Hållbar stad öppen för världen

Relevanta dokument
Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Tungt narkotikamissbruk 2017

Tungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborgs Stad

Inskrivning text, IKM-DOK

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

BoendeDOK. Inflyttning

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

Inledning Sammanfattning

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Personer intagna på SiS LVM-hem 2012

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober 2016

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Personer intagna på SiS LVM-institutioner 2009

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Narkotikakartläggning för 2010

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

SKL Handlingsplan år

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

CANs rapporteringssystem om droger (CRD)

Kunskapskällar n. Ove Lundgren

Screening och utredning av drogproblem

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan

Allmän SiS-rapport 2006:3. Årsrapport DOK 04. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Narkotikakartläggning för 2009

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

Allmän SiS-rapport 2007:4. Årsrapport DOK 06. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller. ISSN

Årsrapport ASI [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna

Allmän SiS-rapport 2006:5. Årsrapport DOK 05. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

Svar på remiss avseende Förslag till Göteborgs Stads plan för arbetet mot etablerat missbruk och beroende

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Årsrapport ASI [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

Allmän SiS-rapport 2009:6. Årsrapport DOK 08. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Årsrapport DOK 07. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller.

Skattning av narkotikaanvändning

Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2017

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Socialnämndens beslut

Nationell baskurs

Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2015

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Skåne-UNO En kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning. Sociala frågor SKÅNE I UTVECKLING 2005:6

Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2016

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Rapport om socialtjänstens kontakter under oktober 2012 med vuxna med missbruksproblem

Ökat missbruk av buprenorfin bland finska missbrukarvårdens narkomanklienter

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Rapport om socialtjänstens kontakter med personer med missbruksproblem under oktober 2008

Presentation vid projektledarträff 2 september 2015

Socialtjänstens kontakter med vuxna missbrukare år 2004 och översikt åren

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare.

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Nationellt perspektiv

bilaga 1 Sammanställning av verksamheter och m.m. Tillståndshavare/ huvudman KOMMUN Hemmets namn Tillstånd enl 69 SoL

BoInvent1 Kartläggning april 2014

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

TEMA: Droger Mitt namn:

Allmän SiS-rapport 2004:7. Årsrapport DOK 02. Personer inskrivna vid LVM-institutioner under år Tabeller ISSN

Intresseanmälan Samordningsförbundet Insjöriket

Personer intagna på SiS LVM-hem 2016

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

DIS Deltagare i samverkan

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

Frågeområde alkohol och droger

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Narkotikakartläggning Östergötland 2009

UngDOK. - ett projekt inom Trestad 2. Mikael Dahlberg Annika Hallén Hemb

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Narkotikadödligheten i Sverige. Anna Fugelstad Med dr Karolinska Institutet

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende

Statistikrapport Sagahemmet av Johan Holmdahl

Seminarium 3 beroende Malmö Opiater/LARO-behandling

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Transkript:

Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2

Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer, oavsett ålder, som under de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika eller som intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen (4 dagar eller mer i veckan) de senaste 3 dagarna. 3

Syfte Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att ge politiker och beslutsfattare ett underlag för stadens planerings- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet Kartläggningen ger en bild av droganvändning, eventuella pågående vård- eller behandlingskontakter och personernas levnadsvillkor så som boende, försörjning och levnadsform 4

Förändringar jämfört med 211 Kartläggningen som genomförts 217 bygger enbart på data från stadens anställda 211 ingick även sjukvård, kriminalvård och Idéburen sektor Högre krav på sekretess och integritet har tydliggjort att en kommun inte har rätt att lagra de uppgifter som krävs för kartläggningen från andra myndigheter/organisationer 5

Om undersökningen Sammanlagt 955 unika individer har identifierats 217 Metoden som använts är case finding och bygger på inrapporteringar från personal Mycket kan påverka inrapporteringen varför jämförelser av antalet innebär stor osäkerhet Däremot är jämförelser av trender möjliga med motsvarande underlag i form av kommunens inrapporteringar från 211 Kartläggningen ger en samlad bild av de personer kommunen haft kontakt med 217 6

Stadsdelstillhörighet 2 18 16 15,4 14 12 1 8 6 12,5 11,9 9,9 9,8 9,4 9 8,3 6,8 6,2 4 2,7 Stadsdelstillhörighet 217, i procent (N = 955) *Vet ej har fyllts i. Då inrapporteringarna är från stadsdelarna innebär det att det rör sig om personer som har Göteborg som vistelsekommun enligt begreppets betydelse i SoL. 7

Könsfördelning 1 211 217 9 8 7 75,3 69,4 6 5 4 3 2 24,7 3,6 1 Man Kvinna Könsfördelning 211 och 217, i procent (N = 796 och N = 955) 8

Åldersfördelning 211 217 5 45 4 35 3 25 26 27,4 26,9 24,9 24,3 2 19,6 19,1 18,3 15 1 5 5,7 7,7 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Åldersfördelning 211 och 217 uppdelat i olika åldersgrupper, i procent (N = 83 och N = 955) 9

Medelålder 211 och 217 Medelåldern 211 var 37,5 år - med en spridning från 15 år till 74 år Medelåldern 217 är 36 år - med en spridning från 13 år till 77 år 1

Primär drog 11

Primär drog 217 5 45 4 35 3 31,6 25 23 2 18,6 15 1 5 1,1 6,8 5,3 2,1 1,5 1,2 Amfetamin Cannabis Heroin och andra opiater Dämpande läkemedel Alkohol* Kokain Läkemedel för opiatberoende Smärtstillande läkemedel Annat preparat** Primär drog 217, i procent (N = 954) *De personerna uppfyller kartläggningens kriterier för tungt narkotikamissbruk genom att de också använder narkotiska preparat i enlighet med studiens definition. **Främst ecstasy och GHB/GBL, men även andra preparat. 12

Primär drog 217 per åldersgrupp 1 Amfetamin Cannabis Alkohol** Heroin och andra opiater* Dämpande och smärtstillande läkemedel Övriga preparat*** 9 86 8 7 6 59 5 4 3 2 1 39 36 34 32 27 23 18 16 17 14 13 9,5 11 11 8 1 8 4,6 1,4 2,7 3,8 5,4 4,7 1,9 2,1,6 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Primär drog uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N = 954) *Heroin och andra opiater inklusive läkemedel för opiatmissbruk. **De personerna uppfyller kartläggningens kriterier för tungt narkotikamissbruk genom att de också använder narkotiska preparat i enlighet med studiens definition. ***Främst kokain men även ecstasy och GHB/GBL och andra preparat. 13

De tre mest förekommande primära drogerna per SDF 217 Amfetamin Heroin och andra opiater* Cannabis 5 45 46 4 35 3 25 2 15 28 26 25 32 29 29 24 24 25 36 15 28 2 17 36 29 14 33 24 17 3 27 22 28 22 23 19 27 25 32 24 23 1 5 De tre mest förekommande primära drogerna uppdelat på stadsdelstillhörighet, i procent av samtliga primära droger (N = 947) *Heroin och andra opiater inklusive läkemedel för opiatmissbruk. 14

Primär drog 211 och 217 5 211 217 45 41,9 4 35 31,6 3 25 2 19,7 23,9 18,5 23 15 1 5 Amfetamin Heroin och andra opiater inkl. läkemedel för opiaberoende Cannabis 7 1,1 Dämpande läkemedel Primär drog 211 och 217, i procent (N = 798 och N = 954) 8,6 6,8 2,1 1,9 1,5 2,4 1,2 Alkohol* Kokain Smärt- stillande läkemedel Annat preparat** *De personerna uppfyller kartläggningens kriterier för tungt narkotikamissbruk genom att de också använder narkotiska preparat i enlighet med studiens definit **Främst ecstasy och GHB/GBL, men även andra preparat. 15

Primär drog sammanfattning Amfetamin som primär drog har minskat från 41,9 procent till 31,6 procent Cannabis har ökat i samtliga åldersgrupper utom bland dem över 5 år Heroin och andra opiater inklusive läkemedel för opiatberoende har ökat totalt. Ökningen är bland dem över 3 år Bland dem under 3 år har det istället minskat Dämpande läkemedel har ökat Kokain har kommit in som primär drog i målgruppen 16

Vanligaste intagningssätt av primär drog 17

Vanligaste intagningssätt uppdelat på kön 217 5 Männen Kvinnorna Totalt 45 4 35 3 25 36,3 38,6 37 35,5 27,1 32,9 24,3 3,3 26,1 2 15 1 5 3,9 4,4 4 Oralt Rökning, inhalering Injicering Sniffning Diagram 17. Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, uppdelat på kön 217, i procent ( N = 84) 18

Vanligaste intagningssätt uppdelat på olika åldersgrupper 217 1 Oralt Rökning/inhalering Injicering Sniffning 9 86,1 8 7 6 5 4 3 2 1 43,9 44,9 39,7 39,5 36,6 38,1 32,1 32,7 24,2 2,9 17,1 13,9 13,6 7,3 3,6 2,4 3,4 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Diagram 18. Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, uppdelat på olika åldersgrupper 217, i procent (N = 924) 19

Intagningssätt av primär drog 217 12 Oralt Rökning, inhalering Injicering Sniffning 1 96 96 9 98 99 8 6 61 58 4 45 4 26 2 5,5 7,2 Amfetamin 13 1,9 Heroin och andra opiater 16 16 11 4,4 4,3 1 1,6 1 Kokain Cannabis Läkemedel för opiatberoende Annat preparat** Alkohol* Dämpande och smärtstillande läkemedel Intagningssätt av primär drog 217, i procent (N=84) 2

Vanligaste intagningssätt primär drog 211 och 217 5 211 217 45 4 35 35 37 32,8 37,2 3 25 26,9 26,1 2 15 1 5 Oralt Rökning, inhalering Injicering Sniffning,8 4 Vanligaste intagningssätt senaste 12 månaderna, primär drog, 211 och 217, i procent (N = 79 och N = 84) 21

Injicerat någon gång senaste året uppdelat på kön 217 1 9 8 7 6 5 5,4 49,6 59,9 53,2 46,8 4 4,1 3 2 1 Männen Kvinnorna Totalt Ja Nej Injicerat någon gång under de senast 12 månaderna uppdelat på kön, i procent (N=725) 22

Injicerat någon gång senaste åretuppdelat på ålder 217 1 95,2 9 8 7 69,6 71,3 6 56,9 55,9 5 4 3 43,1 44,1 3,5 28,7 2 1 4,8 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Ja Nej Injicerat någon gång under de senast 12 månaderna uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N=725) 23

Injicerat någon gång senaste året 211 och 217 211 217 Nej 32,9% Ja 53,2% Nej 46,8% Ja 67,2% Andel som har injicerat narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna 211, i procent (N = 586) Andel som har injicerat narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna 217, i procent (N = 725) 24

Intagningssätt Injicering som vanligaste intagningssätt har minskat från 37,2 procent 211 till 26,2 procent 217 Injicerat någon gång senaste året har minskat från 67,2 procent 211 till 53,2 procent 217 Ingen under 2 år har injicering som vanligaste intagningssätt 217 och ytterst få av dem (4,8 procent) har injicerat någon gång senaste året Injicering ökar successivt i åldersgrupperna mest förekommande bland dem över 5 år De tre övriga intagningssätten har istället ökat jämfört med 211 25

Annan drog - det vill säga blandmissbruk 26

Annan drog 79 procent använder även ett eller flera andra preparat vid sidan av sin primära drog Det är en liten ökning jämfört med 211 då det var 76 procent 48 procent av samtliga tar två eller fler andra preparat vid sidan av sin primära drog 27

De vanligaste kombinationerna av primär drog och Annan drog 1 217 Primär drog + Annan drog 1 % Amfetamin + Cannabis 11,9 Heroin och andra opiater* + Dämpande och smärtstillande läkemedel 11,5 Amfetamin + Dämpande och smärtstillande läkemedel 7, Amfetamin + Alkohol 6,9 Cannabis + Dämpande och smärtstillande läkemedel 5,3 Cannabis + Amfetamin 4,9 Cannabis + Alkohol 3,4 Dämpande och smärtstillande läkemedel + Cannabis 3,3 *Inklusive läkemedel för opiatberoende De vanligaste kombinationerna av primär drog och annan drog 1, i procent (N = 754) 28

Pågående vård eller behandlingskontakt 29

Pågående vård- eller behandlingskontakt uppdelat på kön 217 Totalt har 55,9 procent en pågående vård- eller behandlingskontakt 54,6 procent av männen har en sådan kontakt Något fler, 58,8 procent av kvinnorna har en pågående vårdeller behandlingskontakt 3

Pågående vård- eller behandlingskontakt uppdelat på ålder 217 1 94,6 9 8 7 6 5 63,1 56,4 49,7 55,9 4 33,9 3 2 1 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Pågående vård- eller behandlingskontakt uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N=87) 31

Form av vård- eller behandlingskontakt 217 1 9 8 7 71 6 5 4 3 2 1 9,2 6,2 5,3 2,9 2,1,8,6 Öppenvård missbruk/ psykiatri Frivillig institutionsvård Annan vård eller behandlingskontakt Vård enligt LVM Förstärkt alt. hemmabaserad öppenvård Behandlingsprogram inom kriminalvården Frivillig familjehemsvård Abstinensbehandling inom slutenvården Form av vård- eller behandlingskontakt 217, i procent (N = 487) 32

Pågående vård- eller behandlingskontakt 211 och 217 211 217 Nej 5,6% Nej 44,1% Ja 49,4% Ja 55,9% Pågående vård- eller behandlingskontakt 211, i procent (N = 771) Pågående vård- eller behandlingskontakt 217, i procent ( N = 87) 33

Samordnad individuell plan (SIP) 217 Ja 7,1% En SIP gör att enskilda personer och deras närstående blir delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra aktörer samtidigt som planen tydliggör vad olika verksamheter ansvarar för. Nej 92,9% Finns samordnad individuell plan upprättad för personen 217, i procent (N = 762) 34

Förekomst av SIP per stadsdel 2 18 16 14 12 1 12,8 12,3 8 6 7,5 7,3 7,1 7,1 6,7 5,9 7,1 4 2 3,1 2,2 Förekomst av samordnad individuell plan (SIP) fördelat på stadsdelstillhörighet 217, i procent (N = 762) 35

Boende, levnadsform samt försörjning 36

Vanligaste boendeform uppdelat på kön 217 Män Kvinnor Total Institution/kategoriboende* 46,9 45,1 46,4 Egen bostad 18,1 17,6 17,9 Andra hand mm** 14,4 18, 15,5 Hos föräldrar 12,3 7,7 1,9 Saknar bostad*** 8,3 11,6 9,3 Vanligaste boendeform de senaste 6 månaderna fördelat på kön 217, i procent (N = 936) *Institution, försöks- eller träningslägenhet, bostad först, familjevård, fängelse, häkte. **Andrahand, inneboende, kollektiv, studentboende. ***Hotel, hos släktingar, bostadslös, annan boendeform 37

Vanligaste boendeform uppdelat på olika åldersgrupper 217 1 9 Institution/kategoriboende Andrahand/inneboende/kollektiv/studentboende Saknar bostad Egen bostad Hos föräldrar 8 7 66 6 58 53 5 4 42 38 46 3 2 1 26 23 19 19 19 17 18 13 14 13 14 15 11 12 11 6,8 7,5 8,6 9,3 5,4 5,2 4,1 1,6 1,2 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Vanligaste boendeform de senaste 6 månaderna fördelat på olika åldersgrupper 217, i procent (N = 936) 38

Boende 211 och 217 211 217 5 45 46,4 4 39,2 35 3 25 2 15 1 19,2 17,9 12,2 15,5 13 1,9 16,3 9,3 5 Institution/ kategoriboende* Egen bostad Andrahand m.m.** Hos föräldrar Saknar bostad*** Vanligaste boendeform de senaste 6 månaderna 211 och 217, i procent (N = 777 och N = 936) * Institution, försöks- eller träningslägenhet, familjevård, fängelse, häkte. ** Andrahand/inneboende/kollektiv/studentboende. *** Hotell, hos släkting, bostadslös, annan boendeform. 39

Huvudsaklig försörjning uppdelat på kön 217 Män Kvinnor Totalt Försörjningsstöd 62,9 6,3 62,1 Ersättning från Försäkringskassan* 16,4 19,9 17,5 Lönebaserad inkomst** 8,8 7,4 8,4 Försörjd av förälder/anhörig 7, 7, 7, Annan försörjning*** 4,9 5,5 5,1 Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna fördelat på kön 217, i procent (N = 95) *Sjukersättning, aktivitetsersättning. **Eget arbete, A-kassa, sjukpenning, ålderspension, studiebidrag, studiemedel, föräldrapenning ***Kriminalitet, prostitution, annan försörjning. 4

Huvudsaklig försörjning uppdelat på olika åldersgrupper 217 Försörjningsstöd Ersättning från Försäkringskassan* Lönebaserad inkomst** 1 Försörjd av förälder/anhörig Annan försörjning*** 9 8 7 6 64 64 71 6 62 5 4 3 2 1 33 2 18 17 14 13 14 11 8,1 9,7 1 8,4 5,6 5 7 4 3,9 4,1 3,4 1,2 1,1 1,8 1,8 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt 5,1 Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna fördelat på olika åldersgrupper 217, i procent (N = 95) *Sjukersättning, aktivitetsersättning. **Eget arbete, A-kassa, sjukpenning, ålderspension, studiebidrag, studiemedel, föräldrapenning ***Kriminalitet, prostitution, annan försörjning. 41

Försörjning 211 och 217 1 211 217 9 8 7 6 62,5 62,1 5 4 3 2 1 16 17,5 12,5 8,4 6 7 3 5,1 Försörjningsstöd Ersättning från Försäkringskassan* Lönebaserad inkomst** Försörjd av förälder/anhörig Annan försörjning*** Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna 211 och 217, i procent (N = 768 och N = 95) *Sjukersättning, aktivitetsersättning. **Eget arbete, A-kassa, sjukpenning, ålderspension, studiebidrag, studiemedel, föräldrapenning ***Kriminalitet, prostitution, annan försörjning. 42

Levnadsform uppdelat på kön 217 Män Kvinnor Totalt Ensamlevande 73,8 7,9 72,9 Samlevande med föräldrar/släktingar 12,2 7,9 1,9 Samlevande med partner (ej barn) 7,4 14,2 9,5 Annan levnadsform 3,1 3,6 3,2 Samlevande med partner och barn 2,3 2,5 2,4 Ensamstående med barn 1,1 1,1 1,1 Vanligaste levnadsform de senaste 6 månaderna uppdelat på kön, i procent (N = 925) 43

Levnadsform uppdelat på ålder 217 Ensamlevande Samlevande med föräldrar/släktingar Samlevande med partner (ej barn) Annan levnadsform Samlevande med partner och barn Ensamstående med barn 1 9 8 7 71 7 74 8 9 73 6 5 4 3 2 1 17 12 13 11 11 1 11 5,5 7 9,5 3,2 3,6 4 3,8 3,2 2 2 3,3 1,2 1,6,5,6 1,2,6 2,4,6 1,1 19 år och yngre 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5 år och äldre Totalt Vanligaste levnadsform de senaste 6 månaderna uppdelat på olika åldersgrupper, i procent (N = 925) 44

Levnadsform 211 och 217 1 9 211 217 8 7 74,1 72,9 6 5 4 3 2 1 9,2 1,9 9,5 6 3,5 3,2 4,4 2,4 2,8 1,1 Ensamlevande Samlevande med föräldrar/ släktingar Samlevande med partner (ej barn) Annan levnadsform Samlevande med partner och barn Ensamstående med barn Vanligaste levnadsform de senaste 6 månaderna 211 och 217, i procent (N = 78 och N = 925) 45

Lever med barn 211 och 217 I underlaget från 211 har det rapporterats att 56 personer lever tillsammans med barn med ett svarsunderlag på 78 Den andelen har minskat 217 där det rapporterats att 32 personer lever tillsammans med barn trots ett större svarsunderlag på 925 Även om andelen som lever med barn gått ned är det fortfarande viktigt att barnen får eget stöd och att föräldrarna får stöd i sin föräldraroll 46

Sammanfattning Det här går åt rätt håll: Färre injicerar Heroin och andra opiater minskar bland dem under 3 år Något fler har pågående vård- eller behandlingskontakt Färre lever med barn Färre saknar bostad 47

Sammanfattning Det här behöver vi arbeta mer med: Många lever ett socialt mycket utsatt liv Färre har lönebaserad inkomst Nästan varannan saknar pågående vård- eller behandlingskontakt Endast 7 procent har samordnad individuell plan (SIP) 48

Länk till sidan om kartläggningen På sidan finns både huvud rapporten och den tekniska rapporten Dagens bildpresentationer att finnas tillgängliga på sidan inom kort Länken till sidan skickas ut tall alla som varit här idag då bildspelen har lagts dit https://socialutveckling.goteborg.se/team/kunskapskall arn/kartlaggning-av-tungt-narkotikamissbruk-igoteborg-217/ 49

5

Kontakt