Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009

Ura 2008:3 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Nicklas Andersson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser... 12 Internationell översikt... 13 Finansiella marknader... 22 Svensk ekonomi... 28 Efterfrågan på arbetskraft... 48 Sysselsättningen... 53 Näringsgrenar... 61 Jord- och skogsbruk... 61 Industri... 63 Byggnadsverksamhet... 68 Privata tjänster... 74 Offentliga tjänster... 81 Utbudet av arbetskraft... 87 Arbetslöshet... 92 Arbetsmarknadspolitiska program... 100 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 103 Regional utveckling... 118 Bilaga 1 Kodförklaring till länsbokstäverna... 129 Bilaga 2 Metod och urval... 130

2

Sammanfattning Dämpad efterfrågetillväxt Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning av närmare 13 000 arbetsställen visar att företagen blivit mindre optimistiska för det närmaste året jämfört med föregående undersökningar, våren och hösten 2007. Dock räknar företagen med en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster. Intervjuundersökningen av kommuner och landsting visar emellertid att de planerar för en nästan oförändrad verksamhet under åren 2008 och 2009. Det finns flera tecken på att den ekonomiska aktiviteten dämpats och att dessa effekter är på väg att sprida sig till arbetsmarknaden. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har försvagats något under början av år 2008 samtidigt som antalet varslade om uppsägning ökat. Ett annat tecken är att tillväxten av sysselsättningen avtagit något. Den inbromsning av den ekonomiska aktiviteten som förutses sammanhänger främst med den pågående nedväxlingen av världsekonomin, och allt talar för att den utvecklingen förstärks under år 2008 och första halvåret 2009. Det har dock redan skett en dämpning av den inhemska efterfrågan. En förbättring av världsekonomin bedöms komma tidigast under andra halvåret 2009, vilket får ett genomslag på den svenska arbetsmarknaden tidigast under år 2010. De ekonomiska problemen i USA sprider sig Försvagningen av den globala ekonomin beror på en påtaglig nedväxling av aktiviteten i den amerikanska ekonomin. Den amerikanska ekonomin brottas med stora problem inom den finansiella sektorn, vilken sammanhänger med ett fall i huspriser. Det har inneburit ett påtagligt minskat byggande och en försvagning av den privata konsumtionen. Dessa problem kvarstår åtminstone första halvåret 2009. Det finns emellertid förhoppningar om en viss återhämtning i USA under andra halvåret 2009. Dollarkursen har fallit markant det senaste året vilket gynnar amerikanska företag på den internationella marknaden. Konjunkturen har därmed försvagats tydligt inom delar av EUområdet men också i Asien. Vi räknar med att konjunkturen inom EUområdet förblir förhållandevis svag under både 2008 och 2009. Den 3

asiatiska tillväxten dämpas men Kina och Indien bidrar till att tillväxten i den globala ekonomin ändå når en hygglig nivå. Den höga tillväxten i världsekonomin bedöms komma att växla ned från drygt 5 procent år 2007 till 3,7 procent år 2008 och 3,5 procent år 2009. BNP-tillväxten i Sverige bromsar in Den svenska ekonomin har fortsatt att vara stark även om en nedväxling av tillväxttakten inträffat under det senaste året. Dock skedde en återhämtning under slutet av föregående år, men under första kvartalet 2008 avtog BNP-tillväxten. De flesta inhemska ekonomiska indikatorer är också nedåtriktade och dessutom dämpas den globala ekonomin. Till detta ska läggas resultatet från Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning. Tillväxten i den svenska ekonomin dämpas under återstoden av år 2008 och första halvåret 2009. Den svagare omvärldsbilden kommer att dra ned exporttillväxten under större delen av prognosperioden, och det tillsammans med en förhållandevis hög räntenivå och kreditåtstramningar kommer att påtagligt dämpa investeringskonjunkturen. Vidare har hushållens konsumtion utvecklats svagare än väntat vilket kan härledas till att framtidsförväntningarna försvagats markant. Det talar för en fortsatt modest ökning av privat konsumtion under åren 2008 och 2009 satt i relation till att hushållens inkomster fortsätter att förstärkas kraftigt. Hushållen fortsätter därmed att i hög grad prioritera sparande framför konsumtion. Vidare fortsätter den offentliga konsumtionen att utvecklas svagt. Sammantaget fortsätter BNP-tillväxten att dämpas, från 2,6 procent år 2007 till 1,9 procent år 2008 och 1,3 procent år 2009. Minskad sysselsättning 2009 Den senaste intervjuundersökningen visar att företagen planerar för ett ökat antal anställda på ett års sikt, men i avtagande takt. Även på två års sikt väntar företagen en viss ökning, en bedömning som vi dock frångått med hänsyn till vår makroekonomiska analys. Den kommunala sektorn planerar däremot för något färre anställda redan i år och till detta kan läggas neddragningar av antalet anställda inom den statliga sektorn. Antalet sysselsatta beräknas öka med i genomsnitt 55 000 personer mellan år 2007 och 2008. Under år 2009 slår försvagningen i ekonomin igenom på arbetsmarknaden på allvar och sysselsättningen beräknas falla med cirka 15 000 personer under året. Det innebär att den totala uppgången av sysselsättningen stannar vid drygt 270 000 personer de fyra åren 2005 till 2008, vilket bara har överträffats en gång (de fyra åren 1998-2001) under de senaste 50 åren. Mer än hälften av ök- 4

ningen kommer att falla på ungdomar 16-24 år, vilket är en ovanligt stor uppgång för den gruppen. Under 2007 ökade antalet arbetade timmar kraftigt, med 3,1 procent, vilket berodde på att antalet sysselsatta ökade påtagligt och att frånvaron från arbetet minskade, främst på grund av minskad sjukfrånvaro. Det betyder att medelarbetstiden per sysselsatt steg. Samtidigt minskade produktiviteten med 0,5 procent vilket betyder att ökningen av arbetade timmar stod för hela BNP-tillväxten, och en annan effekt blev ökade enhetsarbetskostnader. Avmattningen på arbetsmarknaden leder till att de arbetade timmarnas ökningstakt reduceras till 1,7 procent 2008, men fortfarande bidrar de arbetade timmarna mera till BNP-tillväxten än produktivitetstillväxten. Det innebär att enhetsarbetskostnaderna fortsätter att öka, men i lugnare takt. Företagen kommer att arbeta för att motverka ökade enhetsarbetskostnader vilket är en väsentlig förklaring till att varslen om uppsägning bedöms komma att stiga under prognosåren 2008 och 2009. Denna anpassning leder till att produktivitetstillväxten stiger, framför allt under år 2009. Dessutom beräknas antalet arbetade timmar komma att minska med 0,4 procent 2009, varvid det enbart är produktivitetstillväxten som bidrar till tillväxten i ekonomin. Obetydlig ökning av arbetskraften 2009 Utbudet av arbetskraft har ökat mycket kraftigt under de senaste åren och sedan vändningen i början av 2005 har arbetskraften på tre år ökat med 166 000 personer. Ökningen har denna gång varit ovanligt stor och ihållande, normalt börjar ökningen i förhållande till sysselsättningstillväxten avta ju mer mogen konjunkturen blir. I början av högkonjunkturen ökade arbetskraften snabbare än sysselsättningen men därefter har arbetskraftens tillväxt lagt sig på cirka 70 procent av sysselsättningens tillväxt. Det finns säkerligen flera förklaringar till detta, till exempel regelförändringar inom välfärdssystemen samt neddragningar av de arbetsmarknadspolitiska programmen och vuxenutbildningen. Befolkningstillväxten har varit stor på senare år men den direkta effekten på utbudet av arbetskraft har varit förhållandevis liten, vilket gäller även åren 2008 och 2009. Den låga effekten beror på att befolkningsökningen skett i åldrarna 16-24 år, i åldrarna 60-64 år samt inom gruppen utrikesfödda, det vill säga i grupper med ett förhållandevis lågt arbetskraftsdeltagande. Den utbudsökning som skett har främst drivits av ungdomar och utlandsfödda, två grupper som har en svagare anknytning till arbetsmarknaden än andra grupper. Det innebär att arbetskraftsutbudet kan komma att påverkas snabbare än vad som är vanligt i skeden med svagare efterfrågan på arbetskraft. Ökningen av arbetskraften dämpas 5

från 73 000 personer år 2007 till nästan 40 000 år 2008. Under år 2009 bedöms arbetskraften öka med knappt 10 000 personer. Färre industrisysselsatta Arbetsförmedlingens intervjuundersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster har ökat i långsammare takt i samtliga näringsgrenar de senaste sex månaderna. Exportindustrin har känt av att den globala konjunkturen försvagats, men skillnaderna mellan olika industribranscher är stora. Dessutom har fallet i dollarkursen påverkat vissa delar av industrin negativt, bland annat delar av basindustrin. Trots allt har industrin hittills klarat sig bra och exporten uppvisade till och med en god ökningstakt under inledningen av 2008. Detta bedöms emellertid vara enbart en tillfällig effekt. Bland annat har varslen om uppsägning ökat och platserna minskat tydligt inom industrin. Det mesta talar för att industrikonjunkturen försvagas stadigt under prognosåren, främst därför att konjunkturen blir svag i de viktigaste mottagarländerna av svensk export. De industrier som i ökad utsträckning exporterar till de nya tillväxtländerna kommer att klara sig bättre, men den svenska exporten dit är än så länge blygsam. Sysselsättningen som minskade med 2 000 personer år 2007 beräknas komma att falla med 5 000 personer år 2008. Nedgången fortsätter år 2009 och då med 12 000 personer. Byggkonjunkturen har förblivit stark men har passerat sin topp. Utvecklingen av sysselsättningen har överraskat genom att den dämpning som iakttogs hösten 2007 har upphört och sysselsättningen återgått till en högre tillväxttakt under inledningen av år 2008. Det finns flera faktorer som är överraskande med denna utveckling. En är att området brottats med mycket höga bristtal och bara detta faktum borde göra det svårare att öka antalet anställda kraftigt. En annan är att olika indikatorer signalerar att byggaktiviteten har mattats. Det sannolika är att ökningen av byggsysselsättningen ebbar ut under år 2008 och övergår till en minskning under år 2009. Antalet sysselsatta beräknas öka med 12 000 personer 2008 och minska med närmare 5 000 personer under 2009. Inbromsning av privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn har varit sysselsättningslokomotivet under de senaste åren och så blir fallet också under år 2008. Det finns dock flera tecken på att konjunkturen håller på att dämpas inom sektorn. Fortfarande går uppdragsverksamheten inklusive datakonsultområdet på högvarv men en dämpning har skett i framtidstron även om denna fortfarande är stark. Det finns en stark koppling mellan varuproduktion och uppdragsverksamhet och allt talar för att industrikonjunkturen försvagas framöver. En dämpad aktivitet inom industrin och byggnadsverksamheten påverkar även transportnäringen negativt, och dess konjunktur bedöms komma att försvagas stadigt under prognosperioden. Den privata 6

konsumtionen blir trots allt ganska hygglig i ett historiskt perspektiv vilket exempelvis gynnar handeln, personliga tjänster samt hotell- och restaurangnäringen. Den privata tjänstenäringen ökade antalet sysselsatta med 68 000 personer år 2007, men under år 2008 reduceras ökningen till 49 000 personer. Under 2009 beräknas ökningen till 8 000 personer. Färre anställda i offentlig sektor Den kommunala sektorn har uppvisat starka budgetar flera år i följd, vilket sammanhänger med en växande skattebas. Kommunerna har dock inte använt resurserna för att expandera verksamheten, och en del av pengarna har använts för kommunala investeringar. Den senaste intervjuundersökningen av den kommunala sektorn ger resultatet att denna tendens kvarstår. Sysselsättningen inom sektorn uppvisar en tendens till försvagning i början av år 2008 efter en viss uppgång under år 2007. Under fjolåret skedde ett tillskott av sysselsatta inom vård och omsorg samt inom barnomsorgen. Inom utbildningsområdet minskade antalet anställda. Dessa förändringar inom utbildningsverksamheten sammanhänger med barnkullarnas storlek. Elevunderlaget till grundskolan fortsätter att minska och elevunderlaget till gymnasieskolan börjar minska 2009. Kommunerna planerar mot denna bakgrund en minskning av antalet lärare. Vidare planeras fortsatta neddragningar av vuxenutbildningen, vilket är olyckligt ur arbetsmarknadssynpunkt. Inom äldreomsorgen bedöms antalet anställda ligga på en oförändrad nivå. Landstingen planerar för ett oförändrat antal anställda inom hälso- och sjukvården medan en ökning förutses inom tandvården. Den statliga sektorn bedöms krympa bland annat genom att regeringen aviserat att sektorn inte skall kompenseras för pris- och löneutvecklingen. Sammantaget kommer antalet sysselsatta inom offentlig tjänstesektor att bli nästan oförändrat år 2008 och 2009, med en minskning på 2 000 respektive 7 000 personer. Arbetslösheten stiger Arbetslösheten har minskat i samtliga grupper på arbetsmarknaden, mer eller mindre. Nedgången är dock störst för högskoleutbildade och minst för enbart förgymnasialt utbildade, detta gäller för såväl inrikessom utrikesfödda. Arbetsmarknaden har förbättrats kraftigt för utrikesfödda i allmänhet men i synnerhet för utomeuropeiskt födda. Procentuellt sett är dock nedgången störst för svenskfödda. En annan iakttagelse är att arbetslösheten tycks ha upphört att minska för männen under de senaste månaderna medan den fortsatt nedåt för kvinnorna. Det sammanhänger med att männens arbetsmarknad drabbas tidigast när konjunkturen växlar ned. Männen arbetar i större utsträckning än kvinnorna inom områden som har direkt anknytning till den globala eko- 7

nomin. Arbetslösheten har minskat kraftigast för de yngsta på arbetsmarknaden. Det som bedöms ske under prognosperioden är att framför allt de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden kommer att drabbas av ökad arbetslöshet. Dessa är ungdomar och utrikesfödda. Vidare kommer inte tidsbegränsade anställningar att förlängas eller övergå till fast anställning i samma utsträckning som tidigare. Det drabbar också många som nyligen kommit ut på arbetsmarknaden, det vill säga likaledes ungdomar och utrikesfödda. Allra svårast är läget för personer som inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden under de goda åren. Arbetslösheten i åldersgruppen 16-64 år som (enligt tidigare definition) uppgick till 4,6 procent år 2007 beräknas minska till 4,2 procent år 2008. Bakom siffran döljer sig dock att arbetslösheten upphör att minska och börjar öka under hösten 2008. För år 2009 beräknas arbetslösheten till 4,7 procent. Enligt den nya definitionen (där också heltidsstuderande som sökt arbete inkluderas) beräknas arbetslösheten för åldersgruppen 16-64 år till 5,9 procent år 2008 och till 6,5 procent år 2009. Dämpad brist på arbetskraft Den stadiga ökningen av bristen på arbetskraft har upphört under det senaste halvåret, vilket i sig är en ytterligare signal att efterfrågan på arbetskraft mattats. Inom flera områden är dock bristtalen alltjämt höga. Inom prognoshorisonten kommer bristen på arbetskraft att mildras, men den bedöms dock bli ett fortsatt hinder för ökad sysselsättning i ett flertal yrken inom exempelvis teknik och data. Områden med kvarstående brist på arbetskraft är följande: Yrken inom teknik och data Specialistyrken inom hälso- och sjukvård Vissa yrken inom byggnads- och anläggningsverksamhet Några yrken inom industrin med höga kvalifikationskrav Vissa kategorier av läraryrken I vårens intervjuundersökning uppgav 32 procent av arbetsgivarna brist på arbetskraft i samband med rekryteringar under det senaste halvåret. Det är en minskning med 3 procentenheter jämfört med höstens undersökning. Bristen är mest omfattande inom verkstadsindustrin där 46 procent av arbetsgivarna angav brist på arbetskraft. Inom byggnadsverksamheten uppgav 41 procent av arbetsgivarna brist. Det är emellertid en påtaglig mildring jämfört med undersökningarna våren 2007 och hösten 2007 då hälften av arbetsgivarna angav brist. Även inom uppdragsverk- 8

samheten och datakonsultverksamheten är bristtalen höga, ungefär 37 procent. Där har bristen på arbetskraft endast mildrats svagt jämfört med hösten 2007 och nivån är något högre än våren 2007. Arbetsförmedlingen har bett arbetsgivarna kvantifiera antalet vakanser med brist under det senaste halvåret. Inom det privata näringslivet angav arbetsgivarna att de inte lyckats rekrytera till 34 000 vakanser, och därtill kommer 33 000 vakanser där de inte ens försökt rekrytera. Detta ligger i linje med höstundersökningen och är en ytterligare bekräftelse på att bristen inte ökat i omfattning. Summeras talen i vårens undersökning innebär det en sysselsättningsdiskrepans på 67 000 på halvårsbasis. Ökad löneökningstakt Enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökning har löneökningstakten stigit markant, från 3,1 procent våren 2006 till 3,8 procent hösten 2007 hos företag i privat sektor med minst 5 anställda. Mellan höstens undersökning 2007 och vårens undersökning 2008 har dock löneökningstakten varit oförändrad. Undersökningen visar också att arbetsställen med rekryteringsproblem haft en snabbare löneökningstakt än arbetsställen som inte upplevt brist, eller 4 procent mot 3,7 procent. Den dämpade bristen på arbetskraft kommer att motverka ökad löneökningstakt under prognosperioden, men samtidigt ger redan ingångna avtal en högre löneökningstakt och under år 2008 blir löneökningen förhållandevis stor inom den kommunala sektorn på grund av avtalskonstruktionen. Vi räknar också med att alla lokala avtal inte slagit igenom på löneökningen fullt ut. Lönerna beräknas öka med knappt 4,5 procent under år 2008. Under år 2009 kryper sedan ökningen ned till något under 4 procent. Allt svårare för korttidsutbildade Det finns stora grupper i befolkningen som har en besvärlig arbetsmarknadssituation och dessa har inte minskat i antal under det senaste halvåret. Den försvagning som väntas på arbetsmarknaden kommer att slå hårdast mot dessa grupper, vilket beror på att arbetsmarknaden krymper för korttidsutbildade under prognosperioden. Det är vanligt att dessa personer har en lång historia av upprepade perioder av arbetslöshet. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete. 1. Personer med högst förgymnasial utbildning. 2. Utomeuropeiskt födda. 3. Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. 4. Arbetslösa personer 55-64 år. 9

Antalet personer som saknar arbete (arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd) och tillhör grupper som har särskilt svårt att snabbt finna ett arbete uppgår till cirka 120 000 personer. Antalet i dessa grupper minskade mellan mitten av 2006 och mitten av 2007, men därefter har nivån legat oförändrad. Antalet övriga inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat stadigt till 90 000 personer våren 2008. Enligt vår bedömning kommer gruppen med svårlösta arbetsmarknadsproblem att växa under andra halvåret 2008, en utveckling som fortsätter under 2009. Däremot kommer arbetslösheten att motverkas av arbetsmarknadspolitiska insatser riktade mot denna grupp, bland annat jobb- och utvecklingsgarantin. En gemensam nämnare för de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är att dessa ofta har en svag utbildningsbakgrund (alltså inte påbörjat eller fullföljt en gymnasieutbildning). Det finns cirka 700 000 i arbetskraften som har förgymnasial utbildning som högsta utbildning. Av dessa hade 157 000 varit arbetslösa någon gång under 2007, det vill säga var fjärde i motsvarande arbetskraft. Huvuddelen av dem som varit arbetslösa med svag utbildningsbakgrund hade en inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen på minst ett år och dessa personer hade i genomsnitt tio arbetslöshetsperioder bakom sig. Det finns mycket som talar för att gruppen arbetslösa korttidsutbildade ökar under prognosperioden. En svagare efterfrågan på arbetskraft drabbar korttidsutbildade hårdast. Det sker en påfyllnad genom att inslaget av korttidsutbildade är stort bland nyanlända invandrare och genom att mer än var femte elev lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg. Det finns således stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar under 2008 och 2009. Särskilt problematiskt blir det att lösa situationen för korttidsutbildade och läget är speciellt bekymmersam för korttidsutbildade utomeuropeiskt födda. I dagsläget saknas utbildningsinstrument för att möta detta problem och det bör hanteras utanför arbetsmarknadspolitiken. Det krävs relativt långa utbildningsinsatser för denna grupp. Först behövs grundläggande utbildning och därefter yrkesutbildning. De arbetsmarknadspolitiska program som klassificeras som konjunkturberoende uppgick till 89 000 personer under 2007 motsvarande 1,9 procent av arbetskraften. Det antalet beräknas bli cirka 90 000 både 2008 och 2009. Det sker däremot en kontinuerlig förändring av den arbetsmarknadspolitiska programmixen. Antalet personer med aktivitetsstöd ökar stadigt medan den grupp av anställda som får någon form av lönesubvention (exkl. funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga) minskar kraftigt. Därutöver finns bland annat nystartsjobb och nyfriskjobb, vilka inte räknas till de arbetsmarknadspolitiska programmen. 10

Valda indikatorer 1 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 BNP, till marknadspris, procentuell förändring 2,4 1,9 4,1 3,3 4,1 2,6 1,9 1,3 Antal arbetade timmar 2, procentuell förändring -1,4-1,4 0,8 0,2 1,4 3,1 1,7-0,4 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,8 3,3 3,3 3,1 2,7-0,5 0,2 1,7 KPIX, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,6 2,4 Timlön, procentuell förändring 3 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,2 4,4 3,9 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 3,6 1,4 1,3 1,2 2,6 4,1 3,5 3,1 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,6 2,0 2,6 2,7 2,5 3,1 2,3 2,1 Sparkvot, inkl. avtalspension 9,1 9,0 7,7 6,8 7,1 8,1 9,1 10,0 Nyckeltal 4 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Arbetskraften 4495 4533 4586 4660 4699 4707 11 38 53 73 39 8 Sysselsatta 4228 4263 4341 4445 4500 4485-20 35 78 104 55-15 Arbetslösa 268 270 246 216 199 222 32 2-24 -31-17 23 Procent av AK 6,0 6,0 5,4 4,6 4,2 4,7 0,6 0,0-0,6-0,8-0,4 0,5 Arb.marknadspolitiskaprogram 107 123 139 88 89 90 15 16 16-51 1 1 Procent av AK 2,4 2,7 3,0 1,9 1,9 1,9 0,3 0,3 0,3-1,1 0,0 0,0 1 Talen är ej kalenderkorrigerade. 2 Kalenderkorrigerat ökar arbetade timmar med 1,2 % 2008 och minskar med 0,1 % 2009. 3 Preliminär statistik från Medlingsinstitutet. KI har beräknat ökningen till 3,4 %. 4 Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar. 11

Uppföljning av tidigare prognoser Arbetsmarknadens utveckling har de senaste åren varit mycket stark, vilket också förutsagts i Arbetsförmedlingens prognoser. I vårprognosen 2007 angavs sålunda sysselsättningsökningen för 2007 till 89 000 personer. Utvecklingen under årets lopp överträffade emellertid våra bedömningar, och det slutgiltiga utfallet uppgick till hela 104 000 personer. I spåren av den starka konjunkturutvecklingen har många av de latent arbetssökande strömmat ut på arbetsmarknaden, vilket inneburit en betydande uppgång av arbetskraftsutbudet. I vårprognosen 2007 beräknades utbudsökningen för det året bli 66 000 personer. Det slutgiltiga utfallet blev 74 000 personer. Sysselsättningen har således ökat snabbare än arbetskraftsutbudet, vilket innebär att antalet arbetslösa sjunkit påtagligt. Den relativa arbetslösheten för 2007 förutsågs i vårens prognos till 4,8 procent. Utfallet blev 4,6 procent. Att utfallen blev bättre än prognosvärdena beror dels på den oväntat starka uppgången av arbetsmarknaden, dels på problem i SCB:s arbetskraftsundersökningar att rätt klassificera de programinskrivnas arbetsmarknadsstatus. Prognoser över arbetslösheten enligt olika bedömare 97 1 98 1 99 1 00 1 01 1 02 1 03 1 04 1 05 1 06 1 07 1 Nordea 8,4 6,7 6,1 5,0 3,9 4,5 4,5 5,4 5,1 5,2 4,8 Handelsbanken 7,6 7,5 5,7 4,8 3,8 4,4 4,7 5,5 5,0 5,2 4,4 Svenskt Näringsliv 8,0 6,8 6,1 4,9 4,1 4,2 4,6 5,8 5,3 5,0 5,1 TCO 7,7 6,9 5,4 4,2 3,9 4,3 4,7 5,3 5,4 5,2 4,7 LO 8,1 6,7 5,5 4,7 4,2 4,2 4,4 5,3 5,0 5,0 5,4 Finansdepartementet 7,9 6,7 5,7 4,6 3,9 4,3 4,5 5,5 5,0 4,9 4,7 Konjunkturinstitutet 8,3 6,7 5,9 4,7 3,9 4,3 4,6 5,6 5,1 4,9 4,8 OECD 7,4 7,3 6,2 4,8 4,1 4,1 4,5 5,8 5,0 4,8 4,8 Arbetsförmedlingen 8,4 6,6 5,8 4,9 4,0 4,0 4,8 5,6 5,1 5,3 4,8 Utfall 2 8,0 6,5 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 6,0 5,4 4,6 1 Lagda prognoser i början av respektive år. 2 I och med AKU-omläggningen andra kvartalet 2005 har det skett ett tidsseriebrott i fråga om arbetslöshetsnivån. Utfallen fram till 2004 bygger på det gamla AKU, medan utfallen från och med 2005 bygger på det nya. 12

Internationell översikt Den globala tillväxten bromsar in Den internationella konjunkturen har varit stark under de senaste fem åren med en tillväxt på minst fyra procent per år. Utsikterna för de kommande åren tyder på en fortsatt god men avtagande tillväxttakt för världsekonomin. Det är som vanligt utvecklingen i USA som för närvarande är svag som styr den globala ekonomin och övriga länder påverkas därmed negativt i olika takt under detta år. Den globala tillväxten hålls tillbaks av instabila bostadsmarknader, finanskrisen, relativt höga räntenivåer och höga råvarupriser. Oroligheterna på börser och fastighetsmarknader världen över har fått investerare att intressera sig mer för råvaruhandeln vilket tillsammans med ökad efterfrågan har pressat priserna uppåt. Om denna spekulation har haft en stor påverkan kan även snabba prisfall på vissa råvaror komma att ske framöver. Globala BNP-tillväxten Årlig procentuell förändring samt prognos för 2008 och 2009 Heldragen linje = historiskt genomsnitt 1970-2007 Procent 7 6 5 4 3 2 1 0 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI En viktig skillnad mot tidigare konjunktursvackor är att utvecklingen i flera tillväxtekonomier, med Kina och Indien i spetsen, håller uppe den globala tillväxttakten på en förhållandevis hög nivå, trots en betydande försvagning i USA och en svalare konjunktur i de flesta industrinationer 5. Under 2009 blir avmattningen dock något mer kännbar även i tillväxtländerna och för EU fortsätter försvagningen, framför allt under första hälften av året. För svensk exportindustri, som i hög 5 OECD:s ledande indikatorer (som visar på en trolig utveckling sex månader fram i tiden) visar på en tydlig nedgång för de flesta större ekonomier i världen. Indikatorerna har vänt nedåt sedan mitten av 2007 och har en fortsatt negativ tendens. 13

utsträckning är beroende av utvecklingen i EU-länderna, innebär detta att tillväxten blir svagare 2009 än 2008 6. Sammantaget bedöms det bli en mjuklandning av världsekonomin där tillväxten går från 5 procent 2007 till 3,7 procent 2008 och cirka 3,5 procent 2009. Tydlig konjunkturnedgång i USA Priserna på den amerikanska bostadsmarknaden har de senaste åren stigit betydligt snabbare än vid tidigare uppgångar. Marknaden eldades bland annat på av att styrräntan drogs ner till omkring en procent under några år. Under 2006 vände så den amerikanska husmarknaden ned efter en rekordlång uppgångsperiod. Efter cirka ett år av inbromsande huspriser kollapsade den amerikanska Sub-prime-marknaden 7, vilket fick prisfallet att öka hastigheten. Mycket talar för fortsatta prisfall under åtminstone de närmaste månaderna. Tusental byggnadstillstånd 2500 2000 1500 1000 500 USAs bostadsmarknad januari 1993 - februari/april 2008 Huspriser Byggnadstillstånd Huspriser Index 2000=100 250 200 150 100 50 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Säsongrensad Källa: EcoWin 0 Nästan oavsett vilken statistik man studerar gällande bostads- och byggsektorn i USA så nådde siffrorna sin topp under 2006. Under fjolåret och inledningen av detta år har kraftiga försämringar skett. Raset för byggnadsinvesteringar och byggnadstillstånd har fortsatt under inledningen av 2008 och antalet nybyggda bostäder beräknas falla med 30 6 För den svenska exportindustrin är det utvecklingen i våra nordiska grannländer Norge, Danmark och Finland samt Tyskland, USA och Storbritannien som har störst betydelse. Dessa länder har varit våra viktigaste handelspartners under en lång rad av år och står tillsammans för cirka 50 procent av den svenska exporten. 7 Sub-prime-lån ökade stadigt under 2000-talet och stod i fjol för cirka 20 procent av bolånemarknaden i USA. Dessa lån har ökat möjligheten för personer som tidigare inte ansågs kreditvärdiga att köpa sig en bostad. Andelen Sub-prime-lån är störst bland olika minoritetsgrupper. 14

procent i år efter en minskning med 25 procent i fjol. Antalet husförsäljningar ligger på en mycket låg nivå sedan årsskiftet 8, och statistik över det förväntade antalet försäljningar det kommande halvåret visar att branschen inte räknar med sig någon snabb vändning. Många av de omtvistade bolånen ska dessutom omfinansieras det kommande året. Även framöver kommer således en stor mängd hus att tvångsförsäljas vilket troligtvis kommer att pressa ner bostadspriserna till en ännu lägre nivå. Det är de stora förlusterna för amerikanska bolåneinstitut som ligger bakom den finansiella krisen. Det abrupta uppvaknandet för många aktörer på de finansiella marknaderna har tvingat banker världen över till nedskrivningar med många miljarder dollar. Förutom i USA har banker i Storbritannien, Schweiz samt Frankrike drabbats hårt och flera aktörer har sett sig tvungna till kraftiga personalneddragningar. Krisen har fått bankerna att se över sina riskbedömningar vilket har begränsat kreditgivningen (både möjligheten att få nya lån och möjligheten att få hjälp att klara av redan ingångna lån) och ytterligare försvårat situationen på bostadsmarknaden. De amerikanska bankerna känner nu av en ökning av bristande betalningsförmågor på huslån men även på billån och kreditkortsräkningar. De amerikanska hushållens sparande har sjunkit gradvis från tolv procent vid inledningen av 1980-talet till omkring noll, vilket betyder att i stort sett samtliga inkomster går till konsumtion. Samtidigt leder fallande huspriser och aktiekurser samt stigande energi- och livsmedelspriser till ett minskat konsumtionsutrymme. Detta har en stor betydelse för den amerikanska tillväxten eftersom den privata konsumtionen står för cirka 70 procent av USA:s BNP (cirka 50 procent i Sverige). De amerikanska stimuleringscheckarna (en tillfällig skatterabatt) förväntas kunna öka privatkonsumtionen från och med det tredje kvartalet i år. Michigan-indexet över hushållens framtidstro har dock visat en tydlig minskning i över ett års tid och ligger nu på den lägsta nivån sedan 1980. Risken finns således att endast en del av pengarna går till extra konsumtion och att istället sparandet ökat beroende på de osäkra framtidsutsikterna. I år kommer en mängd variabler att visa negativa siffror såsom stramare kreditförhållanden, fallande huspriser, minskade bygginvesteringar, svag privatkonsumtion samt försämrad arbetsmarknad vilket ger en negativ tillväxtdynamik i USA 9. BNP-tillväxten bedöms i bästa fall 8 Enligt HMI (Housing Market Index) från National Association of Home Builders. 9 En försvagad amerikansk konjunktur slår främst mot våra stora fordonstillverkare som står för cirka 20 procent av varuexportvärdet till USA. Främst bilindustrin kan 15

nå upp till 1 procent. Positivt är att exporten får draghjälp av den svaga dollarn vilket gör att handels- och bytesbalansunderskottet minskar, framför allt i relation till EU-länderna. Ekonomin bedöms återhämta sig under loppet av 2009, tack vare ökade investeringar och en stark exportutveckling, och BNP-tillväxten blir drygt 1,5 procent. Asien håller emot Japan ser inte på det internationella inflationstrycket med samma oro som de flesta andra länder. Efter flera år med deflation under inledningen av 2000-talet har Japan haft svagt ökande prisnivåer de senaste två åren. Risken för deflation oroar fortfarande mer än faran av en ökad inflationstakt och den japanska styrräntan förväntas inte höjas för att möta den ökande inflationen. Arbetslösheten i Japan har stabiliserats under det senaste halvåret efter en minskning från 2003 års rekordhöga arbetslöshetstal på över fem procent. Andelen arbetslösa i dagsläget (4 procent) ligger fortfarande på en historiskt sett hög nivå och trenden pekar nu mot en svag ökning. Även de ledande indikatorerna pekar mot en försämrad utveckling och en tydlig dämpning av tillväxten. En orsak till att indikatorerna försvagats är den förändrade lagstiftningen kring bostadsbyggande 10 vilket har dämpat bygginvesteringarna. Men även med detta borträknat finns en avtagande tendens. Därutöver är de japanska hushållen fortsatt försiktiga med sin konsumtion efter de senaste årens svaga ekonomiska utveckling i landet. Den viktigaste orsaken till att den japanska tillväxten blir låg de kommande åren är dock att den för Japan så viktiga exporten påverkas av problemen i USA och den internationella avmattningen. Detta leder till att BNP-tillväxten minskar från 2,1 procent år 2007 till drygt 1 procent år 2008 och cirka 1,5 år 2009. Kinas ledande indikatorer är fortsatt starka men har en negativ utveckling de senaste månaderna. Hushållens konsumtion förväntas fortsätta att växa stadigt framöver, dock utan några dramatiska fall i sparkvoten. Inflationstakten har stigit under knappt två års tid och är nu mycket hög. Det är framför allt matpriserna som driver upp inflationen som har inlett året på nivåer över åtta procent. Det är således mycket tveksamt om målsättningen för 2008 på en inflationstakt under 5 procent kommer att klaras. För att motverka inflationsökningen kommer de offentliga investeringarna i husbyggen och industrier att bromsas framöver och gradvisa räntehöjningar har redan genomförts. De mest aktuella frågorna i väntas komma att beröras. Även läkemedels- och maskinindustrin har stora andelar av den svenska varuexporten till USA. 10 Lagen har tillkommit för att göra att nybyggda hus säkrare mot jordbävningar i framtiden vilket ökar företagens byggnadskostnader. 16

dagsläget är kanske vad jordbävningen i centrala Kina kommer att få för effekt på den kinesiska produktionen och huruvida politikerna kommer att skriva upp värdet på den kinesiska valutan yuan. Kina förväntas få en fortsatt mycket stark utveckling de närmaste två åren med en tillväxt på 10 procent under år 2008 och 9 procent år 2009. BNP-utvecklingen utvalda länder i Asien 14 12 10 8 6 4 2 0 Kina Indien Japan -2 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 kv 1 2001 - kv 1 2008 Källa: EcoWin Indien har haft ett antal starka år men vissa indikatorer pekar nu på en avmattning. Den privata konsumtionen visar exempelvis tecken på en viss inbromsning. Investeringarna är dock fortsatt stora, inte minst de utländska investeringarna. Inflationstakten är fortfarande hög men ökningen ser ut att ha bromsats upp. Den utvecklingen bör kunna förstärkas framöver efter att penningpolitiska anpassningar har genomförts. Tillväxten de kommande åren förväntas bli lägre än under år 2007 men kvarstå på höga nivåer. Tillväxten förväntas landa på 8 procent år 2008 och drygt 7 procent år 2009. Europa utanför Euroområdet får blandade resultat Storbritannien har haft en tydligt negativ utveckling det senaste året 11. Inköpschefsindex och de ledande indikatorerna har vänt ned kraftigt sedan hösten 2007. En viktig förklaring till denna utveckling är den starka påverkan som det amerikanska konjunkturläget har på den brittiska ekonomin. Bostadsmarknaden upplever dessutom stora problem och bostadsinvesteringarna kan förväntas bli låga de kommande åren. Den inhemska efterfrågan är dock fortfarande relativt god även om det fjärde kvartalet i fjol visade på en försämrad utveckling. Den snabba 11 Fordonsindustrin samt trä- och pappersindustrin är några av de viktigaste delarna i kronor räknat av den svenska exporten till Storbritannien och kan således komma att påverkas mer än andra branscher av en nedgång i den brittiska konjunkturen. 17

ökningen av inflationen stoppades genom en serie av ökningar av styrräntan under loppet av 2006 och 2007 12. Detta har dock följts av räntesänkningar från årsskiftet 2007. Ytterligare sänkningar väntas framöver för att mildra effekterna av konjunkturavmattningen och den finansiella krisen. Dessa kan dock komma att dröja på grund av att inflationen nu tagit ny fart. BNP-tillväxten förväntas bli cirka 1,5 procent under 2008 och knappt 1,5 procent år 2009. Central- och Östeuropa som helhet uppvisar fortfarande en god om än avtagande tillväxttakt, trots global konjunkturavmattning och mycket hög inflation i ett antal länder (i första hand Baltikum och Bulgarien). Detta beror delvis på att utvecklingen i Europa är viktigare för dessa länder än den i USA. En annan förklaring är att några av de största ekonomierna i denna region såsom Ryssland och Polen håller uppe tillväxten. Skillnaderna mellan länderna i detta område är dock påtaglig där inte minst Estland och Lettland uppvisar en kraftigt försämrad tillväxt. Ryssland har hittills klarat den internationella avmattningen utan större problem. Konjunkturen är fortsatt stark även om det nu finns antydningar till en svagare utveckling framöver 13. Ett problem för Ryssland är den höga och stigande inflationen som minskar köpkraften och tvingar fram en viss kreditåtstramning, vilket kommer att verka dämpande på efterfrågan. Bytesbalansöverskottet minskar dessutom trots kraftigt stigande råvarupriser (där ett högt oljepris gynnar oljeproducenter såsom Ryssland). Rysslands tillväxttakt förväntas dock endast få en svag minskning under detta år, tack vare de höga råvarupriserna och fortsatt stora (inte minst offentliga) investeringar. Även 2009 blir ett bra år men med en avtagande tillväxttakt. Euroområdet kyls av Euro-området visar tydliga tecken på en konjunkturavmattning. Sentimentsindikatorn 14 och andra ledande indikatorer visar att Euro-området på kort tid har gått från en situation med stark tillväxt till något av ett normaltillstånd. Nedgången visar ännu inga tydliga tecken på att avta. Det är dock fortfarande främst förväntningsindikatorer och inte utfallsdata som visar på en negativ utveckling. Sysselsättningen har exempelvis fortsatt att öka och kommer säkerligen att fortsätta att stiga framöver om än i långsammare takt. Arbetslösheten inom Euro-området har minskat stadigt de senaste två åren och är nu cirka sju procent, vilket är den lägsta siffran på femton år. Den nuvarande trenden visar på en fort- 12 Av EU:s medlemsländer var det bara Nederländerna och Storbritannien som hade en inflationstakt på mindre än 3 procent under det andra halvåret 2007. 13 OECD:s ledande indikatorer. 14 Sentimentsindikatorn är ett mått på stämningsläget bland både företag och hushåll. 18

satt minskning men i betydligt långsammare tempo och under 2009 ökar troligtvis arbetslösheten på nytt. Samtidigt har inflationen stigit det senaste året och uppgick till 3,6 procent i april. Detta påverkar konjunkturen ytterligare i negativ riktning. EU-kommissionen spår att inflationen beräknas hamna på minst 3,2 procent under 2008, vilket är långt över Europeiska centralbankens mål om prisstabilitet. En viktig förklaring till den svalare konjunkturen i Euro-området är valutaförändringarna som har påverkat exportnettot negativt. Det växande räntegapet mellan Euro-området och USA har tvingat ned värdet på dollarn, vilket innebär att varor och tjänster från Europa blivit allt dyrare (relativt amerikanska varor och tjänster). BNP-tillväxten i Euro-området förväntas sjunka från 2,6 procent år 2007 till drygt 1,5 procent 2008 och knappt 1,5 procent år 2009. Index 120 Barometerindikatorn för eurozonen januari 1986 - april 2008 Låg tillväxt Normal tillväxt Hög tillväxt 110 100 90 80 70 60 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 Säsongrensad Källa: EcoWin Euro-området påverkas i stor utsträckning av utvecklingen i de stora medlemsländerna såsom Italien (där en mycket svag tillväxt förväntas under de närmaste åren), Spanien (med stora problem på bostadsmarknaden), Frankrike (med finansiella problem och en gradvis svalnande konjunktur) och Tyskland. Efter en svag inledning på 2000-talet har de senaste två åren genererat en hygglig utveckling av tillväxten i Tyskland. Under fjolåret avtog dock tillväxttakten gradvis och det fjärde kvartalet var årstakten nere i 1,7 procent. Tillväxten för det första kvartalet 2008 var därför överraskande stark (i linje med fjolårets årsgenomsnitt) vilket indikerar att BNP-tillväxten inte behöver bli så låg under detta år som många befa- 19