Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län
Vattendirektivet och vattenförvaltningen Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens ( Vattendirektivet ) område syftar till att nå en god yt- och grundvattenstatus 2015 och att förhindra en försämring av vattnets status i hela gemenskapen Införlivat i Miljöbalken genom Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) Vatten är inte vilken vara som helst! Utan ett arv som måste skyddas och bevaras.
Fem vattendistrikt/myndigheter 9 län + Norge 113 kommuner ca 2,6 milj. inv. Delegationen Beredningssekretariat
Bra vatten stort ansvar Nödvändigt för vår överlevnad Stort upplevelsevärde Viktigt ur ett industriellt perspektiv Sverige har naturligt bra vatten rullstensåsar och sanddeltan naturliga reningsverk Men också problem övergödning, försurning, utsläpp av giftiga ämnen, fysisk påverkan För att värna om det goda vatten vi har krävs att vi fortsätter att arbeta aktivt med både gamla och nya problem!
Vad är målet? God status till 2015 God tillgång Ingen försämring
Långsiktig och hållbar förvaltning av våra vatten Kust-, grund- och inlandsvatten Miljö- och samhällsintressena vägs samman Ett gemensamt uppdrag Vattnets naturliga förutsättningar Skapar förutsättningar att integrera vattenfrågor i samhällsplaneringen
Bedömning av miljöstatus Hur mår vattnen? Vad påverkar? Hur borde de må? Ekologisk och kemisk status MKN + Åtgärdsprogram MKN = Miljökvalitetsnorm
Genom att uppfylla miljökvalitetsnormerna når vi målet med vattendirektivet Tillsyn,prövning planering mm. MKN nås Åtgärdsprogram
Marielundsbäcken (15 km 2 ) en del av Suseåns avrinningsområde (450 km 2 )
Flödesstatistik (1981-2010) Vattenför ing [m³/s] HQ50 3,2 MHQ 2,03 MQ 0,26 MLQ 0,02 Markanvändning Jordbruksmark 64 % Skogsmark 36 % Urbant 0 % Övrig mark 0 %
Morän och berg Silt Glacial lera Sand Isälvssediment Morän och berg
Faktorer/verksamheter som påverkar vattenkvaliten: Enskilda avlopp Dammar Jord- och skogsbruk Dikning och rensning Enskilda verksamheter: Täkter Jordbruksblock och dikningsföretag
EKOLOGISK STATUS: Måttlig Biologiska och kemiska data saknas för bedömning. Vattendraget är rätat i princip hela sträckningen. Rensas regelbundet. Def vandringshinder (kulvert) efter 30m begränsar fiskens rörlighet i systemet och reproduktion. Klassningen bör ses över under den kommande förvaltningscyklen.
Ingen fiskreproduktion i systemet idag men det finns potential!
Gräns för god ekologisk status (ca 50 ug/l)
Fosfortransporten i Marielundsbäcken behöver minst halveras till 2021!
Arealförluster kväve, kg/hektar år Marielundsbäcken 14,2 Kungsbackaån Rolfsån Löftaån Viskan Himleån Munkån Tvååkersån Ätran Suseån Nyrebäcken Nissan Fylleån Trönningeån Vessingeån Brostorpsån Alslövsån Genevadsån Lagan Smedjeån Stensån 0 5 10 15 20
Arealförluster fosfor, kg/hektar år Marielundsbäcken 0,77 Kungsbackaån Rolfsån Löftaån Viskan Himleån Munkån Tvååkersån Ätran Suseån Nyrebäcken Nissan Fylleån Trönningeån Vessingeån Brostorpsån Alslövsån Genevadsån Lagan Smedjeån Stensån 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1
Varifrån kommer näringen? Källfördelning, 1999-2011(SMHI) Mänsklig belastning Kväve [kg/år] Mänsklig belastning Fosfor [kg/år] Skog & Hygge Jordbruk Övrigt Urbant inkl. dagvatten Enskilda avlopp Avloppsreningsverk Industri
30 (13) 2100 10 (<2) 2700 26 (7) 2800 28 (12) 2100 Inget vatten 5 (<2) 510 28 (15) 1000 Protagning Kväve och fosfor 29 april 2013
Hur når vi målet God ekologisk status? Av den beräknade bruttobelastningen i Suseån (1999-2011) på 17 000 kg beräknas ca 1 500 kg komma från Marielundsbäcken ~ 10% Fosfortransporten i Marielundsbäcken minst halveras till 2021! Vandringshinder behöver ses över i systemet
Vad kan vi göra för att hjälpa Marielundsbäcken?
90% av P-transporten till vattendragen från 10 % av arealen under 1% av året
Skyddszoner viktiga! Finns de överallt? Är de tillräckligt breda där de finns?
Dikning och rensning viktigt för att säkerställa produktionen men påverkar; Erosion och transport av suspenderad material Övergödning
Viktiga åtgärder för att minska fosforförlusterna från åkermark Fungerande dränering Åtgärder som gynnar markens struktur Nedbrukning av gödseln vid spridning Rätt givor, kalibrerad spridare Höga och framför allt jämna skördar Mål: att behålla fosforn på fältet!!
Tvåstegsdike Höga flöden Låga flöden Terass Fåra Jmfr: Per Lindmark, SJV
Samverkan och Vattenråd/vattendragsgrupp 2013-03-21 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län
Deltagande i vattenförvaltningen Lagenlig skyldighet att samråda Kartläggning och program tas fram i samverkan Alla berörda ges möjlighet att aktivt delta i utarbetandet av planer och åtgärdsförslag (artikel 14 i Vattendirektivet)
Varför allmänhetens deltagande Århuskonventionen utgår från att vi har skyldigheter inför kommande generationer att värna om miljön att miljöfrågor hanteras bäst med deltagande av alla berörda medborgare. Syfte med Samverkan: Förankring Engagemang Effektiviserar genomförandet
Vattenråd/vattendragsgrupp Arbetar med samverkan inom ett avrinningsområde En samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett område Speglar intressena i avrinningsområdet (produktions- likväl som rekreations- och naturintressen) Ska sprida kunskap genom att bland annat fånga upp idéer förankrar och sprida information Kan arbeta med diverse övriga projekt ta fram förslag på åtgärder
Vattenråd i Västerhavet Ingen eller begränsad diskussion Diskussion påbörjad Fortsatt diskussion Färdigt förslag Vattenråd bildat
Finns det intresse för att bilda vattenråd/vattendragsgrupp inom Marielundsbäcken?
Vad händer nu?