Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg 010 4700637 BESLUT 2014 06 26 Reg. Nr. 411 01654 14 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010 470 03 00 Org nr 202100 6487 www.uhr.se Ansökan om tillstånd för annan platsfördelning och alternativt urval för utbildning som leder till ämneslärarexamen Ärendet Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har ansökt om att få använda ett alternativt urval till samtliga platser på utbildning som leder till ämneslärarexamen (lärosätets Dnr 14/41). Ansökningarna gäller tillträde till ämneslärarprogrammet i musik och fördjupning i musik inriktning för gymnasieskolan; fördjupning musik med profil instrument/sång och ensemble (KMH 72100), fördjupning musik profil kör (KMH 72200), fördjupning musik med profil musikteori (KMH 72300) samt fördjupning musik med profil musik och medieproduktion (KMH 72400). Ansökan avser antagningen som gäller studier från och med höstterminen 2014 till och med vårterminen 2019. Lärosätet önskar tillsätta samtliga platser via alternativt urval. Kungliga Musikhögskolan har haft tillstånd att sedan höstterminen 2011 använda ett alternativt urval till samtliga platser på utbildningen. Vidare har högskolan ett tillsvidaretillstånd att som särskilt behörighetsvillkor kräva godkänt resultat från musikhögskolornas gemensamma prov, s.k. G prov, och lokala färdighetsprov, s.k. LSprov för respektive fördjupningsprofil. Kungliga Musikhögskolans ansökan består av ansökan med tre bilagor som innefattar utbildningsplan, provbeskrivning och riktlinjer för antagningsprov. Lärosätet har kompletterat ansökan med en anvisning för bedömning av antagningsprov. Sida 1 (6)
Lärosätets motivering Kungliga Musikhögskolan anför att skälen för alternativt urval till utbildning som leder till ämnesexamen är oförändrade sedan Högskoleverket först beviljade Kungliga Musikhögskolan tillstånd. Betyg och högskoleprov kan inte användas i urvalet. Det är nödvändigt att de sökande genomför konstnärliga färdighetsprov i musik för att högskolan ska kunna säkerställa att de bäst lämpade antas i urvalet. Antagningsproven har varit ändamålsenliga i och med att de studenter som antagits har haft högre konstnärlig kompetens inom musikområdet jämfört med övriga sökande. De registrerade studenternas prestationsgrad har varit hög, motsvarande omkring 90 %, och endast enstaka avbrott har skett. Lärosätets beskrivning Det alternativa urvalet sker på grundval av de lokala färdighetsproven, så kallade LSprov, för respektive fördjupingsprofil. Kungliga Musikhögskolan använder färdighetsprov, så kallade antagningsprov, för bedömning av de sökandes konstnärliga färdigheter i musik som grund för behörighetsprövning eller urval i samband med antagning till så gott som samtliga utbildningar som lärosätet ordnar på grundnivå eller avancerad nivå. Med stöd av en ny antagningsordning, som enligt lärosätet ska stärka rättssäkerheten för de sökande, har rektor fastställt riktlinjer för antagningsprov med allmänna regler avseende kraven för och förfarande vid antagningsprov. Riktlinjerna kompletterar provbeskrivningen. Kungliga Musikhögskolan meddelar de sökande om det alternativa urval som tillämpas genom att texten i provbeskrivningen publiceras i anmälningsinformationen på högskolans hemsida, tillsammans med gällande utbildningsplaner och kursplaner. I provbeskrivningen framgår hur urvalet går till, vad det alternativa urvalet avser att mäta och hur bedömningen görs. Provbeskrivning Provbeskrivningen anger vilka moment den sökande ska genomföra på provet, provets längd, vad som bedöms, krav för behörighet (godkänt prov) samt urvalskriterier. Exempelvis består provmomenten för ämneslärarutbildning fördjupning musik med profil instrument/sång och ensemble av två moment. Det första momentet innebär att den sökande ska välja och förbereda tre låtar/stycken varav ett sedan ska framföras (vilket beslutas i samråd med juryn). Det andra momentet består av a prima vista där den sökande ska spela eller sjunga ett musikstycke direkt från notbladet. Den sökande får musikstycket från juryn och kan innehålla såväl noter som ackordanalys. Vidare framgår grunderna för bedömning. Som exempel är beskrivningen för bedömning för fördjupning musik profil kör följande: Juryn kommer i moment 1 (Dirigering) och moment 2 (Instudering) att bedöma den sökandes förmåga att instruera, musicera samt kommunicera med kören. I moment 3 (A prima vista) kommer juryn bedöma den sökandes förmåga att oförberedd, på piano, kunna läsa och gestalta ett körstycke. I provbeskrivningen beskrivs också kraven för behörighet. Eftersom ansökan inte gäller behörighet redogörs dock inte för detta i Universitets och högskolerådets beslut. Sida 2 (6)
Slutligen redovisas urvalskriterierna. Till de utbildningar där urval tillämpas rangordnas samtliga behöriga av juryn. Som grund för rangordningen/urvalet för fördjupning musik med profil musikteori bedömer juryn följande aspekter hos de sökande: Teknisk kompetens Konstnärlig gestaltningsförmåga Förmåga till personligt uttryck Generella kriterier för samlad bedömning av LS provets aspekter är i fallande ordning: framstående prestation som klart utmärker sig, och som visar stor grad av självständighet mycket god prestation som ligger över genomsnittet, och som visar viss självständighet genomsnittlig prestation, som är tillfredställande på de flesta områden prestation under genomsnittet, med en del väsentliga men påverkbara brister. Kungliga Musikhögskolan anger att juryn, som stöd för rangordningen, använder sig av en poängskala, där totalsumman divideras med antalet ledamöter, varvid en genomsnittspoäng erhålls. Utifrån de erhållna genomsnittspoängen görs en rangordningslista som utgör underlaget för urval. Riktlinjer Riktlinjerna (se bilaga) beskriver hur antagningsprovet inrättas, fastställs och hur provskrivningarna publiceras. Vidare beskrivs samordning, planering och genomförande av antagningsprovet samt jurygruppernas sammansättning och arbete. Slutligen beskrivs beslut och tillkännagivande av resultat. Bedömning Kungliga Musikhögskolan har, efter förfrågan av Universitets och högskolerådet, kompletterat sin ansökan med en beskrivning av hur bedömningen av de sökandes prestationer görs. Lärosätet anför att vid den sakkunniga bedömningen av den sökandes prestationer gör jurygruppen en samlad bedömning som dokumenteras i ett juryprotokoll. Bedömningen görs i två steg. Först tar de sakkunniga ställning till om den sökande har den kompetens som krävs för särskild behörighet. Därefter bedöms för urvalet den sökandes prestationer i relation till de övriga sökande vid provtillfället. Lärosätet redovisar i en bedömningsmatris de aspekter och kriterier som redogjorts för i provbeskrivningen. Lärosätet lyfter också att provets utformning och jurygruppens sakkunniga bedömning av de sökandes prestationer kalibreras och kvalitetssäkras genom så kallad peerreview. Den kollegiala granskningen sker inom lärosätet av anställda konstnärliga högskolelektorer och professorer som är provledare vid berörda institutioner, under överinseende av utbildnings och forskningsnämndens övergripande kvalitetsarbete. På nationell nivå sker kvalitetssäkrande samarbete med övriga musikinstitutioner vid universiteten med ämneslärarutbildningar i musik. På europeisk nivå sker kvalitetssäkring och gemensamt utvecklingsarbete med stöd av det ramverk som skapats av de europeiska musikhögskolorna i och med det tematiska Erasmusnätverket för musik, Polifonia. Sida 3 (6)
Universitets och högskolerådets bedömning Utgångspunkter för bedömningen Om det finns särskilda skäl får Universitets och högskolerådet, enligt 7 kap. 15 högskoleförordningen (1993:100), medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12. Av 7 kap. 23 framgår att en högskola får, i den utsträckning som anges i 13, bestämma urvalsgrunder som består av andra särskilda prov än högskoleprovet; kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen; och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Vid Universitets och högskolerådets bedömning läggs stor vikt vid rättssäkerheten för de sökande. Höga krav ställs på lärosätets beskrivning av vilka egenskaper och/eller kompetenser urvalsinstrumentet avser att mäta, vilka bedömningskriterier och vilken skala som används för bedömningen samt hur bedömningen av de sökandes prestationer görs. Urvalet ska syfta till att de mest lämpade ska antas. Urvalet bör göras på ett sådant sätt att godtyckliga bedömningar minimeras. Bedömning av ansökan Baserat på Kungliga Musikhögskolans ansökan och inlämnade komplettering har Universitets och högskolerådet gjort följande bedömning. Kungliga Musikhögskolan har i sin ansökan visat att det finns särskilda skäl för att inte använda betyg och högskoleprovsresultat för urval till utbildning som leder till ämneslärarexamen. Dessa särskilda skäl utgår ifrån att betyg och högskoleprov inte speglar de förmågor som är viktiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Universitets och högskolerådet gör bedömningen att de urvalsinstrument som Kungliga musikhögskolan vill använda i stället konstnärliga färdighetsprov utgör en mer lämplig grund för urval. Enligt Universitets och högskolerådets bedömning, baserad på ansökan och inlämnad komplettering, har inte Kungliga Musikhögskolan på ett tillfredsställande sätt redovisat för de kunskaps och bedömningskriterier som används vid det alternativa urvalet. Lärosätet har således inte kunnat visa att urvalsprocessen sker på ett rättssäkert sätt för de sökande. Universitets och högskolerådets uppfattning är att om en förmåga eller färdighet kan prövas ska i normalfallet också kunskaps och bedömningskriterier kunna redovisas. Myndigheten är medveten om att vissa områden är svårare att beskriva och konkretisera än andra. Vår erfarenhet är dock att det för en utbildning på högskolenivå finns en god teoretisk ram, också för konstnärliga utbildningar. Lärarna, som ofta är bedömare i urvalsprocessen samt med i framtagandet av färdighetsproven, är insatta i teorin kring sitt ämne och kan formulera och konkretisera de olika färdigheter och förmågor som bedöms. Tydliga kriterier skapar förutsättningar för mer likvärdiga bedömningar. Vidare är det i Kungliga Musikhögskolans ansökan inte helt begripligt hur rangordningen sker när den sökandes prestationer bedöms i relation till de övriga sökande vid provtillfället. Slutpoängen 10 12 leder till det bästa resultatet på Sida 4 (6)
färdighetsprovet i sin helhet med bedömningen: framstående prestation som klart utmärker sig, och som visar stor grad av självständighet. Vid samtal med lärosätet beskrivs skalan som relativ, det vill säga att den poäng en sökande får beror på de andra sökandes prestationer. Det innebär att en sökande som presterar samma resultat vid olika antagningsomgångar kan få olika poäng beroende på konkurrensen. Det anser Universitets och högskolerådet inte är acceptabelt ur rättsäkerhetssynpunkt. Målsättningen bör vara att samma prestation resulterar i samma bedömning oavsett konkurrens. Med tre bedömningsaspekter och fyra som maxpoäng för vardera aspekten blir enligt lärosätets matris tolv poäng den totala maxpoängen vid färdighetsprovet. Universitets och högskolerådet kan förstå att det kan leda till svårigheter att rangordna de sökande, om de är många, när poängskalan inte är särskilt diversifierad. Myndighetens utgångspunkt är att ett lärosäte så precist som möjligt ska kunna redovisa hur de sökande bedöms och på vilket sätt det avgörs att en sökandes prestation är bättre än en annans. Används en skala för att rangordna de sökande ska de olika nivåerna i skalan visa på reella skillnader i prestation. En relativ skala riskerar att bli rättsosäker. En mer diversifierad skala med tydliga skillnader i krav för olika kunskapsnivåer skulle kunna ge bättre förutsättningar för en rättssäker antagning och bör i sig kunna leda till en rangordning. Universitets och högskolerådet kan i tillståndsgivningen fatta beslut om avslag i de fall ett tillfredställande underlag inte är myndigheten tillhanda så att beslut kan fattas innan antagningen öppnar. Eftersom Kungliga Musikhögskolan tidigare har haft tillstånd att tillämpa alternativt urval till den utbildning som beslutet rör anser dock myndigheten att det är rimligt att lärosätet får ett års förlängt tillstånd, baserat på det beslut som dåvarande Högskoleverket tog. Universitets och högskolerådet lägger vikt vid att Kungliga Musikhögskolan, i den inkomna kompletteringen, har redogjort för att färdighetsprovets utformning och jurygruppens sakkunniga bedömning av de sökandes prestationer kalibreras och kvalitetssäkras. Kungliga Musikhögskolan får därför tillstånd att tillämpa alternativt urval för den ansökta utbildningen för höstterminen 2014, vilket meddelats i ett förhandsbesked. Om lärosätet efter det vill fortsätta att tillämpa ett alternativt urval ska lärosätet komma in med en ny ansökan för höstterminen 2015. Dåvarande Högskoleverket gjorde under år 2012, med de sökandes rättssäkerhet i fokus, ett omfattande arbete för att höja kvaliteten i tillståndsverksamheten. Arbetet resulterade i två vägledingar till lärosätena med information om hur ansökningarna ska utformas och vad de ska innehålla. UHR har tagit över det arbetet och avser att ytterligare vidareutveckla den information myndigheten ger till lärosätena. Beslut Universitets och högskolerådet beslutar, med stöd av 7 kap. 15 högskoleförordningen, att Kungliga Musikhögskolan för höstterminen 2014 får tillstånd att genom alternativt urval fördela samtliga platser på utbildning som leder till ämneslärarexamen; fördjupning musik med profil instrument/sång och ensemble (KMH 72100), fördjupning musik profil kör (KMH 72200), fördjupning musik med profil musikteori (KMH 72300) samt fördjupning musik med profil musik och medieproduktion (KMH 72400). Urvalet baseras på de urvalsinstrument som beskrivs i ansökan. Kungliga Musikhögskolan har genom ett förhandsbesked från UHR (2014 03 14) meddelats att högskolan får tillstånd att för höstterminen 2014 använda alternativt urval för samtliga fyra program. Universitets och högskolerådets bedömning är att det Sida 5 (6)
finns brister i lärosätets ansökning som gör att myndigheten utifrån nuvarande underlag inte kan ge det treåriga tillstånd lärosätet ansökt om. Tillståndet ges med anledning av att lärosätet tidigare har haft tillstånd att tillämpa ett alternativt urval för dessa utbildningar och redovisat att det varit framgångsrikt för att förutsäga studenternas studieframgång. Tillståndet gäller för antagningen till höstterminen 2014. Om lärosätet efter det vill fortsätta att tillämpa ett alternativt urval ska lärosätet komma in med en ny utvecklad ansökan för höstterminen 2015. Beslut i detta ärende har fattats av tillförordnad avdelningschef Tuula Kuosmanen efter föredragning av utredaren Frida Lundberg. Tuula Kuosmanen Tillförordnad avdelningschef Analys, främjande och tillträdesfrågor Frida Lundberg Utredare Sida 6 (6)