Fo rdjupning planeringsprojekt P25 Ha llbarhetscertifiering av befintliga omra den IVL Svenska Miljo institutet samt samarbetspartner Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund till projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden Det nu sökta projektet baseras på ett tidigare genomfört initiativ som studerade möjligheten att använda hållbarhetscertifiering av stadsdelar som ett nytt verktyg i den svenska plan och byggprocessen. Detta projekt, HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar), startades 2010 av fyra aktörer (Stockholms stad, WSP, NCC och IVL). Ett och ett halvt år senare hade projektet växt så det omfattade 36 olika aktörer (statliga verk, kommuner, byggherrar, energibolag, arkitekter, konsulter, forskare, organisationer m.fl.). En styrgrupp bestående av ovanstående fyra aktörer och PEAB, Diligentia, Umeå kommun, Norrköpings kommun och Malmö stad har drivit projektet. Mottagare för resultatet har varit Sweden Green Building Council. Vid en seminarieserie den 5 16 september medverkade över 800 personer på seminarier i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Seminarieserien avslutades med en internationell konferens med talare från USA, Storbritannien, Australien och Sverige. Seminarieseriens syfte var att beskriva och diskutera olika certifieringssystem för stadsdelar, certifieringsprojekt och utvecklingsprojektet HCS. På seminarierna i september bad projektets styrgrupp och Sweden Green Building Council att få intresseanmälningar för nästa steg, steg 2, i projektet. Intresseanmälningar för medverkan i arbetsoch referensgrupper i detta nästa projektsteg har inkommit från följande 54 aktörer: IVL Nacka kommun WSP Kjellgren Kaminsky Architechture Norrköpings kommun Atkins Stockholms stad Niras Malmö stad Ecoprofile Umeå kommun Miljöbyrån Ecoplan NCC Arcona PEAB Jernhusen Diligentia Bengt Dahlgren Sweden Green Building Council Radar arkitektur & planering Akademiska hus Ängelholms kommun Nyréns arkitektkontor HSB Tema Ekologigruppen Ekoplan White arkitekter Ramböll Växjö kommun Spacescape 1
Göteborgs stad Trivector Traffics COWI Karin Nyquist Arkitekt Delegationen för hållbara städer Wallenstam SWECO Strabag Projektutveckling Riksbyggen E.ON Forsen Projekt Synk arkitektur Huddinge kommun Tengbom Vattenfall Tyréns Täby kommun Lunds Tekniska Högskola Uppsala kommun Älvstranden Utveckling SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kim Weinehammar Hyresgästföreningen Hifab Föreningen BOIHOP En avstämning kommer även att göras med samtliga 36 aktörer från steg 1 om intresse för medverkan i steg 2. Styrgruppen för projektet kommer att ta till vara på detta stora intresse och skapa olika fokusgrupper och involvera många aktörer med hög kompetens inom hållbar stadsutveckling. I HCS projektets första steg har också Boverket deltagit vid två workshops. Energimyndigheten har medverkat vid tre workshops och Trafikverket vid en workshop. Den 23 november 2011 kommer en öppen diskussion att hållas där alla som har anmält sitt intresse är välkomna att delta och ge synpunkter på hur steg 2 av projektet ska drivas samt vad det ska omfatta. Oavsett den övergripande styrningen och omfattningen av HCS så kommer det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden att kunna inkluderas som en del av detta större arbete, förutsatt ett positivt finansieringsbeslut från Delegationen. Steg 1 och diskussionen av 2 har hittills fokuserat på nya stadsdelar, men det finns redan ett stort uttalat stöd för en utvidgning till befintliga områden om detta också skulle vara möjligt. Koppling mellan P25 och steg 2 av HCS projektet, samt till andra certifieringsinriktade ansökningar till Delegationen Föreliggande ansökan om statligt stöd till P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer att möjliggöra för oss att också fokusera på befintliga områden som en del i steg 2 av HCSprojektet. Det finns dessutom en stark koppling mellan projektet P25 och följande certifieringsinriktade planeringsprojekt: P14 Svensk anpassning av certifieringssystem av stadsdelar P22 www.hallplatsen.nu en mötesplats för hållbar stadsutveckling Tanken är att också dessa projekt kommer att drivas parallellt med övriga aktiviteter i steg 2 av HCSprojektet, och styras av en gemensam styrgrupp/styrkommittée. Den eller de arbetsgrupper som 2
kommer att utses, kommer också att ha insyn i samtliga tre projekt. Även de fokusgrupper som planeras för områdesfördjupning (t.ex. social hållbarhet, vatten, energi, grönytor, certifieringsprocessen, uppföljning o.s.v.) kommer att utgå från den helhet som de relaterade projekten utgör. En viss koppling finns även till projekten P34 Skolans roll i Hållbarhetscertifiering samt P41 Hållbarhetscertifiering i praktiken av en stadsdel i Malmö, genom att WSP och Malmö stad även medverkar i projektet HCS. Information och diskussion mellan projekten kommer att ske. Dessa två projekt drivs av WSP respektive Malmö stad, d.v.s. inte av styrgruppen för projektet HCS. Förtydligande av Projektbeskrivning för P25 Utförandet av projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden baseras på den valda arbetsmetodiken och de resultat som framkom i steg 1 av projektet HCS (Hållbarhetscertifiering av stadsdelar). Målsättningen här var bland annat att starta en dialog och en samverkan mellan kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, forskare, statliga verk, konsulter, arkitekter m.fl., för att diskutera tillämpbarheten av hållbarhetscertifiering för stadsdelar. Samma arbetssätt kommer att användas för genomförandet av detta projekt. Framtagande av utkast i mindre arbetsgrupper som sen förankras i en vidare krets genom bredare workshops och seminarier med många olika aktörer, samt fortlöpande presentation av arbetsresultatet på ett öppet diskussionsforum på hemsidan www.hallplatsen.nu. Samtliga insamlade synpunkter under denna process beaktas slutligen i en slutrapport på samma sett som skett för projektet HCS steg 1. I projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden kommer följande att utföras: 1. En utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med en klassnings och certifierings system som t.ex. BREEAM Communities. 2. En utvärdering av hur man kan betrakta kostnaderna för certifiering och vilka ekonomiska möjligheter som finns att certifiera befintliga områden som omvandlas, t.ex. miljonprogramsområden. 3. En analys av behovet av checklista och rutin för mätning av förbättringsåtgärder kopplat till utvalda, prioriterade indikatorer vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden som förändras. För att ytterligare förtydliga så kommer följande att utföras kopplat till ovanstående tre delar av projektet: 1. För utvärdering av, om och på vilket sätt certifiering av befintliga områden är genomförbart med något redan existerande certifieringssystem för områden, så planeras Holma i Malmö att användas som fallstudie. Avsikten är att redan från början ge arbetet en relevans och tydlighet vilket kommer att göra resultatet från projektet mer användbart. Holma kommer att användas som fallstudie, men arbetet kommer att utgå från tre olika perspektiv: ett nationellt, ett regionalt och ett lokalt. Vi vill redan från början att undvika att projektets resultat enbart gäller för den valda fallstudien. De kategorier och aspekter som finns inom ett certifieringssystem kommer att vara mer eller mindre generiska, såväl som de formuleras idag och som de kan tänkas bli formulerade vid en svenskanpassning. Vi kommer att utgå 3
från BREEAM Communities som exempel på klassnings och certifieringssystem. Detta system, utvecklat av BRE en brittiskt oberoende forsknings, utvecklings och konsultorganisation tillåter en mer långtgående lokal svensk anpassning än t.ex. LEED for Neighbourgood Development. För oss har det också varit viktigt att det valda exemplet på ett klassnings och certifieringssystem som premierar hållbar stadsutveckling tydligt omfattar såväl social, ekologisk som ekonomisk hållbarhet. Vi bedömer att de kategorier som återfinns i BREEAM Communities (climate & energy, community, place shaping, ecology & biodiveristy, transport & movement, resources, business & economy, buildings, samt innovationer) ger en bra grund för en relevant svenskanpassning också för befintliga områden. 2. Eftersom det finns en oro att certifieringen av befintliga områden kan vara för dyra och kan resultera i ensidig gentrifiering, kommer vi i utvärderingen att titta närmare på de ekonomiska aspekter vid certifiering av befintliga områden. Erfarenheter från certifieringen av byggnader (nya som befintliga) visar att det är lönsamt att jobba med en väl och strategiskt genomtänkt struktur, dvs. det som certifieringssystem BREEAM eller LEED skapar. Vi börjar också få precis samma erfarenheter från det initiala arbetet med skarp certifiering av nya områden, där den svenska erfarenheten hittills pekar på stora kostnadsbesparingar i jämförelse med de extrakostnader som tillkommit från själva certifieringsarbetet. Projektet kommer att undersöka hur kostnaderna för certifieringen kan betraktas, då man inte ser dem som en separat kostnad utan som en del av den totala kostnaden för en omvandling av ett befintligt område, också satt i relation till de intäkter som man ser på sikt. Kan vi genom certifieringssystem för befintliga områden påverka de etablerade affärsmodellerna? För att underlätta uppskattningen av kostnader och besparingar vid certifiering av befintliga områden kommer vi utgå från en parallellitet mellan relationen för kostnaderna för certifiering av nybyggnation och ombyggnation av byggnader, och relationen nybyggnation och ombyggnation av områden. Utvärderingen kommer att genomföras genom intervjuer av olika intressenter som har arbetat, arbetar eller vill arbeta med certifiering av nya byggnader, ombyggnation av befintliga byggnader, samt certifieringen av nya områden. Dessutom kommer detta vara en fråga som vi kommer att belysa i planerade workshop och seminarie. 3. Resultaten från utvärderingen av certifieringssystem kommer att användas för utredning av behovet av en svensk checklista för omvandling av befintliga områden. Om behovet föreligger och inte bedöms kunna lösas med svenskanpassade certifieringssystem ser vi checklistan som en hjälp för kommuner och byggherrar/fastighetsägare att kunna arbeta med just sin stad eller stadsdel utifrån den andemening som de certifierade systemet utgår ifrån. Checklistan skall ge samma strukturerade och transparenta arbetssätt, samt en förståelse för vilka åtgärder som skall prioriteras i en områdesomvandling, även om detta idag inte fullt ut räcker för att nå en certifiering av en befintlig stadsdel. Tanken är att checklistan skall baseras på de kategorier och aspekter som behandlas i BREEAM Communities, vilka nu stegvis kommer att anpassas till svenska förhållanden. Vår utgångspunkt är dock att checklistan inte skall behövas utan att behovet skall tillgodoses av svenskanpassade certifieringssystem. Om den ändå bedöms behövas initialt är avsikten därför att checklistan och svenskanpassningen av ett certifieringssystem för befintliga områden skall kunna konvergera så att vi i slutända endast behöver arbeta med certifieringssystem. Samtidigt med utvärderingen av ett certifieringssystem för stadsdelar och utredningen av checklistan kommer en rutin for mätning av förbättringsåtgärder att föreslås. Som en bas i denna rutin kommer en uppsättning prioriterade indikatorer, lämpliga 4
vid omvandling av miljonprogramsområden och andra befintliga områden, att väljas. Listan över indikatorer kommer att omfatta indikatorer som speglar alla tre hållbarhetsaspekterna. Arbetet med denna del av projektet kommer återkommande att diskuteras i planerade workshops och seminarier. Fallstudie Holma, Malmö Holma är ett klassiskt miljonprogramsområde från 70 talet i södra Malmö. Länge har området betraktats som " utkant i södra Malmö" men har med utbyggnaden av nya Hyllie plötsligt blivit en tydligare egen stadsdel i staden. Holma har idag ca 3900 invånare och ca 1500 bostäder, fördelat på 1/3 bostadsrättsföreningar och resten hyresrätter. Området har en mångfald av olika etniciteter och över 50 procent har annan bakgrund en svensk. Holma är känt för " lexholma", Mkb s satsning på så kallad självförvaltning av gårdar under 90 talet, för att låta de boende ta ansvar för skötsel och Holma har därmed lyfts från ett då slitet och socialt oroligt område. Även idag präglas mediebilden av Holma av främst problemområde med kriminalitet och arbetslöshet. Riksbyggen och MKB slöt hösten 2010 ett samarbetsavtal att tillsammans utveckla och bygga nytt på en tomtmark i direkt anslutning till nuvarande bebyggelse. Tomten består idag av mestadels p platser och ett Folkets hus. Området har en kapacitet att rymma 1000 nya bostäder, alltså nästan ett till Holma. Det är projektets ambition att förstärka hela området så att tillskottet blir ett lyft för Holma både socialt och imagemässigt. Den stora utmaningen blir just den sociala hållbarheten, och kopplingen mellan Holma, nya Hyllie och Malmö i övrigt. Riksbyggen för diskussioner om att hållbarhetscertifiera Holma. Tidplan Projektet beräknas kunna starta tidigast 15 januari 2012 och senast 1 mars 2012, med 1 års effektiv löptid. Nedan framgår projektets tidplan: Moment Period Uppstart, organisation m.m. 2012 01 15 2012 03 01 Certifieringssystemsutvärdering 2012 03 01 2012 11 30 Kostnadsutvärdering 2012 04 01 2012 10 31 Checklista och indikatorer 2012 06 01 2012 09 30 Rapport, redovisning 2012 01 15 2013 01 14 Budget och finansiering Projektet kommer att finansieras genom bidrag från medverkande aktörer. Likaså söks bidrag från organisationer, stiftelser m.m. Till exempel har bidrag erhållits från Svenskt Vatten (200 000 kr), för att fokusera på vattenfrågor i steg 2. Ansökan har lämnats till Vinnova och diskussioner kommer att föras med bl.a. Energimyndigheten om fortsatt hjälp med finansiering. 5
Samtliga aktörer, över 50 stycken, som har anmält intresse för medverkan i steg 2 av HCS kommer att kontaktas för finansiering, vilket också kommer att inkludera medfinansiering av det nu sökta projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden. Nedan framgår budget för projektet P25 Hållbarhetscertifiering av befintliga områden : Moment Projektledning 100 000 Certifieringssystemsutvärdering 700 000 Kostnadsutvärdering 200 000 Checklista och indikatorer 300 000 Kommunikation 75 000 Totalt 1 375 000 Samrådsprocess och integration Inom certifieringssystemet BREEAM Communities beaktas social hållbarhet, utgående från en aktiv samrådsprocess med det aktuella områdets olika intressegrupper. Dialog, arbete i större och mindre grupper, workshops, och andra samrådsmetoder premieras. En viktig aspekt i BREEAM Communities är att undvika segregering inom och av själva området och därför premieras en blandad boendestruktur utifrån socio ekonomiska aspekter. Affordable housing är en aspekt som är obligatorisk inom BREEAM Communities, där en balanserad blandning av olika boendeformer och speciellt bostäder till rimliga priser, premieras. I Sverige jobbar man mycket med blandad demografisk struktur, som tillsammans med de två ovanstående aspekterna kommer att ges en stor tyngd vid projektets utvärdering av certifieringssystem för befintliga områden. Samrådsprocesser och integration kommer att ges en lika viktig tyngd i framtagandet av den svenska checklistan för omvandling av befintliga områden som de andra hållbarhetsaspekterna kopplade till miljö och ekonomi. Bättre tillgänglighet och att underlätta för funktionshindrade Inom BREEAM Communities kategori Communities finns aspekter kopplade till funktionshindrade, som kommer att bli lika viktiga att beakta vid ombyggnation som vid nybyggnation. Vår erfarenhet från steg 1 av HCS är dock att dessa aspekter bör skärpas för att möta de svenska kraven. Vi kommer att ha det senare som utgångspunkt när vi utvärderar certifiering av befintlig bebyggelse för att säkra dessa rättmätiga behov. Vi kommer också att beakta det svenska synsättet på ökad tillgänglighet för kvarboende i utvärderingen. Samverkansformer Att jobba med ett certifieringssystem för byggnader och stadsdelar, oavsett om det är nya eller befintliga objekt, resulterar generellt i ökad samverkan och dialog mellan de berörda. Detta är speciellt tydligt när det gäller certifiering av befintliga områden. Tack vare den strategiska genomtänkta strukturen hos ett certifieringssystem möts olika aktörer i projektet redan i ett tidigt skede. Den tydliga strukturen som ett certifieringssystem har skapar inte bara bättre förutsättningar för samverkan redan initialt, det sätter också fortsättningsvis samverkan i fokus. Dessa nya 6
samverkansformer blir således mer uthålliga än vad vi normalt är vana vid, speciellt är detta tydligt när det gäller certifiering av stadsdelar. Vår erfarenhet bygger ju hittills på nya stadsdelar men vår ansats i detta projekt är att det i än högre grad kommer att gälla befintlig bebyggelse. Hållbarhetsaspekter I certifieringssystem, som t.ex. BREEAM Communities, ingår aspekter för både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här kommer några konkreta exempel på frågor som ingår i BREEAM Communities: Ekologisk hållbarhet: Översvämningsrisk, energieffektivisering, förnybar energi, vattenkonsumtion, miljöanpassat materialval. Ekonomisk hållbarhet: Arbetstillfällen, främja företagande, investeringar Social hållbarhet: Affordable housing, brottsförebyggande och trygghet, social mångfald och integration. I en svensk version skulle projektgruppen vilja inkludera fler frågor avseende social hållbarhet än de som ingår i BREEAM Communities. Klimateffekter I ett certifieringssystem för befintliga stadsdelar kan man formulera krav avseende energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att främja hållbart resande (gång, cykel och kollektivtrafik) m.m. vilket i sin tur har stora effekter på minskning av koldioxidutsläpp. Krav ska även ställas på hur uppföljning ska utföras. I många stadsutvecklingsprojekt har man ambitionen att vara klimatneutral, men systemgränser för vad man menar med detta varierar mellan olika kommuner (ingår t.ex. boendes resor, konsumtion o.s.v)? Dessa frågor kommer att lyftas i projektet och krav kommer att ställas på uppföljning, åtgärder m.m. för att nå en viss poängnivå. Förmedling och användning av resultat Resultatet riktar sig till kommuner, byggherrar, fastighetsägare, konsulter, arkitekter, energibolag m.fl. som kan vara involverade i en certifieringsprocess. Likaså riktar sig resultatet till statliga verk och departement. Resultatet kommer att spridas främst via Sweden Green Building Council och hemsidan www.hallplatsen.nu samt genom alla projektdeltagares nätverk, t.ex. SKL, Uthållig kommun, SBUF, Avfall Sverige, Svenskt Vatten m.m. All information om projektet kommer att finnas på www.hallplatsen.nu och eventuellt hos www.sgbc.se (eller länk från sidan). IVL Svenska Miljöinsitutet AB Åke Iverfeldt, Fil. Dr. Vice VD 7