för läkemedelsförmånen från staten till den kommunala sektorn. Detta förklarar den kraftiga kommunala konsumtionsutgiftsökningen och den stora minskningen i statliga konsumtionsutgifter detta år.
SCB 17 NR 10 SM 0301 Årlig utveckling av offentlig konsumtion % Offentliga sektorn Statliga myndigheter Kommunala myndigheter 7 5 3 1-1 -3-5 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Bruttoinvesteringar Bruttoinvesteringar omfattar fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar samt investeringar i värdeföremål. Fasta bruttoinvesteringar Efter den kraftiga ökningen år 2000 på 5,7 procent, har investeringarna fallit två år i rad. År 2001 blev minskningen 1,0 procent och 2002 blev fallet 3,0 procent. Näringslivets investeringar drogs ner med 2,0 procent år 2001 samtidigt som offentliga myndigheter höjde sina investeringar med 4,5 procent. Främst var det kommuner och landsting som stod för uppgången medan statliga investeringar steg något mindre. Totalt i hela ekonomin minskade maskininvesteringarna inklusive inventarier med 1,2 procent. Bygg- och anläggningsinvesteringar inklusive bostäder visade däremot en starkt positiv utveckling på plus 5,9 procent. Under 2002 har det mönster som framkom 2001 förstärkts ytterligare. De totala investeringarna minskade med 3,0 procent. Offentliga myndigheter däremot stod för en kraftig uppgång med 9,7 procent, men nu var det staten som svarade för en betydande höjning med drygt 12 procent. Även kommuner och landsting höjde sina investeringar markant, med 7,2 procent. Näringslivet tappade mer än föregående år, fallet blev 5,4 procent. Maskininvesteringarna inklusive inventarier föll med 5,6 procent medan investeringar i byggnader, anläggningar och bostäder ökade med 1,9 procent. Tillverkningsindustrins investeringar föll med 7,3 procent. Programvarorna minskade också kraftigt, med 8,4 procent. Nybyggnation och investering i flerbostadshus respektive småhus uppvisade en från varandra avvikande utveckling, flerbostadshusen ökade nästan 27 procent medan småhusen minskade med drygt 9 procent. En kraftig nedgång uppvisade transportföretag samt företag inom post och tele, minus 21 respektive minus 15,5 procent. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen för de fasta bruttoinvesteringarna totalt samt uppdelade på maskiner och transportmedel, bostäder samt övriga byggnader och anläggningar samt övriga investeringar för perioden 1994-2002. I början av perioden hade investeringarna i maskiner och transportmedel en stark utveckling medan investeringarna i bostäder och andra byggnader och anläggningar hade en negativ utveckling. Under 2001 och 2002 har förhållandet varit det omvända, då är det investeringarna i bostäder och andra byggnader och
SCB 18 NR 10 SM 0301 anläggningar som har utvecklats starkast, medan utvecklingen för de andra investeringsposterna har varit negativ. De fasta bruttoinvesteringarnas utveckling 1994-2002 25 Totala fasta bruttoinvesteringar Bostäder, byggnader och anläggningar % Maskiner och transportmedel Övriga investeringar 20 15 10 5 0-5 -10 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Lagerinvesteringar Lagerinvesteringarna omfattar uppbyggnad av lager under året minus uttag ur lager och lagerförluster. Inom beräkningarna av BNP har hänsyn tagits till lagerförändringar inom jord- och skogsbruk, gruvor och tillverkningsindustri, el-, gas- och värme- och vattenförsörjning, byggnadsverksamhet, handel och servicenäringarna samt statliga beredskapslager. Inom byggbranschen ingår per definition endast insatsvaror och inom andra servicenäringar endast produkter i arbete. Lagerutvecklingen har sedan år 1994 visat på ökningstal efter ett kraftigt minus för 1993. År 2000 byggdes lagren upp med ca 16 miljarder kr. För 2001 blev ökningen drygt 6 miljarder kr och 2002 ca 1,5 miljarder kr. Den avtagande uppbyggnaden av lagren har därmed för både 2001 och 2002 gett negativa bidrag till BNP-utvecklingen på 0,4 respektive 0,2 procentenheter. Investeringar i värdeföremål Investeringar i värdeföremål och originalverk, utgör en egen kategori vid sidan av fast bruttoinvestering och lagerinvestering. Värdeföremålen innefattar antikviteter och konst i form av målningar, frimärken samt diverse samlarobjekt. Värdet av värdeföremålen uppgår till ett par hundra miljoner kronor och de årliga förändringarna är inte av den storleksordning att de påverkar den svenska ekonomin. Transaktionerna med utlandet Exporten ökade år 2001 med 0,2 procent. Varorna minskade dock med 2,4 procent medan tjänsterna ökade kraftigt med 10,4 procent. Importen minskade 2,5 procent. Även här var det varorna som minskade och tjänsterna som ökade. Varorna minskade med 4,9 procent och tjänsterna ökade med 4,8 procent. Även 2002 ökade exporten med 0,2 procent och importen minskade med 2,5 procent. Exporten av varor ökade 1,0 procent medan tjänsteexporten minskade 2,6 procent. Importen av varor och tjänster minskade med 1,3 respektive 5,5 procent.
SCB 19 NR 10 SM 0301 I diagrammet nedan visas exportens och importens andel av BNP för perioden 1993-2002. Under denna period har både exportens och importens betydelse ökat. Exportens andel har ökat från 32 procent till 44 procent och importens andel från 28 procent till 37 procent. För samtliga år har exporten varit högre än importen, vilket betyder att nettoexporten har varit positiv. Under de tre senaste åren har exportöverskottet ökat. År 2000 var överskottet 128 miljarder kronor, år 2001 142 miljarder kronor 2001 och för år 2002 145 miljarder kronor. Exportens och importens andel av BNP 1993-2002 50 % Export av varor och tjänster Import av varor och tjänster 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Nedan framgår exportens utveckling för åren 1994-2002 uppdelat på export av varor respektive export av tjänster. Exporten av tjänster har under åren 1994-1996 haft en lägre utveckling än exporten av varor, medan den var högre under åren 1997-1999. Under 2002 föll tjänsteexporten kraftigt. Exportutveckling 1994-2002 % Total export Export av varor Export av tjänster 18 15 12 9 6 3 0-3 -6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
SCB 20 NR 10 SM 0301 Importens utveckling för åren 1994-2002 uppdelat på import av varor respektive tjänster visas nedan. Tjänsteimporten uppvisar ett likartat mönster som tjänsteexporten. Under periodens början utvecklades tjänsteimporten svagare än varuimporten, för att sedan fram till år 2000 ha utvecklats starkare. Från och med 2001 har utvecklingen av varorna varit negativ, medan tjänsterna först år 2002 uppvisar en negativ utveckling. Importutveckling 1994-2002 % Total import Import av varor Import av tjänster 18 15 12 9 6 3 0-3 -6 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Förutom exporten och importen av varor och tjänster redovisas i nationalräkenskaperna även uppgifter om andra slags transaktioner mellan Sverige och utlandet. Det gäller de s.k. primära inkomsterna, löpande transfereringar och kapitaltransfereringar m.m. Dessa uppgifter erhålls huvudsakligen från Riksbanken. De primära inkomsterna avser löner till tillfälligt anställda hemmahörande i annan ekonomi respektive till svenskar som är tillfälligt anställda i utlandet, utdelningar och räntor på direktinvesteringar och portföljinvesteringar i aktier och andra värdepapper samt räntor på lån. Löpande transfereringar avser subventioner och avgifter från/till bland annat EU, skatter, försäkringspremier och ersättningar. Genom att addera nettouppgifterna av dessa transaktioner till uppgifterna om varu- och tjänstenettot mot utlandet erhålls en summa som i princip motsvarar bytesbalansens saldo. Om man även tar hänsyn till kapitaltransfereringar m.m., vilka avser investeringsbidrag samt förvärv och avyttring av immateriella tillgångar, kommer man fram till det finansiella nettosparandet mot utlandet. Produktion Näringslivets produktion, inklusive FISIM, (förädlingsvärdet i fasta priser) ökade åren 2001 och 2002 med 0,8 respektive 2,1 procent. Varuproduktionen minskade 0,8 procent år 2001 och ökade 2,6 procent år 2002. Tjänsteproduktionen ökade med 1,6 respektive 1,8 procent dessa år. De offentliga myndigheternas produktion ökade med 0,4 procent år 2001 och med 1,1 procent år 2002. Produktionen inom tillverkningsindustrin, som utgör merparten av varuproduktionen, minskade med 2,8 procent år 2001 och ökade år 2002 med 3,4 procent. För år 2001 visar branscherna kemi, annan elektroindustri och medicinska och optiska instrument tillväxt medan teleprodukt- och motorfordonsindustrierna visar stora minskningar.
SCB 21 NR 10 SM 0301 År 2002 ökade varuproduktionen bland annat inom branscherna kemi, medicinska instrument samt motorfordon jämfört med året innan. Negativ utveckling redovisas däremot för bland annat livsmedel, trävaror, metallvaror, kontorsmaskiner och teleprodukter. Ökningen av tjänsteproduktionen år 2001 beror delvis på ökningar inom branscherna datakonsulter och dataservicebyråer, forskningsföretag och andra företagstjänster samt utbildning, hälso- och sjukvård. Datakonsulter och dataservicebyråer ökade med 10,9 procent, men denna ökning beror helt på att en del företag som tidigare låg i andra branscher har omklassats till denna bransch. I branschaggregatet forskningsföretag och andra företagstjänster, var ökningen 2,8 procent. Branschen utbildning, hälso- och sjukvård ökade med 8,4 procent. Ett negativt bidrag gav bland annat branschen kreditinstitut och försäkringsbolag som minskade med 5,3 procent. Även 2002 bidrog aggregatet forskningsföretag och andra företagstjänster samt utbildning, hälso- och sjukvård till ökningen i tjänsteproduktionen. De ökade med 3,6 respektive 9,1 procent. Men även parti- och detaljhandeln, som ökade med 3,5 procent, gav ett stort bidrag till ökningen. En minskning kan noteras i branschen datakonsulter och dataservicebyråer som föll med 8,4 procent år 2002. Näringslivets och offentliga myndigheters årliga produktionsutveckling 1994-2002 Varuproduktion Tjänsteproduktion Offentliga myndigheters produktion 10 % 8 6 4 2 0-2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Arbetsproduktivitet Produktivitetsförändringen (förändringen av förädlingsvärdet i fasta priser i relation till förändringen i antalet arbetade timmar) inom näringslivet var så gott som oförändrad år 2001 men steg åter år 2002 och då med ca 4 procent. I diagrammet nedan framgår utvecklingen av arbetade timmar, förädlingsvärdet och arbetsproduktiviteten för perioden 1994-2002. För att beräkna produktiviteten skall förädlingsvärdena korrigeras med förbrukningen av ofördelade finansiella tjänster (FISIM) och differensen mellan användnings- och produktionssideberäkningarna, vilket görs för totala näringslivet men inte på finare branschnivåer på grund av att information om fördelningen per bransch saknas. Den årliga produktivitetsutvecklingen på finare branschnivåer visar dessutom ofta stora svängningar delvis beroende på problem att på ett konsistent sätt mäta förädlingsvärde och arbetade timmar. Utvecklingen på detaljerad branschnivå bör därför tolkas med försiktighet och dessutom bör ut-
SCB 22 NR 10 SM 0301 vecklingen gärna studeras över längre tidsperioder och för större branschaggregat. Se även avsnittet Fakta om statistiken. Utveckling av arbetade timmar, förädlingsvärde och produktivitet inom näringslivet 1994-2002 % 7 6 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 Arbetade timmar Förädlingsvärde Produktivitet 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Lönesummor Lönesummeutvecklingen för hela ekonomin åren 2001 och 2002 var 5,8 procent respektive 2,5 procent. Lönesummorna inom näringslivet ökade 6,5 procent 2001 och 1,5 procent 2002. Utveckling av lönesummorna totalt i hela ekonomin och prisindex för hushållens konsumtionsutgifter 1994-2002 % 7 Lönesummor Prisindex för hushållens konsumtionsutgifter 6 5 4 3 2 1 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Lönesummeutvecklingen i offentliga myndigheter uppgick till 4,3 procent 2001 och 5,3 procent 2002. I hushållens ideella organisationer ökade lönesumman 2,9 procent 2001 och 3,4 procent 2002. Ovan visas utvecklingen av lönesummorna i hela ekonomin i förhållande till prisutvecklingen för hushållens konsumtionsut-
SCB 23 NR 10 SM 0301 gifter för perioden 1993-2002. Under perioden har lönesummorna ökat mer än priserna. Sysselsättning Under år 2001 ökade både antalet sysselsatta och arbetade timmar totalt i ekonomin. Den vikande konjunkturen medförde dock en svagare sysselsättningstillväxt än de två föregående åren. Antal sysselsatta ökade med 1,9 procent, arbetade timmar med 0,5 procent och medelarbetstiden fortsatte därmed att falla och minskade med 1,4 procent. Näringslivet utvecklades fortfarande starkare än de offentliga myndigheterna. Sysselsatta i näringslivet steg med 2,3 procent och arbetade timmar med 0,7 procent. Såväl de varuproducerande som de tjänsteproducerande branscherna utvecklades positivt, antalet sysselsatta ökade med 1,2 procent respektive 3,0 procent och arbetade timmar med 0,7 procent respektive 0,8 procent. Inom de offentliga myndigheterna ökade antalet sysselsatta med 1,1 procent medan arbetade timmar sjönk med 0,1 procent. I de statliga myndigheterna minskade både antalet sysselsatta och arbetade timmar, medan de ökade i de kommunala myndigheterna. År 2002 var ett betydligt svagare år för sysselsättningen totalt i ekonomin än 2001. Antalet sysselsatta ökade endast med 0,2 procent medan arbetade timmar minskade för första gången sedan 1997 och sjönk 1,2 procent. Den konjunkturavmattning som började 2001 fick tydligt genomslag på sysselsättningen i näringslivet, där antalet sysselsatta minskade med 0,3 procent och arbetade timmar med 2,0 procent. Vändningen var mest påtaglig inom de varuproducerande branscherna där antalet sysselsatta minskade med 1,8 procent och arbetade timmar med 3,1 procent. Arbetade timmar minskade dock även inom de tjänsteproducerande branscherna, 1,3 procent, medan antalet sysselsatta fortsatte att öka, 0,7 procent. Sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna var opåverkad av den svagare konjunkturen. Antalet sysselsatta fortsatte att öka och även antalet arbetade timmar steg. Sparande och inkomster Hushållssektorn Hushållens disponibla inkomster i löpande priser ökade med 9,0 respektive 3,9 procent under åren 2001 och 2002. Rensad för inflation var ökningen 6,5 respektive 2,1 procent (disponibel inkomst deflaterad med implicit prisindex för hushållens konsumtionsutgifter). Nedan visas utvecklingen av disponibel inkomst rensad för inflation samt utvecklingen av BNP under perioden 1994-2002. År 2002 var den disponibla inkomsten 1 198 miljarder kronor i löpande priser. Nya beräkningsmetoder, bland annat för periodisering av skatter (främst reavinstskatter), har lett till revideringar jämfört med tidigare årsberäkningar. Den stora ökningen av de disponibla inkomsterna under 2001 beror bland annat på ökade löner, sänkta skatter och ökade försäkringsersättningar. Löner och kollektiva avgifter till svenska hushåll ökade under 2001 och 2002 med 6,9 respektive 2,5 procent. År 2002 var löner och kollektiva avgifter till svenska hushåll 1338 miljarder kronor.