Ängelholms Flygmuseum Flygplan J35 Draken Versioner
J 35A 90 flygplan av denna version byggdes och levererades under 1959 1961. Från och med det 66:e flygplanet gjordes baksektionen längre för att få utrymme med en ny efterbrännkammare (ebk). Man blev då även tvungen att införa ett infällbart sporrhjul.
Denna modifiering gav ökad dragkraft då ebk användes. De två varianterna kallades allmänt för Adam kort och Adam lång. Då radarn som utvecklades av LM Ericsson till J 35A inte skulle bli klar i tid, så upphandlade KFF siktes-radar PS-02 från Compagnie générale de télégraphie Sans Fil. PS-02 arbetade på X-bandet
(9 GHz) och var i huvudsak avsedd som avståndsmätare för Sikte 6B vid skjutning med Automatkanoner. J 35B 73 flygplan byggdes och levererades under 1962 1963. Denna version fick så småningom en bättre radar och bättre sikten. Till J 35B var LM Ericssons Siktes-
radar PS-03 klar. Radarn arbetade på X-bandet (9 GHz) och dess huvudsakliga uppgifter var att till Sikte S-7A leverera relativa målrörelser och målavstånd vid skjutning med jaktraketer i direktanfall eller jaktrobotar i hundkurveanfall, den kunde även användas för målspaning. J 35B var den första
version som kunde ta emot målinformation och strids - ledningskommandon via digital dataöverföring från Flygvapnets styrdatasystem som en integrerad del i det svenska STRIL 60 systemet. Målinformation och kommandon presenterades för flygförare på ett antal analoga indikatorer i cockpiten.
SK 35C Totalt byggdes 25 stycken J 35A med kort bakkropp om till en tvåsitsigt skolversion. Ombyggnaden gjordes så att man relativt lätt kunde återställa flygplanen till J 35A om nödvändigt. Versionen saknar beväpning.
J 35D Denna version byggdes i 120 exemplar och levererades mellan 1963 1964. Man hade nu bytt motor till den kraftigare Rolls-Royce Avon 300 (RM 6C), som kunde ge 77,3 kn dragkraft med tänd efterbrännkammare. Senare köpte Saab tillbaka 24 flygplan och
konverterade dessa till J 35Ö (ibland benämnd J 35OE) för export till Österrike. S 35E Totalt 59 flygplan i en spaningsversion där radar och beväpning gett plats för kameror (av lod- och snedbildstyp). Mellan åren 1965 och 1966 levererades
30 individer med serienummer 35902 35931. Mellan åren 1966 och 1968 levererades 29 ombyggda J 35D, dessa fick nya serienummer 35932 35960. Samtliga flygplan av spaningsversionen flögs endast vid Södermanlands och Norrbottens flygflottilj.
J 35F Totalt 230 flygplan av denna version med förbättrad elektronik byggdes. J 35F hade integrerade radarsiktes- och robotsystem. LM Ericsson utvecklade siktesradar PS-01 till J 35F som hade stöd för jaktrobotar med semiaktiv radarmålsökare. Radarn arbetade på
X-bandet (9 GHz) och dess huvudsakliga uppgift var att förmedla relevanta målrörelser och målavstånd till Sikte S-7B3/31 vid skjutning med jaktrobotar i direktanfall eller jaktkurveanfall eller hundkurveanfall samt att via robothjälpapparaterna anpassa slavsignaler till jaktrobotarna Rb 27 och
Rb 28. Den kunde även användas för målspaning. Man förbättrade även avioniken. Beväpningsalternativen blev flera och effektivare, men en av automatkanonerna försvann för att ge plats åt elektronik.
J 35F2 Denna var en modifierad variant på J 35F som var utrustad med en infrarödsensor. J 35F levererades mellan 1965 och 1972. J 35J Mellan 1987 och 1991 livstidförlängdes 67 stycken J 35F
genom uppgradering till J 35J standard. Denna variant hade uppgraderad elektronik, en moderniserad automatkanoninstallation, ytterligare två fästen för robotar samt större bränslekapacitet. Den sista operativa J 35J togs ur tjänst 1999 på Skånska flygflottiljen.
Alla svenska versioner finns bevarade vid Flygvapenmuseum i Linköping. Efter avslutad tjänst har man renoverat en Draken i flygande skick, med militärt registreringsnummer 35556 och anrops -signal "Johan 56". Det är en gråmålad J 35J och tillhör Försvarsmakt-
ens veteranflygverksamhet på F 7 Såtenäs, men är stationerad hos Försvarsmakten på före detta F 14 Halmstads område, nuvarande FMTS.