Tekniska nämnden 2011-02-23. Fastighetskontoret. Verksamhetsplan 2011

Tekniska nämnden 2011-02-23 Fastighetskontoret Verksamhetsplan 2011

Innehåll sid Inledning 3 Vårt uppdrag 4 Vår verksamhetsidé 4 Direktiv från Tekniska nämnden 4 Kommunfullmäktiges målområden 5 Malmö stad som markägare 8 Exploateringsavdelningen 10 Mål för avdelningen 15 Pågående utvecklingsområden 19 Pågående projekt i övrigt 28 Fastighetsjuridiska avdelningen 42 Mål för avdelningen 43 Lokalförsörjningsavdelningen 46 Mål för avdelningen 47 Förvaltningsavdelningen 50 Mål och inriktning för markförvaltning 50 Arrendeenheten 52 Mål för enheten 53 Lantbruksenheten 56 Mål och inriktning för enheten 57 Katrinetorp 60 Ekonomienheten 62 HR/IT/Information 63 Miljöledning 66 Miljöpolicy och mål 67 Jämställdhet och mångfald 68 Omslagsbild: Första spadtaget Fullriggaren Foto: Maria Nyman Fastighetsdirektören inleder Bäste läsare Malmö är möjligheternas stad. En attraktiv stad. Full av visioner. Här vill man bo och bedriva verksamhet. Vårt uppdrag på fastighetskontoret är att möjliggöra dessa önskemål genom att bl.a. erbjuda byggklar mark. Under 2011 har vi mycket positivt på gång. I verksamhetsplanen presenterar vi våra aktiviteter inom fastighetskontorets verksamhetsområden. Inledningsvis uppmärksammar jag ett urval av dessa. Station Hyllie och torget med dess natthimmel som inramas av Point Hyllie och Malmö Arena har tillsammans med P-huset med cykelparkering fått en välkommen rivstart i en verklig test genom VM i handboll. I Hyllie pågår bostadsplaneringen och första byggstart beräknas ske under 2011. Många aktörer ser Hyllies potential och önskar här bygga och etablera kontor. De första kontoren är redan på plats. IKEA:s beslut att flytta sina globala funktioner och sitt globala mötescentrum till södra Hyllie ökar markant intresset för området. Under året ser vi fram emot att påbörja ett intensivt arbete i kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri. Ungefär 20 olika byggherrar är tänkta att tilldelas mark för att bygga 600 bostäder i kvarteret. En bebyggelse med 60% hyresrätter och 40% bostadsrätter/äganderätter. Omvandlingen av kvarteret är en viktig symbol för det nya Norra Sorgenfri som ska växa fram. Efterfrågan på förskoleplatser är fortsatt stor i Malmö. Enligt lokalförsörjningsplanen behöver 70 fyraavdelningsförskolor byggas fram till 2016. Tillsammans med andra förvaltningar gör vi vårt yttersta för att intensifiera arbetet med att föreslå förskoleobjekt och snabba på bygget av dessa. En varierad bebyggelse och upplåtelseformer bidrar till en blandad population. Tillsammans med bl.a. stadsdelsförvaltningen i Rosengård har vi tagit fram en projektidé som innebär att ett befintligt hyreshusområde kompletteras med radhusbebyggelse med äganderätt och lokaler som man kan starta verksamheter i. En ambition är att Malmöbor som gärna vill bo och ha verksamhet i området är delaktiga redan i ett tidigt skede av planeringen. En annan ambition är att starta en byggskola som också deltar i byggandet. Ett samarbete med olika företag och föreningar är också viktiga frågor för projektet. Projektidén kommer att arbetas in i områdesprogrammet för Herrgården. Vi fortsätter under året utvecklingen av Katrinetorp och Torup till nytta för Malmöborna. Åtgärder som genomförs med relativt små medel, men som ändå ska ge synliga förbättringar. Inte minst i Torup är det angeläget att utveckla funktioner som kan användas av förskolor, vilka i större utsträckning har börjat upptäcka Torups rika möjligheter på både natur och kultur. Med vår engagerade personal som vår största tillgång så hoppas jag att vi når de mål som vi har satt upp för verksamhetsåret 2011. Börje Klingberg Fastighetsdirektör INLEDNING 3

Malmö - en attraktiv stad för arbete, boende och fritid Fastighetskontoret Vårt uppdrag Fastighetskontorets uppdrag utgår från kommunfullmäktiges reglemente för tekniska nämnden och fastighetskontoret samt från de mål kommunfullmäktige och tekniska nämnden har fastställt. Verksamhetsidé Fastighetskontoret ska tillsammans med andra aktörer skapa en för alla attraktiv stad för arbete, boende och fritid. Vi gör det utifrån rollen som kommunens markägare. Tekniska nämndens direktiv till fastighetskontoret 2011 Fastighetskontoret ska möjliggöra ett allsidigt utbud av bostäder. Detta gäller såväl inom nya exploateringsområden som för bebyggda områden där möjligheter till förtätning kan finnas. Hyresrätter med en rimlig hyresnivå ska prioriteras vid marktilldelningar. Fastighetskontoret ska tillgodose behovet av mark för näringslivet med prioritering av företag som ger fler arbetstillfällen i Malmö. Behovet ska tillgodoses för befintliga företag och nya företag som vill etablera sig i Malmö. Fastighetskontoret ska vid markupplåtelser och planläggning av framtida verksamhetsområden styra lokaliseringarna med hänsyn till företagens inriktning, logistik och miljöpåverkan. Fastighetskontoret ska prioritera arbetet med att få fram tomtmark och lokaler för den omfattande utbyggnaden av förskoleverksamheten. Fastighetskontoret ska genom strategiska förvärvsinsatser öka kommunens markinnehav för kommande behov av exploatering. Kommunens lantegendomar och även skogsinnehavet utanför kommunens gränser, ska där så är lämpligt användas som rekreationsområden och komplettera Malmös parker och grönområden. Fastighetskontoret ska vid nyanställningar särskilt beakta kommunens mål om att öka antalet anställda med utländsk bakgrund. Kommunfullmäktiges målområden Arbete och näringsliv Fastighetskontoret bidrar till målet genom: * att aktivt arbeta för att möjliggöra ny bebyggelse i staden genom nyexploatering, omvandling och förtätning. * att i exploateringsprocessen producera byggklara tomter för bostäder, service, kontor, industri och andra verksamheter på kommunal mark. * att med andra markägare teckna exploateringsavtal som bidrar till en positiv utveckling av Malmö. * att till kommunens förvaltningar anskaffa och avveckla lokaler efter verksamheternas behov. Barn och ungdomars livsvillkor Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att prioritera arbetet med att få fram tomtmark och lokaler för den omfattande utbyggnaden av förskoleverksamheten. * att anskaffa funktionella lokaler till verksamheterna för barn och ungdom. Social hållbarhet, trygghet och delaktighet Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att verka för att nyproduktionen av bostäder på kommunal mark ger ett allsidigt utbud, med särskilt beaktande av att få fram hyresrätter med en rimlig hyresnivå. * att stödja kommunens bostadssociala verksamhet genom anskaffning av genomgångs- och övergångslägenheter med målet att skaffa 200 nya lägenheter per år för socialt boende. * att anskaffa bostäder i grupp för hushåll med behov av särskilt stöd i sitt boende. * att diskussionen om trädgårdskoloniernas förutsättningar och framtid, med föreningarna och politikerna, ska fortsätta. * att Katrinetorp ska vara en historisk mötesplats som erbjuder malmöborna delaktighet i ett väl förvaltat kulturarv. Vård och omsorg Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att till kommunens förvaltningar anskaffa och avveckla lokaler efter verksamheternas behov, särskilt fokus kommer att ligga på att anskaffa nya boenden till LSS-verksamheten. Jämställdhet och antidiskriminering Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att arbeta utifrån Malmö stads personalpolicy och värdegrund. * att planera och genomföra aktiviteter i jämställdhets- och mångfaldsplanen. 4 FASTIGHETSKONTORETS 4 VERKSAMHETSPLAN 2011 INLEDNING 5

Ekologiskt hållbar stad: Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att miljöhänsyn vägs in i alla beslut när så är möjligt och att vårt arbete ska präglas av miljöansvar. * att vid marktilldelningar ställa krav på att Miljöbyggprogram Syd ska tillämpas. * att möjliggöra ny bebyggelse genom omvandling och förtätning av staden. * att kommunens skogar förvaltas så att de även i framtiden kan fungera som rekreationsområden för malmöborna. * att genomföra naturvårdsinriktade åtgärder i jordbrukslandskapet. Kultur och fritid: Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att Malmöbornas behov av mark för rekreation och fritidsverksamhet kan tillgodoses inom kommunens markinnehav. Malmö i sin omgivning: Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att medverka i mässor och andra aktiviteter i syfte att marknadsföra Malmö som etableringsort för såväl svenska som utländska företag. * att deltaga i kommunens EU-arbete. Ett föredöme som arbetsgivare: Fastighetskontoret bidrar till målen genom: * att arbeta utifrån Malmö stads personalpolicy och värdegrund. * att särskilt beakta sökande med utländsk bakgrund vid urval till anställningsintervju. * att skapa förutsättningar för trainee- och praktikplatser. Konsert, kongress och hotellanläggning - Universitetsholmen Totalt ca 43 000 m2 BTA som omfattar ett konserthus med 1900 platser, en kongressanläggning med 1 500 platser, hotell med 375 rum, parkeringsanläggning med minst 330 platser. 6 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 INLEDNING 7

Vi erbjuder byggklara tomter Malmö stad som markägare Fastighetskontorets organisation Januari 2011 Kommunens fastighetsinnehav är grunden för fastighetskontorets verksamhet Malmö stad äger en stor andel av marken i kommunen. Framför allt är det obebyggda fastigheter, som brukar kallas för markreserven, vilket innebär att marken utgör kommunens reserv för den framtida utbyggnaden av staden. Men kommunen äger även många fastigheter med byggnader såsom skolor, förskolor, vårdhem och andra anläggningar för kommunal service. Och i kommunens fastighetsägande ingår också allmän platsmark det vill säga gator och parker. Därutöver är Malmö ägare av stora markområden i kommunerna Lund, Svedala och Sjöbo. Fastigheter i juridisk mening syftar på mark medan byggnader och anläggningar är tillbehör. Fastighetskontoret ansvarar för de juridiska frågorna, såsom förvärv och försäljningar av fastigheter, när det gäller allt kommunens ägande. Fastighetskontoret ansvarar också för nyexploatering, omvandling och förtätning av kommunens fastigheter. Stora delar av kommunens mark upplåts till andra; företag och privatpersoner, genom tomträttsavtal eller arrenden. Byggnader på tomträttsmark ägs av den som hyr marken av kommunen, medan byggnader på arrendemark kan ingå i arrendet. Även verksamheter inom Malmö stad, som använder kommunens mark, har avtal med fastighetskontoret, så kallade interna markavtal. Det är numera endast serviceförvaltningen som är avtalspart när det gäller interna markupplåtelser. Stadsfastigheter inom serviceförvaltningen har övertagit fritidsförvaltningens anläggningar och markavtal. Va-verket har uppgått i ett kommunalförbund, VA- Syd, vilket medfört att externa arrendeavtal har ersatt de interna avtalen. När det gäller mark tillhörande hamnverksamheten ansvarar Kommunstyrelsen för markupplåtelsen till CMP, Copenhagen Malmö Port AB. I stort sett all kommunägd obebyggd mark i Malmö, liksom kommunens markinnehav utanför kommungränsen; i Osby, Vomb, Torup, Karup och i Sturup, förvaltas av fastighetskontoret. Allmän platsmark, det vill säga gator, parker och torg, förvaltas av gatukontoret. Serviceförvaltningen/stadsfastigheter förvaltar merparten av kommunens byggnader såsom skolor, förskolor, fritidsanläggningar mm. Byggnader som tillhör lantegendomar eller ingår i koloniområden eller dylikt ingår dock i fastighetskontorets ansvar, liksom en del byggnader inom centralt belägna fastigheter som förvärvats i syfte att exploateras eller för att möjliggöra förändring av detaljplanen. TEKNISKA NÄMNDEN FASTIGHETSDIREKTÖR Börje Klingberg EXPLOATERINGS- AVDELNING Håkan Thulin Avdelningsstab Hyllieprojektet Projektenhet Dick Johansson FASTIGHETSJURIDISK AVDELNING Kjell Sollbe FÖRVALTNINGS- AVDELNING Monica Johansson Ekonomienhet Filippa Mellbourn HR/IT/Information Arrendeenhet Stefan Mattsson Lantbruksenhet Staffan Petersson Katrinetorp LOKALFÖRSÖRJNINGS- AVDELNING Olle Sundh LiMa Olle Sundh Lägenhetsenhet Jeanette Mårtensson 8 FASTIGHETSKONTORETS 8 VERKSAMHETSPLAN 2011 INLEDNING 9

Vi främjar en hållbar stadsutveckling Exploateringsavdelningen Uppgifter för stadsutvecklingen Malmö och Öresundsregionen har långsiktigt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt genom tillgången till en stor arbetsmarknad, attraktiva bostäder och goda kommunikationer. De senare förbättrades ytterligare när Citytunneln togs i bruk i december 2010. Mot denna bakgrund är intresset fortsatt stort vad gäller tilldelning av mark för nya projekt i staden. Befolkningsprognosen för helåret 2010 är en ökning på mer än 5 000 personer. Vid 2010 års slut slutade räkningen på 298 800 Malmöbor. Samtidigt har 2010 präglats av finanskrisen 2008-2009 då väldigt få nya bostäder började byggas. Detta fick till följd att antalet färdigställda nya bostäder under 2010 var rekordlågt. Under 2010 har bostadsbyggandet åter tagit fart, men nyproduktionen håller fortfarande långt ifrån samma takt som befolkningsutvecklingen. Som en följd härav kommer situationen vad gäller bostadsbrist och trångboddhet ytterligare att ansträngas. Detta trots gynnsamma förutsättningar som lågt ränteläge etc. Fastighetskontorets exploateringsavdelning har som huvuduppgift att tillhandahålla ett allsidigt utbud av byggklara tomter för bostäder, service, kontor, industri och andra verksamheter. Under 2011 blir det en fortsatt prioriterad uppgift att verka för ett väsentligt ökat bostadsbyggande. Det är särskilt angeläget att stimulera nyproduktionen av hyreslägenheter och som en del i detta ska exploateringsavdelningen aktivt verka för att bl a MKBs nyproduktionsplaner kan förverkligas. Men det är även viktigt att stimulera såväl större som mindre privata aktörer att i högre utsträckning än tidigare bidra till byggandet av nya hyreslägenheter. Under 2009 ingicks en avsiktsförklaring med Peab, som syftar till att Peab under en sexårsperiod ska uppföra 500 nya bostäder om året, i huvudsak hyresrätter. Ett samarbete har också inletts med Fastighetsägarna syd, som syftar till att ge mindre och medelstora lokala aktörer möjlighet att genom nyproduktion utöka sina bestånd. Detta samarbete fortsätter under 2011. De närmsta åren har Malmö en omfattande efterfrågan på förskolelokaler. Behovet är för närvarande svårt att tillgodose både på kort och lång sikt. Berörda förvaltningar, däribland fastighetskontoret, måste därför prioritera arbetet med att ta fram nya förskolelokaler. För en mer hållbar stadsutveckling ska förtätningsmöjligheter i större utsträckning än tidigare prövas och tas tillvara samtidigt som en blandad stad eftersträvas. Inriktningen för det påbörjade arbetet med ny översiktsplan ÖP 2012 är att staden i huvudsak ska växa inåt genom omvandling och förtätning. Detta innebär en stor utmaning för framtida planering och plangenomförande och inriktningen måste noga stämmas av mot kommunens tillväxt- och bostadsförsörjningsmål. Efterfrågan på mark för företagsetableringar har under 2010 varit fortsatt stor och efterfrågan har överstigit tillgången. För att skapa förutsättningar för näringslivets utveckling är det nödvändigt att nya verksamhetsområden skyndsamt tas fram. För att arbeta fram en gemensam strategi och för att få fram nya verksamhetsområden pågår, i samarbete med övriga förvaltningar, arbetet med ett nytt markprogram. Ska näringslivet kunna utvecklas på sikt kommer det, enligt fastighetskontorets uppfattning, bli nödvändigt att pröva etableringen av nya verksamhetsområden även utanför Yttre ringvägen. Bostadsförsörjning Inriktningen för bostadsförsörjningen har under de senaste åren varit en tolkning av de mål som ställts upp i handlingsplanen Välfärd För Alla (VFA). Ett av målen har varit att 5 000 nya bostäder skulle produceras under perioden 2004-2008 d v s 1 000 nya bostäder om året med början 2004. För hela perioden har målet uppfyllts (ca 6 400 färdigställda bostäder, d v s i genomsnitt ca 1 300 per år). Däremot har antalet byggstarter kontinuerligt Bostadsbyggande i Malmö 2000-2010 sjunkit under perioden 2006-2009 för att sedan öka igen under 2010. Diagrammet nedan visar den totala bostadsproduktionen i Malmö från 2000 och framåt. Under 2008 och 2009 drabbades bostadsbyggandet av den globala finanskrisen och efterföljande negativa utveckling av den reala ekonomin. Under 2008 och 2009 byggstartades därför ett mycket lågt antal nya bostäder (515 resp 323) med påföljd att antalet färdigställda nya bostäder 2010 blev mycket lågt (ca 600). Ställt i relation till befolkningsutvecklingen innebär detta att bostadsbyggandet varit på en alldeles för låg nivå. Mot denna bakgrund gav kommunstyrelsen under 2009 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för väsentligt ökat bostadsbyggande. I det framtagna förslaget bedömdes potentialen för byggstarter de kommande åren till 1 700 1 800 bostäder per år (på såväl kommunal som privatägd mark). Under 2010 har den ekonomiska situationen stabiliserats och bostadsbyggandet har tagit ny fart, p g a uppdämd efterfrågan, befolkningsutveckling, fortsatt låga räntor etc. Under 2010 har det påbörjats ca 2 000 nya bostäder i Malmö, vilket är en förhållandevis hög nivå. Påbörjade Färdigställda Totala produktionen av lägenheter och småhus i Malmö från 2000 och framåt. 10 FASTIGHETSKONTORETS 10 VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 11

Exempel på åtgärdsförslag i förslaget till handlingsplan för väsentlig ökat bostadsbyggande, som berör fastighetskontorets verksamhet: MKB ska ges möjlighet att påbörja 500 nya lägenheter per år under en femårsperiod. Peab ska, enligt den avsiktsförklaring som ingicks med Malmö stad under 2009, ges möjlighet att bygga 500 nya bostäder per år (med fokus på hyresrätter) under en sexårsperiod. Möjliga byggstarter 2011-2013 på upplåten mark av Malmö stad Möjlig byggstart har definierats som att marken ska vara detaljplanelagd och färdig att ta i anspråk för byggande. Med fördelade avses byggrätter där byggherre hittills utsetts. Det höga antalet tillgängliga byggrätter under 2011 beror delvis på att tidigare fördelade byggrätter (ca 1 150) inte utnyttjats fullt ut under 2010. Nya byggrätter som Möjliga byggstarter 2011 på mark upplåten av Malmö stad Projekt Byggherre Tomter Grupphus Lgh Summa Annestad 2 Bunkeflostrand 1:7 Gyllins trädgård Hyllie Hyllie Norra Lien Sege park/ Fäladsmarken Slussplan Stensåkern Trevnaden Västra Hamnen, Fullriggaren Västra hamnen, Kappseglaren Open House Småhustomter mm 43 JM, PEAB, Riksbyggen Sundprojekt m fl Wallenstam, JM, PEAB, Annehem m fl HSB m fl Metro/Haaks Stenhus 15 HSB, MKB, Contentus SBC (JM) Skanska/BoKlok MKB White Byggvesta Hauschild+Siegel m fl Dialogen med fastighetsägare och byggherrar ska utvecklas. Kunskaperna om bostadsmarknaden ska utvecklas. Kommunen ska föra en aktiv markpolitik i syfte att verka för ökat bostadsbyggande. Tabellen nedan redovisar fastighetskontorets bedömning av möjliga byggstarter på mark tillhandahållen av Malmö stad under åren 2011-2013: År 2011 2012 2013 Totalt ca 2 370 ca 2 100 ca 2 100 (Varav hittills fördelade) (2 350) (1 900) (1 700) blir tillgängliga under 2011 motsvarar ytterligare ca 1 220 nya bostäder. För 2011 har fastighetskontoret gjort bedömningen att byggrätter kommer att finnas tillgängliga som motsvarar ca 2 370 nya bostäder på mark tillhandahållen av Malmö stad. Av dessa bedöms minst 700 avse nya hyreslägenheter. 80 40 30 75 260 800 120 73 335 800 200 200 15 Västra Klagstorp stn Småhustomter 19 19 Summa 62 170 2 135 2 367 350 95 50 170 30 110 350 95 50 170 30 110 Bostadsförsörjning på längre sikt En inventering och bedömning har gjorts av omfattningen av byggrätter på kommunens mark dels inom påbörjade projekt, dels därutöver möjliga enligt ÖP 2005 eller senare fördjupad ÖP eller motsvarande. Den totala volymen bedöms till ca 20 000 nya bostäder. Men fördelningen mellan olika stadsdelar är mycket skev med väldigt stor andel nya bostäder framförallt i Hyllie, samtidigt som nyproduktionen i stadsdelar som t ex Rosengård, Södra Innerstaden och Fosie förväntas bli mycket låg. Möjliga nya bostäder per stadsdel inom ÖP 2005 (Malmö stads mark) cirkeldiagram Hyllie Centrum Limhamn-Bunkeflo Husie Kirseberg Västra Innerstaden Södra Innerstaden Oxie Fosie Beroende på tillväxttakt och hur mycket privat mark som exploateras kan den kommunala markreserven inom ramen för ÖP 2005 antas räcka mellan 10 och 15 år. För att klara bostadsförsörjningen därefter är det hög tid att redan nu starta arbetet med planering och markförsörjning. Arbete har påbörjats med en ny ÖP 2012. Efter en bred dialogprocess har stadsbyggnadsnämnden kommit fram till att staden bör växa i huvudsak inåt genom omvandling och förätning. Den utpekade inriktningen för ÖP 2012 att staden i huvudsak ska växa inåt genom omvandling och förtätning har analyserats av fastighetskontoret. Omvandling och förtätning är processer som är avsevärt mer komplexa, tidsoch resurskrävande än normal nyexploatering. De förutsätter också initiativ och positivt engagemang från många fler aktörer, inte minst privata fastighetsägare. För att kunna hantera den valda inriktningen måste metoder för planläggning och plangenomförande utvecklas, pilotprojekt drivas och goda exempel tas fram. Kommunens resurser för planläggning och plangenomförande måste förstärkas kraftigt. Förutsättningarna för en fortsatt aktiv markpolitik måste analyseras noga och en ny strategi och inriktning tas fram inför en översyn av den kommunala markreserven. Detta blir viktiga arbetsuppgifter för fastighetskontoret under 2011 och de kommande åren. Samtidigt är det viktigt att potentialen vad gäller omvandling och förtätning värderas rätt och inte överskattas. I annat fall finns risk att konflikt uppstår på sikt mellan - å ena sidan inriktningen att staden i huvudsak ska växa inåt genom omvandling och förtätning - och å andra sidan stadens mål vad gäller tillväxt och bostadsförsörjning. Denna aspekt måste diskuteras noga inför det fortsatta arbetet med ÖP 2012. Boende för unga I Malmö finns olika kategorier ekonomiskt svaga grupper som inte har tillräckliga resurser att efterfråga den bostad de egentligen är i behov av. Framförallt har man inte förmåga att efterfråga nyproducerade bostäder. En särskild grupp är de unga Malmöborna, som blir en allt större andel av Malmös befolkning. Idag är nästan halva befolkningen under 35 år. Detta ställer nya krav på bostadsmarknaden, då många unga, framförallt på grund av sina begränsade ekonomiska resurser, har svårt att hävda sig mot andra grupper i samhället. Även om bostadsbyggandet i Malmö ser ut att öka så byggs det väldigt lite för att tillgodose gruppen ungas behov. Samtidigt vittnar exempelvis inledande analyser inom områdesprogrammen om att bostadsfrågan för unga är vital att lösa för att minska utanförskapet och för att bidra till ett mer socialt, och för den delen ekonomiskt, hållbart Malmö. De ungas bostadssituation i Malmö måste utvecklas i positiv riktning, men för att detta ska ske behöver Malmö stad ta initiativ i frågan på ett sätt som inte görs idag. Det räcker inte med att uppmärksamma de unga Malmöbornas bostadssituation. Malmö stad måste visa att frågan ägs och prioriteras av kommunen. För att kunna ta ett samlat grepp kring frågorna som rör ungas bostadssituation behövs framförallt 12 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 13

ett tydligt ansvar kopplat till en permanent funktion inom stadens organisation. Genom projektet Unga i fokus anställdes under 2010 en ung medarbetare som, med placering på fastighetskontoret, fick i uppdrag att ta fram en strategi för hur ungas bostadssituation kan förbättras i Malmö. Strategin beräknas vara klar i början av 2011 och innehålla ett antal förslag på hur fastighetskontoret och andra berörda förvaltningar kan arbeta strategiskt med att underlätta bostadssituationen för Malmös unga. Mark för näringslivets utveckling Det är väsentligt för Malmö att verka för näringslivets utveckling bl a för att skapa arbetstillfällen i staden. Fastighetskontoret har här en viktig uppgift att kunna erbjuda mark för näringslivets behov. Olika typer av verksamheter har olika förutsättningar vad gäller markbehov och lokaliseringsaspekter: 1. Verksamheter som kan lokaliseras i den blandade staden, t ex besöksnäringar, detaljhandel och service, företagstjänster, medicinsk verksamhet, skolor och utbildning, hantverk. För denna typ av verksamheter finns lägen som t ex Innerstaden, Västra hamnen, Hyllie och Norra Sorgenfri men även i befintliga bostadsområden. 2. Verksamheter som är ytkrävande och är förenade med skyddsavstånd, t ex hamnanknuten logistik, andra logistikverksamheter och industri. Denna typ av verksamheter lokaliseras till Norra hamnen inom ett område som är ca 65 hektar stort. 3. Verksamheter som lokaliseras till särskilda verksamhetsområden, t ex småindustri och verkstäder, volymhandel, grossiströrelser etc. Tillgången till planlagd mark för denna typ av verksamheter är i nuläget mycket begränsad samtidigt som ca 100 företag står i fastighetskontorets kö för att få marktilldelning. Figuren nedan visar upplåtelser i hektar för verksamhetsområden (kvartersmark) under åren 2000-2010. Försäljning i snitt under perioden, ca 10 ha/år. Behovet av mark i särskilda verksamhetsområden bedöms motsvara ca 10-20 hektar kvartersmark per år. För att arbeta fram en gemensam strategi och för att få fram nya verksamhetsområden pågår, i samarbete med övriga förvaltningar, arbetet med ett nytt markprogram. Ska näringslivet kunna utvecklas på sikt kommer det, enligt fastighetskontorets uppfattning, att bli nödvändigt att pröva etableringen av nya verksamhetsområden även utanför Yttre ringvägen. Så länge inte planmässiga förutsättningar finns att ta fram nya verksamhetsområden kan fastighetskontoret inte tillgodose näringslivets behov av denna typ av mark. Ett diskussionsunderlag inför markprogram för näringslivet har tagits fram av stadsbyggnadskontoret under 2010. Tekniska nämnden har yttrat sig över förslaget och därvid fört fram vikten av att mark planläggs så att näringslivet i Malmö kan utvecklas, till gagn för tillväxt och sysselsättning. Upplåten tomtmark i verksamhetsområden 2000-2010, hektar per år Verksamhetsbeskrivning Arbetet med att ta fram byggklar mark omfattar insatser i hela exploateringsprocessen, från strategiska markförvärv och översiktliga studier via utredningar, planering, kalkylering och exploateringsarbeten till upplåtelse och försäljning av tomter. Enligt reglementet ska fastighetskontoret tillgodose efterfrågan på bostads- och företagsmark och bevaka de ekonomiska konsekvenserna i exploateringsprocessen. Fastighetskontoret ska medverka till att byggrätter på annans mark bidrar till den positiva utvecklingen av staden genom tecknande av exploateringsavtal. Exploateringsavdelningen hanterar frågor som rör exploatering av kommunens mark genom att bl a föreslå nya bostads- och verksamhetsområden. initiera och driva exploateringsprojekt i syfte att kunna tillhandahålla byggklar tomtmark. beställa planer och delta i planeringsprocessen. svara för samordning vid planering. och utbyggnad av bostads- och verksamhetsområden. förhandla om villkor för marktilldelning av Malmö stads mark. God service ska ges till de företag som söker mark för att bygga eller etablera sig i Malmö och avdelningen ska medverka till att lotsa företagen vidare till rätt förvaltning för frågor som ligger utanför fastighetskontorets ansvarsområde. Avdelningen ska söka lösningar för att hitta lämplig mark för företagens behov. Verksamhetsmål Arbete och näringsliv Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Det långsiktiga målet är att lagret av planlagd mark för verksamheter, med undantag för logistikverksamhet, som styrs till Norra hamnen, ska uppgå till minst 70 hektar. Under 2011 finns inga förutsättningar att uppnå detta mål. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns endast ca 27 hektar i lager varav ca 14 hektar redan reserverats. Istället prioriteras att få fram det markprogram som är nödvändigt för att nya verksamhetsområden ska kunna planeras och byggas ut. Målet är att i nya verksamhetsområden kunna sälja ca 10-20 hektar tomtmark per år. * Mark som inte ägs av Malmö kommun och ska utgöra nya utbyggnadsområden enligt översiktplanen ska förvärvas innan områdena detaljplaneläggs. * På mark som ägs av Malmö kommun ska ett varierat utbud av tomtmark för olika verksamheter finnas. Vid marktilldelning ska verksamheter som långsiktigt kan skapa fler arbetstillfällen i Malmö prioriteras. * För de nya detaljplaner som tas fram inom pågående exploateringsprojekt eftersträvas flexibilitet vad gäller användning och tomtstorlek. Barn och ungdomars livsvillkor Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Behovet av mark för kommunal service, förskolor, skolor, LSS m m ska tillgodoses. * Under 2011 och de kommande åren har framtagande av nya förskolelokaler högsta prioritet. Social hållbarhet, trygghet och delaktighet Exploateringsavdelningen bidrar genom att: * Vid varje tillfälle ska ett varierat utbud av mark för olika former av bostadsbyggande kunna tillhandahållas. * Varje år ska möjliggöras byggstart av minst 1 500 nya bostäder på mark som tillhandahålles av Malmö stad. * Genom markanvisning ska konkurrens gynnas som leder till nyproduktion av bostäder med god kvalitet till rimliga kostnader för nyttjarna. * Bostadsområdena ska innehålla blandade upplåtelseformer. * För lägenheter som påbörjas på av kommunen tillhandahållen mark ska hyresrätter vara prioriterade. 14 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 15

* MKB ska ges möjlighet att påbörja nybyggnation av lägenheter enligt stadens och MKB s gemensamma planering. * Genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal ska lägenheter för bostadssocial verksamhet anskaffas samt behovet av kommunala servicelokaler tillgodoses. Ekologiskt hållbar stad Exploateringsavdelningen bidrar genom att: I den framtida bostadsförsörjningen ska prioriteras att förtätningsmöjligheter i större utsträckning tas tillvara. Miljöfrågorna ska ges hög prioritet genom planering, avtalstecknande och upphandling, vilket bl. a. innebär: att tillämpa Miljöbyggprogram Syd, att exploateringsarbeten utförs av företag som är miljöcertifierade eller kan visa på motsvarande kvaliteter och att transporterna minimeras genom massbalansering inom varje enskilt exploateringsområde och, om detta inte är möjligt, balanseras inom exploateringsverksamheten genom bra planering. God ekonomi Exploateringsavdelningen bidrar genom att: Exploateringsprojekten ska drivas på ett rationellt och ekonomiskt sätt. God detaljplaneekonomi och hushållning med kommunens markresurser ska eftersträvas. Det ekonomiska resultatet av exploateringsverksamheten ska ge ett positivt netto, reavinst, för kommunen och därigenom bidra till finansiering av infrastrukturens utbyggnad. Tomtpriserna ska vara marknadsmässiga utan att vara prisledande. Övrigt De olika intressenterna som efterfrågar mark ska behandlas på ett likvärdigt sätt. Företag som ansöker om markanvisning för bostadsbyggande ska inom en månad ha fått skriftligt svar på hur och av vem deras ansökan kommer att handläggas. Indikation ska ges om huruvida det är möjligt att tillgodose ansökan eller inte. Företag som lämnar in ansökan om tomt för verksamhet ska inom en månad ha fått skriftligt besked om lämplig tomt finns tillgänglig, hur lång tid tomten kan reserveras för deras räkning samt på vilka villkor en försäljning/upplåtelse kan ske. Genom att aktivt föra en dialog med intressenterna underlättas arbetet med att lotsa dem rätt. Initieringen, genomförandet och slutförandet av exploateringsprojekten ska följa kontorets projektstyrningsmodell. Aktiviteter 2011 Exploateringsavdelningen ska initiera, genomföra och slutföra exploateringsprojekt i enlighet med kontorets projektstyrningsmodell. Allsidigheten i bostadsbyggandet ska tillgodoses genom ett varierat utbud av bostäder. 2011 beräknas ca 2 370 nya bostäder, varav minst ca 700 hyreslägenheter, vara möjliga att påbörja på mark som tillhandahålles av Malmö stad. Exploateringsavdelningen ska prioritera nyproduktionen av hyresrätter genom att: verka för att MKB s program för byggande av nya lägenheter kan genomföras. verka för att Peab kan påbörja 500 nya bostäder per år, med fokus på hyresrätter. stimulera privata byggherrar att producera nya hyresrätter. stimulera mindre, lokala hyresrättsaktörer att producera nya hyresrätter, bl a genom dialog med Fastighetsägarna Syd. Mot bakgrund av konjunkturutvecklingen ska exploateringsavdelningen: noga följa och analysera hur marknaden utvecklas, vidta de anpassningsåtgärder som kan bli erforderliga i form av t ex prioriteringar och etappindelningar i exploateringsprojekten, se över och anpassa markanvisningsmetoder och prissättning till konjunktur och andra förutsättningar. Avdelningen ska medverka till användning av nya byggsystem för att får ner kostnaderna för nybyggande. Dialogen med byggherrar och andra aktörer på marknaden ska utökas. Samarbetet med Fastighetsägarna Syd ska utvecklas. Genom markanvisningsavtal och exploateringsavtal ska behovet av kommunala lägenheter för bostadssocial verksamhet samt servicelokaler tillgodoses. Behovet av mark för kommunal service, förskolor, skolor, LSS ska tillgodoses. Mot bakgrund av det mycket stora behovet av nya förskolor ska avdelningen tillsammans med LiMa, stadsfastigheter, stadsbyggnadskontoret och andra förvaltningar verka för att behovet tillgodoses. Detta kommer att kräva kraftfulla och fokuserade insatser. Förslag på aktiviteter (exempel): En förteckning med kartredovisning ska föras över aktuella förskoleprojekt. En arbetsgrupp bildas för förskoleplanering och genomförande (med representanter från berörda förvaltningar). Arbetsgruppen har två primära uppgifter, dels att möjliggöra nya alternativ för förskoleobjekt, dels att snabba på processerna för att genomföra beställda objekt. En strategi med konkreta förslag till hur ungas bostadssituation kan påverkas i positiv riktning ska tas fram i början av året. Analysmetoder för att prognostisera bostadsförsörjningsbehov och framtida byggande, liksom metoder för uppföljning av bostadsproduktionen, ska förbättras. Förtätningsmöjligheter i staden ska inventeras inför förslag om nya bostadsetableringar. Arbetet med ett nytt markprogram för näringslivet ska ge nya förutsättningar för fler verksamhetsområden. Avdelningen ska aktivt delta i arbetet och verka för att attraktiva områden kommer fram. För de områden som redan finns redovisade i ÖP pågår redan i dag projektarbete. Exploateringsavdelningen ska under 2011 aktivt delta i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Malmö stad ÖP 2012 i syfte att långsiktigt trygga bostadsförsörjning, möjlighet till näringslivets utveckling m m. En strategisk översyn av markreserven ska påbörjas. Exploateringsavdelningen ska, tillsammans med andra förvaltningar, verka för hållbar stadsutveckling, t ex genom arbetet i Västra hamnen och Hyllie. Miljöfrågorna ska ges hög prioritet genom planering, avtalstecknande och upphandling. Detta innebär att Miljöbyggprogram Syd ska tillämpas, att exploateringsarbetena utförs av företag som är miljöcertifierade och att massbalans (för jordmassor) inom projekten ska eftersträvas. Det förvaltningsövergripande projektet tillsammans med miljöförvaltningen och gatukontoret angående möjligheten att införa dels storstadsriktvärden vid marksanering (fallstudier, pilotprojekt), dels bättre och mer rationella samarbetsrutiner mellan förvaltningarna, ska fullföljas under 2011. Befintliga byggnader inom exploateringsfastigheterna ska förvaltas på ett rationellt sätt. Exploateringsprocessen ska kontinuerligt utvecklas och säkras. Den genomgripande revidering som påbörjades 2010 av Exploateringshandboken ska fullföljas i januari 2011. Nästa steg är att under 2011 göra handboken mer tillgänglig genom modern presentationsteknik. Den under 2009 påbörjade MEX-utbildningen ska fortsätta under 2011 vad gäller aktuella och angelägna ämnesområden. För att ytterligare höja kunskapsnivån föreslås en studieresa att genomföras hösten 2011. Verksamhetsplanen för kommande år ska kontinuerligt utvecklas och förbättras så att uppföljningen av avdelningens verksamhet blir tydlig. 16 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 17

Snedbild i Lindängelund okt 2010 Goda exempel att berätta om... Exploateringsavdelningen bedriver en omfattande verksamhet i ca 80 pågående exploateringsprojekt. Verksamheten innebär samarbete med många olika aktörer i syfte att uppnå de mål som uppställts för fastighetskontorets exploateringsverksamhet. Projekten har olika storlek och inriktning och innebär många aktiviteter av olika slag. Här är några aktuella exempel: Lindängelunds rekreationsområde Söder om Lindängen ska ett rekreationsområde anläggas. Även en botanisk trädgård planeras. Inom området har fastighetskontoret anordnat möjlighet att deponera överskottsmassor från exploateringsprojekten. Massorna används för utformningen av det nya rekreationsområdet och kommer på så sätt till nytta. Inkommande massor moduleras direkt vid ankomst efter en masshanteringsplan som bygger på gatukontorets utformningsplan. Genom en välbelägen massdeponi i utkanten av staden optimeras transporterna av överskottsmassor maximalt. Jämfört med tidigare masstransporter beräknas transportarbetet med lastbil ha minskats med 340 000 m³ under 2010. Pågående större utvecklingsområden Västra Hamnen I Västra hamnen pågår en process att omvandla ett område för tung industri till ett område med blandad stadsbebyggelse. Här ska finnas plats för attraktiva bostäder, verksamheter, utbildning, service och parker. Västra hamnen är utsett till nationellt exempel på hållbar stadsutveckling, ska vara internationellt ledande och ska fungera som motor i Malmös omvandling till hållbarhet. Utbyggnaden startade med Bo01-området längst i väster och fortsatte med Flagghusen, Västra hamnens skola och Fullriggaren. Nästa stora utbyggnadsetapp är Kappseglaren. I budgeten för projekten ingår utgifter för övergripande infrastruktur såsom större gator, Varvsparken och Universitetsbron. Västra hamnen Emissionerna till malmöluften har minskats med: Co2 NOx Svavel 397 000 kg 3 500 kg 0,3 kg Under 2010 har ca 120 000 m³ matjord och lermassor levererats till Lindängelund. Massor fylls från Yttre ringvägen ner mot den nyanlagda sjön, vars konturer nu börjat skönjas. Ett backlandskap formas här vars släntfot ansluter mot sjökanten. Under 2011 fortsätter moduleringen av området. Mängden massor har varit konstant två år i rad och beräknas ligga runt 120 000 m³ även för 2011. Totalt beräknas deponiintäkterna för 2011 hamna på ca 4 mkr. Kostnader för mottagning och modulering av området beräknas sluta på ca 3,2 mkr. 1. Fullriggaren Inom området byggs ca 630 lägenheter med byggstart 2010. Troligen kommer andelen hyresrätter att hamna på uppåt 70 %. Ca 30 lägenheter säljs som ägarlägenheter. Området kommer också att innehålla kontor, förskola, LSSboende, genomgångslägenheter, parkeringshus och mindre lokaler. Stor vikt läggs vid hållbarhetsfrågor, t ex kommer området att bli det största passivhus- och lågenergihusområdet i Sverige. Alla som flyttar in eller arbetar där blir medlem i områdets bilpool. Alla lägenheter förses med köksavfallskvarnar. Projektet har via miljöförvaltningen beviljats investeringsbidrag från delegationen för Hållbara städer. Samtliga fastigheter utom en har sålts eller upplåtits med tomträtt. Byggherrarna är Bengt Nevsten Fastigheter, Botrygg, Briggen, ByggVesta, Derome, Haga Gruppen, HSB, Nevsten Fastigheter, Parkering Malmö, Stena Fastigheter, Tornahem och White arkitekter. Fastighets AB Suell har fått en markanvisning på den sista kontorstomten. Planerad inflyttning: Fr o m fjärde kvartalet 2011. Kv Fullriggaren Förslag till miljöhus söder om Vintrie, Qvarnström arkitekter Miljöhus söder om Vintrie by Söder om Vintrie by växer ett nytt bostadsområde fram med 19 fribyggartomter, 74 nya bostäder i grupphus som byggs av Peab och Hemgården, förskola m m. Ett visionsarbete har initierats av VA-Syd tillsammans med fastighetskontoret, där Vintrie är ett pilotprojekt. Målet är att av miljöhänsyn möjliggöra återvinning av restavfall på bekvämt avstånd från bostaden. Därför planeras fyra miljöhus (för återvinning av glas, metall, plast m m) att uppföras under 2011. Miljöhusen, som ritats av två arkitektkontor, kommer att ingå i den gemensamhetsanläggning för området som fastighetskontoret har ansvar för att bygga ut. Budget för 2011: 5 119 tkr. 18 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 19

Vita Örns projekt korsningen Klippergatan/Klyvaregränd. Anläggningsarbeten i Kappseglaren och byggnadsarbeten i Fullriggaren hösten 2010. 2. Kappseglaren Markanvisningsavtal har tecknats med totalt 9 byggherrar. Alla är anslutna till Miljöbyggprogram syd. Merparten av bostäderna kommer att upplåtas med hyresrätt. Totalt antal lägenheter inom projektet är ca 320 st. Kontor och centrumfunktion omfattar ca 14 000 m² BTA. Vita Örn hade byggstart i kvarteret Klyvaren vid årsskiftet 2010/2011. Vita Örns projekt planeras bli ett av de första byggprojekt som blir helt klimatneutralt. Utsläpp av växthusgaser under byggskedet kompenseras med köp av utsläppsrätter. I kvarteret Klippern har Hauschild+Siegel ingått ett samarbetsprojekt med E.ON, som vill visa energismarta och energieffektiva energilösningar med el, fjärrvärme och gas i åtta lägenheter med varierande energilösningar i varje lägenhet. All energi mäts och styrs via en användarvänlig styr- och reglerenhet (smart living). El-bil till varje lägenhet ingår i konceptet som kopplas till fastighetens energisystem. Beräknad byggstart är juli/aug 2011. Övriga kvarter beräknas ha byggstart i slutet av 2011. Byggherredialog pågår med inriktning på hållbart byggande. Byggator färdigställs våren 2011. Planerad byggstart: Fr o m årsskiftet 2010/2011. Budget för 2011: 7 463 tkr. 4. Korvetten Inom projektet finns gällande skelettplan, dp 5025, samt dp 5073 som anger kontorsändamål. Skanska Öresund har ett gällande markanvisningsavtal inom dp 5073 om ca 10 000 m² BTA kontor (Kaptenen). Inom projektområdet finns kvarlämnade betongkonstruktioner från Kockumstiden. Utredning om betongkonstruktionernas omfattning pågår och beräknas vara klar i januari 2011. Förskola inom projektområdet har beställts till höstterminen 2014. Området används i dag som parkeringsytor med Parkering Malmö som driftsansvarig. Planerad möjlig byggstart: 2012. Budget för 2011: 3 755 tkr. 5. Galjonen Längst norrut i Västra Hamnen finns ett område med arbetsnamnet Galjonen. Markanvändningen enligt översiktsplanen från 2005 ska vara bostäder, service och park. Detaljplanearbetet ska påbörjas 2013. Under 2011 ska därför utredningar och programskrivning inledas. Planerad möjlig byggstart: 2015. Budget för 2011: 7 459 tkr. Skanska Öresunds kontorsbyggnad i kv Kaptenen (Skanska/SHL Architects). Ikano kontor- och bostadsprojekt i kv Båtsmannen. 3. Stapelbädden Markanvisningsavtal har tecknats med Ikano bostad om ca 5 000 m² BTA hyresrätt, ca 50 lägenheter, och Ikano kontor om ca 5 000 m² BTA kontor med planerad byggstart årsskiftet 2011/2012. Ändring av gällande detaljplan pågår. Detaljplanen beräknas vinna laga kraft april/ maj 2011. En omfattande betongkonstruktion finns inom markanvisningens gränser. Rivning av betongkonstruktionen planeras till hösten 2011. NCC beräknas påbörja byggnation av sin sista etapp kontorsutbyggnad inom fastigheten Stapelbädden 3 under 2011. Sista etappen av Stapelbäddsparken, den del som ligger på stapelbäddstaket färdigställs under 2011. Budget för 2011: 6 159 tkr. 20 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 21

Hyllie Hyllie är ett av Malmö kommuns stora exploateringsprojekt/utvecklingsområden. Med sitt exceptionella läge och med kommunikation i centrum ska Hyllie vara en drivande kraft för tillväxt och hållbar utveckling av det nya Malmö. Genom att utveckla den blandade staden i Hyllie med kommunikationer, service, bostäder och arbetsplatser skapas möjligheter för Malmö att växa hållbart, stärka integrationen med Köpenhamn/Själland och även det lokala södra Malmö. Fullt utbyggt kommer området att omfatta 8 000 10 000 bostäder och lika många arbetsplatser. Under 2010 har mycket kretsat kring öppnandet av Citytunneln. Station Hyllie (1) är sedan den 12 december Sveriges första station när man kommer från Danmark. Tåg avgår var 5-6 minut mot destinationer som Kastrup, Göteborg, Lund mm. Stationsbyggnaden och Hyllie stationstorg (2) har färdigställts, likaså gatorna runt torget, angöring och hållplatser för lokal- och regionalbussar. I samband med Citytunnelns invigningsvecka var Hyllie infocenter öppet och besöktes av ca 8 000 personer. Öster om stationstorget öppnade Park & Ride-anläggningen (6) som är kopplad till stationen med plats för 1 000 cyklar och 1 400 bilar. Den första etappen i Annehems projekt Point Hyllie (5) färdigställdes i december 2010 med stationsnära handel och kontor. Nästa etapp av totalt fem är påbörjad. Budget för hela Hyllie 2011: 68 768 tkr. Illustration av platsbildning utmed Hyllie Allé, David Wiberg. Pågående byggnation av Emporia, dec 2010, foto: Maria Nyman. Malmö Arena invigdes för två år sedan och under 2010 har träningshallen (3) färdigställts. Många evenemang genomförs och hanteras i utbyggnadsområdet samtidigt som området byggs ut. Ishockey, handboll, stora konserter med världsartister och galor är exempel på genomförda arrangemang. En stor utmaning var under Handbolls-VM i januari 2011 då Malmö arena var huvudarena med final den 30 januari. Runt träningshallen planeras för hotell, kontor och bostäder. I juli fattades beslut om fortsatt byggnation av Emporia (4), Steen & Ströms shoppingcentra på totalt över 90 000 m² BTA som blir ett av norra Europas största. Full framdrift gäller och Emporia öppnar i oktober 2012. I den östra delen av kvarteret mot Hyllie Boulevard är det tänkt att byggas ca 300 bostäder bestående av både hyresoch bostadsrätter. Bottenplan kommer att utnyttjas för handel och parkering. Området föreslås fördelas mellan 3 olika byggföretag, PEAB, JM och Wallenstam. Byggstart planeras till hösten 2011. Detaljplan har under året vunnit laga kraft för Vattenparken (9) runt vattentornet. Parken innehåller ett pedagogiskt parkkoncept baserat på vatten. Parken blir en viktig målpunkt och mötesplats. Byggnation av den norra delen av parken startade under slutet av 2010. Denna färdigställs hösten 2011 och därefter fortsätter genomförandet av den södra delen. Malmö Expo Center (10), den nya mässan i Malmö, kommer att öppna mässverksamhet i februari 2012. Detaljplan vann laga kraft under hösten 2010 och projektering pågår för fullt. Byggnationen startar i början av 2011. En stödmur byggs utmed Annetorpsleden för att möjliggöra byggnationen enligt planen. Illustration av entrédelen av Malmö Expo Center, Erik Guidice Architects. Hyllie stationstorg och Station Hyllie, dec 2010, foto; Maria Nyman. 22 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011 EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 23

Illustration av Hyllie Allé, David Wiberg. Under 2010 har planeringen för bostadskvarteren (12) längs Hyllie Allé fortsatt. Markanvisningar finns med 14 byggherrar som medverkar i en byggherredialog kring denna etapp. Detaljplanen för området antogs i december 2010 och förberedelser för genomförandet av byggnation av ca 1 700 bostäder är i full gång. Projekteringsarbetet för bostäder bedrivs under 2011 och byggstart för en första etapp planeras första kvartalet 2012. Byggnation av lokalgatorna genomförs under 2011, redan till Citytunnelns öppnande färdigställdes byggväg för den framtida gatan Hyllie Allé. Fortsatt detaljplanearbete kommer att ske för KF Fastigheters projekt med handel i botten och bostäder på taket (13). I projektet för Klipporna (7) väntas detaljplanen Dp 5069 vinna laga kraft i början av 2011. Klipporna består av tre byggnadskroppar som tillsammans ska utgöra en byggnation av 20 000 kvm BTA kontor. Skanska beräknas byggstarta under 2011. Norr om spåren fortsätter planeringen för hotell (8). Öyer Invest planerar för en byggstart under hösten 2011. Hösten 2011 startar HSB byggnation av bostäder norr om Annetorpsleden (11). Under 2010 har byggväg färdigställts som också fungerar som gata för buss via Kroksbäck till station Hyllie. Vidare fattade Kommunstyrelsen under hösten 2010 beslut om att anlägga en badanläggning söder om Kroksbäcksparken, denna kommer att utredas under 2011. Under 2011 fortsätter bland annat färdigställande av gator och återstående delar av torget, planeringen för parkstråket i väster (17), kontorsetablering sydväst om torget, planarbete för skola, strukturarbete för södra Hyllie m m. Norra Sorgenfri När området togs i anspråk som industriområde för mer än 100 år sedan var det beläget i stadens utkant. Idag är det beläget i anslutning till innerstaden med kort gångavstånd till centrum. Den industriella verksamheten har successivt minskat i omfattning och många gamla industribyggnader har rivits. Områdets centrala läge och dess storlek (ca 40 hektar) gör det till ett mycket intressant område för stadsförnyelse och förtätning. Under 2006 togs ett visionsprogram för Norra Sorgenfri fram. I det uttrycks stadens vision att utveckla området till en del av innerstaden med tät kvartersstruktur. Målet är en blandad användning bostäder/verksamheter där nya spännande former för boende och arbete, var för sig eller i kombination, kan utvecklas. Totalt bedöms minst ca 2 500 nya bostäder rymmas. Under 2008 antog stadsbyggnadsnämnden ett planprogram för hela området. Det ska nu ligga till grund för etappvis detaljplaneläggning och genomförande. Flertalet fastigheter inom området är privatägda. Hittills har ny detaljplan beställts i enlighet med planprogrammets intentioner för 6 av dessa. Ett exempel är kv Grytan där Mölledalsskolan (kommunal gymnasieskola) flyttade in hösten 2010 i den f d Tripasinfabriken. På kv Brännaren och Smedjan har detaljplaner för blandad stadsbebyggelse med fokus på bostäder varit ute på samråd hösten 2010 och utställning väntas under våren 2011. Diskussioner och tidiga skissarbeten tillsammans med flera andra fastighetsägare pågår. Stadens markinnehav är i princip begränsat till kv Spårvägen. Kvarterets användning som bussdepå upphörde i september 2008 och i och med detta skapades förutsättningar för en annan markanvändning. Verkstads- och kontorsbyggnaderna i mitten av kvarteret har rivits under 2009. Bevarande och ny användning av de äldre delarna av den gamla bussgaragebyggnaden vid hörnet Industrigatan/Nobelvägen utreds. Bussgaraget skulle kunna utvecklas som attraktion med blandade verksamheter och på så sätt bidra till hela områdets utveckling. Möjligheten till en utställningslokal i busshallarna är under utredning. Illustration av kontorsprojekt Klipporna, Henning Larsen Architects. Kvarteret Spårvägen, utkast till planstruktur EXPLOATERINGSAVDELNINGEN 25 24 FASTIGHETSKONTORETS VERKSAMHETSPLAN 2011