Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
1960-talet En uppvakningstid 1960-års Naturvårdsutredning - Naturen och samhället 1965 Fysisk riksplanering 1967 Statens naturvårdsverk, Statens planverk och naturvårdsenheter på länsstyrelser 1969 DDT förbjuds i Sverige Fokus på punktutsläpp från industrier, jordbruk, städer och fartyg Torrey Canyon 1967 utsläpp av 117 000 ton olja 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
1970-talet FN-konferenser, förhandlingar 1972 FN-konferens om miljö och människors hälsa 1972/74 OSLO och PARIS konventionerna 1974 HELCOM - Helsingforskonventionen (reviderad 1992) 1978 PCB förbjuds i nya produkter, (1995 i alla produkter) Större forskningsprojekt om Östersjön startas 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
1980-talet Övergödning och hållbar utveckling 1983 International Convention for the Prevention of Pollution from Ships - MARPOL (Annex I 1983, II 1987, V 1988) 1987 Brundtlandrapporten om hållbar utveckling presenteras 1988 Säldöd och giftig algblomning på västkusten 1989 Berlinmuren faller Ökat samarbete mellan Östersjöländer Övergödning och syrefria bottnar uppmärksammas 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
1990-talet Biologisk mångfald och klimat 1992 OSPAR konventionen (i kraft 1998) 1992 Rio Conference, 27 principer för hållbar utveckling, Agenda 21, kap 17 om havet (behov för havsplanering, MSP) Konventionen för biologisk mångfald CBD UN Framework Convention on Climate Change 1992 EUs Art- och habitatdirektiv, Natura 2000 nätverket 1994 FNs Havsrättskonvention UNCLOS träder i kraft (sign. 1982) Staters rättigheter och skyldigheter till havs blir klarlagda 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
2000-talet Bredare EU-direktiv, fler initiativ 2000/2008 EUs vattendirektiv och havsmiljödirektiv 2005 MARPOL Annex VI om luftföroreningar från fartyg 2007 HELCOM Baltic Sea Action Plan - Övergödning, biologisk mångfald, giftiga substanser och maritima aktiviteter 2008 Internationell konvention om giftig båtbottenfärg - TBT Många organisationer (NGOs) tar initiativ rörande havsmiljön 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
2010-talet Havsplanering och klimat 2010 CBD - 10 % av havet ska vara skyddat till 2020 2014 EUs havsplaneringsdirektiv (havsplaneringsförordning 2015) 2015 FNs Agenda 2030. Globala hållbarhetsmål. Mål 14 om havet. 2015 FNs klimatavtal 2015/2017 IMOs beslut om lägre utsläpp av svavel- och kväveoxider från fartyg i Östersjön och Nordsjön 2017 IMO, Strängare regler för hantering av barlastvatten på fartyg 2018 FN-konferens om bevarande av biodiversitet i hav utanför nationers ekonomiska zoner (in the High Seas) Skyddade områden, havsplanering, klimat, havsförsurning 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
Några trender Kustområden Territorialvatten Ekonomisk zon High Seas Arter Ekologiskt betydelsefulla områden Funktionella nätverk Ekosystemansats Specifika EU direktiv Breda ramdirektiv Experter Konsensus (remisser, lösa konflikter mellan samhällsintressen och länder)
Lärdomar från tidigare decennier Vilka åtgärder tycks fungera? Vilka tidsperspektiv gäller? Rumsliga perspektiv regler på lokal, regional eller global nivå Risker
Förbud att använda specifika ämnen Förbud hjälper DDT (1969) PCB (1978/1995) Bly (1995 i bensin) TBT (2008) 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet
Förändra en miljöskadlig teknik globalt Spridning av främmande arter med fartygs barlastvatten uppmärksammades på allvar under 1980-talet. Inlaga från Kanada m.fl. till IMO 1990. Barlastkonventionen antogs 2004 Barlastkonventionen trädde i kraft 2017 Övergångsregler till 2024
Att gå före i vissa regioner Att minska fartygs utsläpp av försurande och gödande svaveloch kväveoxider 2015 Max 0,1% svavel i fartygsbränsle (SECA-område) 2017 Lägre utsläppsnivåer av kväveoxider för fartyg som byggs efter år 2021 (i NECA-området). Reduktionen får därför full effekt först ca 2040.
Har skyddade områden ett skydd?
Har skyddade områden ett skydd?
Har skyddade områden ett skydd?
Har skyddade områden ett skydd?
Kommande utmaningar Klimatförändring och havsförsurning Bevarandet av marin biodiversitet Medvetenhet, forskning, kunskapsspridning, politisk uthållighet, gå före, samarbete över gränser
Tack för uppmärksamheten! Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet 391 82 Kalmar kjell.larsson@lnu.se https://lnu.se/personal/kjell.larsson/