S. mm. SB. munen _ mås. Umeå ocaåmmamåaå =E <._._. mas Ä» ämääåmä ? 25532? ååå %& mm & m Zoamåa. Z.. mo. mmn

Relevanta dokument
Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi

VTI särtryck. Dubbade och odubbade vinterdäck. Referat ur VTI aktuellt, årg. 14, Nr 2, 1991, s baserat på

Varför cykla på vintern? Dubbdäck ger säkrare cykling vintertid. Miljö, trängsel Hälsa. Snabbt och enkelt Avkopplande och uppiggande.

VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper

Mät- och analysuppdrag. SHK O-01/03 Bussolycka väg 664, Fagersta-Ängelsberg. Slutrapport.

beslutade den 14 april Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:131.

Fakta om friktion Fakta om friktion

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar;

1 Grundvärden för trafikmiljön

SUV-däcks väggrepp på is

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Friktionsmätning av vinterväglag MTB 110:2000

Test av is- och snögrepp för slitna vinterdäck

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1

Bestämning av friktion på belagd yta

Nya och begagnade vinterdäcks isfriktion

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Tentamen. TSFS 02 Fordonsdynamik med reglering 1 november, 2013, kl. 8 12

Funktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Friktionsmätning av vägavsnitt med gummiasfalt

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

UNDERSÖKNING AV REGUMMERADE DÄCKS

Undersökning av hjulupphängning och styrning till ett fyrhjuligt skotarkoncept. Emil Larsson

Kan dubbdäck på cykeln minska singelolyckorna?

VTInotat. vi Vägval Tran/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Dubbade och odubbade personbilars reshastighet. Projektnummer:

Bestämning av friktion

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:22) om bilar och släpvagnar som dras av bilar;

Upp gifter. 1. Vilken hastighet måste en boll minst ha för att kunna nå 14,5 m upp i luften?

3 3 l elektriska påskjutsbromsar

3.4.9 Mätning och inställning av toe-in

Varför är däcken så viktiga?

Nya och begagnade vinterdäcks friktion på slät is

ATV vagnar och tillbehör

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

Stort test: Här är bästa vinterdäcken 2017

GÄLLER TILL DEN 31 DECEMBER 2014 ÖPPNA OCH SE VÅRA FINA ERBJUDANDEN PÅ TILLBEHÖR OCH SERVICE

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Bästa däcken fram eller bak? Fordonsdynamik med reglering. Kurvtagning: Figur 5.5

BALANSÖVNING. Snön ligger djup och det är en underbar. Åtta dubbfria vinterdäck. I jakten på den bästa kompromissen

Varför är däcken så viktiga?

Med maximalt grepp på vintern

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Mätning av W-värde i Bromsprovare med MKII enhet

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

Nya och begagnade vinterdäcks friktion på våt slät is

Nr 9, gäller fr o m

Totalvikt 48 ton meters'angder. Bruttovikt: 28 ton. Bromsar på tunga Iastfordon idanmark, Finland, Norge och Sverige

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (9) Fel hänvisningar och upphävande av bestämmelser

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

WALLENBERGS FYSIKPRIS

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

a. b a. b. 7.

Transportstyrelsens föreskrifter om cyklar, hästfordon och sparkstöttingar;

Systemkonstruktion Z3

Mönsterdjupets inverkan på väggrepp på is för släpvagnsdäck till tunga fordon

Sammankoppling av fordon

RAVAGLIOLI. Art nr. RAV 4350 RAV 4501E. Tekniska egenskaper:

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/7/EG

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

MOBILA STÄLLAGE FÖR FÖRVARING AV DÄCK OCH HJUL Maximal lagringskapacitet och säker hantering

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Demensföreningen på Åland

K2 CombiCutter Modell 1600 och 1200

HJULUTRUSTNINGSTEKNIK

Förklarande punkter kring Viktorvågs fordonsvågar.

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Kraft, tryck och rörelse

Wolkerova 845 CZ Hulin Czech Republic

G 21 C 7/14

Stort däcktest: Så väljer du rätt dubbat och odubbat

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Effekter av vinterdäck

Bromsutrustning på jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul ***I

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

VTInotat. (lb Statens väg- och trafikinstitut. u.. ' man I' Avdelning: Projektnamn: Provning 1986 av fordon med antilâssytem på vinterväglag

Laboration 1 Mekanik baskurs

Uppmätning av W-värde i bromsprovare med OPTIMO

Handbok JTF. 11. Broms

Värmeväxlarpaket. Montage, drift och skötsel THE FLOW OF ENERGY

Mätning av cykeldäcks friktionsegenskaper som underlag för simuleringsstudier

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

HYDRAULISKA BROMSSYSTEM

Rundbana för rörliga avgasutsug

Fläktelement IVT 42N Monteringsinstruktion

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

Transportstyrelsens föreskrifter om ackreditering av kontrollorgan samt kontroll av hastighetsregulator;

Repetition Energi & Värme Heureka Fysik 1: kap version 2013

Då Moon fabriken nu blickar tillbaka på en framgångsrik

Injusteringsventiler ESBE 2001/2002 SE

Deformationsmätning vid pågjutning av plattbärlag. Provningsuppdrag för AB Färdig Betong INGEMAR LÖFGREN

Senaste revision Senaste revision av denna anvisning kan rekvireras från e-post:

Transkript:

S. mm. SB Z.. mo. mmn Umeå ocaåmmamåaå =E <._. m Zoamåa mas Ä» 5 93.35 ämääåmä 353335? 25532? ååå %& mm & munen _ mås. Sä

VTIsärtryck Nr 180 ' 1992 Däckprovningsanläggning vid VTI Olle Nordström Särtryck ur Svenska Mekanisters Riksförening: Makan/sten 1990:4, sid. 28 37 4!»? Väg;och Dafik- 'Instltutet

Samhall Kllmland Grafiska, Llnköplng 1992

Däckprovningsanläggning vid VTI Olle Nordström, Statens Väg- och Trafikinstitut, VTI Bakgrund Våren 1989 togs en vid VTI konstruerad däckprovningsanläggning i drift i samband med studier av väggrepp på is för vinterdäck till personbilar med och utan dubbar på uppdrag av vägverket och trafiksäkerhetsverket. Anläggningen möjliggör uppmätning av styr- och bromskrafter hos såväl lastbilsdäck som personbilsdäck under noggrannt kontrollerade former, speciellt på isbelagd vägbana. Exempel på användningsområden för anläggningen är forskning rörande vägfordons styrning och bromsning - konsumentupplysning om däckegenskaper framtagande av kravspecifikationer vid funktionell provning av speciellt vinterdäck på is rutinmässig provning av däck och däckdubbar utprovning av nya däckkonstruktioner utprovning av nya däckdubbar och andra slirskydd Provanläggningen Anläggningen består av ett stationärt mätstativ med vridbart mäthjuldon för hjullaster upp till 10 ton samt en rörlig vägbanebalk av stål, 55 m lång och 0.6 m bred med hjulförsedda sidoflänsar. Balken framförs längs en cirka 130 m lång stålrälbana. Mätstativets fundament innehåller ett rullställ som stöder den rörliga balken när den passerar under mäthjulet. Mätning sker endast i en rörelseriktning. Vägbanebalken är i sin ena ände via en stållina förbunden med det elmotordrivna linfriktionsspel som används i VTI:s krockanläggning. Härigenom erhålles den för acceleration och hastighetshållning under mätningen erforderliga drivkraften. Fig ]. Mätrl'ggför lastbz/sh/u/ Som alternativ till krockanläggningens drivmotor har under årets mätningar en lastbil kopplats till linan. Denna drivanordning har fungerat tillfredsställande för prov i 30 km/h. och har visat sig vara mindre personalkrävande, samtidigt som proven kunnat drivas oberoende av verk samheten på krockanläggningen. En separat stationär drivmotor kommer dock att installeras senare. För att återföra balken till utgångsläget finns ett särskilt elmotordrivet linspel med motorn placerad i ett maskinhus vid den banände där balken startar. Anläggningen omfattar vidare två kyl system, ett för snabb isläggning på balken och ett för reglering av lufttemperaturen. Kylmaskinerna är placerade i ett särskilt maskinhus vid sidan om banan. lsläggning på balken sker när denna befinner sig i startänden på rälbanan. Bal ken star då rakt över ett rör med dysor som är lika långt som balken. Genom dessa dysor sprutas en kylvätska bestående av hälften glykol och hälften vatten mot balkens undersida. Kylvätskan fångas se dan upp av en ränna som omger röret och

El linspel Låg hastighet Hydrau ik och Broms for Vägban E ; vägbanebalk _'n'-i!. flow 3- - ' på" :) //,_ xi /o // /a // n 4/4 :..- Jl Ränna med dysrör för balkkylning G// x, (f, // fd/0! / // /',,. //' f/cr -/ L 30 m X 30 m\ *T 50 m " W / * \ / Manövercentral... Grasyta Dragbil I : Asfalterad provyta I, Draglina _ VTI Krockprovanlaggmgg J: Fig 3. Planritning Över VTlss dc'ickprovm'ngsanldggnmg.

tätar mot balken. Därifrån återförs den med självfall till en tank i kylmaskinhu set. För isläggningen erforderligt vatten tillförs successivt från en batteridriven vagn som rullar med vägbalkens kanter som räls. Vagnen som lägger ut vatten endast i ena körriktningen vänder automatiskt och antalet körcykler är programmerbart. Under mätning hissas vagnen upp i ett hus vid kylrännans mitt. Balken är i isläggningsposition omgiven av en isolerad tunnel och mätstativet står i ett likadeles isolerat hus. Dessa isolerade utrymmen temperaturegleras med hjälp av kylvätska i kamflänsrör. Is som repats vid dubbdäcksprov kan inom vissa gränser förnyas genom att ett nytt isskikt läggs ovanpå. Smältning av isen och bortsugning av smältvattnet följt av ny isläggning är en annan använd metod. En ishyvel med utsug är under tillverkning som ytterligare ett alternativ. Vid prov passerar vägbanebalken mät stativhuset och förs ut i en oisolerad tunnel som täcker resten av stålrälbanan. Balken bromsas av tryckluftsbromsar vars belägg verkar på balkens sidoflänsar. Dessa bromsar är inrymda i ett särskilt bromshus ungefär mitt på den oisolerade tunneln. Mätdonet, som är av piezoelektrisk typ och tillverkat av Kistler, mäter krafter och moment i tre riktningar och har ett mätområde från 10 N till 100000 N. Hjulbelastning och avdriftsvinkel regleras med servohydraulik. Bromsningen är tryckluftmanövrerad med hydraulisk kraftöverföring till separata skivbromsar för personbils- och lastbilshjul. De båda hjultyperna monteras också på olika nav. Personbilshjulen kan förskjutas i sidled så att tre olika hjulspår kan utnyttjas på samma isbana. Cambervinkeln ställs tills vidare in manuellt med mekaniska ställdon. Mätsignalerna från mätdonet går till en förstärkarenhet i mätstativhuset där även digitalisering och lagring av primärdata i en bulfertdator sker. Data överföres sedan till en persondator i intilliggande manöverrum för vidare bearbetning och utskrift i tabell och diagramform. Mätmetodik Vid studier av däcks friktionsegenskaper på is har följande provningsförfarande använts: Vid bromsfriktionsprov körs däcket först i låg hastighet (0,5 m/s) vid aktuellt provningsvärde på hjullast och ringtryck. Detta för mätning av hjulets rullningsomkrets, vilket behövs för slipberäkningen. Därefter accelereras provbanan till önskad hastighet, och vid en förutbe stämd punkt på banan ansätts hjulbromsen med en förinställd tryckhöjningshastighet som ger hjullåsning efter ca 0,5 sek. Hjullåsningen bibehålls sedan under resten av provförloppet (ca 2 sek). Två sådana bromsprov körs efter varandra i samma spår. Detta även med dubbdäck. Medelvärdet av dessa två körningar kan anses motsvara den bromsfriktion som uppnås med en bil där framhjul och bakhjul går i samma spår. Sidfriktionsproven utförs på likartat sätt, men med den skillnaden att däckets rullningsomkrets inte behöver mätas, och att istället för bromsansättning hela hjul upphängningen med mäthjulet vrids från 0 200. Avdriftsvinkeln 5o uppnås efter 1 sek, och 20o efter ytterligare 1 sek. Den lägre vridhastigheten i början motiveras av att sidkraften ändras mest i vinkelområdet 0 5o vid körning på is, och att kraftuppbyggnaden tar en viss tid. Lik som i bromsningsfallet görs två körningar i samma spår, vilket motsvarar förhållandena för fram- resp bakhjul hos en bil vid små avdriftsvinklar. Några resultat Resultat från prov med dubbdäck visas i figur 4. Typiska medelvärden vid rullande hjul på ren slät is och istemperaturer mellan 5 C och 8 C på ren slät is är för de hittills provade personbilsdäcken 0,21 0,25 vid 30 km/h. Skillnaden mellan dubbade och odubbade däck har under dessa förhållanden varit obetydlig. Då isen är förorenad av snö eller ispulver sjunker friktionen, och då mycket mer för de odubbade däcken än för de dubbade. Vid låst hjul sjönk friktionen

för odubbade däck till mellan 0,11 och 0,14, och för nya dubbade däck till mellan 0,18 och 0,19. På våt is sjönk ett odubbat vinterdäcks maximifriktion vid rullande hjul till 0,1 1, medan motsvarande dubbade däck hade friktionen 0,20. Vid låst hjul var friktionen 0,10 för det odubbade däcket, och 0,17 för det dubbade. Beträffande sidfriktionen uppnåddes maximum vid cirka 5 avdriftsvinkel, och motsvarande värdet för maximal bromsfriktion for rullande hjul. Friktionen vid 20 avdriftsvinkel motsvarade bromsfriktionen vid låst hjul. Vid prov med lastbilsdäck på is med temperaturen 5 C har friktionsvärden ned till 0,04 uppmätts med låst hjul. Detta vid hjullaster mellan 2,5 och 8 ton, samtidigt som maximalvärden innan låsning i närheten av 0,2 har erhållits. Bromsfriktion px _, Sidfriktion Avdriftsvinkel py (x 1 ] 0.2- - -py (X 0.2-0.1-0.1 - _. 0 I Tid 0 1 2 3 4 [S] Bromsfriktion px 0.2 0 Tid 0 [s] Sidfriktion w, 0.2 " & 0.1 0 l f 1 Slip 0 20 40 60 80 100 [Z] A Avdriitsvinkel 0, I 01 0 5 10 15 20 25 [ ] Flg 4. Exempel på mätresultat anseende broms och sz'clfrz'ktion på 15. Dubbdäck [85/70 R14, hjul/ast 350 kg, rmgtryek 220 kpa, lstemperatur 5 C, däck- och lufttemperatur 0 C. hastighet 30 kin/h. Maximal provningshastighet Hjulbelastning Bromskraft Avdriftsvinkel Cambervinkel Avdriftsvinkelhastighet Maximal hjuldimension Temperaturreglerområde Reglernoggrannhet lsläggningskapacitet Mättid vid max. hastighet 10 m/s 0 100 kn 0 70 kn +90o till 20 i 10 0 30 /s 12.00 24 (Diam. cirka 1,3 m) +25 20 C i0,5 C 5 mm på 30 min vid 10 C ca 4 sek Flg 5. Provanläggnmgens a'ata