KARRIÄRVÄGAR M.M. I FRÅGA OM LÄRARE I SKOLVÄSENDET Promemoria

Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender 2012-12-19 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM KARRIÄRVÄGAR M.M. I FRÅGA OM LÄRARE I SKOLVÄSENDET Promemoria U 2012/4904/S TCO som beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerade remiss. Detta gör vi genom att bifoga Lärarförbundets yttrande, som vi tillstyrker i dess helhet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark German Bender Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3 I:\PRELYTTR\REMISSER\Yttranden 2012\Y Karriärvägar m m i fråga om lärare i skolväsendet.dot/iw/2012-10-11

2 (7) Lärarförbundets yttrande över promemorian Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet(u2012/4904/s) Lärarförbundet har beretts möjlighet att yttra sig över ovan nämnda promemoria. Övergripande synpunkter Syftet med inrättandet av karriärmöjligheter i skolan är att bidra till hög kvalitet på lärarnas undervisning, och därmed öka förutsättningar att nå de nationella målen. Vidare skapar karriärtjänster möjligheter för skickliga lärare att gå vidare utan att lämna yrket samt bidrar till att göra läraryrket mer attraktivt. Akademiska karriärtjänster i skolan, såsom de nya lektorstjänsterna, innebär också en förstärkning av en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärarförbundet välkomnar alltså regeringens initiativ till att skapa karriärvägar för lärare inom skolan och tror att detta är en rätt väg att gå. Inom skolan finns det idag i princip endast två möjligheter till karriär och det är avancemang inom arbetsledning och/eller specialpedagogik. Lärarförbundet har sedan länge arbetat för en förändring av skolans tjänstestruktur där vi gentemot huvudman och regeringen lyft fram betydelsen av forskningsbasering, utveckling och karriärmöjligheter i skolan. Det är nu mycket viktigt att huvudmännen tar sitt ansvar för att intentionerna i reformen blir verklighet och verkligen inrättar karriärtjänster. Inom alla verksamheter måste det vara synligt vilka karriärvägar som finns för att en medarbetare ska kunna utvecklas såväl yrkesmässigt som lönemässigt. Utan sådana möjligheter finns en risk att duktiga lärare lämnar skolverksamheten och gör karriär i någon annan bransch. Så är förhållandet för 37 500 lärare i yrkesverksam ålder. De utgör ca.16 procent av lärarkåren. Lärarförbundet stödjer i stort förslagen i promemorian men är kritisk på följande punkter; Titeln förstelärare upplevs omodern. Förslaget utesluter förskollärares möjlighet att utnämnas till lektorer. Lektorstjänsterna har en för snäv vetenskaplig inriktning. Det föreslagna resurstilldelningssystemet kan bidra till att skapa en stel arbetsmarknad för lärare med inlåsningseffekter. Kopplingen mellan skolans karriärtjänster och universitetets forskningsstruktur är bristfällig i förslaget. Lärarförbundets synpunkter på promemorians huvudsakliga innehåll Skolan ska, som kunskapsorganisation, bygga både på praktiskt utvecklingsarbete och vetenskapligt baserade teorier. I skolan ska det finnas många olika kunskapsområden som alla har tydliga utvecklingsmöjligheter. Olika karriärvägar är en viktig del av detta. Det bör finnas åtminstone en akademisk och en praktisk- pedagogisk karriärmöjlighet liksom en karriär inom ledning och administration. Även andra karriärinriktningar torde vara aktuella. Lärarförbundet anser att promemorians förslag öppnar upp för detta även om lektorstjänsten är för smalt inriktad på ämnet eller specialpedagogik. Naturligtvis ska det finnas lektorstjänster som

3 (7) uppfyller de kriterier som promemorian stipulerar, men det måste vidgas betydligt. När det gäller att bygga karriärvägar får man inte glömma bort att vetenskapen även har en metanivå som på intet sätt får stängas ute från praktiken. De karriärtjänster som tidigare fanns inom skolan - huvudlärare och lektor - var statligt reglerade tjänster som successivt försvann i och med att skolans huvudmannaskap förändrades. Det fanns inget i dåvarande skollag som hindrade skolhuvudmännen att även fortsättningsvis inrätta karriärtjänster, men det fanns heller inga incitament att göra det. Skolan var vid den här tiden mer kopplad till tradition än till vetenskap och beprövad erfarenhet och den akademiska tudelningen mellan högskola och skola var glasklar. Lärosätena stod för ämnesutvecklingen och den pedagogiska forskningen och skolan för kunskapsförmedling paketerat i lämplig metodisk/didaktisk form. Den utbildningsvetenskapliga forskningen under 1980- och 90-talen låg i sin linda och få såg behov av forskarutbildade lärare i skolan. Betydelsen av forskning i skolan ifrågasätts inte idag, inte heller vikten av att den forskningen sker skolnära. Regeringens förslag till karriärtjänster i skolan kan ur denna synvinkel sägas ligga rätt i tiden, men tjänsterna har tyvärr ingen formell koppling till högskolan. Både den föreslagna försteläraren och lektorn måste hålla sig ajour med ämnet/ämnesutvecklingen och/eller skolforskningen generellt. Forskarutbildade lärare måste om de ska fortsätta att forska ingå i en kreativ massa för att utvecklas. Det är omöjligt om inte dörrarna till högskolan är öppna. Högskolan har i och för sig ett tredje uppdrag, att samverka med det omgivande samhället, men Lärarförbundet anser att promemorian borde ha varit mycket tydligare här och föreslagit hur en samverkan skulle ha sett ut även ifrån lärosätenas utgångspunkt. Den absoluta majoriteten av pedagogisk och/eller ämnesforskning bedrivs på universiteten och väldigt få kommuner eller andra huvudmän har upparbetade kanaler till dessa institutioner. Även de forskningsmedel som är avsatta genom lärosätenas fasta forskningsresurser eller via Vetenskapsrådet är svåra att komma åt om man inte är knuten till ett lärosäte. Lärarförbundet anser att ett sätt att knyta ihop den skolnära forskningen och lärosätenas kunskapsmassa och forskningsadministration kan vara, förutsatt att pensionsfrågan löses, att inrätta s.k. delade tjänster. Det vill säga att en forskarutbildad lärare delar sin tjänst genom att arbeta 50 procent på lärosätet och 50 procent på skolan. På detta sätt skulle en sund korsbefruktning mellan teori och praktik uppstå. Även den påtagliga risken för vetenskaplig isolering för lektorerna ute på skolorna skulle kunna undanröjas med sådana tjänstekonstruktioner. Det förutsätter dock att vardagsvillkoren för sådana tjänster är rimliga och att de forskarutbildade lärarnas kompetens tillvaratas på ett bra sätt i skolans verksamhet. Lärarförbundet menar att man inte kan bygga upp en akademi vid sidan av den traditionella akademin och man kan inte heller förvänta sig att forskarutbildade lärare stannar i en organisationsstruktur som inte har inbyggda möjligheter till vidare forskning. Därför måste regeringen se till att karriärtjänster inom skolan också blir en angelägenhet för universiteten och högskolorna. Naturligtvis är det viktigt att fokusera på ämnet eller det specialpedagogiska fältet, men Lärarförbundet anser att hela karriärreformen skulle tjäna på att öppnas upp än mer. Lärare som disputerat inom utbildningsvetenskap, pedagogik, pedagogiskt arbete eller

4 (7) allmändidaktik, alltså vetenskapliga ämnen som ligger mycket nära skolans kärnområde, kommer inte ifråga för en lektorstjänst med förslaget. Det finns ingen som helst anledning att begränsa den behörighetsgivande examen för att inneha en lektorstjänst såsom promemorian föreslår. En konsekvens blir bland annat att många av de lärare som är antagna och går i forskarskolor i dag eller de lärare som är s.k. kommundoktorander inte har möjlighet att söka tjänsterna efter disputationen. Inte ens många av de lärare som idag har lektorstjänster i skolan passar in i det föreslagna systemet. Det gäller inte minst lärare mot de yngre åldrarna i grundskolan som gått vidare till forskarutbildning. Bland dessa är det vanligt att man har tagit en licentiatexamen eller avlagt en doktorsexamen med en sådan inriktning. Att utesluta ämnen vars vetenskapliga forskningsfokus är lärande om lärandet det vill säga lärarnas vetenskapliga kärna, riskerar att undergräva den utbildningsvetenskapliga forskningens ställning såväl i akademin som i praktiken. Lärarförbundet ifrågasätter starkt denna insnävning då det i dagsläget inte ens finns tillräckligt med disputerade lärare så att behovet inom lärarutbildningen täcks. Förstelärare Titeln förstelärare uppfattas som omodern och man ställer sig genast frågan om de andra lärarna i kollegiet i så fall är andre eller tredje lärare? Titlar som utvecklingslärare, karriärlärare, expertlärare eller särskild kvalificerad lärare ger en bättre bild av tjänsteinnehållet och passar betydligt bättre i en modernare språkdräkt. Kvalifikationskraven för tjänsten som förstelärare är rimliga anser Lärarförbundet och tjänsten kan vara en naturlig del i en praktisk- pedagogisk karriärstege. Utredningen betonar att förstelärartjänstens främsta uppgift är att undervisa. Samtidigt föreslås ytterligare sju områden som kan ingå i tjänsten som, vart och ett skulle kunna utgöra ett eget tjänsteunderlag. Utredningen gör heller inga beskrivningar över hur en förstelärare kan fortsätta att avancera i yrket. Det finns en viss risk för en inlåsningseffekt eftersom utredningen inte beskriver något utrymme för egen forskning eller utvecklingsarbete i den här tjänsten. Inom universiteten och högskolorna har man byggt in en sådan inlåsning mellan adjunktstjänster och lektorstjänster. En adjunkt inom högskolan har få eller inga möjligheter att inom tjänstens ram avancera till lektor eftersom det inte finns tillräckligt med kompetensutvecklingstid avsatt för detta. Utredningen Karriär för kvalitet U 2006:08 belyser detta förhållande och menar att arbetsgivaren måste sörja för en vidare kompetensutveckling i samband med att anställningen ingås. Det vore olyckligt att bygga in ett stelbent karriärsystem likande det i högskolan nu när man har möjlighet att tänka nytt. Lektor Att införa titulaturen lektor kommer att innebära en betoning av skolämnets nära koppling till vetenskapen. Lektorstjänsterna blir en viktig drivkraft för skol- och ämnesutveckling och kommer på sikt att bidra till att göra svensk utbildningsvetenskaplig forskning framträdande. Kvalifikationskraven för tjänsten är rimliga bortsett från kravet om lägst licentiatexamen. Förutom de organisatoriska hindren att bedriva egen forskning hindrar även den akademiska graden sådana arbetsuppgifter. För att skolan på allvar ska kunna bidra till forskning och skolutveckling bör intentionen i reformen vara att huvudmännen ska ha en strävan efter att lektorstjänsterna tillsätts med disputerade lärare. Om man vidhåller licentiatexamen som en

5 (7) lägsta akademiska grad för att inneha tjänsten lektor inom skolan är det ännu viktigare att staten hjälper till och öppnar upp kommunikationsvägarna och tjänstestrukturerna mellan skolan och lärarsätena så att personer med denna lägre akademiska grad kan förkovra sig till doktor. I likhet med försteläraren ställer Lärarförbundet frågan vad nästa steg i karriären kan vara för en lektor. Professor är en titel som inte kan bli aktuell eftersom skolhuvudmännen i dagsläget inte har rätt till sådan utnämning. Att inrätta lektorstjänster som är delade mellan skolan och universitetet kan vara ett sätt att säkra en fortsatt karriärutveckling för lektorer inom skolas område. Lärarförbundet kan aldrig acceptera de konsekvenser reformförslaget innebär för förskollärare. Utredningen menar att skollagens nuvarande skrivningar om utnämning av lektor ska upphöra i samband med att karriärreformen genomförs den 1 juli 2013. Eftersom förskolan inte ingår i karriärreformen kommer förskollärares möjlighet att utnämnas till lektorer att upphöra helt och hållet. Regeringen delade in legitimationsreformen i två olika legitimationer, en lärarlegitimation och en förskollärarlegitimation. Det finns inget som motiverar att legitimerade förskollärare inte skulle ha liknade möjligheter till karriär som grundskolans lärare nu föreslås få. Inom förskolekollektivet finns det många disputerade förskollärare och den svenska förskolans utveckling skulle ytterligare stärkas med inrättande av karriärtjänster. Att Skolverkets möjlighet att utnämna lektorer upphör för grund- och gymnasieskolan är helt naturligt eftersom ett annat system avlöser det nuvarande. Men att samtidigt ta bort möjligheten för 60 000 förskollärare utan någon som helst ersättningssystem finns föreslaget är helt oacceptabelt. Lärarförbundet menar att lektorsutnämning av legitimerade förskollärare kan vara kvar på Skolverket i avvaktan på annan ordning. Utredningens förslag på den här punkten gagnar absolut inte den svenska skolans utveckling. Utnämning av förstelärare och lektor Lärarförbundet anser att utredningen gör en helt riktig bedömning att det är arbetsgivaren som avgör vilka som uppfyller kvalifikationskraven för förstelärare och lektor. Lärarförbundet anser att arbetsgivaren måste utlysa karriärvägarna förstelärare och lektor som tjänster. Detta för att undanröja godtycke i tillsättningsförfarandet. Lärarförbundet anser dock att staten borde reglera tillsättningsförfarandet något mer än den föreslagna upplysningsbestämmelsen i skollagen. I de gruppintervjuer som utredningen företog framkom förslag om att arbetsgivare skulle inrätta en nämnd för tillsättningen. Lärarförbundet tycker det var synd att inte utredningen tog fasta på detta förslag och/eller föreslog ett någon form av sakkunniggranskning inför tjänstetillsättningen. En metod som finns reglerad i högskoleförordningen och som universiteten har en stor erfarenhet av. Rektor är sannolikt den som är bäst lämpad att bedöma en lärares prestationer men knappast bäst lämpad att bedöma en lärares vetenskapliga alster och/eller kompetens. En särskild kompletterande pedagogisk utbildning Lärarförbundet välkomnar förslaget till undantag när det gäller introduktionsperiod för att en lärare ska få legitimation när det gäller lärare som har en examen på forskarnivå och som varit verksamma som lärare på ett universitet eller högskola Det är också viktigt att disputerade

6 (7) lärare enkelt kan komplettera sin tidigare utbildning för att erhålla en lärarexamen. Lärarförbundet är dock kritiskt till att den föreslagna kompletterande pedagogiska utbildningen inte innehåller någon verksamhetsförlagd utbildning. Ekonomiska incitament Utredningens förslag om fördelning av statsbidraget är baserat på den rambudget som regeringen anvisat utredningen. Vid en fast budgetram inskränks utredningen till att lämna förslag till fördelning av pengarna. Regeringen har aviserat en kostnadstrappa för reformen och det avsätts 187 miljoner kronor år 2013, 468 miljoner kronor år 2014 och 749 miljoner kronor år 2015. Från 2016 och framåt avsätts 880 miljoner kronor årligen för karriärtjänster i skolan. Utredaren föreslår vidare att statsbidrag ska utgå med 85 000 kronor per år (inkl. sociala avgifter) för förstelärare och 170 000 kronor för lektorer. Det innebär en löneökning på i genomsnitt 5 000 respektive 10 000 kronor i månaden. Antalet grundskolor och gymnasieskolor som omfattas av förslaget är 5964 stycken och den aviserade budgeten år 2016 och framåt räcker till ca 10 000 förstelärare eller ca 5 000 lektorer, alltså inte fullt två förstelärare eller en lektor per skola. Utredningen lämnar inga förslag på hur fördelningen ska gå till eller hur nya karriärtjänster ska kunna skapas efter det att takbeloppet på 880 miljoner per år är intecknat? Här krävs flera klargörande. Lärarförbundet förutsätter att den aviserade statsbidragsförordningen kommer att bringa ordning i de frågetecken som promemorian lämnar obesvarade och menar att dess utformning spelar stor roll för hur karriärtjänsterna kommer att fungera i praktiken. Lärarförbundet vill understryka vikten av ett system som gör det enkelt och självklart för huvudmännen att inrätta karriärtjänsterna. Lärarförbundet tycker att regeringens initiativ med karriärtjänster och det ekonomiska lönetillskottet är en tydlig riktningsvisare mot en ökad professionalisering av läraryrket. Trots detta måste man reflektera över om systemet kan bädda för en stel och oflexibel arbetsmarknad för lärare, då det inte framgår hur karriärreformen kommer att påverka den arbetsmarknadsmässiga rörligheten för lärarkollektivet. Det finns vidare inga beräkningar eller analyser om hur utredningen har tänkt sig att statsbidraget för karriärtjänster ska värdesäkras. Om inte statsbidraget räknas upp med den lönekostnadsökning som lärarkollektivet kommer att få framöver, urholkas statsbidragets värde successivt. Även dessa frågor bör få svar i den kommande statsbidragsförordningen. Avslutning Lärarförbundet är mycket positivt inställd till att karriärtjänster inom skolan inrättas. Det kommer att betyda oerhört mycket för lärarkårens professionella utveckling, men också vara värdefullt när det gäller lärares löneökning och en ökad lönespännvidd. Den forskningsbaserade undervisningen och de pedagogiska utvecklingsmöjligheterna kommer med denna reform att öka och därmed också skolans måluppfyllelse. Lärarförbundet vill dock att regeringen gör en noggrann genomgång av de oklarheter som finns i utredningen så att systemet med karriärtjänster verkligen får det utfall som det är tänkt att få.

7 (7) Det är därför mycket angeläget att regeringen följer upp och utvärderar reformen såsom promemorian anger. Regeringen bör också säkra en stark koppling mellan skolans praktik och den skolnära forskningen i denna reform och kombinera med långsiktiga ökningar av de forskningsmedel som är riktade till den skolnära forskningen. Lärarförbundet är övertygat om att karriärvägar för lärare är en viktig pusselbit för att skolan ska nå en högre måluppfyllelse. LÄRARFÖRBUNDET Eva-Lis Sirén Förbundsordförande Jan Gladh Ombudsman