Tillsammansodlingen ett designprojekt i permakulturkursen i Stjärnsund Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013

Relevanta dokument
OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och för då utvecklade resonemang om. 4-5 korrekta observationer

FÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort

Demonstrationsträdgården Stjärnsund

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

EGEN MATKOMPOST.

Verksamhetsplan för Vintervikens trädgård, ideell förening, 2014

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

SAMMANSTÄLLNING DIALOG

Kapitel 1 - Hej Hej, jag heter Lisa och är 9 år. Jag har en vän som heter Julia. Vi går på samma skola, den heter Bokskolan. Det finns någon som jag

SDA specialmärken för spårare.

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.


Ofta hör man talas om att det är hållbar utveckling som vi strävar efter. Enligt Bruntlandkommissionen 1987, definieras hållbar utveckling som:

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

Gymnasiesärskolans. Naturbruksprogram. Öknaskolan

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

Mandelmanns trädgård i Rörum

Munkedals Folkets Park, 13 september 2012

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Nr 19, mars Rappestads Hembygdsförening. Bladet

Avslutande brev för läsåret 2015/16

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

Gåsmossens Samfällighetsförening Förslag till renovering av lekplatser Årsmöte

Kvalitetsredovisning 2012/2013

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

FÄLTLOKALEN FÖR EKA-PROJEKTET I BENGTSFORS

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Grön Flagg

Välkommen till Naturstig Miskarp

Samuel Sköldén Sanna Stadig Samantha Berglind Anna-Sofia Pehrson Seminariegrupp B1 VT-03

Klass 6B Guldhedsskolan

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Övning 1: Vad är självkänsla?

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

AYYN. Några dagar tidigare

är den! carl lar sson-gården 2013

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Trädgård på naturens villkor

Månadsbrev från fotbollsvolontärerna

Oktahamn Vårat koncept Energi

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Börja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i

Resultat av enkät Lantbrukare

Bibliografiska uppgifter för Permakultur - när naturen själv får stå modell

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten Kompostbehållaren Kompostera så här Livet i komposten... 2

Åker igenom samtliga sträckor, men finner till vår besvikeslse att det inte finns speciellt mycket sevärt på denna tävling, fastnade för en vänster

Så här går det till rent praktiskt

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

DRAMAPROJEKT ÅLANDS SKÄRGÅRD

BS -nytt. Boat Show i Nynäshamn den juli. Lite ljusglimtar fanns dock, som t.ex midsommarhelgen på vår klubbholme, Norrgårdsön.

VARGAVINTER JOJO SNÖN DEN FINNS FORTFARANDE KVAR MEN DET FINNS ÄNDÅ DE SOM TROR ATT DET BLIR EN VÅR

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

Verksamhetsplan TLC- omtanke för djur, natur och människa

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Bedinge Gk Tee ombyggnad

-Ja, tack. -Är du rädd för något? -Nej! -Känns det bättre nu? -Ja. -Hejdå!

Uppdaterad. v 43. v 42. Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Böcker, sånger och verser

Bruksanvisning. EM Bokashi hinken kökskompostering

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Borgviks förskola och fritidshem

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Nät till hus och trädgård

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Livet efter döden 1. Inlednidn:

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

Utvärdering av 5B1117 Matematik 3

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

Jag är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon räcker för mig Är inte rädd när det är mörkt Händer som ögon, nu ser jag dig

Rapport från besök hos Shree Orbang Primary school, Dhading district, Beninghat V.D.C, Orbang, Salanghat, Nepal 16/9 2011

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

1. Grinden in. Hur ser din personliga livsgrind ut och vart leder den dig? Jordband & själsvingar Susanne Bergman

Lärarhandledning lågstadiet

Transkript:

Tillsammansodlingen ett designprojekt i permakulturkursen i Stjärnsund Av Carina Liljenvall & Jandi Hallin 2013 Va mycket data det blev... när man egentligen bara ville vara ute i landet och påta med fingrarna i jorden...!? //Permakulturstudenten

Innehållsförteckning Introduktion/bakgrund Begränsningar Zoner Översiktskarta+Baskarta Jordprov PASTE Hur det började

Våren 2009 samlades en skara människor från olika delar av Sverige på Holma folkhögskola i Höör, Skåne, för att starta ett odlingsnätverk. Jandi Hallin blev inbjuden för att bidra med sina erfarenheter från WWOOF och han blev sedan den som gav nätverket dess namn - Mykorrhiza. När människorna slutade folkhögskolan i Holma splittrades de över Sverige igen och likt svampens rottrådar gav nätverket frukt i form av nya odlingsgrupper i bland annat Stockholm, Örebro och Göteborg. I Göteborg var det Selim Kramle tillsammans med Jandi, Åke Wikström och Cirre Gustavsson som tog initiativet. Samtidigt letade också Elinor Askmar från Omställningsrörelsen efter odlingsmark i staden. De gjorde gemensam sak och tillsammans bildade de föreningen Tillsammansodlingen. Omställningsrörelsen i samverkan med Studiefrämjandet gjorde det möjligt att etablera föreningen och föreningsstrukturen. Efter att ha tittat på flera platser träffade föreningen den pensionerade Fobo-konsulten Rune Johansson, som arrenderat och odlat grönsaker i Rävekärr, Mölndal, sedan 1978. Han distribuerade KRAV-certifierade grönsaker till ekobutiken FRAM, Hemköp och andra butiker. Detta kom att bli marken där fruktknoppen blommade ut 2010. Hur fungerar Tillsammansodlingen idag?

Arrende Tillsammansodlingen har främst varit inriktad på annuella grödor, då Mölndals kommun endast beviljar arrende ett år i taget. Det har dock odlats grönsaker på marken i över trettio år och det finns stugföreningar i Mölndal som har haft samma typ av arrende sedan 60-talet. Man kan därför hysa ganska stort hopp om att få fortsätta odla där i många år till, men arrendeformen gör att man inte kan planera långsiktigt eller räkna med att investeringar ska få finnas kvar mer än ett år. Styrelsen i föreningen säger dessutom att de upplever att Mölndal inte har några heliga kor och menar att kommunen kan ställa Rävekärr till förfogande för industri- eller bostadsområden, om det blir aktuellt. Företrädare för Miljöpartiet i Mölndal säger att de för närvarande är upptagna med att bygga i centrum och inte har några avsikter att börja bygga i Rävekärr än på länge. I vår design tar vi hänsyn till att arrendeformen med avseende på fasta byggnader och dyrare investeringar, men måste tillåta oss att planera för några år framåt när det gäller vissa viktiga funktioner. Förhoppningen är ju att Tillsammansodlingen ska få vara kvar och bli en självklar del av Mölndal! Kommentar [1]: Carina Liljenvall: Eventuellt flytta längre ned, utmaningar/begränsningar Så här hittar du till Tillsammansodlingen

Baskarta

Zoner

På en plats där det finns ett bostadshus brukar man typiskt sätta bostadshuset till zon 0. På Tilllsammansodlingen bor ingen, och det finns inget bostadshus, och därför blir zonindelningen lite annorlunda. ZON 0-1 Zon 0 och 1 är det första man möts av vid vägen och utgör även verkstadsskjulet med toalett, verktyg, vattenslang, kylrum, omklädningsrum, cykelställ, sopstation men vi har även valt att ringa in bord och stolar där vi umgås, äter och planerar. Samt bilparkeringen. ZON 2 Här har vi valt att ringa in grönsaksodlingen, kompost. ZON 3 krydträdgården. ZON 4 I år har det röjts fram en ny del av marken som visats sig innehålla fullvuxna fruktträd med stora bärbuskar som inte sköts om på tiotals år. Dessa har beskurits och kommit fram i ljuset men även gett skugga under sommarens heta dagar. ZON 5 Marken innefattar en äng i sydvästsluttning som har lite tyngre jord som släpper igenom vatten 7-8 ggr långsammare än den luckra mullrika jord som grönsakerna odlas på. Området

har ansetts vattensjukt och har bara odlats vitklöver under deren som Tillsammansodlarna arrenderat marken. PASTE (Plants, Animals, Structures, Tools, Events) Planter Växter Omfattning Skogen Ängen och ån (söder) Norr om odling Odlingen Vilda örter Vitklöver x x Brännässla x x Stinknäva x x x Vitplister x x x Groblad x x Maskros x x Kirskål xxx x xx Mynta x Tistel Kvickrot x Gräs Åkerfräken Säv el. starr xx x

Gårdsskräppa Våtarv Smörblomma Renfana ån Träd och buskar (ej frukt/bär) Lönn Ek Klibbal Sälg Björk Vide Cypress Tuja Vildkornell Fruktträd, bärbuskar, ätbara perenner Äppelträd Plommon Svarta vinbär Röda vinbär Vita vinbär Sommarhallon Hösthallon

Mullbär Odlade anueller Se odlingsplan/växtföljd

Djur Mölndals kommun har för andra året upplåtit 7 sommarjobbande ungdomar från Park & Natur till att under uppsikt av Tillsammansodlingens medlemmar arbeta i odlingen. Till råga på det har två medlemmar blivit anställda att instruera och leda arbetet. På Tillsammansodlingen finns det i nuläget bara vilda djur så som insekter, fåglar och en och annan räv. I mitten av odlingen är det uppsatt en fyra meter hög rovfågelstolpe som skall locka rovfåglar att spana efter sorkar i landet. Det har även satts upp ett snigelstaket runt större delen av odlingarna samt förberette inför nästa års odling. Staketet är byggt och ihopskruvat med linoljade stavar och byggplats och har monterats i stenmjöl som anses skydda från sniglar som varit invasiva tidigare år. Strukturer Det mesta verktygen som finns i tillsammansodlingen är antingen skänkt av medlemmar eller inköpt från det den ekonomiska föreningen har fått ihop från grönsaksföräljning och medlemsavgiftsintäckter. En mindre bod som byggt av lera och kubbtekniker under en friggebodsmässa vid Nässlott av elever på Hantverksskolan Da Capos timmringslinje och sedan skänkts och används vid gårdsförsäljning. Sedan tidigare har det funnits en lite större verkstadsbod (8x10m) med en stor planeringstavla där medlemmar skriver upp prioriteringsordning för vad som behöver görs i landet. Boden används även till att lagra grönsaker i kylrum, skölja och packa grönsaker med kök med kyl, frys och litet pentry. Här finns även torrdass. Verktyg Vid starten köptes de verktyg som den tidigare ägaren Rune Johansson använt så som jordfräs, trädgårdsredskap och ackumulatortank för bevattning. Events Skördefest, tipspromenad med frågor om olika frågor inom odling. Jordprov Vi tog tre jordprover genom att gräva tre hål som var en spade djupt och brett och fyllde dem med vatten för att se om vattnet försvann olika fort, vi fyllde även en glasburk med jorden vi fick upp och blandade med vatten, efter omskakning delade jorden upp sig och vi fick se de olika sedimenten. - Det första hålet gjorde vi i mitten på grönsaksodlingen och visade sig vara mull och sandrikt och släppte igenom hälften på 10minuter och allt vattnet var försvunnet på 45 min.

- Det andra var i skogsdungen och släppte igenom fem centimeter på 10min och ⅓ på 45min. Det var lite mer lera i den här jorden. - Den tredje hålet sjönk fem centimeter men behöll därefter resten av vattnet resten av dagen. Det var hög lerhalt i denna jord och ingen märkbar sand i glasburken. Behovsinventering Baserat på intervjuer av styrelsen samt sommarjobbarna som påtade i jorden under nio veckor under sommaren 2013 Vision Tillsammansodlingen är öppet för alla men drivs av medlemmar i den ideella föreningen. Det ska vara en fungerande och trivsam plats för såväl barn som vuxna: Föräldrar ska kunna komma dit och arbeta och veta att det finns en trygg och trivsam plats för barnen att leka på. Tillsammansodlingen ska också vara tillgänglig för dem med funktionshinder. Den ska vara en plats där man kan delta i arbetet och lära sig hur man odlar, och den ska erbjuda kurser om sådant som berör odling. Tillsammansodlingen ska tjäna som inspiration för fler stadsbor att börja odla egen mat, en förebild för odling i eller i närheten till staden ett steg på vägen mot ett mer motståndskraftigt ( resilient ) samhälle med lokal matproduktion. Systemkomponenter/lösningar

Sammanställning av designförslaget Mål Bredda möjligheterna till praktisk kunskap inom odling. Göra det trivsamt så att fler vill spendera tid ute vid odlingen och därmed minska arbetsbelastningen för den mest dedikerade skaran. Att fortsätta etablera fler element som väcker politiskt intresse av att hålla kvar odlingarna i Rävekärr. Exempel på sådana element skulle kunna vara en kurslokal, lekplats, staket som hindrar barn från att springa ut i vägen, fruktodlingar, svampodlingar och bikupor. S(pecifika)M(ätbara)A(ccepterade)R(ealistiska)T(idsbundna)-mål: 1. Att öka antalet medlemmar från ca 40 till 80 till 2015. 2. Skaffa en bikupa till 2015 och genomföra en biodlingskurs. 3. Skapa en lekplats till 2015.

4. På några års sikt slippa se E6 från odlingen, genom att plantera salix på ängen parallellt med vägen. 5. Bredda stigar mellan odlingarna, ta bort trösklar i skjulet och ordna en upphöjd odlingsbänk så att rullstolsbundna kan arbeta på odlingen till 2015. Designbehoven/utmaningarna 1. Att skapa en skuggig plats där man kan sitta när solen gassar. 2. Skapa lä för vindarna som kommer från sydost och sydväst. 3. Att minska bullret från E6 söder om odlingen. 4. Att slippa se vägen från odlingen. Tack till Tillsammansodlarna som ställde upp på intervjuerna!