Immateriella resursers roll för företags prestationer

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för ekonomi Immateriella resursers roll för företags prestationer En jämförande kvantitativ studie av industriföretag i tillväxt och ej i tillväxt. Annette Olsson Camilla Örnberg 2018 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Företagsekonomi Ekonomprogrammet Examensarbete företagsekonomi C Handledare: Jan Svanberg Examinator: Stig Sörling

Förord Vi vill härigenom framföra ett stort tack till alla som på något vis varit med och bidragit till denna studie. Särskilt tack riktas till vår handledare Jan Svanberg vars vägledning och råd har varit värdefulla i genomförandet av denna studie. Sist men inte minst vill vi tacka våra familjer för deras stöd under denna process. Vi hoppas att studien kommer att inspirera till vidare undersökning inom ämnet. Gävle, januari 2018 Annette Olsson Camilla Örnberg

Sammanfattning Titel: Immateriella resursers roll för företags prestationer En jämförande kvantitativ studie av industriföretag i tillväxt och ej i tillväxt. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Annette Olsson och Camilla Örnberg Handledare: Jan Svanberg Datum: 2018-01 Syfte: I ett flertal tidigare studier har positiva samband mellan hållbarhetsprestationer (CRP) och finansiella resultat (CFP) hittats och försökt förklaras. Dock har endast ett fåtal antagit synsättet att immateriella resurser fungerar som medlare för dessa samband. Vi menar att de immateriella resurserna har en betydande roll, för sambandet. Med hjälp av de immateriella resurserna formas en positiv spiral som ökar hållbarhetsprestationer och finansiellt resultat i båda kausala riktningarna. Vi vill belysa huruvida detta positiva, medlande samband existerar samt om tillväxt stärker sambandet mellan CRP och CFP, genom de immateriella resurserna. Metod: Studien har antagit en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. En kvantitativ metod har använts genom att sekundärdata samlats in från databasen Thomson Reuters Eikon. I en longitudinell design har fem års observationer använts för ett urval av 113 publika industriföretag där inhämtat data har analyserats statistiskt. Resultat & slutsats: Denna studie fann övervägande negativa samband och kan inte visa att de immateriella resurserna medlar kopplingen mellan CRP och CFP i en positiv spiral. Studiens resultat visar dock att immateriella resurser har betydelse för uppbyggnaden av CRP och CFP men de fungerar inte som verktyg som påverkar prestationsmåtten i båda kausala riktningarna. De har en egen effekt på CRP och CFP direkt vars verkan skiljer sig mellan de olika immateriella resurserna. Endast i tillväxt har studiens resultat visat på en positiv påverkan av CRP på CFP och tvärt om. Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till insikter om att immateriella resurser och satsningar på CRP är vägar att öka finansiella prestationer hos industriföretag i tillväxt. Praktiskt kan detta vara användbar kunskap för företagsledare i beslut om satsningar på immateriella resurser. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie bygger på mätdata från en femårsperiod som sträcker sig över en tidsperiod då det råder lågkonjunktur. Studien bygger också på ett relativt litet urval som försvårar möjligheten att dra slutsatser med precision. Studien undersöker också endast fyra immateriella resurser. En studie med ett större urval under en längre tidsperiod där fler immateriella resurser tas med i beräkningsmodellen kan kasta ljus över hur de immateriella resurserna bidrar till förändringar i CRP och CFP. Nyckelord: CRP, CFP, immateriella resurser, tillväxt, positiv spiral

Abstract Title: The role of intangible resources for corporate performance A comparative quantitative study of industrial companies in growth and industrial companies without growth. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Annette Olsson and Camilla Örnberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2018-01 Aim: Several previous studies have found, and explained, positive links between corporate responsibility performance (CRP) and financial performance (CRP). Still, only a few of them have adopted the view that intangibles mediate the linking. We argue that intangible resources have a significant role for the linking. Through the intangibles, a positive spiral is formed that increase responsibility performance and financial performance in both causal directions. We want to illustrate how this positive, mediating link strengthens the connection between CRP and CFP, and if the connection is strengthened through the intangibles. Method: This study has adopted a positivistic research philosophy with hypothetic-deductive view. We have used a quantitative method by using secondary collected data which has been downloaded from the database Thomson Reuters Eikon. In a longitudinal design, using five years of observations for a population of 113 listed companies, data has been used for regression analyses. Result & Conclusions: The results in this study showed mainly negative relationships and failed to show that the intangibles mediate linkage between CRP and CFP in a positive spiral. The results however, shows that the intangibles are important for the construction of CRP and CFP, but they don t work as a tool that affect performance in both casual directions. The intangibles effects CRP and CFP directly in their own way, which differs between each intangible resource. Only in growth the result of this study has shown a positive effect of CRP and CFP, and reverse. Contribution of the thesis: From a theoretical point of view, this study gives contribution to science by the insight that intangible resources and investments in CRP is the way to increase financial performance of industrial companies in growth. In practice this could be a useful knowledge for managers when making decisions of investments in intangible resources. Suggestions for future research: This study is based on data from a period of five years, during a period of recession. It is based on a relatively small sample which complicate the possibility to make precise conclusions. This study only investigates four intangible resources. A study with a larger sample, during a longer period of observation, where more numerous intangible resources are included may illustrate more precise how intangibles contributes to changes in CRP and CFP. Key words: CRP, CFP, intangibles, growth, positive spiral

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEMATISERING... 4 1.3 SYFTE... 6 1.4 DISPOSITION... 6 2 TEORETISK REFERENSRAM... 8 2.1 BEGREPPET CORPORATE RESPONSIBILITY PERFORMANCE, CRP... 8 2.2 BEGREPPET CORPORATE FINANCIAL PERFORMANCE, CFP... 8 2.3 TIDIGARE FORSKARES PROBLEM MED MÄTNING AV CRP OCH CFP... 9 2.4 SYNSÄTT VID TIDIGARE FORSKNING OM HUR CRP OCH CFP PÅVERKAR VARANDRA POSITIVT 9 2.5 TIDIGARE ALLMÄN FORSKNING OM SAMBAND MELLAN CRP OCH CFP... 11 2.6 DE MELLANLIGGANDE VARIABLERNA VID TIDIGARE FORSKNING... 14 2.7 HÄRLEDNING AV HYPOTESER... 15 2.8 RBV OCH DE IMMATERIELLA RESURSERNA... 15 2.9 UTFORMNING AV HYPOTESER... 17 2.10 DEN MEDLANDE ROLLEN AV IMMATERIELLA RESURSER FRÅN CRP TILL CFP... 17 2.10.1 FoU... 17 2.10.2 Humankapital... 18 2.10.3 Rykte... 18 2.10.4 Kultur... 19 2.11 DEN MEDLANDE ROLLEN AV IMMATERIELLA RESURSER FRÅN CFP TILL CRP... 19 2.11.1 FoU... 19 2.11.2 Humankapital... 20 2.11.3 Rykte... 21 2.11.4 Kultur... 21 2.12 DEN MEDLANDE ROLLEN AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR I TILLVÄXTSEKTORER... 22 2.13 GENERERA EN POSITIV SPIRAL GENOM FOU VID TILLVÄXT... 23 2.13.1 Från CRP till CFP... 23 2.13.2 Från CFP till CRP... 23 2.14 GENERERA EN POSITIV SPIRAL GENOM HUMANKAPITAL VID TILLVÄXT... 24 2.14.1 Från CRP till CFP... 24 2.14.2 Från CFP till CRP... 24 2.15 GENERERA EN POSITIV SPIRAL GENOM RYKTE VID TILLVÄXT... 25 2.15.1 Från CRP till CFP... 25 2.15.2 Från CFP till CRP... 25 2.16 GENERERA EN POSITIV SPIRAL GENOM KULTUR VID TILLVÄXT... 26 2.16.1 Från CRP till CFP... 26 2.16.2 Från CFP till CRP... 27 3 METOD... 28 3.1 METODOLOGI... 28 3.1.1 Forskningsfilosofi och forskningsansats... 28 3.1.2 Forskningsstrategi... 29 3.1.3 Forskningsmetod... 29 3.1.4 Tidsperspektiv... 30 3.2 EMPIRISK METOD... 30 3.2.1 Datainsamlingsmetod... 30 3.2.2 Studiens population... 31 3.2.3 Urval och bortfall... 31 3.2.4 Analys... 32 3.3 OPERATIONALISERING... 33

3.3.1 Mätning av CRP... 33 3.3.2 Mätning av CFP... 33 3.4 MÄTNING AV DE IMMATERIELLA RESURSERNA... 34 3.4.1 Fou... 34 3.4.2 Humankapital... 34 3.4.3 Rykte... 35 3.4.4 Kultur... 35 3.5 MÄTNING AV DE MATERIELLA RESURSERNA... 36 3.5.1 Fysiska resurser... 36 3.5.2 Extern finansiering... 36 3.5.3 Finansiella resurser... 37 3.6 MÄTNING AV KONTROLLVARIABLERNA... 37 3.6.1 Storlek... 37 3.6.2 Risk... 37 3.6.3 Bransch... 37 3.6.4 Land... 38 3.6.5 År... 38 3.7 MÄTNING AV TILLVÄXT... 38 3.8 VALDA ANALYSMETODER I DENNA STUDIE... 38 3.8.1 Beskrivande statistik... 38 3.8.2 Pearsons korrelationstest... 39 3.8.3 Multipel regressionsanalys... 39 3.9 KVALITETSKRITERIER... 40 3.9.1 Reliabilitet... 40 3.9.2 Replikerbarhet... 40 3.9.3 Validitet... 41 3.10 KÄLLKRITIK... 41 3.11 METODKRITIK... 41 4 RESULTAT... 43 4.1 BESKRIVANDE STATISTIK... 43 4.2 PEARSONS KORRELATIONSMATRIS... 44 4.3 REGRESSIONER... 46 4.3.1 Formelförklaringar... 46 4.3.2 Modell 1... 46 4.3.3 Modell 2A... 48 4.3.4 Modell 3A... 48 4.3.5 Modell 2B... 48 4.3.6 Modell 3B... 49 4.3.7 Urvalet ej i tillväxt... 51 4.3.8 Urvalet i tillväxt... 51 4.3.9 Jämförelse av urval ej i tillväxt samt i tillväxt... 52 4.4 TEST AV HYPOTESER... 54 4.4.1 Hypotes 1a... 54 4.4.2 Hypotes 1b... 55 4.4.3 Hypotes 1c... 56 4.4.4 Hypotes 2... 56 5 DISKUSSION OCH SLUTSATS... 59 5.1 DISKUSSION AV RESULTATET... 59 5.1.1 Hypotes 1a... 60 5.1.2 Hypotes 1b... 61 5.1.3 Hypotes 1c... 62

5.1.4 Hypotes 2... 63 5.1.5 Slutsats... 65 5.2 STUDIENS BIDRAG... 66 5.2.1 Teoretiskt bidrag... 66 5.2.2 Praktiskt bidrag... 66 5.3 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING... 67 6 KÄLLFÖRTECKNING... 68 Tabellförteckning Tabell 1 Beskrivande statistik 41 Tabell 2 Pearsons korrelationsmatris.42 Tabell 3 Modell 1...45 Tabell 4 Modell 2 och 3 hela urvalet.48 Tabell 5 Modell 2 och 3 vid ej tillväxt samt tillväxt..51 Figurförteckning Figur 1 Formel för medelvärde...38 Figur 2 Formel för standardavvikelse....39 Figur 3 Formel för Pearsons r. 39

1 Inledning I detta inledande kapitel redogörs för studiens bakgrund och problematisering. I kapitlets avslutande del framställs studiens syfte samt en kort förklaring över arbetets disposition. 1.1 Bakgrund Ett flertal studier har genomförts för att se om det finns ett samband mellan ett företags finansiella prestationer och dess hållbarhetsprestationer och hur det hänger ihop. Margolis och Walsh (2003) och Orlitzky, Schmidt och Rynes (2003) försökte kartlägga om det finns ett samband genom de metaanalyser som genomfördes i början av 2000-talet. Dessa har visat att det endast finns en liten positiv koppling mellan finansiella prestationer och hållbarhetsprestationer, men de empiriska bevisen visar även att det kan finnas negativ, neutral och blandad koppling. Peloza (2009) konstaterar att det finns åtminstone ett dussin meta-analyser där de flesta visar positiv koppling mellan de båda variablerna medan negativ, neutral och blandad koppling 1 är rapporterat i färre fall. McWilliams och Siegel (2001) resonerar att de motsägelsefulla resultaten som framkommer i tidigare litteratur kan bero på att vissa variabler utelämnats. De visar i sin studie att satsningar på corporate social responsibility (CSR) varierar stort beroende på företags olika karaktär och branschers olikheter, genom att de antagit en annorlunda teoretisk modell. Deras teoretiska modell tydliggör detta menar de, och framför att det är något som inte tagits hänsyn till i tidigare studier vilket kan ha resulterat i mätningsfel. Det återstår dock mycket forskning innan kopplingen mellan företags finansiella prestation och företags hållbarhetsprestation helt kan förstås anser Margolis och Walsh (2003) och detta stöds även av Rowley och Berman (2000) samt Lin, Yang och Liou, (2009). Margolis och Walsh (2003) poängterar också vikten av att utveckla modeller som tar med utelämnade variabler och andra omgivande villkor för att få fram ett samband. Muñoz, De Pablo och Peña (2015) bygger vidare på resonemanget genom en studie på företag noterade på spanska börsen. De konstaterar att satsningar på hållbarhetsprestationer har positiv effekt på de finansiella prestationerna, vilket visar sig på lång sikt speciellt när immateriella resurser tas med i analysen. Teori behövs som visar hur de kausala förhållandena är. 1 Med negativ menas att om hållbarhetsprestationen ökar visas en minskning i de finansiella prestationerna eller vice versa, neutral koppling visar när någon av prestationerna ökar eller minskar är det andra prestationsresultatet oförändrat. Vid blandad koppling visas en ökning i det ena prestationsmåttet en ökning eller en minskning i det andra, det är alltså inte konsekvent. Likadant då det är en minskning i det ena prestationsmåttet ger det både ökning och minskning i det andra. Det kan alltså vara positivt, oförändrat eller negativt. 1

I en artikel i Svensk Näringsliv lyfter Patrik Krassén (2015) 2 fram betydelsen av immateriella rättigheter, en annan benämning för immateriella resurser, för företags tillväxt. Som stöd för sina antaganden hänvisar han till nyligen genomförda studier av Office for Harmonization in the Internal Market och Europeiska Patentmyndigheten. Dessa visar att Intellectual Property (IP)-intensiva företag står för 40 procent av EU:s sammantagna ekonomi. I den senare av studierna (2015), där 130 000 företag i tolv medlemsländer undersöktes, konstaterades att företag som äger IP-rättigheter, som också är en immateriell resurs, har fler anställda, betalar i genomsnitt 20 procent högre löner och har i genomsnitt 29 procent högre intäkter per anställd, än företag som inte äger IP-rättigheter. Effekten på intäkterna hos små och medelstora företag är dessutom mer påtaglig än för större, trots att de äger IP-rättigheter i lägre utsträckning. Shen, Yan och Tzeng (2017) poängterar också att forskning och utveckling (FoU) är viktigt för att uppnå lönsamhet i företaget, FoU är en del av de immateriella resurserna. En tidigare studie erbjuder en ny väg att förklara sambandet mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet. Enligt den argumentation som förs av Surroca, Tribo och Waddock (2010) kan det vara så att de positiva lönsamhetseffekterna av hållbarhetsprestationer enbart uppstår om företag lyckas bygga upp immateriella resurser. En undersökning av sambandet mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet i företag, borde enligt denna argumentation, inriktas på att mäta bolagens uppbyggnad av immateriella resurser. Denna undersökning vill ta fasta på deras uppmaning. Vi förklarar detta ytterligare nedan. Efter 2010, när Surroca, Tribo och Waddock presenterade sin undersökning, har forskningen fortsatt inom området att förklara sambandet mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet exempelvis av Wang, Choi, Wan och Dong (2016). Dock har ingen gjort någon liknande undersökning som Surroca, Tribo och Waddock, att pröva hur de immateriella resurserna, FoU, kultur, humankapital och rykte, medlar kopplingen mellan CRP och CFP. Immateriella resurser uppfattas traditionellt vara basen för ett företags konkurrensfördelar (J. Barney, 1991; Dierickx & Cool, 1989; Wernerfelt, 1984). Då resource-based view of the firm (RBV) fokuserar på att immateriella resurser är en källa till konkurrensmässiga fördelar, tar studier som utgår från natural-resource-based view (NRBV) fasta på att immateriella resurser även kan innefatta ett företags hållbarhetsprestationer vilket till exempel Aragon-Correa och Sharma (2003) visar. I de företagsbaserade immateriella resurserna inkluderas FoU, humankapital, rykte och organisationskultur. Forskare har studerat immateriella resurser som FoU (Klassen & Whybark, 1999; Rexhepi, Kurtishi, & Bexheti, 2013), humankapital (Russo & Harrison, 2005) företagsrykte (Strong, Ringer, & Taylor, 2001) och organisationskultur (Howard-Grenville & Hoffman, 2003) 2 Ansvarig för immaterialrättsfrågor på svenskt Näringsliv 2

samt deras kopplingar till olika dimensioner av hållbarhetsansvar. RBV-forskare har observerat att relationen mellan immateriella resurser och prestation kan verka åt båda hållen. Å ena sidan kan lönsamma företag ha större möjligheter att ha FoU-verksamhet (Helfat, 1997) och att göra investeringar för att skapa humankapital (Wright, Gardner, Moynihan, & Allen, 2005), att bygga upp ett företagsrykte (Roberts & Dowling, 2002) och att bygga upp organisationskultur (Denison, 1990). Å andra sidan utgör Corporate responsibility performance (CRP) 3 en organisatorisk resurs som kan hjälpa företag att utveckla nya immateriella resurser som kan vara bas till företagets konkurrensmässiga fördelar (Sharma & Vredenburg, 1998) och på så sätt stärka de finansiella prestationerna (CFP). Konkurrensverket har i sin rapport, författad av Henrekson och Stenkula (2008) förklarat hur viktiga olika immateriella resurser är för företags tillväxt. De säger att FoU är en viktig del i tillväxten och har även traditionellt ansetts att vara det i forskningen. En aspekt de nämner, som är viktig för att kunna skapa tillväxt, är strukturen inom företaget. De menar att unga företag är mer flexibla och har bättre möjligheter att utveckla nya innovationer och därmed skapa tillväxt. Tillväxt behövs för att ge bättre ekonomiska resultat. Hur tillväxt påverkar förhållandet mellan CRP och CFP har undersökts av Surroca et al. (2010).De har kommit fram till att de immateriella resurserna medlar kopplingen mellan CRP och CFP och att tillväxt stärkte kopplingen. Det blev också en starkare medling genom de immateriella resurserna i deras undersökning vid tillväxt. De olika immateriella resurserna och företagets prestationer påverkas också av om företaget är i tillväxt. Tidigare forskning har visat att tillväxt påverkar kopplingen mellan immateriella resurser, CRP och CFP (Aragon-Correa & Sharma, 2003). Om inte företaget är i tillväxt menar Shrivastava (1995a, 1995b) att företaget är trögt och inte har så lätt att förändras snabbt, när så krävs, och därför inte har lika lätt för att skapa vare sig finansiella resurser eller att prestera hållbarhetsmässigt. Han säger också att företag i tillväxt har en annan struktur som är decentraliserad och mindre informell och därför kan förändras snabbt och därmed ha en fördel i detta. Därmed har dessa företag lättare att både göra vinster och hållbarhetsprestera. 3 För att förstå begreppet CRP kan det förklaras såsom Surroca, Tribo och Waddock (2010) betecknar det; det breda spektrum av strategier och operativ praxis som ett företag använder sig av när de hanterar relationerna med sina olika intressenter och olika aspekter av miljöfrågor. CRP reflekterar idén att ansvaret är integrerat i företagets ageranden, beslut och förhållningssätt till sin omgivning. CRP reflekterar även det inflytande företaget har på sin omgivning samt tar med företagets diskretionära ansvar. 3

Tillväxt har en stor betydelse i hur företaget har möjlighet att satsa på immateriella resurser, exempelvis behövs stor tillgång av finansiella medel för att kunna ha aktiviteter inom FoU (Nohria & Gulati, 1996), finansiella medel skapas lättare vid tillväxt. 1.2 Problematisering Orlitzky, Schmidt och Rynes (2003) samt Margolis och Walsh (2003) säger att de motstridiga resultaten, om kopplingen mellan CRP och CFP, som hittas i litteraturen kan bero på utelämnade variabler, till exempel FoU (A. McWilliams & Siegel, 2000), intressenters moraliska värderingar (Schuler & Cording, 2006) eller mätningar av företags strategi (Berman, Wicks, Kotha, & Jones, 1999) vilka kan påverka kopplingen mellan CRP och CFP (Rowley & Berman, 2000). Att leta efter utelämnade variabler kräver teoretiska modeller för att identifiera variabler som kan vara bestämmande faktor av en prestation (A. McWilliams & Siegel, 2001). De saknade elementen kan användas som variabler vilka påverkar prestationsmåtten CRP och CFP och medlar 4 kopplingen mellan dessa. När företag utvecklar sådana kopplingar mellan CRP och CFP, säger RBV att ett företag som presterar bättre än sina konkurrenter i sin utveckling skapar resurser som är sällsynta, värdefulla, svåra att kopiera och svåra att ersätta (J. Barney, 1991). Det betyder att endast de bolag som utvecklar sådana resurser kan ha en koppling mellan CRP och CFP (Rexhepi et al., 2013) 5. Bolag som inte bygger upp sådana resurser kan inte njuta frukterna av hållbarhetsprestationer, sannolikt för att de genomför hållbarhetsprestationer utan att integrera aktiviteterna i sin verksamhets värdeskapande processer. Endast de immateriella resurserna möter de kriterier som RBV säger är de konkurrenskraftiga (Sánchez, Chaminade, & Olea, 2000). Därför är fokus i detta arbete på de immateriella resurserna och hur de sammankopplas med konkurrensmässiga fördelar. Ytterligare en aspekt för att förklara kopplingen mellan CRP och CFP är påverkan av externa faktorer, vilket analyserats i tidigare forskning. Aragon-Correa och Sharma (2003) förklarar i sin studie hur den externa faktorn tillväxt påverkar kopplingen mellan immateriella resurser, CRP och CFP. Goll och Rasheed (2004) fann genom sin studie att företag där det råder god tillgång på finansiella resurser satsar mer på hållbarhetsaktiviteter än företag där det är begränsad tillgång på finansiella resurser. Vid tillväxt ökar företagets vinster på grund av ökad försäljning. Ökade vinster ger ökad tillgång av kapital och därmed förbättras det finansiella resultatet. 4 Studien använder uttrycket medla för att beskriva den process när prestationsmåtten CRP respektive CFP påverkas genom den aktuella immateriella resursen. Alltså att den fungerar som en medlare av en förändring i CRP respektive CFP. En förändring i t ex CFP skapar inte en direkt förändring CRP utan går genom den immateriella resursen. 5 Noterbart är dock att det förutom en tidigare studie saknas bevis för att det är på det viset. Vår studie är en empirisk undersökning av denna teori. 4

Det stora flertalet tidigare undersökningar har antagit att det finns en direkt koppling mellan hållbarhetsprestationer och finansiellt resultat eller bolagsvärde. Vi ansluter oss emellertid till den tidigare undersökning av Surroca, Tribo och Waddock (2010) som gjort ett annat antagande. Denna studie antar att sambandet mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet medlas 6 av immateriella resurser. Studien ska undersöka om det finns en medlande relation mellan CRP och CFP och om den verkar i båda kausala riktningarna. Studien antar att det inte finns någon direkt koppling mellan CRP och CFP, men att det finns en positiv spiral som kopplar båda prestationsmåtten till varandra genom de immateriella resurserna. Investeringar i CRP förbättrar de immateriella resurserna som leder till förbättrade resultat av CFP, som i sin tur behöver återinvesteras i immateriella resurser för att förbättra CRP. Denna idé är otillräckligt undersökt i tidigare studier, varför vår undersökning kan bidra till redovisningslitteraturen på denna punkt. För att genomföra studien utgår vi från den modell som föreslås i Surroca, Tribo och Waddock (2010) studie där företagsbaserade immateriella resurser utgör en medlande variabel mellan CRP och CFP. Teoretiskt används RBV, den inriktning som kallas natural-resource-based view (Aragon- Correa & Sharma, 2003; Hart, 1995; Russo & Fouts, 1997; Sharma & Vredenburg, 1998), för att knyta sociala och miljömässiga aspekter till företags resurser. Detta för att få en ökad förståelse för relationen mellan CRP och CFP och speciellt länka immateriella resurser till de båda prestationsmåtten. Då andra forskare (Goll & Rasheed, 2004; Russo & Fouts, 1997) har hittat signifikanta skillnader i immateriella resurser hos företag med låg tillväxt jämfört med företag med hög tillväxt, ska studien också undersöka vilket inflytande tillväxten i industrin har på styrkan i relationerna i vår modell. I denna studie antas att det är troligare att företag utvecklar positiva spiraler 7 när det är tillväxt i företaget. Det finns alltså anledning att tro att bolag som växer bygger upp sådana immateriella resurser som är fruktbara för sambandet mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet, medan andra bolag inte gör det. Utifrån ovanstående resonemang formuleras följande syfte. 6 Att medla och dess böjningsformer syftar här på den statistiska term som på engelska betecknas mediate. Vi använder genomgående denna beteckning. Som synonymer använder vi också mellanliggande variabel och medlande variabel. 7 Positiv spiral syftar på situationer där CRP och CFP ömsesidigt betingar varandra. 5

1.3 Syfte Syftet med studien är att undersöka om det finns ett positivt samband mellan CRP och CFP som medlas av företags immateriella resurser 8 samt om tillväxt stärker sambandet mellan CRP och CFP, genom de immateriella resurserna. Vår undersökning bidrar därför till redovisnings- och hållbarhetslitteraturen genom att vi söker klargöra om immateriella resurser har en medlande funktion mellan hållbarhetsprestationer och lönsamhet. Detta är viktigt eftersom det kan visa hur företag på bästa sätt ska kunna uppnå även ekonomiska fördelar av hållbarhetsarbete. Att minska osäkerhet på denna punkt kan bidra till att öka motivationen för hållbarhetsarbete hos företagsledningar. Fortfarande råder osäkerhet om lönsamhetseffekter av hållbarhetsarbete. Denna osäkerhet hämmar investeringar i hållbarhet och förskjuter viktiga samhälleliga åtaganden hos företagen på framtiden. Vi bidrar därför till litteraturen om hållbarhetsprestationers lönsamhet genom att genomföra den, enligt vår litteraturundersökning, andra studien av möjligheten att immateriella resurser har en medlande effekt på sambanden mellan CRP och CFP samt mellan CFP och CRP. 1.4 Disposition I denna studies första kapitel har bakgrund, problemdiskussion, syfte och avgränsning redogjorts. Nedan beskrivs den fortsatta dispositionen av denna studie. Teoretisk referensram Inledningsvis redogörs för tidigare forskning av samband mellan CRP och CFP, de mätproblem som uppstått och den syn på mellanliggande variabler som har funnits. Det följs av uppställning av hypoteser och därefter en redogörelse av det ramverk som RBV utgör för studien i analysen av CRP och CFP och de immateriella resursernas roll för dessa. Den vidare analysen av de immateriella resurserna och dess medlande roll sätts därefter inom ramen för två skilda synsätt, instrumentell syn och vid god tillgång av resurser, så kallad slack resource syn. En fördjupad analys av vart och ett av de immateriella resurserna FoU, humankapital, rykte och kultur görs utifrån dessa två synsätt. Därefter formuleras hypotes 1. Den teoretiska referensramen avslutas med en redogörelse av hur de immateriella resurserna kan generera en positiv spiral i tillväxt. Även denna analys görs utifrån instrumentell syn och slack resource syn, varefter hypotes 2 formuleras. 8 Immateriella resurser syftar exempelvis på FoU. 6

Metod I metodavsnittet redogörs för vald vetenskapsfilosofi samt den forskningsansats som tillämpas i studien. Vidare förklaras det urval av data som gjorts och vilka empiriska insamlingsmetoder som tillämpats. Därefter förklaras mätmetoden som använts för respektive mätpunkt i urvalet följt av en beskrivning av valda analysmetoder. Avslutningsvis diskuteras studien utifrån uppställda kvalitetskriterier följt av källkritik och slutligen metodkritik. Resultat I resultatkapitlet redogörs för den beskrivande statistik av korrelationsanalyser och regressionsanalyser som ligger till grund för studien varefter test av de uppställda hypoteserna genomförs. Diskussion och slutsats I detta avslutande kapitel diskuteras det framkomna resultatet utifrån uppställda hypoteser, tidigare forskning, förväntat resultat, frågeställning och syfte. Här följer egna reflektioner, beskrivning av studiens teoretiska och praktiska bidrag utifrån begränsningar och trovärdighet. Avslutningsvis följer förslag till vidare forskning. 7

2 Teoretisk referensram I följande kapitel tas tidigare forskning och relevant litteratur upp för att ge en teoretisk referensram till denna studie. En fördjupad förklaring av begreppen CRP och CFP ges samt beskrivning av forskning på dessa mått, deras koppling, mätproblematik och påverkan av mellanliggande variabler. Detta följs sedan av uppställning av hypoteser och beskrivning av RBV som utgör det ramverk som studien använder sig av. I den senare delen av kapitlet görs en grundlig analys av de immateriella resursernas roll för prestationsmåtten utifrån instrumentell syn och slack reasource syn, följt av hypotesformulering 1. Avslutningsvis behandlas den positiva spiral som förväntas genereras av de immateriella tillgångarna vid tillväxt som sedan följs av hypotes 2. Forskning inom områdena corporate social performance (CSP) och corporate social responsibility (CSR) har använts för att i detta arbete visa på CRP. 2.1 Begreppet Corporate Responsibility Performance, CRP CRP har utvecklats utifrån begreppet Corporate Social Responsibility, CSR. McWilliams, Siegel och Wright (2006) definierar CSR som en organisations osjälviska och frivilliga engagemang i aktiviteter som leder till att uppnå socialt goda resultat. Carroll (1979) menade att företagens hållbarhetsansvar kan delas upp i fyra områden. Det ekonomiska att vara produktiv och lönsam och möta konsumentbehoven. Det legala att företaget skall verka inom de lagar och regler där de utövar sin verksamhet. Det etiska att företagen fungerar under moraliska riktlinjer som styr att verksamheten möter de sociala regler som råder. Det diskretionära att företaget reflekterar samhällets önskan genom att verka för förbättringar av det samhälle det fungerar i. Men CSR utgör inte en kvantitativ mätbar variabel enligt Marom (2006), varför behov av ett begrepp som möjliggör mätning har uppstått. Utifrån detta har begrepp som CSP och CRP utvecklats menar Charlo, Moya och Muñoz (2015). CRP utgör då den mätbara graden av ansvarstaganden som manifesteras i företagets olika strategier och handlanden när de interagerar med intressenter och sin naturliga miljö (Waddock, 2004). Begreppet CRP visar också på hur hållbarhetsansvaret är integrerat i företags ageranden, beslut och påverkan (Surroca et al., 2010). 2.2 Begreppet Corporate Financial Performance, CFP Ett företags finansiella prestation, CFP kan mätas på flera sätt. Griffin och Mahon (1997) framför att det råder två huvudkategorier där redovisningsmässigt mått är ett och marknadsmässigt utgör det andra. Det redovisningsmässiga måttet bygger på att företagens avkastning mäts på olika sätt, 8

medan det marknadsmässiga bygger på hur den gällande marknaden värderar företaget. Ett vanligt mått på företagets finansiella prestation är Tobin s Q vilket fångar värdet av de långsiktiga investeringarna såsom immateriella resurser enligt Dowell, Hart och Yeung (2000). Tobin s Q mäter förhållandet mellan företagets totala marknadsvärde, alltså marknadspriset för företagets totala aktiestock och det bokförda värdet av företagets totala tillgångar. 2.3 Tidigare forskares problem med mätning av CRP och CFP Det har även funnits problem med att mäta CRP och CFP. Måttet CRP är uppbyggt av ett flertal variabler, och CFP kan mätas utifrån olika synsätt vilket beskrivits ovan. Det medför att det inte råder enhetlighet i mätresultaten. Jämförelser mellan studier kan visa sig svåra att göra. Detta stöds bland annat av Griffin och Mahon (1997) som framför att endast en liten del av de studier de granskat har använt samma sätt att mäta. Aupperle, Carroll och Hatfield (1985) menar att då CRP är en multidimensionell företeelse kan man ha misslyckats med att hitta bra mått på detta. Wood och Jones (1995) kallade mätproblemen för stakeholder missmatching som innebär att mätproblemen är ett resultat av att forskare använder variabler för CRP som enbart representerar en intressent. Dock har utvecklingen av olika databaser medfört att det blivit lättare att mäta hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer. Malik (2015) menar att trots att forskare har haft, och fortfarande har, stora utmaningar i att få fram tydliga och enhetligt utformade mått på olika CSR-grundade mått, har arbetet underlättats av den ökade tillgängligheten på kvantifierade och enhetligt mätt data från ett flertal databaser. Thomson Reuters Eikon är en av de världsledande och välrenommerade databaserna som används och som används även i denna studie (Cheng, Ioannou, & Serafeim, 2014). 2.4 Synsätt vid tidigare forskning om hur CRP och CFP påverkar varandra positivt I tidigare forskning har det testats empiriskt utifrån tre synsätt på den kausala kopplingen mellan CRP och CFP. Ett synsätt är att intressentstyrning (CRP) påverkar CFP positivt. Forskning säger att CRP påverkar CFP och forskningen kan kopplas till instrumentell teori (Theodoulidis, Diaz, Crotto, & Rancati, 2017). Anledningen till påverkan är att bra styrning innebär positiv relation med huvudintressenter, vilket i sin tur förbättrar CFP (Waddock & Graves, 1997). Teorin bygger på att företaget ser sina intressenter som en del av omgivningen som företaget behöver förhålla sig aktivt till för att försäkra sig om lönsamhet, avkastning och i slutänden utdelning till aktieägarna. Detta förklarar Wang, Dou och Jia (2016) i sin metaanalys över koppling mellan CRP och CFP hos företag över hela världen. Enligt Malik (2015) finns det en positiv inverkan på det finansiella resultatet, när företaget bemöter intressenternas krav. I detta uppstår ett värde för företaget enligt intressentteorin. Då företag till exempel förbättrar informationen till sina investerare leder det till 9

ökad insyn, större säkerhet och mindre upplevd risk. Detta leder i sin tur till ökade investeringar och förbättrat CFP. Det grundläggande antagandet bakom intressentteori som grundar sig i RBV-logik, är att CRP kan vara en immateriell resurs som leder till mer effektiv användning av resurser (Orlitzky et al., 2003) vilket har en positiv påverkan på CFP (Hillman & Keim, 2001). Forskare har framfört att, genom att utveckla en nära relation med sina huvudintressenter, kan ett företag utveckla immateriella resurser såsom FoU (Klassen & Whybark, 1999), humankapital (Russo & Harrison, 2005) kultur (Howard-Grenville & Hoffman, 2003) som möjliggör den mest effektiva och konkurrenskraftiga användningen av företagets resurser och hjälper det att utveckla konkurrensfördelar över sina konkurrenter (Surroca et al., 2010 ; Wang, Dou, & Jia, 2016). Ett annat synsätt är att CFP påverkar CRP positivt. I detta synsätt säger forskning att CFP påverkar CRP, teorin som behandlar detta kallas slack resources det vill säga god tillgång av resurser. Slack resources definieras som den samling resurser som ett företag har som är utöver det som krävs för ett företag att producera på en given nivå (Yang, Fonseka, Tian, & Rajapakse, 2014). Teorin säger att bättre CFP, resulterar i ett överskott av finansiella medel och ger företag möjlighet att göra något åt hållbarhetsrelaterade angelägenheter (McGuire, Sundgren, & Schneeweis, 1988). Exempelvis är aktiviteter inom humankapital, såsom rekrytering, utbildning, utveckling, ersättningssystem och bibehållandet av kunnig personal, kostsamt och direkt kopplat till finansiella resurser. Wang, Choi, Wan och Dong (2016) pekar på att slack resources som finns tillgängliga för FoU investeringar gör att anställda kan förvänta sig belöningar, såsom ersättningar för sina prestationer och finansiella incitament för sitt humankapital. De säger också att, för att uppnå ett engagemang hos de anställda i kunskapsutvecklande FoU aktiviteter, måste erbjudandet om ersättning vara tillräckligt attraktivt och stödjas av företagets finansiella budget. Ett tredje synsätt är att kopplingarna mellan CRP och CFP i det första och det andra synsättet upprepas. De tidigare synsätten i forskningen förenas av Waddock och Graves (1997) som säger att CFP och CRP har en synergieffekt att CRP är både prediktor och konsekvens av CFP som genererar en positivt växande spiral. Finansiellt framgångsrika företag har råd att spendera mer pengar på hållbarhetsproblem och CRP hjälper dem också att bli finansiellt framgångsrika. Orlitzky, Schmidt, och Rynes (2003) metaanalys stödjer också denna kausalitet i två riktningar som ger bevis på att både den instrumentella intressentteorin och slack resources beskrivningar är korrekta (Orlitzky et. al. 2003). Detta tankesätt stöttas även av Surroca et al. (2010) som menar att satsningar på CRP leder till ökat CFP men inte direkt utan medlas genom de immateriella resurserna, samt att detta går även i den andra riktningen från CFP till CRP. Även Wang et al. (2016) stöttar detta tankesätt till en viss del där de i sin metaanalys studerade länken mellan CFP och CRP. De hade ett 10

speciellt fokus på att se om det fanns ett starkare band mellan prestationsmåtten i utvecklade ekonomier jämfört med ekonomier i utvecklingsländer. I sin undersökning fann de att ett högre CRP leder till högre CFP och på det sättet menar de att företag kan öka sin lönsamhet genom att göra gott. De fann inte sambandet att högre CFP ger högre CRP. Den slutsats de drar av de olika resultaten i sin undersökning, är att i de olika undersökningarna de baserar sitt arbete på används olika operationella mått för CRP och CFP. Då måtten på CRP är multidimensionellt och även CFP utgår från olika sätt att mäta. 2.5 Tidigare allmän forskning om samband mellan CRP och CFP Olika resultat har tidigare framkommit av forskare i försöken att hitta koppling mellan CRP och CFP. De forskare som argumenterar för ett negativt samband mellan CRP och CFP grundar detta i att de företag som aktivt hållbarhetspresterar har ett konkurrensmässigt underläge jämfört med de företag som ej hållbarhetspresterar, då det innebär merkostnader för företaget att satsa på CRP (Wang et al., 2016). Ett negativt samband hittades exempelvis av Barnett och Salomon (2006) studie främst hos de företag som satsar på hållbarhet för miljö respektive personalrelaterade satsningar. Xu, Yang, Quan och Lu (2015) har i sin undersökning undersökt hur slack, alltså god tillgång av resurser, påverkar CSP. De kom fram till att det beror på om något är planerat med det finansiella överskottet eller inte, huruvida det blev en positiv eller negativ påverkan av CSP. Om inget hade planerats för överskottet hade det en positiv påverkan på CSP, men om det fanns planer för hur överskottet skulle användas blev det en negativ påverkan mellan de finansiella medlen och CSP. Makni, Francoeur och Bellavance (2009) har även de undersökt kopplingen mellan CSP och CFP. När de använde individuella mått för CSP fann de en kraftigt negativ påverkan av den miljömässiga satsningen på CSP och de finansiella prestationerna. Detta skulle enligt dem stämma överens med en trade-off hypotes och en negativ synergi hypotes som säger att socialt ansvarstagande företag får lägre vinster och minskade tillgångar hos aktieägarna. Detta skulle i sin tur begränsa investeringar inom CSR. Även Baird, Geylani och Roberts (2012) samt Nollet, Filis och Mitrokostas (2016) har funnit negativa samband. Då Baird et al. (2012) såg att de negativa sambanden var branschrelaterade så fann Nollet et al. (2016) att negativt samband uppstår om satsningar ej görs strategiskt och långsiktigt. I båda studierna framgår att det är viktigt att rikta sina hållbarhetssatsningar för att lönsamhet skall uppnås. Tyagi (2013) genomförde en longitudinell studie på indiska företag och fann ett neutralt samband mellan CRP och CFP. Det har även McWilliams och Siegel (2000) och Fauzi och Idris (2009) 11

funnit i sina studier. Medan Salah och Salama (2016) fann neutral koppling i delar av sin studie på Egyptiska företag. De studier som hittat en neutral koppling mellan CRP och CFP menar att det kan hänga samman med att det är svårt att få fram exakta mått på de ingående variablerna samt att det är en oerhört stor mängd variabler och kontextbaserade orsaker, såsom exempelvis vilken bransch som berörs, till att koppling ej uppnås. Det stora flertalet studier har hittat positiv koppling mellan hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer. Däribland Clarkson, Li, Richardson och Vasvari (2011), Swandari och Sadikin (2016) och Esteban-Sanchez, de la Cuesta-Gonzalez och Paredes-Gazquez (2017). I dessa studier framgår att företag med stor lönsamhet tjänar på att satsa på hållbarhetsprestationer. Det framgår också att med fokuserade satsningar och tydlig kommunikation uppnås lönsamhet. Martínez-Martínez, Herrera Madueño, Larrán Jorge och Lechuga Sancho (2017) konstaterar i sin studie att i små och medelstora företag ger satsningar på CSR strategiska positiva effekter för deras konkurrensmöjligheter. En annan orsak till de olika resultaten kan vara att mellanliggande variabler inte använts för att mäta kopplingen (A. McWilliams & Siegel, 2000). En förklaring kan vara att de mellanliggande variablerna inte har varit de rätta (Waddock & Graves, 1997). Enligt denna tankegång har även Wood och Jones (1995) resonerat, att olikheterna bygger på så kallad stakholder mismatching. De argumenterade att olika intressenter har olika förväntningar, vilket påverkar effekten och värderingen av resultatet av specifika mätningar av företagets prestationer. Ett stort antal intressenter kan vara involverade på olika sätt i ett företags agerande vid ett specifikt tillfälle. De skilda resultaten i undersökningarna som gjorts hänger i stort sett samman med att mätvariabler väljs som inte passar inom ramen för intressent CRP förhållandet. Detta resonemang stöds även av Wang et al. (2016). Németh, Mészáros och Ékes (2016) säger att företag behöver tre ben att stå på. Dessa tre ben består av företagets olika intressenter och de är alla nödvändiga att tillgodose behoven hos, för att företaget ska uppnå konkurrenskraftiga fördelar. De menar att det är viktigt att ta hänsyn till såväl natur, ekonomi som socialt ansvarstagande för att lyckas och dessa faktorer är vad de tre benen består av. I deras arbete säger de också att det finns två sätt att arbeta med de tre viktiga beståndsdelarna natur, ekonomi och socialt ansvarstagande. Det ena sättet är där de strävar mot att få en god ekonomisk lönsamhet för att kunna använda dessa resurser till att förbättra sitt arbete på det sociala ansvarstagandet och därigenom förbättra sitt miljöarbete. Detta är det traditionella sättet att ha ett hållbarhetsarbete (CSR-arbete). Det andra sättet är att rikta in sig på att arbeta aktivt med 12

miljöarbete och till exempel sträva efter en låg miljöpåverkan, därigenom erhåller man lägre kostnader för till exempel miljöfarligt avfall. Därefter förbättrar man sitt sociala ansvarstagande och slutligen slår detta arbete igenom och förbättrar det ekonomiska resultatet (Németh et al., 2016). Jung och Pompper (2014) har i sin undersökning försökt hitta koppling mellan CSR och finansiell prestation. I undersökningen har det tittats på hur olika företag beskrivit sitt uppdrag att tillfredsställa sina olika intressenter. Företagen som undersökts är de 500 högst rankade företagen i världen enligt tidskriften Fortune. Jung och Pompper (2014) kom fram till att de företag som har högst lönsamhet lägger stor vikt vid att visa upp en bra attityd genom att till exempel visa upp en positiv image och att man verkar för goda relationer med sina anställda och övriga intressenter. Företagens uppdragsredovisningar innefattar också att visa på olika faktorer, dessa kan vara att företaget strävar efter marknadsandelar, vinster eller värnar om vissa produkter. Resultaten i undersökningen kunde däremot inte definitivt hitta någon direkt orsak mellan företags uppdragsbeskrivningar och sociala/finansiella prestationer. De fann däremot att företag som har högre vinster också har mer aktivitet gentemot intressenter samt mot marknad/vinst/produkter än vad företag med lägre vinster har (ibid.). Fanti och Buccella (2017) kommer i sin undersökning fram till att CSR-arbete är lönsamt för företag med anställd företagsledning. De finner att vinsterna, i sådana företag, ökar i takt med ökat CSR-engagemang. Om företaget i stället styrs av ägarna direkt, hittas inte denna direkta koppling mellan CSR och lönsamhet utan resultatet blir då det omvända. CSR-arbete är inte, enligt dem, lönsamt i ägarledda företag. Kaul och Luo (2017) har undersökt hur CSR-arbete påverkar när det utförs på grund av vinstsyfte och utan vinstsyfte. De visar att CSR-arbete ger finansiella fördelar vare sig det är relaterat till företagets huvudverksamhet eller om det var inom ideellt arbete. Men CSR-arbete ledde bara till sociala fördelar om både huvudverksamheten och det ideella arbetet leddes via företagets ordinarie verksamhet. Företag som har CSR-aktiviteter belönas ofta för detta genom att de får ett gott rykte av förespråkare för sociala ageranden, vilket gör det möjligt för dessa företag att öka sina vinster genom CSR-arbete. CSR-arbete tillsammans med ideellt, ej vinstgivande, arbete som ligger nära företagets huvudsakliga verksamhet ger troligen mest fördelar till samhället, särskilt när företag med höga vinster utför arbetet. Om så inte är fallet ger CSR-arbete ett litet socialt värde och kan till och med vara skadligt (Kaul & Luo, 2017). 13

Price och Sun (2017) säger att ett viktigt mål för företaget är att uppfylla sina aktieägares långsiktiga förväntningar på vinster eftersom de anförtrott företaget sina finansiella medel och därmed förväntar sig avkastning. Inom samma mål skulle det då vara förbjudet för företagsledarna att använda aktieägarnas finansiella medel för att förbättra världen, detta var föremål för forskning på sjuttiotalet. Intressentteorin ger ett annat synsätt på CSR-arbete genom att visa att tillfredsställelse av företagets olika intressenter ger fördelar för företaget. Dessa fördelar kan vara lojalitet, god image och ge en allmänt positiv framtoning. Price och Sun (2017) fortsätter med att säga att genom att inte tillgodose de olika intressenternas behov, resulterar det i att företagets vinster blir lägre då försäljningen blir lägre, i och med att företagets rykte blir dåligt. Företaget drar också på sig kostnader för stämningar i domstol och ökade kostnader för kapital när tilltron till företaget sjunker. I sina resultat finner de att när intressenternas behov inte tillfredställs, och därmed ett negativt värde fås av CSR-arbetet, så påverkar det företagets värde negativt. De finner också, som motsats, att ett positivt värde av CSR-arbete får företagets totala värde att öka. Hasan och Habib (2017) har i sin undersökning kommit fram till att de finansiella resurserna spelar en stor roll i hur företagen kan satsa på CSR-arbete, det är till och med den springande punkten för att kunna utföra miljöarbete. De säger att företag med likvida medel och en resurstillgång som överstiger det basala har möjlighet att satsa på CSR-arbete utan att de ekonomiska intressena blir lidande. De säger också att genom att tillskansa sig resurser och personal för CSR-arbete får de resurser som också kan leda företaget genom eventuella kriser, detta gör att företaget står bättre rustat inför framtiden. De extra resurserna gör också att företaget lättare kan växa och utvecklas (ibid.). 2.6 De mellanliggande variablerna vid tidigare forskning Meta-analyser har visat att de problem som funnits i tidigare forskning kan ha berott på att variabler saknats för att visa på koppling mellan CRP och CFP (Margolis & Walsh, 2003; Orlitzky et al., 2003). De saknade variablerna kan till exempel vara FoU (A. McWilliams & Siegel, 2000), intressenters moraliska värderingar (Schuler & Cording, 2006) eller mätningar av företags strategi (Berman et al., 1999) vilka kan påverka kopplingen mellan CRP och CFP (Rowley & Berman, 2000). McWilliams & Siegel (2001) framför i sin forskning behovet av teoretiska modeller för att identifiera sådana variabler, vilket tidigare framförts ovan. J. Barney (1991) uttrycker att inom RBV menas att resurser som ger konkurrensfördelar är sådana som gör att företag presterar bättre än sina konkurrenter. De som de utvecklar som är sällsynta, värdefulla, svåra att kopiera och svåra att 14

ersätta. Dessa kan vara de variabler som saknas för att visa kopplingen mellan CRP och CFP. Sánchez, Chaminade och Olea (2000) menar att de enda resurser som uppfyller dessa kriterier är de immateriella resurserna. Det är också fokus i detta arbete; immateriella resurser som har sammankopplats med konkurrensmässiga fördelar. Det finns tidigare forskning om de immateriella resursernas roll i att skapa påverkan på CRP och CFP i båda kausala riktningarna, bland annat en studie som utförts av Surroca, Tribo och Waddock (2010), vilken denna studie har inspirerats av. Surroca et al. (2010) genomförde en studie för att se om de immateriella resurserna FoU, Humankapital, Rykte och Kultur fungerade som mellanliggande variabler vilka kunde medla en koppling mellan CRP och CFP. I sina hypoteser utgick de från att det råder ett positivt samband, mellan CRP och CFP genom medling av de immateriella resurserna. De utgick även från att sambandet förstärktes i tillväxt. Liksom Surroca et al. (2010) väljer vi att använda hypoteser i flera steg, vilket beskrivs nedan. 2.7 Härledning av hypoteser Undersökningen i detta arbete baseras på tre antaganden: 1. Att det finns en kausal koppling mellan CRP och CFP (Surroca et al., 2010 ; Wang et al., 2016) 2. Att olika variabler kan ligga mellan den tvåriktade kopplingen mellan CRP och CFP som stödjer en indirekt relation mellan båda prestationsmåtten (Surroca et al., 2010 ; Wang et al., 2016) 3. Att variablerna som skapar kopplingen mellan CRP och CFP är de immateriella resurserna (Denicolai, Cotta Ramusino, & Sotti, 2015). Vissa företag, som verkar under miljökrav, utvecklar immateriella resurser, dessa resurser kan bli konkurrensfördelar. Genom detta visas den medlande rollen av immateriella resurser i kopplingen från CRP till CFP. För det andra förväntas tillgången av vinstmedel stimulera utvecklingen av immateriella resurser, vilket kan driva på ytterligare förbättringar av CRP (Shrivastava, 1995a). Baserat på dessa antaganden vill detta arbete ytterligare undersöka om immateriella tillgångar medlar kopplingen mellan hållbarhetsresultat och finansiella resultat i båda kausala riktningarna. 2.8 RBV och de immateriella resurserna RBV säger att de immateriella resurserna är en viktig tillgång för företag och att de utgör en konkurrensfördel för dem. Genom att konkurrensfördelar leder till en ökad lönsamhet för företaget, är det ekonomiskt fördelaktigt att satsa på de immateriella resurserna. RBV, som just behandlar 15