Hållbart byggande. Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn. Gäller från

Relevanta dokument
På väg mot ett hållbart Solna

RIKTLINJER HÅLLBART BYGGANDE

På väg mot ett hållbart Solna. Stadens miljöpolicy och exploatörernas medverkan vid planering och byggande

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen

Tekniska anvisningar Energi

Handlingsplan Miljöarbete

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

Hållbara transporter i kommunsektorn. Stockholm Lördagen den 27 november 2010

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

Ramverk för Gröna obligationer

Miljöanpassat byggande

Gröna exempel från Växjö kommun


Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Riktlinje Energi och miljö

Energirapport med smarta tips

Parkeringsnorm för Järfälla kommun - Riktlinjer för parkeringsbehov vid exploatering och ombyggnad

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON

Uppvärmning av flerbostadshus

Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Byggherredialog i Fullriggaren

Samrådshandling Enligt PBL (1997:10) Dnr Btn 2011/ :S. Detaljplan för Småhus vid Mjärden

Miljöprofilerat byggande för Stockholm. Allan Leveau, Nybyggnadschef Telefon

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Miljöanpassat byggande i Danderyds kommun

Energistrategier. Vision 2040

Lönsam energieffektivisering 2015

Flerbostadshus certifierade enligt Svanen. Energi: Bättre en minienergi-standard

Energieffektivisera föreningslokalen

Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Policy för dagvattenhanteringen i Lidingö stad

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Sicklaön 51:9. Skurusundsvägen 11/ Nacka. Besiktigad av (certnr): Tony Österman (5376)

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

Energirapport med smarta tips

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen

BREEAM communities vs MKB Betraktelser och framtidsspaningar Åsa Norman

PRELIMINÄR BEHOVSBEDÖMNING

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

Energirapport med smarta tips

Energideklaration. Smultronvägen Åby. Datum: Utförd av:

Kv Repslagaren: Parkeringsutredning

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Miljöcertifiering av byggnader

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport med smarta tips

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Energieffektivisering och Solceller. Katarina Westerbjörk och Mikaela Tarnawski

RIKTLINJER. Datum Ludvika kommuns flexibla parkeringsnorm. Dokumenttyp Riktlinjer Publicering

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Dagvattenutredning Skomakartorp södra

LEED certifiering av fastigheter

FÖRSLAG: STRUKTUR FÖR ÅRLIG STATUSGENOMGÅNG

Låt grupperna intervjua den/de ansvariga för de olika delarna för att få hjälp att svara på frågorna.

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Säbytown. Skala:1:500

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

RAPPORT ENERGIDEKLARATION. Datum: Varpargatan 2C, Brämhult. Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443)

PM ENERGIANVÄNDNING/FÖRSÖRJNING OCH INFRASTRUKTUR

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

Dagvattenutredning Sparven 6

Miljöfokus i Värtahamnen

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Regionala energieffektiviseringsmål och ett förändrat klimat Kalmar län

PM ANGÅENDE ÖSTERSUNDS KOMMUNS FÖRSÄLJNING AV MARK

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Nu bjuder vi in till en markanvisning för fastigheten Kolbäcks-Vallby 1:89 (också benämnd som Myran) i centrala Kolbäck.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

ENERGISNÅLA GÖTENEHUS MODERN TEKNIK FÖR LÄGRE ENERGIKOSTNAD OCH MINSKAD MILJÖPÅVERKAN

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Transkript:

Hållbart byggande Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamn Gäller från 2013-01-01

Hållbart byggande Regler och riktlinjer för byggande i Nynäshamns kommun Nynäshamns kommun har i olika styr-, policy- och plandokument beslutat om regler och riktlinjer för ett hållbart byggande i kommunen. I det här dokumentet har vi samlat och tydliggjort dessa. Denna upplaga är uppdaterad med relevanta lokalpolitiska beslut under 2012 och gäller från 2013-01-01. Riktlinjerna gäller för alla som vill bygga i Nynäshamn. De ska även utgöra underlag när kommunen säljer mark och tecknar avtal med byggentreprenörer samt vid detaljplanering och bygglov. Vid bygglov är dock kraven i detta dokument endast rekommendationer då det är plan- och bygglagen som styr. Reglerna och riktlinjerna är uppdelade i fyra delar, den första delen gäller vid all planering medan de följande tre delarna innehåller tilläggsregler för de som planerar att bygga bostäder, kommersiella lokaler eller industrier. I dokumentet återfinns krav och rekommendationer. en är politiska beslut. Styr-, policy- och plandokument finns att läsa på www.nynashamn.se/byggande. Hållbart och energieffektivt byggande 40 % av den totala energianvändningen i Sverige går till uppvärmning av byggnader. För att minska denna miljöpåverkan är det därför angeläget att övergå till förnybar energi i byggnader. Under en byggnads livslängd är energianvändningen det som har störst klimatpåverkan. Även byggprocessen är energikrävande. Energieffektiva byggnader är en bra investering som skapar långsiktig hållbarhet. Genom att ställa krav på energieffektivitet på nya byggnader minskas klimatpåverkan och energikostnader, något som allt fler konsumenter uppmärksammar och efterfrågar.

Vid all planering och projektering Miljöklassning All byggnation som upphandlas av kommunen ska följa Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Byggnaden/byggnaderna ska uppfylla kriterierna för miljöklassningssystemet 2 Miljöbyggnad - nivå guld eller motsvarande kriterier i något annat vedertaget miljöklassningssystem. Vid planering av bostadsområden bör ett övergripande miljöklassningssystem användas såsom BREEAM communi ties eller motsvarande. Vid planering och byggande av infrastrukturprojekt bör ett processtyrt miljöstyrningssystem användas såsom CEEQUAL eller motsvarande. Energihushållning Energianvändningen ska vara minst 50 % lägre än BBR. Byggnaderna ska anslutas till fjärrvärme där det finns tillgängligt, om inte ett mer energisnålt och miljövänligt alternativ kan presenteras. Åtgärder för att underlätta energisnålt boende Byggnaderna isoleras och tätas väl. Provtryckning görs. Individuell mätning av tappvarmvatten och hushållsel. Snålspolande munstycken för dusch och vattenkranar. Centralavstängning för valda delar av hushållselen kan med fördel installeras. Energisnåla vitvaror av bästa tillgängliga energiklass. Energisnåla belysningar. Rörelsedetektorer, tidsstyrning och/eller dagsljusreläer för den allmänna belysningen. Mätare för fastighetens totala användning fjärrvärme och fjärrkyla. Effektiva styrsystem för byggnadernas användning av fjärrvärme och ventilation. Inställningen av värme och ventilation finjusteras. Åtgärder bör utföras som underlättar för brukarna att spara energi och leva energisnålt. Byggnadens takyta och/eller fasad bör användas för att ta tillvara solenergi. Vid alla ny- och ombyggnadsprojekt ska det redovisas hur möjligheten att använda solenergi har beaktas. Materialval och materialhushållning Alla material som används bör uppfylla byggvarubedömningen, BASTA-kriterierna eller likvärdigt. Byggvarubedömningen bör uppfyllas i första hand, då den spänner över produkternas totala miljöpåverkan. Närproducerat material bör prioriteras. Materialspill bör minimeras. Sunda inomhusmiljöer Ett fuktskyddsprogram bör upprättas och följas och en fuktskyddsansvarig utses tidigt i projektet. Byggnaderna bör utformas så att minst ljudklass B för inomhusmiljön klaras.

Kretsloppsanpassad avfallshantering Utsortering av matavfall ska förberedas och genomföras i all exploatering. Nya bostadsområden ska förberedas för utsortering av minst tre avfallsslag. Avfallsutrymmen ska utformas lättillgängligt inom eller intill fastigheten. Transportväg och vändplatser ska dimensioneras för renhållningsfordon. Den enskilda bostaden (exempelvis kökets skåpinredning) bör förberedas för utsortering av minst tre avfallsslag. Dagvattenhantering och grundvatten Dagvatten ska hanteras enligt Nynäshamns kommuns dagvattenpolicy. Dagvatten ska i första hand hanteras lokalt och helst infiltreras i marken på platsen där nederbörden faller. Om detta inte är möjligt ska vattnet samlas upp så att flödet ut jämnas och fördröjs. Förorenat dagvatten ska renas innan det rinner vidare till recipient eller infiltreras. Så kallade gröna tak bör anläggas om möjlighet finns. Klimatanpassning Trafik Riktlinjer och norm för cykelparkeringar enligt Nynäshamns kommuns gång- och cykelplan ska följas. på tillgänglighet enligt Plan- och bygglagen, Boverkets författningssamling och Nynäshamns kommuns tillgänglighetsplan för utemiljön ska följas. en gäller bland annat gångvägar, ramper, belysning, övergångsställen, lekplatser samt handikapparkering. Möjlighet att sänka parkeringsnormen vid införande av bilpool För att minska parkeringsytorna, stimulera hållbart resande och mer kostnadseffektiva färdsätt är Nynäshamns kommun positiv till bilpooler. I lägen med god kollektivtrafik finns möjligheten att sänka byggnormen för bostäder med 40 % om bilpool införs (från 12 platser per 1 000 m2 BTA till 7 (6+1) platser per 1 000 m2 BTA). För fullständiga villkor och förutsättningar se Trafikplan för Nynäshamns kommun: http://www.nynashamn.se/ Bygga--bo/Trafik-och-vagar.html Exploatering ska följa riktlinjer för klimatanpassning där lägsta tillåtna grundläggningsnivå (för hus gäller grundsulan) är 2,5 meter över normalvattennivån för samhällsviktig verksamhet och 2 meter över normalvattennivån för övrig bostadsbebyggelse. Checklista för utformning av cykelparkering 40-60 cm per cykel (5 cyklar/2 meter) Möjlighet att låsa fast ramen Väderskydd Belysning

Vid planering av bostäder Antalet cykelparkeringsplatser ska vara minst 2 stycken per bostad. Nya bostadsområden ska vara belägna inom 300 meter till grön- eller parkområde samt inom 900 meter till kollektivtrafik. Andelen grönyta på gårdar bör vara minst 30 % av den totala gårdsytan. Grönytan för underbyggda gårdar bör ha minst 0,8 m jorddjup, för att buskar och mindre träd ska kunna växa där. Miljöbilpool bör införas i de bostadsområden där läget gör det lämpligt. Vid planering av kommersiella lokaler Kontor: Antalet cykelparkeringsplatser ska vara minst 30 platser/1000 m² BTA. Handel: Antalet cykelparkeringsplatser ska vara minst 20 platser/1000 m² BTA. Kontor: Minst 20 % av gårdsytan bör vara grönyta och ha ett jorddjup av minst 0,25 m. Miljöbilpool bör införas. Verksamheter från vilka livsmedelsavfall genereras bör ansluta sig till hämtning av biologiskt avfall. Vid planering av industrier Vid planering och byggande av infrastrukturprojekt bör ett processstyrt miljöstyrningssystem användas såsom CEEQAL eller motsvarande. Antalet cykelparkeringsplatser bör vara minst 20 platser/1000 m² BTA. Minst 20 % av fastigheten bör vara grönyta och ha ett jorddjup av minst 0,25 m. Miljöbilpool bör införas. Möjligheten att samordna varutransporter bör utredas. Läs mer om hållbart byggande Riktlinjer och länkar: www.nynashamn.se/byggande Certifieringssystem: www.sgbc.se/certifieringssystem Passivhus: www.passivhuscentrum.se Forum för energieffektiva byggnader: www.energieffektivabyggnader.se

www.nynashamn.se/byggande