Uppdrag 2008. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget

Uppdrag 2008 Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget 1

Innehåll Inledning...3 Vårdprocesser... 4 Behovsgrupper... 4 Sjukdomsgrupper... 4 Utgångspunkter... 5 Generella uppdrag...7 Patientfokuserad... 7 Kunskapsbaserad och effektiv... 7 Säker... 8 Tillgänglig och likvärdig... 8 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande... 9 Vårdprocesser...11 Rehabilitering... 11 Långtidssjukskrivning... 11 Palliativ vård... 12 Behovsgrupper...13 Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov... 13 Delmål i avtalen... 13 Barn och ungdomar... 13 Uppdragsmål... 14 Sjukdomsgrupper...16 Psykisk ohälsa... 16 Uppdragsmål... 18 Tidigare uppdragsmål som ska följas upp i HSN... 19 Hudsjukdomar... 20 Uppdragsmål... 20 Sexuellt överförbara sjukdomar, STDSexually transmitted diseases... 21 Uppdragsmål... 22 Njursjukdomar... 22 Uppdragsmål... 23 Uppdrag 2008, Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget. Landstingets ledningsstab, 2007-03-12 2

Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden ska i ett tydligt medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. Detta dokument utgör underlaget för hälso- och sjukvårdsnämndens beslut den 20 mars 2007 om uppdrag till verksamheten för år 2008. Nedanstående figur illustrerar hur beslut om uppdrag ingår som en del i en systematisk årsprocess. Uppdrag och prioritering Åtagande Behovsanalys Avtal Uppföljning Medborgarnas behov av hälso- och sjukvårdsinsatser analyseras både genom en mer generell bild av hur vården för medborgarna tillgodoses och inom fördjupade sjukdoms- och behovsgrupper. Avsikten med uppdragen är att fokusera på strategiskt viktiga områden och skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma. Ansatsen i detta dokument är således inte att ge en heltäckande beskrivning av hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag. Efter nämndens beslut i mars ligger uppdragen till grund för åtaganden från vårdgivarna. Vårdgivarna presenterar i maj sina åtaganden som utgör underlag för Hälso- och sjukvårdsnämndens prioriteringsbeslut i september. Detta beslut ger i sin tur vägledning inför tecknandet av avtal med landstingets egna produktionsenheter eller andra vårdgivare. 3

Detta dokument bygger vidare på den struktur som Landstinget i Östergötland utvecklat för uppdragsarbetet de senaste åren. Strukturen återfinns också i Socialstyrelsens kunskapssammanställningar och riktlinjer. Uppdragen för hälso- och sjukvården är indelade i fyra huvudområden: Generella uppdrag Patientfokuserad Kunskapsbaserad och effektiv Säker Tillgänglig och likvärdig Hälsofrämjande och förebyggande U fö Vårdprocesser Rehabilitering Långtidssjukskrivning Palliativ vård Behovsgrupper Barn och ungdomar Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Sjukdomsgrupper Psykisk ohälsa Hudsjukdomar Sexuellt överförbara sjukdomar Njursjukdomar De generella uppdragen utgår från landstingets treårsbudget 2007-2009 kopplat med de strategier och framgångsfaktorer som finns i Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort. För att bibehålla kontinuitet i uppdrags- och avtalsarbetet återfinns formuleringar från tidigare års uppdrag när dessa fortfarande är aktuella. Uppdragen ska också ses som ett paraply för avtal och uppföljning med vårdgivarna. De uppdragsmål som är formulerade i kursiverad text i slutet av varje uppdrag kommer att särskilt följas i återrapporteringen av resultat till hälso- och sjukvårdsnämnden. Underlaget för uppdragen i vårdprocesser, behovsgrupper och sjukdomsgrupper bygger på de behovsanalyser som genomförts i landstinget under åren 2005-2007: 2005: Långtidssjukskrivning, Palliativ vård och Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov 2006: Rehabilitering 2007: Övriga områden 4

Man ska se de fyra områdena som ett slags raster, diagonalt och horisontellt. I figuren nedan visas exempel på hur de generella uppdragen, vårdprocesserna och behovsgrupperna bildar stuprören som sjukdomsgruppen passerar igenom på tvären. Sjukdomsgrupper Generella uppdrag Vårdprocesser Behovsgrupper Likvärdig vård Rehabilitering Äldre med komplexa i länet vård och omsorgsbehov Psykisk ohälsa Hudsjukdomar??? Sexuellt överförbara sjukdomar Njursjukdomar Samtliga generella uppdrag gäller för samtliga sjukdomsgrupper. Behovsgrupperna utgörs av individer som vårdgivarna särskilt ska värna om. Vårdprocesserna gäller i tillämpliga delar för sjukdomsgrupperna. Utgångspunkter Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög tillgänglighet och fungera på ett sådant sätt att östgötarna känner förtroende och att man blir sedd som enskild patient med unika behov. Den som har de största behoven ska ges företräde i vården. Landstinget i Östergötland har en tydlig målsättning att verksamheten ska gå mot en mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård. En aktivare samverkan mellan olika välfärdsaktörer understödjer också en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Målen för den nationella vårdgarantin kommer även under 2007 vara av stor betydelse eftersom resultatet av det förbättringsarbete som är kopplat till garantin är väsentligt för att påverka effektivitet och ytterst även den framtida tilliten till sjukvården. Resultaten i olika verksamhetsuppföljningar ska redovisas öppet för att skapa förutsättningar för förbättringar och ökade möjligheter för patienten att göra egna aktiva val av vårdgivare. Socialstyrelsen kommer att fortsätta sitt arbete med att ta fram nationella riktlinjer. Syftet är att utveckla och förbättra vården så att verksamheten bedrivs med stöd av kunskap om vilka metoder och tekniker som är mest effektiva, både ur patientens synvinkel och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För landstinget i Östergötland har dessa riktlinjer stor betydelse för kunskapsstyrningen och ambitionen är att riktlinjerna i möjligaste mån ska koordineras med landstingets egna behovsanalyser. Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade bedömning av planeringsperspektivet 2007-2009 är att behovet av insatser från hälso- och sjukvårdssystemet ökar, delvis beroende på demografiska faktorer men framförallt med anledning av ökade medicinska möjligheter. Medborgarnas krav och förväntningar på vården kan också förväntas öka. Dessa faktorer i kombination med att de 5

ekonomiska förutsättningarna för hälso- och sjukvården inte ökar i motsvarande grad, innebär att det även i fortsättningen kommer att behövas systematiskt förbättrings- och effektiviseringsarbete inom hälso- och sjukvården. Uppdragen ska med sina uppdragsmål medverka till att landstingets visionsmål kan uppnås så att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. Ett liv där man känner trygghet i att vården finns tillgänglig när man behöver den och där man har möjlighet att välja vårdgivare och tidpunkt för behandling. 6

Generella uppdrag Patientfokuserad Patientens ställning i sjukvården ska stärkas. Detta förutsätter en förtroendefull dialog mellan patient och vårdpersonal. Personalen har ett ansvar för att överbrygga skillnaden i kunskap genom att ge patienten tillräcklig information om sin sjukdom och dess behandling så att patienten förstår, påverkar och bidrar till sin egen vård. Personalen måste även tillgodose att patienten får ett tryggt och värdigt omhändertagande som tar hänsyn till integritet och vårdbehov. Det är också viktigt med en lyhördhet för familjens och närståendes behov och resurser i förhållande till patientens behov. Närstående är viktiga som deltagare i vårdprocessen, många gånger som samarbetspartners, och ibland också som ställföreträdande i situationer när patienten av hälsoskäl inte kan ta beslut Patientfokus innebär även en helhetssyn på patientens hälsotillstånd och sjukvårdsbehov. Patientens problem och besvär och bedömning av vad som är mest värdeskapande ska styra att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas överordnat organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Patientens rätt till tid direkt ska stärkas och i möjligaste mån säkerställas i alla vårdprocesser, d.v.s. vid remittering till annan vårdgivare för fortsatt utredning/behandling. Patienten ska ha rätt att välja läkare och vårdenhet och tidpunkt för sin behandling. Östgöten ska: I mötet med vården kännetecknas av respekt och lyhördhet för den enskildes önskemål och behov. Ges möjlighet att påverka sin vård. Erbjudas fast kontakt på vårdcentralen med läkare och vid behov även med sjuksköterska. Kunna välja att ha den fasta läkarkontakten vid vilken vårdcentral man vill oavsett var man bor. Kunna välja tidpunkt för besök och behandling samt välja sjukhus när det finns sådana förutsättningar. Kunskapsbaserad och effektiv Det krävs en allt högre grad av samverkan och samordning för att möta komplexa behov som fordrar medverkan från flera samhällsorgan. Den enskilde vårdtagaren ska inte behöva lägga märke till när flera interna vårdenheter eller flera huvudmän delar ansvaret för den vård och omsorg han eller hon får. Det är viktigt att all hälso- och sjukvård och omsorg fortsätter att utveckla en nära samverkan på alla nivåer. Därmed skapas fungerande vårdprocesser. Detta gäller inte minst för äldre personer med behov av en sammansatt och komplex vård. Landstingets hälso- och sjukvård ska bygga på metoder som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Medicinska riktlinjer, SBU-rekommendationer, lokala och regionala vårdprogram ska tillämpas när sådana finns. Metodrådets rådgivande bedömningar och läkemedelskommitténs 7

rekommendationer ska uppmärksammas. Uppföljning av den medicinska kvaliteten ska vara underlag för ständiga förbättringar. Äldre östgötar med komplexa vårdbehov och människor med psykiska sjukdomar är exempel på grupper som ofta behöver vård och stöd i sin närhet, inte sällan från flera huvudmän. Samordning av den nära vården ger därför förutsättningar att skapa effektiva processer över huvudmannagränserna med fokus på patientnyttan. Behovet av nära vård kan ha olika orsaker; till exempel insatsernas art, behov av kontinuitet eller att sjukdomstillståndet inte medger längre resor. Östgöten ska: Garanteras en hög vårdkvalitet och en god säkerhet under hela vårdprocessen. Särskilt gäller det personer med behov av långvariga och återkommande insatser. Kunna få en vardaglig vård nära sig. Få sin vård samordnat och tryggt när flera vårdgivare är inkopplade. Vårdgivaren ansvarar för att ta fram rangordningslistor. Säker Patientens vård ska vara säker och all behandling ska därför ges med största möjliga säkerhet för patienten. Det ska finnas system för avvikelsehantering och rutiner för kontinuerlig uppföljning som underlag för risk- och händelseanalyser för att i förebyggande syfte kunna identifiera riskmoment. Angreppssättet är att avvikelsen inte beror på enskilda medarbetares brister utan är uttryck för att arbetsmetoder behöver förbättras. Alla avvikelser/risker, även om de inte medför skada, ska därför användas som grund för förbättring. Vårdgivaren ska: Delta i utvecklingsarbete för att utifrån nationella riktlinjer utveckla gemensamma vårdprogram/riktlinjer Delta i relevanta kvalitetsregister inom vårdområdet och i samband med olika uppföljningssituationer redovisa enhetens resultat från dessa register Genom aktivt patientsäkerhetsarbete säkerställa att patienterna erbjuds förbättrad säkerhet i vård- och behandlingsprocesser Tillgänglig och likvärdig Invånarna i varje länsdel ska erbjudas en trygg hälso- och sjukvård. Kunskap om befolkningens behov är utgångspunkt för riktade insatser till förmån för de mest utsatta samtidigt som resurser ska fördelas för att skapa goda livsvillkor för alla. Vården ska vara likvärdig över hela länet i fråga om kvalitet och tillgänglighet, men måste inte vara likformigt organiserad. En tillgänglig vård innefattar olika perspektiv. Det handlar i första hand om närhet i tid och rum men också kontinuitet och en anpassning efter olika patienters behov. Vardaglig sjukvård, liksom tandvård, ska erbjudas inom rimligt avstånd med en god kontinuitet. Det gäller särskilt människor med frekvent och/eller omfattande vårdbehov. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Insatser, kallelser och mottagningsformer ska anpassas mer efter situation och efter olika patienters behov och förmåga 8

Den nationella vårdgarantin anger ramarna för tillgänglighet till vården. Om vård inte kan ges inom den nationella vårdgarantins tidsgränser ska patienten få hjälp att söka vård hos annan vårdgivare eller i annat landsting Östgöten ska: Få kontakt med sjukvårdsrådgivningen och vårdcentralen samma dag. Erbjudas läkarkontakt hos vårdcentralen för nya medicinska problem inom sju dagar. Utifrån behov erbjudas tid för bedömning hos specialist inom 90 dagar. Utifrån behov erbjudas tid för beslutad operation/behandling inom 90 dagar. Vårdgivaren ska organisera och tillhandahålla vården så att den ger förutsättningar för vård på lika villkor oberoende var i länet man bor och för patientgrupper med särskilda behov. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Vårdgivaren ska, bland annat genom att ställa sin kunskap om hälsosituation och hälsohot till förfogande, aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med kommunerna och andra aktörer, såväl professionella som ideella sådana. Genom att erbjuda stöd och utbildning till föräldrar ska deras möjligheter att ge barnen en god start i livet stärkas. Ökad samverkan med skolhälsovården, t ex i fråga om överviktiga/feta barn, är en viktig del i arbetet för att förbättra barns hälsa. Tillsammans med skola, nykterhetsrörelse och andra aktörer ska landstinget medverka till att de unga får en effektiv ANT-information (alkohol, narkotika, tobak). Vårdgivaren ska medverka till en positiv hälsoutveckling för alla östgötar genom att det finns rutiner för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser väl integrerade i vårdkedjan. Speciellt gäller detta insatser kopplade till tobak, alkohol, mat, övervikt och fysisk aktivitet. Hälsooch sjukvården ska se patienten som en resurs genom att informera om det som patienten själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Med sin kompetens inom skilda områden kan vårdgivaren bidra till att underlätta och stärka integrations- och introduktionsprocessen för personer med utländsk bakgrund. Östgöten ska i mötet med hälso- och sjukvården samt tandvården erbjudas livsstilsråd och vid behov stöd till förändring. Vårdgivaren ska genom nedanstående insatser bidra till en: o Minskad alkoholkonsumtion o Minskat tobaksbruk o Ökad förekomst av fysisk aktivitet o Minskad förekomst av övervikt och fetma o Minskad förekomst av stressrelaterade besvär 9

Vårdgivaren ska på ett aktivt sätt stödja en god och jämlik hälsoutveckling hos östgötarna genom att ta initiativ till samverkan Vårdgivaren ska stödja en god hälsoutveckling hos individer och grupper och genom ett hälsofrämjande förhållningssätt förebygga sjukdom och försämring av sjukdom genom att: o Tidigt identifiera riskbeteenden och riskfaktorer o Erbjuda kunskap om stödjande insatser där förändring av livsstil kan påverka förloppet. Strukturer och insatser ska särskilt säkras för: o Blivande föräldrar o Barn och ungdomar, som till följd av att de lever i utsatta miljöer, riskerar att utveckla ohälsa o Individer och grupper med ökad sårbarhet för att utveckla ohälsa och/eller som lever med riskfaktorer för sjukdomar. 10

Vårdprocesser I Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om uppdrag år 2005 och 2006 ingick särskilda mål för rehabiliterande insatser (2006), långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser (2005) och människor i behov av palliativ vård i livets slutskede (2005). Dessa mål är fortfarande aktuella. Rehabilitering Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktiviteter i det dagliga livet och delaktighet i samhället. Delmål i avtalen I vårdprocessprogram ska rehabiliteringsinsatser tydligt framgå. Tillgänglighet till rehabilitering ska särskilt säkras för äldre med komplexa vård och omsorgsbehov och personer med långvariga och återkommande rehabiliteringsbehov. Patienten ska vid behov garanteras en skriftlig vårdplan där rehabiliteringsinsatserna tydligt framgår. Rehabiliteringsinsatserna ska vara väl planerade, tydliga för patienten och anpassade efter den enskildes behov. Långtidssjukskrivning Landstinget och försäkringskassan ska genom ett väl utvecklat samarbete medverka till att: o frånvaron från arbetslivet till följd av sjukskrivning halveras fram till år 2008. o antalet nya sjuk- och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspension) minskar. Människor i behov av samordnade insatser mellan hälso- och sjukvården och försäkringskassan ska garanteras effektiva och samordnade behandlings- och rehabiliteringsinsatser Delmål i avtalen Systematisk redovisning av antalet sjukfall i länet Sjukskrivningarna för män och kvinnor ska inte överstiga riksgenomsnittet Hög kvalitet i de medicinska underlag som en information till Försäkringskassan och som en kommunikation till individen. Ökad kunskap om vad som är en god arbetslivsinriktad rehabilitering 11

Palliativ vård Landstinget ska i nära samverkan med kommunerna tillse att alla döende människor i Östergötland oavsett diagnos, ska ha rätt till adekvat omvårdnad, symtomlindring och stöd till närstående efter behov, vare sig de vistas på sjukhus, i särskilt boende eller i hemmet. Delmål i avtalen Utveckla rutiner för brytpunktsbedömning Utveckla gemensamma instrument för skattning av symtom Utarbeta strukturer för rutiner avseende närståendestöd Utarbeta en utbildningsplan för basal utbildning i palliativ vård för alla medarbetare i landstinget och kommuner. Planera och successivt genomföra utbildningen 12

Behovsgrupper I Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om uppdrag år 2005 ingick särskilda mål för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov. Dessa mål är fortfarande aktuella. Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov Trygghet för äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov att sjukvården är tillgänglig utifrån dennes speciella behov och förutsättning. Trygghet för den äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov att vården är säker och anpassad efter dennes speciella behov. Delmål i avtalen Den enskilde och närstående ska veta hur de enkelt kan få kontakt med och hjälp av vård och omsorgspersonal under hela dygnet Möjlighet till medicinsk bedömning i hemmet dygnet runt. Utarbeta en struktur för hur hemsjukvård för gruppen ska utvecklas och organiseras och ge likvärdig hemsjukvård i hela länet. Den äldre ska vara trygg i att det finns en planering av deras vård, som görs i samarbete med dem och deras närstående. Berörd vårdpersonal som tjänstgör alla tider på dygnet ska ha tillgång till denna plan. Barn och ungdomar Cirka 90 000 av länets dryga 400 000 innevånare är barn och ungdomar under 18 år. Barn och ungdomar kommer i kontakt med hälso- och sjukvården på många olika sätt: inom förebyggande verksamhet, bl.a. barnhälsovård, ungdomsmottagningar och tandvård, som patienter/brukare vid en mängd olika sjukdomstillstånd, från mindre allvarliga till livshotande tillstånd, såväl inom närsjukvård som läns- och specialistsjukvård samt habiliteringsverksamhet som anhöriga då närstående drabbats av svår sjukdom eller död. Det preventiva arbetet inom barnhälsovården har inneburit att ett antal sjukdomar, skador och handikapp har kunnat förebyggas, upptäckas och hanteras på ett bra sätt. Barnhälsovården står dock inför nya utmaningar. En allt större del av kontakter sker via akuta samtal eller besök och det finns flera orsaker till detta. Tendenser tyder på att föräldrar efterfrågar alltmer specialistkunnande när deras barn drabbas av olika symtom och samtidigt framhålls vikten av kontinuitet och 13

att ha en fast förbindelse in i vården. Andelen barn och ungdomar som uppger sig ha psykiska och psykosomatiska symtom har ökat liksom behovet av barnpsykiatrisk vård. Barn och ungdomar har specifika behov i sina kontakter med hälso- och sjukvården utifrån flera perspektiv; ålder och mognad, sjukdomssituation och familjeförhållanden. Att möta barnens behov i hälso- och sjukvården kräver särskild kompetens. Barnen och deras vårdnadshavare har också en speciell position i hälso- och sjukvården eftersom barn inte är självständiga utan beroende av sina vårdnadshavare. De verksamheter som tydligast har uppmärksammat barns behov inom vården är de som möter barnet som patient, där har familjeperspektivet av tradition haft en starkare ställning än inom de enheter där patienterna är vuxna. Ett ökat medvetande har emellertid börjat växa fram när det gäller barns behov som anhöriga inom såväl den somatiska vården som psykiatrin och de vårdgivare som möter vuxna med funktionshinder. Om jag som barn, eller när jag växer upp, blir svårt och långvarigt sjuk eller skadad vill jag att ni visar mig respekt, pratar till både mig och mina föräldrar, att ni lyssnar på oss och tar oss på allvar. Jag behöver känna att jag betyder något och att jag är viktig. Det är viktigt att ni talar om som det är, att ni säger sanningen, men på ett bra sätt. Jag vill kunna få den bästa behandlingen och det ska inte vara beroende av var jag bor. När jag är tillräckligt stor vill jag få en förklaring på mina symtom så snabbt som möjligt och jag behöver snabbt kunna få behandling. Allt eftersom jag växer kan både jag och mina föräldrar behöva hjälp från vården, så att jag allt mer kan klara mig själv och får chans att utveckla mig som alla andra. När jag blir tonåring vill jag träffa vuxna i vården som vet hur ungdomar tänker. Om jag är tvär och inte vill ha den vård som jag egentligen behöver, kan jag ändå behöva stöd och hjälp, så att det blir så bra som möjligt för mig. Jag och mina föräldrar kan även behöva hjälp med att få träffa andra barn och familjer som har det ungefär som vi. Uppdragsmål Barn och ungdomar ska i alla kontakter med hälso- och sjukvården bemötas i enlighet med barnkonventionen. 1 Barn och ungdomar ska under hela sin uppväxtperiod få sina samlade behov av sjukdomsförebyggande, mediciniska och sociala insatser tillgodosedda på ett mer integrerat sätt, och deras familjer ska stärkas i sina möjligheter att hantera olika situationer 1 Barnkonventionen är antagen av FN s generalförsamling 1989. I artikel 3 står att vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata social välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet 14

Barn och ungdomar med psykosociala riskfaktorer och /eller med olika typer av funktionshinder ska erbjudas förebyggande insatser Barn och ungdomar med psykiska problem ska så tidigt som möjligt erbjudas behovsanpassade och samordnade insatser för att motverka fortsatt utveckling av ohälsa Barn och ungdomar ska möta personal och vårdmiljöer som är särskilt anpassade efter deras behov Behovet av insatser för barn och ungdomar vars anhöriga drabbas av svår/ långvarig sjukdom eller död ska särskilt uppmärksammas i vården Samverkan mellan berörda organisationer runt de långvarigt sjuka/funktionshindrade barnen och ungdomarna ska utformas så att det blir en helhet för dem och deras familj Svårt sjuka/funktionshindrade ungdomarna ska tillförsäkras en fortsatt trygg och säker vård och habiliteringsinsatser vid övergången till vuxenlivet 15

Sjukdomsgrupper Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett omfattande område och innefattar ett stort antal sjukdomstillstånd och problem. Andelen personer i befolkningen som lider av allvarlig psykisk sjukdom är relativt konstant över tid. Däremot ökar antalet personer som upplever psykiska besvär som ångest, ängslan och oro. I Östergötland uppger 20 procent av befolkningen psykiska besvär. Andelen barn och ungdomar som uppger sig ha psykiska och psykosomatiska symtom har ökat liksom behovet av barnpsykiatrisk vård. Nedan en bild som beskriver fördelningen av antalet vuxna som gjort besök och/eller erhållit vård inom området psykisk ohälsa Självmord under ett år (ca 60) Individer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård (540) Individer som får besök eller slutenvård inom psykiatri (12500) Psykisk ohälsa Bland vuxna östgötar Individer som får besök eller slutenvård inom psykiatri eller primärvård (24000) Individer som rapporterar psykisk ohälsa (19%) Antal individer i Östergötland över 18 år 16

Barn, ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa Andelen barn och ungdomar som uppger sig ha psykiska och psykosomatiska symtom har ökat liksom behovet av barnpsykiatrisk vård. Unga kvinnor 15-24 år är överrepresenterade när det gäller självmordsförsök. Antalet självmord för denna grupp har inte heller minskat i samma utsträckning som för resten av befolkningen. När det gäller fullbordade självmord bland unga är män överrepresenterade. I den tidigare analysen för barn och ungdomar framgår behov av utveckling och förstärkning som ligger i linje med det förslag man lämnat från nationella psykiatrisamordningen, där man harvalt att lyfta fram hela området insatser till barn och ungdomar i stället för att fokusera på barn- och ungdomar med allvarlig psykisk sjukdom eller funktionshinder. Det innebär att det bör finnas en sammanhållen modell för tidiga insatser till barn och ungdomar i syfte att främja ett integrerat och förebyggande arbetssätt. Den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin behöver utvecklas och förstärkas för att dels möta de barn och ungdomar med svåra psykiska problem men också utveckla sin konsultativa roll. Psykisk ohälsa hos äldre Psykiatriska tillstånd får olika konsekvenser i olika åldrar och faser i livet. I samband med åldrandet ökar risken för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa hos äldre kan ofta vara ett dolt problem och ibland helt felaktigt ses som en del av det naturliga åldrandet. Äldres symtom på psykisk ohälsa skiljer sig inte sällan ifrån yngres. Gruppen äldre riskerar därför att falla mellan många stolar, psykiatrin, geriatriken, allmänmedicin och övrig sjukvård samt kommunerna. Den psykiatriska ohälsan hos äldre är därför kunskapsintensiv och idag finns det ett begränsat antal äldrepsykiater och allt för få specialteam. Psykiskt störda lagöverträdare Psykiatrisamordningen har i sitt delbetänkande Vård och stöd till psykiskt störda lagöverträdare lämnat en del förslag som ligger i linje med det som beskrivs i behovsanalysen. Medborgar- och brukarperspektivet inom rättspsykiatrin är till viss utsträckning baserad på en paradox; individens autonoma vårdbehov kontra samhällskyddsaspekten. Det är rättspsykiatrins kliniska uppdrag att balansera dessa båda viktiga och ibland motsatta positioner. Det finns stort behov av att utveckla systematiska och tydliga strategier för hela processen runt gruppen allvarligt psykiskt störda och psykiskt störda lagöverträdare, mot bakgrund av att ansvaret för denna grupp ligger både hos kommunerna och landstinget. Personer i behov av missbruks- och beroendevård År 2006 kom nationella riktlinjer avseende missbruk- och beroendevård och under 2007 ska dessa implementeras. Ansvar för missbruk och beroende ligger både hos socialtjänsten och landstinget och det är viktigt att bygga upp specialiserade insatser för vård och behandling. Man rekommenderar att huvudmännen sammanför resurser i gemensamma verksamheter under en gemensam eller delad ledning som regleras i avtal. Generellt bedöms det att hälso- och sjukvården behandlar för få med nya läkemedel mot alkoholberoende. Bereoendemottagningarna borde ha psykopedagogiska program för behandling både för alkohol och för narkotika. För tungt narkoti- 17

kamissbruk gäller omfattande och långvariga behandlingar och stora behov av läkemedelsassisterande behandling för opiatmissbruk i Norrköping. Självmordsprevention Varje år begår cirka 1500 människor i Sverige självmord, inkluderar både säkra och osäkra, självmord 2. Självmordstalen har sjunkit sedan slutet av 1970-talet. Trots det är självmord fortfarande den vanligaste dödsorsaken för män i åldersgruppen 15-44 år. För kvinnor i samma åldersgrupp är självmord den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörsjukdomar. Antalet självmord i Östergötland har legat mellan 55 och 63, utom år 2005 då det var en nedgång till 38 säkra självmord. Tillgängligheten till vård vid psykisk sjukdom är en förutsättning för självmordsprevention, liksom tidig identifiering/upptäckt av ungdomar och unga vuxna med psykisk ohälsa. Effektiv självmordsprevention kräver brett övergripande samarbete och samverkan mellan lokala aktörer. Anhöriga och närstående ska alltid kontaktas i samband med omhändertagandet av en självmordsnära patient om patienten inte uttryckligen motsätter sig detta. Även i sådana fall bör man ihärdigt försöka motivera denne att godkänna att kontakt tas. De kommande nationella riktlinjerna anger att den bästa behandlingen för självmordnära och deprimerade personer är en kombination av farmakologisk och psykologisk behandling. Om jag inte mår bra psykiskt, eller om någon i min familj blir drabbad, är det viktigt att tänka på att det inte syns utanpå. Det ska vara enkelt att söka hjälp. Om jag snabbt kan komma i kontakt med någon jag känner förtroende för så tror jag att det går fortare att bli bra och att det inte hinner få så stora konsekvenser för mitt liv. Det är viktigt att bli lyssnad på och att den som lyssnar har rätt kompetens. Jag vill bli tagen på allvar! Jag vill att man ser mig som en individ och inte som en diagnos. När jag inte orkar söka hjälp själv, då är det viktigt att min familj och mina vänner får möjlighet att hjälpa till. Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa påverkar hela familjen och man missar andra saker i livet, man kommer efter. Jag önskar också någon typ av konsumentupplysning så man vet vilka behandlingsalternativ det finns. Det skulle också vara bra om att ni i vården hjälpte till att berätta för människor i allmänhet vad det innebär att vara psykiskt sjuk eller anhörig till någon med psykiska besvär och att det kan vara på så många olika sätt. Uppdragsmål Barn och ungdomar med psykosociala riskfaktorer och /eller med olika typer av funktionshinder ska erbjudas förebyggande insatser 2 Enlig den Internationella klassifikationen för dödsorsaker och sjukdomar, ICD 10, är säkra självmord de fall då inget tvivel råder om det var ett självmord eller ej, medan diagnosen osäkra självmord används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, dvs om det var en olycka eller avsiktlig handling. Osäkra fall utgör idag cirka 20 procent av samtliga självmordsfall. 18

Barn och ungdomar med psykiska problem ska så tidigt som möjligt erbjudas behovsanpassade och samordnade insatser för att motverka fortsatt utveckling av ohälsa Äldre med psykisk ohälsa ska garanteras en likvärdig och evidensbaserad vård Utveckla metoder för närståendes delaktighet och rutiner för information, stöd och samarbete med närstående o Särskilt beakta behov hos barn och ungdomar som anhöriga o Särskilt beakta behov hos närstående vid självmord Människor som riskerar att utveckla missbruk/beroende eller med konstaterad missbruk/beroendesjukdom ska så tidigt som möjligt erbjudas vård och samordnade insatser. Människor som kommer i kontakt med vården och bedöms kunna riskera att skada sig själv och/eller ta sitt eget liv ska så tidigt som möjligt identifieras och erbjudas vård. I samverkan med berörda verksamheter: o Införa nationella riktlinjer för beroendevård o Införa nationellt program för suicidprevention I Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om uppdrag år 2005 ingick mål för sjukdomsgruppen Psykisk ohälsa. Dessa mål är fortfarande aktuella. Patienter med nyligen debuterad psykisk sjukdom ska så tidigt som möjligt identifieras och få behandling. Patienter ska, för att motverka fortsatt utveckling av ohälsa och för att minimera lidande, erbjudas behovsanpassad behandling där insatserna är väl samordnade med kommunen. Patienter med psykisk sjukdom och missbruk ska erbjudas anpassade insatser som är samordnade med andra myndigheter Individer som har neuropsykiatriska funktionshinder ska identifieras samt erbjudas en god evidensbaserad behandling och habilitering Behovet av behandling av unga utagerande personer med självskadebeteende ska särskilt uppmärksammas och de ska erbjudas evidensbaserad vård. Individer med både utvecklingsstörning och psykisk störning ska identifieras samt erbjudas samordnad behandling/habilitering. Vårdprocessen inom rättspsykiatrisk vård ska utvecklas i samverkan med andra aktörer. Närstående ska erbjudas att vara delaktiga i hela processen. 19

Hudsjukdomar Vården och behandlingen i samband med hudsjukdom har kraftigt förändrats över tid. Nya behandlingsmetoder har avsevärt förbättrat livskvaliteten för många patienter. Idag kan, i de allra flesta fall, en mycket effektivt symtomlindrig ges och avancerad hudsjukvård bedrivs i öppen vård. De vanligaste hudsjukdomarna är psoriasis, eksem och bensår och i analysen beskrivs även hudtumörer. Inom flera diagnosområden är befolkningens kunskaper och individens möjligheter att ta eget ansvar för sina symtom och sin sjukdom av stor vikt. Detta har möjliggjort bättre prognos för patienter med hudcancer men också bidragit till en ökad livskvalitet för exempelvis psoriasispatienter. Att vården kan ge stöd, motivation och kunskap i samband med egenvård är viktigt. Huvuddelen av patienter med hudsjukdom omhändertas inom primärvård. Av knappt 29 000 individer som sökt läkare med konstaterad hudsjukdom under 2005 har 70 procent besökt läkare inom primärvården. Hudsjukdom kräver sällan akut omhändertagande, men behovet av att snabbt få en bedömning av exempelvis en hudförändring eller försvårade symtom är en förutsättning för god patienttillfredsställelse och en optimal medicinsk säkerhet. Primärvården kan i hög utsträckning erbjuda tid för första bedömning medan tillgängligheten till specialistbedömning under längre tid varit bekymmersam. När jag har behov av att komma i kontakt med vården för att jag besväras av hudproblem eller har en hudsjukdom ska jag snabbt och enkelt kunna komma i kontakt med vården. När jag har en hudsjukdom ska jag garanteras en säker och jämlik vård samt få information och kunskap kring min sjukdom för att på bästa möjliga sätta kunna ta ett eget ansvar för min vård. Uppdragsmål Östgötar med hudproblem och hudsjukdomar ska garanteras en likvärdig och säker vård o Särkskilt beakta problemen kring tillgänglighet I samverkan med berörda verksamheter utveckla vårdprocessen i samband med hudtumörer och bensår och i detta arbete särskilt fokusera patienternas behov av information och kunskap samt behov av uppföljning 20

Sexuellt överförbara sjukdomar, STD Sexually transmitted diseases De sexuellt överförbara infektionerna är en viktig orsak till ohälsa, inte minst bland ungdomar och unga vuxna. Medelåldern för det första samlaget har inte förändrats nämnvärt under den senaste tjugoårsperioden. Antalet sexualpartners i åldersgruppen har dock ökat och fler unga anser idag att det inte är fel att ha samlag utanför fasta förhållanden. De vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna är klamydia, gonorré, syfilis, kondylom och herpes. Sjukdomarna klamydia, gonorré och syfilis klassificeras enligt smittskyddslagen som allmänfarliga och påvisade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet. Patienter med, eller med misstanke om, någon av dessa sjukdomar har rätt till kostnadsfri undersökning och behandling men har också skyldighet att uppge namn på sexualpartners som kan vara smittade, smittspårning/partnerspårning. I Sverige pågår en klamydiaepidemi och smittspridningen förekommer framför allt bland tonåringar och unga vuxna, 15-29 år. Antalet fall i Östergötland har ökat med cirka 80 procent, från 816 fall år 2000 till 1 446 fall år 2005. Därtill finns ett betydande mörkertal. Förekomsten av sjukdomarna syfilis och gonorré är begränsad och förekommer framför allt hos män som har sex med män. Den sexuella ohälsan hos HBT-personer, homo-, bi- och transsexuella personer, är endast studerad för män som har sex med män. Deras sexuella hälsa har försämrats när rädslan för HIV har minskat och det sexuella risktagandet har ökat. Vårdgivarnas attityder och bemötande är avgörande för om en ungdom eller exempelvis en HBT-person överhuvudtaget kommer till vården med sina funderingar och sitt vårdbehov. Genom rätt kunskap kan man själv förhindra att man smittas av sexuellt överförbar sjukdom. Landstinget i Östergötland har i det förebyggande STD-arbetet varit ett föredöme genom det informations-, utbildnings- och fortbildningsuppdrag som Länshälsolaget har tillsammans med och för företrädare i landstinget, skolor och sociala förvaltningar. Tillgängligheten till STD - och ungdomsmottagningarna varierar över länet och behöver delvis förbättras. En förutsättning för likvärdig STD-vård oavsett var patienten handläggs är att det finns länsgemensamma riktlinjer, vilket saknas idag. Behov av provtagning för infektioner, som tidigare inte kunnat diagnostiseras, kommer att medföra ökade kostnader. För närvarande gäller det prover för sjukdomen Mycoplasma genitalium. Ungdomskullarnas storlek kommer att öka betydigt de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för samtliga verksamheter med denna målgrupp. Eventuell framtida vaccination mot kondylom kommer också att medföra kostnadsökningar. När jag har behov av att komma i kontakt med vården för att jag misstänker, eller har en konstaterad sexuellt överförbar sjukdom, ska jag snabbt och enkelt kunna komma i kontakt med vården. Jag ska känna mig trygg med att vården är anpassad efter mina behov, oavsett ålder, sexuell läggning och etnicitet samt att vården är säker och likvärdig över länet. 21

Uppdragsmål Östgötarna ska enkelt kunna komma i kontakt med vården och möta personal och vårdmiljöer som är särskilt anpassade efter deras behov i samband med sexuellt överförbar sjukdom I samverkan med berörda verksamheter utveckla vårdprocesserna för STD o Utveckla metoder så att hela målgruppen nås o Ökad samordning och ett närmare samarbete mellan olika kompetenser o Bättre struktur vid införande av nya behandlingsmöjligheter o Kvalitetssäkring av klamydiaprovsvaren Njursjukdomar Njurarna är livsviktiga organ och några av deras viktigaste uppgifter är att utsöndra de slaggprodukter som bildas i kroppen och att se till att kroppen håller en normal salt- och vattenbalans. Det finns flera tillstånd och sjukdomar som kan leda till njursvikt. När endast 5-10 procent av njurfunktionen återstår överlever man inte utan dialys eller transplantation. Symtomen av njursvikt är olika för olika individer och det finns flera svårighetsgrader eller stadier av njursvikt. Målet för vården av patienter med njursjukdom är att försöka förhindra att njursvikt uppstår och utvecklas till terminal njursvikt. Antalet patienter med pågående dialysbehandling alternativt njurtransplanterade har ökat kontinuerligt sedan behandlingsmöjligheter etablerades på 1960-talet. Patienter i aktiv njursviktsbehandling i allmänhet och dialys i synnerhet har en tydligt ökad mortalitet, fullt jämförbar och ofta sämre än många cancerformer. Patientöverlevnaden har dock förbättrats över tiden. I Östergötland finns cirka 460 patienter med njursvikt, dessutom cirka 180 patienter som är njurtransplanterade. Det finns behov av att i primärvården tidigt kunna identifiera patienter i vissa riskgrupper, detta för att undvika en försämring av njurfunktionen som kan leda till njursvikt. Tidpunkten för dialysstart kan med ett optimalt omhändertagande framflyttas flera år och ibland till och med helt förhindras. I dag finns skillnader inom länet när det gäller omhändertagandet av patienter med njursvikt i tidigt stadium och som ännu inte behövt påbörja behandling med dialys. Njurtransplantation är ofta en överlägsen behandling. Den sedan länge bristande tillgången på organ är en begränsande faktor tillsammans med det faktum att många patienter av olika skäl är olämpliga som mottagare av njurar från avlidna/levande donatorer, främst pga. hög ålder/komplicerande sjukdomar. Njurtransplantationerna för patienter i länet görs på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Donationsverksamheten syftar till att på bästa möjliga sätt tillvarata organ och vävnader från avlidna donatorer för att kunna hjälpa sjuka och skadade människor genom transplantation till ett liv som präglas av bättre livskvalitet och mindre handikapp. Inom verksamheten ligger också ansvaret för att alla som så önskar ska få information och frågor kring donation och transplantation. För att ytterligare förbättra överlevnadssiffrorna för patienter med svår njursjukdom, samt förbättra patienternas livskvalitet, har mer effektiva bloddialysformer introdu- 22

cerats. Den ökade effektiviteten uppnås framför allt genom ökad dialysfrekvens och tid i dialys, men ibland även genom övergång till effektivare dialysmetoder. Om det finns en känd risk för att jag ska drabbas av njursjukdom vill jag att det ska uppmärksammas och förebyggas så tidigt som möjligt. Om jag insjuknar i långvarig njursjukdom ska jag få tillräckliga kunskaper och stöd så att jag efter egen förmåga kan ta ansvar för min behandling. Den behandling som jag erbjuds ska vara säker och av hög kvalitet samt anpassad till mig som individ. Uppdragsmål Östgötar med riskfaktorer ska tidigt kunna identifieras i primärvården Njursjuka patienter ska ges förbättrade möjligheter till mer individanpassad vård och stöd och kunskaper som stärker möjligheterna till egen vård I samverkan med berörda verksamheter utveckla vårdprocesserna inom njursjukvården o Utveckla den predialytiska vården o Information, kunskap och stöd till patienter och närstående 23