Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Relevanta dokument
Med utgångspunkt i barnkonventionen

1 januari (HSL 2 g )

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Hälso- och sjukvårdslagen

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barn som närstående/anhöriga

Lagstiftning kring samverkan

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

När någon i familjen fått cancer

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Program för stöd till anhöriga

När någon i familjen fått cancer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Projekt Barn som anhöriga

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barn som anhöriga - pyramiden

Mottagare: Kommuner, Landsting, Brukarorganisationer, huvudmän för enskilda verksamheter m.fl.

Barn som far illa & våld i nära relationer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

Barn i utsatta livssituationer

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Förebygg spelproblem lokalt och regionalt samt ta ett samlat grepp om spelproblem och alkohol

Samordnad individuell plan

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Se till mig som liten är

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Stöd till dig som är anhörig

Information anhörigstöd 2015

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Uppdrag Psykisk Hälsa

Ärenden Föredragande kl

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Metoder för stöd till barn som anhöriga

1. lägga föreliggande rapporter till handlingarna.

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

För ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Transkript:

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar eller oväntat avlider

Formen? En stödgruppsmodell!

Barnhusets referensgrupp - Inte ömka, inte hundögon, ge oss inte tycka-synd-om-blicken - Prata med inte om - Uppmärksamma alla barn, varje enskilt barn. Vi behöver olika - LYSSNA PÅ BARN! - Skapa skyddsnät - Status hypa att ha varit anhörigt barn 28

BRA modellen har tagits fram med stöd av Barn och unga vuxna med erfarenhet av anhörigskap Personal från kommuner och landsting Sakkunniga från myndigheter och idéburen sektor Maskrosbarn Barnpsykologer och forskare

Vad ska modellen hjälpa personal med? stödja personal i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar målgruppen anhöriga barn och deras rätt till information, råd och stöd.

Vad ska modellen hjälpa barn med? Att möjliggöra för barnet att uttrycka sitt behov av information och stöd

Syfte och målsättning Här och nu syftar BRA-samtal till att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme i sitt eget liv På lång sikt är målsättningen att stärka barnets utveckling och förebygga fysisk och psykisk ohälsa

Målgrupp och anhörigskap Barn 7-18 år Förälder/vårdnadshavare/bor varaktigt med Sjukdom/fysisk el psykisk, missbruk & beroende, skada eller funktionsnedsättning

Barnets rättigheter är utgångspunkten RÅD OCH STÖD INFORMATION MÅ BRA SKOLA, FRITID OCH VILA SÄGA VAD DU TYCKER OCH ATT BLI LYSSNAD PÅ

Ett erbjudande till alla! Något som är en rättighet och erbjuds alla, kan normalisera det behov av stöd som barn och deras familjer kan ha i en svår livssituation och minskar eventuell skam och skuld.

Forskare Maria Eriksson om BRA-samtal Genom att barnen får hjälp att själva formulera sina behov och frågor kan de också få större möjligheter att faktiskt påverka vad som ska hända med dem. Samtidigt får de hjälp att formulera det de behöver i förhållande till barns rättigheter, vilket stärker deras position ytterligare. (s. 25 f. Barns rätt som anhöriga en antologi om att göra barn delaktiga)

Utmaningen i HSL 5 kap 7 Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal.

Socialtjänstlagen Ett förebyggande och uppsökande arbete ska bedrivas i syfte att främja goda levnadsförhållanden och för att stödja barns utveckling. (5 kap. 1 ) Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med andra. (5 kap. 1 a ) Barn som är 15 år eller äldre att kan få ta del av öppna insatser utan förälderns samtycke. (3 kap. 6 a )

BRA samtal

Förutsättningar för samtal med barnet Fråga om barn Kort info om BRA m.m. Ett eller flera informationssamtal om BRA 1-2 samtal om sjukdomen och 1-2 samtal om stöd Uppföljningssamtal

Varför erbjuds barnet enskilda samtal? Barnet vågar inte alltid be om ett samtal utan föräldern Barnet kan ta hänsyn till sin förälder Barnet blir upptagen av sin förälder Barnet kan ha lättare att fråga och ta till sig information Barnet kan ha lättare att prata om svårigheter 41

Ett barn som haft BRA-samtal Jag tycker det är bra för att man, då pratar man inte med föräldern, och då håller man inte inne sina ord lika mycket, sedan när man pratar självständigt så pratar man mer, för man vet att man kan säga mer, det är lättare att se När det är föräldern så är det de som pratar mest. 42

Vad barn kan behöva få veta Är det mitt fel? Kan jag göra min förälder frisk?

Att prata med barn Gör barnet delaktigt i mötet Undvik långa och abstrakta meningar, tänk att alla är yngre! Om du är osäker på om du varit tillräckligt tydlig fråga! 47

Ett tips! Prata som du skulle prata med en vän till dig som var ledsen eller behövde information. Försök att inte vara stressad och fråga flera gånger om barnet förstår vad du säger eller om du ska förtydliga dig. (Ungdomar från Maskrosbarn) 48

Samtal om stöd

BRA-samtal i en insatstrappa

Kriterier för BRA-samtal Att prata med barnet och förälder/vårdnadshavare om barnets rättigheter som anhörig Att visa och ta hjälp av BRA loggan, broschyrer och verktyg för samtalet, när barnet vill Att benämna det som kan vara svårt och annorlunda för barnet Att erbjuda barnet enskilda samtal för att barnet ska få möjlighet att komma till tals Att det är barnet som tackar ja eller nej och bestämmer vad ni ska prata om Att ta det barnet säger på allvar och vara beredd att sätta barnets bästa i främsta rummet

Utbildningsmaterial

En antologi om att göra barn delaktiga Artikelförfattare: Åsa Lundström Mattsson, Maria Eriksson, Elisabet Näsman, Pernilla Leviner, Åsa Landberg Beställ! www.allmannanabarnhuset.se

Kontaktuppgifter Projektledare: Åsa Lundström Mattsson Asa.l.mattsson@allmannabarnhuset.se Mobil: 073-5332553