Chalmers Publication Library
|
|
- Alexander Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Chalmers Publication Library Är det lönsamt att söka kvalitetsutmärkelser? This document has been downloaded from Chalmers Publication Library (CPL). It is the author s version of a work that was accepted for publication in: Kvalitetsmagasinet Citation for the published paper: Eriksson, H. (2004) "Är det lönsamt att söka kvalitetsutmärkelser?". Kvalitetsmagasinet(4), Downloaded from: Notice: Changes introduced as a result of publishing processes such as copy-editing and formatting may not be reflected in this document. For a definitive version of this work, please refer to the published source. Please note that access to the published version might require a subscription. Chalmers Publication Library (CPL) offers the possibility of retrieving research publications produced at Chalmers University of Technology. It covers all types of publications: articles, dissertations, licentiate theses, masters theses, conference papers, reports etc. Since 2006 it is the official tool for Chalmers official publication statistics. To ensure that Chalmers research results are disseminated as widely as possible, an Open Access Policy has been adopted. The CPL service is administrated and maintained by Chalmers Library. (article starts on next page)
2 Är det lönsamt att söka kvalitetsutmärkelser? Denna fråga belyses i en ny avhandling från Luleå tekniska universitet. Slutsatserna med avhandlingen visar att utmärkelsemottagare i genomsnitt påvisar ett bättre ekonomiskt resultat än branschindex, men att organisationer som söker kvalitetsutmärkelser förutom fördelarna även upplever svårigheter. Kvalitetsutmärkelser och dess modeller har fått ett relativt stort genomslag bland många organisationer i ett flertal länder. SIQ har erhållit 137 ansökningar från organisationer som sökt Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK). Dessutom finns ett flertal regionala, branschspecifika och företagsinterna kvalitetsutmärkelser i Sverige. Utöver de organisationer som faktiskt söker en utmärkelse finns det även många organisationer som använder modellerna, som utmärkelserna bygger på, för att förbättra sin verksamhet. Men lönar det sig verkligen för organisationer att använda dessa modeller samt att söka en utmärkelse? Utmärkelsemottagare och lönsamhet Detta var bakgrunden till en studie av lönsamheten hos utmärkelsemottagare i Sverige. Totalt undersöktes det ekonomiska resultatet för 17 vinstdrivande utmärkelsemottagare. Deras resultat jämfördes med branschindex. Studien visar att under en tidsperiod före tillkännagivandet av utmärkelsemottagarna var dessa företag inte nödvändigtvis bättre än branschindex. Däremot var utmärkelsemottagarna signifikant bättre än branschindex under en tidsperiod efter tillkännagivandet. Framförallt hade utmärkelsemottagarna en klart bättre utveckling av omsättning, antal anställda, vinstmarginal och avkastning på kapital. Figur 1 visar i genomsnitt hur mycket bättre utmärkelsemottagarna var än branschindex under tidsperioden efter tillkännagivandet av mottagarna. Till exempel skall den första stapeln från vänster utläsas som att utmärkelsemottagarna i genomsnitt hade sex procent bättre utveckling på omsättningen än branschindex under tidsperioden efter tillkännagivandet. <Bild 1> Studien visar att en framgångsrik implementering av offensiv kvalitetsutveckling ger signifikanta ekonomiska resultat. Men detta gäller de organisationer som faktiskt får en utmärkelse. Hur är det med organisationer som söker kvalitetsutmärkelser utan att få den? Kan man även i dessa fall påvisa en nytta med arbetet med kvalitetsutmärkelser? Med anledning av detta genomfördes ett antal studier för att kartlägga värdet för organisationer med att söka en kvalitetsutmärkelse, men utan att erhålla den. Dels studerades interna kvalitetsutmärkelser, framförallt Vägverkets. Dessutom undersöktes organisationerna som sökt USK mellan åren 1998 och 2002.
3 Fördelar Överlag var organisationerna som hade sökt någon typ av kvalitetsutmärkelse positiva eller mycket positiva till arbetet. De främsta fördelarna med att söka en kvalitetsutmärkelse var att organisationerna fick en oberoende utvärdering av verksamheten som kunde jämföras med egna satta mål, konkurrenter och de absolut bästa organisationerna. Vidare fick organisationerna en ökad kunskap, och en förbättrad helhetssyn och struktur på verksamhetens aktiviteter. En del organisationer ansåg också att SIQs modell var komplett. Det innebar att ingen fråga blev försummad i organisationens verksamhetsutveckling. Förbättringar kunde även identifieras inom organisationerna i områden kopplade till de grundläggande värderingarna i SIQs modell. Dessa områden berörde framförallt kundorienteringen, processorienteringen och ständiga förbättringar. Men även kring ledningens engagemang och allas delaktighet kunde ett förbättrat angreppssätt identifieras som ett resultat av arbetet med utmärkelsen. Dock upplevde bara ett fåtal organisationer förbättringar inom områden kopplade till andra grundläggande värderingar i SIQs modell, så som långsiktighet, samhällsansvar, snabbare reaktioner och lära av andra. Detta skulle kunna indikera att SIQs modell inte till fullo stödjer alla grundläggande värderingar i modellen eller att organisationerna inte har valt att satsa sina resurser inom dessa områden. Svårigheter Den absolut främsta nackdelen var att arbetet uppfattades som mycket tid- och resurskrävande. Framförallt lade organisationerna ned mycket arbete på att dokumentera en verksamhetsbeskrivning som skulle fungera som underlag för examinatorernas bedömning av organisationen. SIQs modell upplevdes även som omständlig och byråkratisk, vilket inte underlättade när organisationerna skulle beskriva sina aktiviteter och resultat. En del organisationer ansåg även att andra modeller med fördel kunde användas som substitut till SIQs modell. Bland annat nämndes i detta sammanhang Språngbrädan, som utvecklades i första hand för mindre organisationer, och EFQMs modell. Organisationerna som hade sökt ett flertal gånger hade även synpunkter på kvalitetssäkringen av examinatorerna som granskade ansökningarna. En del organisationer ansåg att SIQ kunde ta ett större ansvar för att se till att examinatorernas bedömning av verksamheten inte varierade i sådan stor utsträckning. Organisationerna upplevde att bedömningarna varierade beroende på konstellationen av examinatorerna och inte på grund av att förbättringar hade genomförts sedan den tidigare ansökan. Mindre organisationer som erhållit USK upplevde arbetet som krävdes av dem efter tillkännagivandet som betungande. Arbetet innefattade åtaganden som
4 öppna hus och på annat sätt sprida deras vägvinnande arbetssätt. Arbete som inte de mindre organisationerna hade resurser att genomföra och som till och med fick utföras på bekostnad av det vardagliga arbetet. Även här ansåg en del mindre organisationer att SIQ borde ta ett större ansvar för att stödja mindre organisationer efter tillkännagivandet. Kritik riktades även mot att organisationer som sökt USK är anonyma. Om organisationerna inte skulle vara anonyma så skulle man i större utsträckning kunna genomföra Benchmarking och lära av andra. Organisatoriskt värde Studierna visar också att organisationer som sökt en utmärkelse upplever värdet olika beroende på deras tidigare erfarenhet, se figur 2. Om organisationen inte har någon större kunskap, om offensiv kvalitetsutveckling i allmänhet och om modellen som används i utmärkelsen specifikt, är det främsta värdet att organisationer börjar arbeta med områdena som reflekteras i de grundläggande värderingarna i modellen och offensiv kvalitetsutveckling. Detta kan resultera i att en kultur uppstår inom organisationen som stödjer arbetet med utmärkelsen och offensiv kvalitetsutveckling. Men på grund av den begränsade kunskapen upplever dessa organisationer stora svårigheter med att genomföra ett systematiskt förbättringsarbete utifrån återföringsrapporten från examinatorerna. Organisationer kan dock välja att stödja den etablerade kulturen genom att fortsätta arbeta med offensiv kvalitetsutveckling och den aktuella modellen, samt eventuellt söka en utmärkelse ytterligare en gång. Då kan arbetet resultera i verkliga förbättringar som är av värde för organisationens kunder, medarbetare och processer. Dock kan det även bland dessa mer erfarna organisationer finnas svårigheter att följa upp de genomförda förbättringarna. Detta gäller speciellt i att översätta de genomförda förbättringarna i ekonomiska termer. Om däremot organisationerna börjar reflektera över förbättringarna och därigenom till fullo stödjer ett systematiskt förbättringsarbete kan organisationerna erhålla en kvalitetsutmärkelse. När man har kommit så långt kan organisationer i många fall också uppvisa ett förbättrat ekonomiskt resultat som en följd av det systematiska arbetet med förbättringar. <Bild 2> Tidsperioden, som börjar med att arbeta inom de områden som reflekteras i de grundläggande värderingarna och slutar med att ha möjlighet att identifiera ekonomisk avkastning av satsningen, är naturligtvis olika lång beroende på organisation. I många fall når organisationer heller inte ända fram på grund av olika hinder. Framförallt utgör de tillgängliga resurserna inom organisationen ett sådant hinder. Även om resurstilldelningen egentligen borde handla om en prioriteringsfråga bland ledningen och medarbetarna. Organisationens befintliga
5 kultur, inklusive förmågan att genomföra större förändringar, är ett annat hinder som kan påverka slutresultatet. Lärdomen är dock att det finns ett antal framgångsfaktorer som underlättar en framgångsrik implementering av offensiv kvalitetsutveckling och därigenom ett bättre ekonomiskt resultat. Framgångsfaktorer Det är inte troligt att någon organisation lyckas i detta arbete, eller i något annat förändringsarbete för den delen, om inte ledningen är väl insatt i arbetet och deltar aktivt. Lika viktigt är det att skapa ett engagemang och en bred delaktighet bland övriga medarbetare. Studierna av organisationer som har varit framgångsrika med arbetet har visat att man förutom ett tydligt engagemang bland ledningen även lyckas med att involvera näst intill alla medarbetare i arbetet. Dock har medarbetarna involveras i olika omfattning och genom olika arbetsuppgifter. En annan viktig egenskap, bland organisationer som har lyckas med implementeringen, är förmågan att se långsiktigt på sin satsning. Som tidigare har visats finns det ett flertal tidskrävande faser som organisationen måste passera för att kunna visa på en betydande resultatförbättring. Därför är det inte att rekommendera att endast söka en gång till en kvalitetsutmärkelse utan något omfattande arbete inom kvalitetsutveckling innan och utan något betydande arbete efteråt. Även om medarbetarna inom organisationen får en ökad kunskap om offensiv kvalitetsutveckling är det mycket svårt att omsätta denna kunskap i verkliga förbättringar. Det är heller inte självklart att man skall lämna in en ansökan varje år. Arbetet med förbättringar tar resurser i anspråk. Tid måste därför finnas tillgänglig mellan ansökningarna för att kunna genomföra ett systematiskt förbättringsarbete. Därför skulle en kontinuerlig ansökan vartannat år vara en lämplig rekommendation för organisationer som väljer att satsa på arbetet med kvalitetsutmärkelser. Vidare är det viktigt att lägga ned mycket tid på planeringen av arbetet. Studierna har visat att organisationer i allmänhet lägger ned alldeles för lite tid på denna fas. Det är mycket viktigt att under planeringen bestämma syftet och målen med arbetet, samt att kontinuerligt följa upp dessa. Organisationer bör även i planeringsfasen fundera över vilken modell (SIQs modell, EFQMs Modell, Språngbrädan eller någon annan modell) som är bäst lämpat för deras verksamhet. Ytterligare en rekommendation är att integrera arbetet med utmärkelsen med den övriga verksamheten så att det blir en naturlig del av organisationen. <Bild 3>
6 Anmärkning Den som är intresserad av en mer utförlig framställning hänvisas i första hand till: Eriksson, H. (2004). Organisational Value of Participating in Quality Award Processes. Doctoral Thesis 2003:42, Luleå, Luleå tekniska universitet. Att infoga på lämpliga ställen i texten: Bild 1 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Bild 2 Oms ä t t n in g To t a la Tillg å n g a r A n t a l A n s t ä lld a V in s t ma r g in a l A v ka s t n in g p å Ka p it a l U tm ä rk e ls e m o tta g a re - B ra ns c h Inde x
7 Erfarenhet Organisationer som söker för första gången Värde Etablerar en kvalitetskultur Organisationer som har sökt tidigare Konkreta förbättringar Utmärkelsemottagare Förbättrade finansiella resultat Bild 3 Framgångsfaktorer med arbetet med kvalitetsutmärkelser: Skapa ledningens engagemang och allas delaktighet Genomför en långsiktig satsning Lägg ned mycket tid på planeringen Skapa utrymme för ett systematiskt förbättringsarbete Integrera arbetet med övrig verksamhet
Kvalitetskultur. Att mäta och utveckla kvalitetskulturen
Kvalitetskultur Att mäta och utveckla kvalitetskulturen Ett forskningsprojekt i samproduktion akademi praktik Akademi och projektledning Ingela Bäckström Peter Cronemyr Åsa Rönnbäck Praktik Forskningsfrågor
Grundläggande värderingar
Grundläggande värderingar Institutet för Svensk Kvalitet, SIQ, har funnit att det finns ett antal grundläggande värderingar (13st) som är gemensamma för riktigt framgångsrika företag. Tomas och Leo på
Regler & Anvisningar Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2018
Regler & Anvisningar Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2018 SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling GÖTEBORG: Drakegatan 6, S - 412 50 Göteborg STOCKHOLM: Kungsgatan 26, S - 111 35 Stockholm Phone + 46 (0)31
Kundorienterad verksamhetsutveckling
Kundorienterad verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar, samlar och sprider aktuell kunskap om Kundorienterad
Lucksta förskola och Condorens Förskolor - tilldelas SIQs Utmärkelse Bättre skola
Lucksta förskola och Condorens Förskolor - tilldelas SIQs Utmärkelse Bättre skola JES AB deltar i utvärdering av kvalitet i skolan Under hösten 2014 har Anita Brun Nilsson managementkonsult på JES AB medverkat
SIQ Kvalitetskulturindex - exempel med några valda delar i en rapport
SIQ Kvalitetskulturindex - exempel med några valda delar i en rapport 2018 Kultur och ledarskap för en hållbar verksamhet Forskning visar att grunden för en hållbar verksamhet med goda resultat är dess
Takrenovering med solceller en enkätstudie
Takrenovering med solceller en enkätstudie Downloaded from: https://research.chalmers.se, 2018-11-30 12:06 UTC Citation for the original published paper (version of record): Thuvander, L., Femenias, P.,
Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv. René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling
Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ Nu lyfter vi oss över det topparna! Kan man ta ett helhetsgrepp på en skolas komplexa verksamhet?
Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem
Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En
KVALITETSKULTURINDEX. SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling. Med uppdrag att skapa, samla och sprida kunskap om kvalitetsutveckling
KVALITETSKULTURINDEX SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Med uppdrag att skapa, samla och sprida kunskap om kvalitetsutveckling VARFÖR KVALITETSKULTUR? Inspirerat av Haskett et al (2006) Eriksson &
ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)
ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet
SIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1
SIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1 Framgångsfaktorer SIQ har definierat fem framgångsfaktorer som kännetecknar ledande företag och organisationer.
SIQ. Regler & Anvisningar. Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2015
SIQ Utmärkelsen Svensk Kvalitet Regler & Anvisningar Alla som deltar är vinnare Att delta i Utmärkelsen Svensk Kvalitet innebär en omfattande beskrivning av verksamheten, utförd av egna medarbetare. När
SI Q. Projektledare Fredrik Lundgren
Projektledare Fredrik Lundgren Agenda Vägen till Bättre Skola Att vara examinator Reflektioner från 2006 Ändringar 2007 Viktiga datum 2007 SIQs Modell för Verksamhetsutveckling Bygger på tre hörnpelare
Språngbrädan lättversion
Språngbrädan lättversion En start på arbetet med självutvärdering Utvärdering och förbättring? Kundsamverkan Ledarskap Resultat? Medarbetarnas utveckling och aktighet Verksamhetens processer Språngbrädan
Examinatorsutbildning 2013 Introduktionsutbildning. SIQs MODELL
SIQs MODELL 2 Förbättringshjulet - grundläggande synsätt A S P D HUR? Vi får aldrig till det hela vägen runt! Förbättringshjulet - grundläggande synsätt Verksamhetsutveckling med helhetssyn! Vad Hur Arbetssätt
Dubbelt seende, dubbla skördar?
Dubbelt seende, dubbla skördar? Gustavsson, Karin 2012 Link to publication Citation for published version (APA): Gustavsson, K. (2012). Dubbelt seende, dubbla skördar?. Artikel presenterad vid 32:nd Nordic
Att utforma operationsmiljöer för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet - forskning och utveckling (presentation)
Att utforma operationsmiljöer för god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet - forskning och utveckling (presentation) Johansson, Gerd; Odenrick, Per; Rydenfält, Christofer 2012 Link to publication Citation
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Regler & Anvisningar Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2017
Regler & Anvisningar Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2017 Institutet för Kvalitetsutveckling GÖTEBORG: Drakegatan 6, S - 412 50 Göteborg STOCKHOLM: Kungsgatan 26, S - 111 35 Stockholm Phone + 46 (0)31 723
Enkät & Analysmetoden
3a Verktyg för verksamhetsutveckling Modellen är en sak - Arbetssätten många. Följande tre underlag används i Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 för organisationer med färre än 200 medarbetare och i Kvalitetsutmärkelsen
Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision
Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1
Från grunderna i systematiskt kvalitetsarbete till Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola
Från grunderna i systematiskt kvalitetsarbete till Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola HSB Östergötland Mottagare av Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2009 och 2013 Fredrik Lundgren Peter Lindgren SIQ Institutet
Institutet för Kvalitetsutveckling GÖTEBORG: Drakegatan 6, S Göteborg STOCKHOLM: Kungsgatan 26, S Stockholm
Regler & Anvisningar - Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2017 Institutet för Kvalitetsutveckling GÖTEBORG: Drakegatan 6, S - 412 50 Göteborg STOCKHOLM: Kungsgatan 26, S - 111 35 Stockholm Phone + 46 (0)31
Regler & Anvisningar Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2017
Regler & Anvisningar Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2017 Institutet för Kvalitetsutveckling GÖTEBORG: Drakegatan 6, S - 412 50 Göteborg STOCKHOLM: Kungsgatan 26, S - 111 35 Stockholm Phone + 46 (0)31 723
U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där
Citation for published version (APA): Gill-Pedro, E. (2017). Remissyttrande: Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3).
Remissyttrande: Genomförande av ICT-direktivet (Ds 2017:3) Gill-Pedro, Eduardo 2017 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Gill-Pedro,
Siqs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling
Siqs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling 2011 1 Innehåll Välkommen att utveckla din verksamhet... 3 SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling... 4 5 Verksamhetsutveckling steg för
SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling
SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling 2017 1 2 Innehåll SIQs Modell - i stormens öga!... 3 SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling... 4 5 Kvalitetsutveckling steg för steg...
Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas. Glada Hudikgymnasiet
Kvalitetsutmärkelsen Svensk Kvalitet 2013 tilldelas Glada Hudikgymnasiet Domarkommitténs motivering Glada Hudikgymnasiet är en fristående skola med tydligt utvecklade värderingar och en tydlig verksamhetsidé,
Regler & Anvisningar Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2019
Regler & Anvisningar Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2019 Institutet för Kvalitetsutveckling GÖTEBORG: Drakegatan 6, S - 412 50 Göteborg STOCKHOLM: Kungsgatan 26, S - 111 35 Stockholm Phone + 46 (0)31
Kvalitets- och ledningssystem Mästare och samverkan
Projektledning Kommunikationsstrategi Initiering Förstudie Planering Genomförande Avslut Utvärdering Kvalitets- och ledningssystem 1 Lean Sex Sigma ISO 14000 USK TQM Benchmarking ISO 9000 SIQ Totalkvalitet-TQM
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne
Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published
Siqs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling
Siqs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling 2010 1 Innehåll Välkommen att utveckla din verksamhet... 3 SIQs Modell för Kundorienterad Verksamhetsutveckling...4 5 Verksamhetsutveckling steg för
Håkan Wiklund Professor Kvalitetsteknik
Håkan Wiklund Professor Kvalitetsteknik Kvalitet är..när kunderna kommer tillbaka och inte produkterna (VD, svenskt småföretag) en vara eller tjänsts förmåga att uppfylla eller helst överträffa kundernas
Slutsatser. Planering. Självvärdering. Planering
2016 2017 2018 2019 Planering Peerreview Självvärdering Slutsatser Implementering Planering Handlingsplan Självvärdering Slutsatser Peerreview Implementering Planering Handlingsplan Självvärdering Peerreview
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Hur arbeta med kvalitet inom risk- och krisområdet? Magnus Svensson och Ingela Bäckström
Hur arbeta med kvalitet inom risk- och krisområdet? Magnus Svensson och Ingela Bäckström 2010-12-20 Disponering av presentationen Kvalitetsteknik vid Mittuniversitetet Kvalitetsarbete Två delar inom kvalitetsarbetet
Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J
Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling
Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2011). Vinstfördelning. Abstract från Fastighetsrättsliga ersättningar, Lund, Sverige.
Vinstfördelning Warnquist, Fredrik 2011 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2011). Vinstfördelning. Abstract från Fastighetsrättsliga
Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner
Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,
Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv
Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Rene Chocron, SIQ Arbetslagskonferenser Temaarbetsträffar Utvecklingssamtal Förbereda lektioner och
Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan
Ditt Medarbetarskap: Ett analysinstrument om relationerna på din arbetsplats (kort version 1.2) Bertlett, Johan!!Unpublished: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Bertlett,
Kvalitet. Vad säger reglerna?
Reglerna Kvalitet AM, QM, GOP Vad säger reglerna? 1 AM, QM och GOP ska utses AM- Organisationen skall tillsätta en verksamhetsansvarig chef, som se till att allt arbete kan finansieras och utföras i enlighet
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor
Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor 1987-2007 Axmon, Anna; Axelsson, Jonatan; Jakobsson, Kristina; Lindh, Christian; Jönsson, Bo A 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga
ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
SVENSK STANDARD SS-ISO 68-1 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 ISO-gängor för allmän användning Basprofil Del 1: Metriska ISO-gängor ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
Chalmers Publication Library
Chalmers Publication Library Satellitbaserade 3D-data till hjälp för skogliga skattningar This document has been downloaded from Chalmers Publication Library (CPL). It is the author s version of a work
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)
Systematisk feedback och progression som stöd för studenters lärande inom generella kompetenser
Systematisk feedback och progression som stöd för studenters lärande inom generella kompetenser Downloaded from: https://research.chalmers.se, 2019-08-06 17:31 UTC Citation for the original published paper
ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers
ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &
SIQ Managementmodell. 1 Version 2018:1
SIQ Managementmodell 2016 1 Version 2018:1 SIQ Management Modell SIQ Managementmodell är en ledningsmodell som driver förbättrade resultat. Modellen ger en helhetssyn. Den fokuserar på ledarskapets avgörande
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
13 sätt att bearbeta en scooterstöld. Hagström, Charlotte. Published in: ETN:POP. Link to publication
13 sätt att bearbeta en scooterstöld Hagström, Charlotte Published in: ETN:POP 2005 Link to publication Citation for published version (APA): Hagström, C. (2005). 13 sätt att bearbeta en scooterstöld.
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas
Utbildningens namn och syfte Vår ledarskapsutbildning i förändringsledning ger dig ett metodiskt arbetssätt för att genomföra förändringar.
Utbildningens namn och syfte Vår ledarskapsutbildning i förändringsledning ger dig ett metodiskt arbetssätt för att genomföra förändringar. Utbildningen bygger på fem framgångsfaktorer för att lyckas med
Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg
Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,
SIQs Modell Kort överflygning med repetition
SIQs Modell & VVF SIQs Modell Kort överflygning med repetition Med syftet att....bekräfta och befästa dina kunskaper..ventilera frågeställningar..ta fram en gemensam bild SIQs Modell för Kundorienterad
Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?
Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag? Koglin, Till Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Koglin, T. (2015). Stadsplanering och transporter
Förändringsledning. Stöd & behandling Anette Cederberg
Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,
Verksamhetsutveckling. René Chocron SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling. Välkomna
Verksamhetsutveckling René Chocron SIQ - Institutet för Kvalitetsutveckling Välkomna 22 jan 2008 1 SIQ, Institutet för Kvalitetsutveckling 2008 Agenda Om SIQ Om var står vi idag Om organisationers och
Ingvar Johansson, Senior Advisor ij@siq.se Michael Westher, Marknadsansvarig mw@siq.se
Frukostmöte 2005-05-31 Varför gör inte chefer som dom säger? Därför gör chefer inte som dom säger! Vad borde dom göra? Ingvar Johansson, Senior Advisor ij@siq.se Michael Westher, Marknadsansvarig mw@siq.se
KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER
KVALITET VID UPPHANDLING AV TJÄNSTER Henrik Eriksson, PhD, Docent Quality Sciences och Centre for Healthcare Improvement (CHI) Chalmers tekniska högskola Agenda Kvalitet & tjänstekvalitet Kvalitetsutveckling
Vad skapar nöjda kunder en intervjustudie
Vad skapar nöjda kunder en intervjustudie SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Göteborg, 15 december 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande... 3
Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling
Från fixarkultur till processledning Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Lönekriterier för verksamheter inom AcadeMedias Teoretiska Gymnasieskolor
Lönekriterier för verksamheter inom AcadeMedias Teoretiska Gymnasieskolor Utgångspunkt i kollektivavtal Löneavtalet Utifrån företagets särskilda förutsättningar Individuell och differentierad Vikten av
Postprint.
http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
I blickfånget. Access till kapital God likviditet i aktien Skälig värdering
Mäta IR går det? I blickfånget Access till kapital God likviditet i aktien Skälig värdering Dessa faktorer påverkas även av: Ledningens kompetens Marknadens förtroende för CEO och CFO Företagets fundamentala
AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland
AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5
Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Policy för innovation och digitalisering GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte...3 2. Tillämpning...4 3. Definition...4 3.1 Avgränsningar...4 4. Mål...5 5. Viljeriktning...5 5.1 Fokus
Citation for published version (APA): Björnstedt, J. (2008). Ström- och Effektmätning. [Publisher information missing].
Ström- och Effektmätning Björnstedt, Johan Published: 2008-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Björnstedt, J. (2008). Ström- och Effektmätning. [Publisher information missing].
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Anvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete
Förberedelser och förutsättningar för förändringsarbete Era egna idéer Vilja Kunna Göra Driva framgångsrik förbättring Att vilja - vad stärker motivation? Medarbetare delaktiga i processen vid förändring
En Studie av SIQ-modellen Teori och Fallstudie
Verksamhetsutveckling och kvalitet SIQ-modellen v2.0 1(28) En Studie av SIQ-modellen Teori och Fallstudie av Berkan Kapkac, berkank@kth.se Branosh Abravesh, branosh@kth.se Mattias Mårtensson, u14fj5u7@kth.se
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi
Management Index - Hur mäta framgångsrikt kvalitetsarbete? Jacob Hallencreutz, CEO EPSI Rating Group, PhD
Management Index - Hur mäta framgångsrikt kvalitetsarbete? Jacob Hallencreutz, CEO EPSI Rating Group, PhD Hur hänger vi ihop?! Breaking News Breaking News Basera beslut på fakta i decennier Bengt Klefsjö
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer
Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en
SIQ Managementmodell
SIQ Managementmodell 2016 VERSION 2019:01 SIQ Managementmodell SIQ Managementmodell är en ledningsmodell som genom tillämpning driver för bättrade resultat. Modellen bidrar till en helhetssyn. Den fokuserar
State Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2014). Introduktion till arrenden. Abstract från Arrenden, Lund, Sverige.
Introduktion till arrenden Warnquist, Fredrik 2014 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Warnquist, F. (2014). Introduktion till arrenden.
Collaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling
Bo Bergman, Professor Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman Professor, Kvalitetsutveckling, Chalmers Utgångspunkt: Utdrag från dagens program I alltför många fall slutar satsningen
ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for screws, bolts and nuts
SVENSK STANDARD SS-ISO 262 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 Metriska ISO-gängor för allmän användning Utvalda storlekar för skruvar och muttrar ISO general purpose metric screw threads Selected sizes for
Vara kommun. Vara kommun Kontinuerliga förbättringar
Vara kommun Vara kommun Kontinuerliga förbättringar Kontinuerliga förbättringar Hos oss innebär VaraLean att varje enskild medarbetare i sitt dagliga arbete verkar för att skapa största möjliga värde med
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige
K v a l i t e t s p o l i c y Antagen av kommunfullmäktige 2006-03-27 Innehållsförteckning Inledning 3 Kvalitetspolicy 4 Värderingar 5 Arbetssätt 6 Ordlista 7 2/7 Inledning Syftet med kvalitetsutveckling
hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam
Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur
Verksamhetsutveckling med helhetssyn: EFQMmodellen som strategiskt verktyg
STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(5) Verksamhetsutveckling med helhetssyn: EFQMmodellen som strategiskt verktyg 1.Inledning Det är en svår konst att balansera, uppfylla och helst överträffa kunders
God kvalitet genom nyfikenhet och lärande
Ett Stockholm för alla STOCKHOLMS STADS VISION 2040 FOTO: LIESELOTTE VAN DER MEIJS FOTO: JOHAN PONTÉN God kvalitet genom nyfikenhet och lärande Kvaliteten i våra verksamheter spelar roll för stockholmarnas
Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Open Access-policy på Chalmers
Open Access-policy på Chalmers Mötesplats OA 2010 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek Chalmers verksamhet och publicering Rektorsbeslut om Open Access-policy i januari 2010 Bakgrund & förutsättningar Policyns
UTBILDNING: Effektiv processutveckling
UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets
varje dag. Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasie, gymnasiesärskola, särskild utbildning för vuxna
För vem? 1 939 664 varje dag Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasie, gymnasiesärskola, särskild utbildning för vuxna MATS DELERYD - ANNE-CHARLOTTE HOLMGREN 2 Hur gör
Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107
Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen