Tungt narkotikamissbruk 2017

Transkript

1 Tungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborgs Stad Teknisk rapport Karin Patriksson

2 Kunskapskällar n Kunskapskällar n är Göteborgs Stads kompetenscentrum för frågor som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel och är en enhet inom Social resursförvaltning. Vi erbjuder kompetenshöjande utbildningar, workshops och konsultationer till personal i Göteborg. Vi bedriver projekt, bevakar forskning samt genomför kartläggningar. Kunskapskällar n har sedan många år en väl utvecklad webbsida. Där finns bland annat styrdokument på området på såväl lokal, nationell som internationell nivå i form av FN:s konventioner. Under fliken Vård och behandling finns kontaktuppgifter till alla socialkontor, mottagningar och behandlingsenheter, sjukvård och smittskydd samt kommunens boenden. Webbsidan innehåller även information om olika droger, lästips och mycket annat. På webbsidan finner du också kontaktuppgifter till oss: Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Social utveckling Kunskapskällarʼn Karin Patriksson ISBN: Rapport 2018:3 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Om undersökningen Metod Definition av tungt narkotikamissbruk Inklusionskriterier och individkod Urvalsperiod Urval Undersökningens genomförande Genomförande och material Tillförlitlighet och bortfall 9 5. Att begrunda inför kommande studier av målgruppen Referenser Bilaga 1. Kartläggningens urvals- och observationsperiod.. 14 Bilaga 2. Kartläggningens enkät 15 2

4 1. Inledning Politiker i Göteborg beslutade att under 2011 undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. Syftet med kartläggningen var att få en tillförlitlig bild av förekomsten av problematiken, där kunskapen skulle utgöra ett stöd för staden i planerings- och utvecklingsarbetet inom missbruksområdet. Resultaten presenterades i rapporten Tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 (Anderberg, Dahlberg & Patriksson 2012). År 2017 har kartläggningen genomförts på nytt. Vid kartläggningen av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 deltog personal på alla socialkontor i Göteborg, Social resursförvaltnings boende- och öppenvårdsverksamheter, alla enheter hos Beroendekliniken, kriminalvårdens häkte, anstalt och frivård samt verksamheter inom den idéburna sektorn genom att rapportera in uppgifter. Högre krav på sekretess och integritet har tydliggjort att en kommun inte har rätt att lagra de uppgifter som krävs för kartläggningen från andra myndigheter/organisationer. Kartläggningen 2017 bygger därför enbart på data från personal anställda i Göteborgs Stad. Resultaten redovisas i rapporten Tungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborg Stad (Patriksson 2018). Syftet med den här tekniska rapporten är att redogöra för metodologiska utgångspunkter och överväganden inför och under genomförandet av kartläggningen. 3

5 2. Om undersökningen Vid tre tillfällen har nationella kartläggningar av tungt narkotikamissbruk genomförts, UNO undersökningarna 1979 och 1992 samt MAX-studien 1998 (Olsson 2001). Vid samtliga tre tillfällen har metoden case-findig använts. Case-finding i de här sammanhangen innebär att uppgifter om kända individer som omfattas av en bestämd definition inhämtas från verksamheter som kan komma i kontakt med de personerna. Den definition som använts är: Personer, oavsett ålder, som under de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika eller som intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen (4 dagar eller mer per vecka) de senaste 30 dagarna. Ett omfattande narkotikamissbruk medför vanligtvis problem och behov inom flera livsområden som exempelvis medicinska, psykologiska, juridiska och sociala. Det får till följd att en enskild individ kan ha kontakt med en eller flera myndigheter och organisationer. Tänkbara verksamheter är till exempel sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, polis och idéburen sektor. Den information som kommer från enbart en källa ger dock en begränsad bild av hela gruppen. För att få en högre täckningsgrad och därmed säkrare helhetsbild av förekomsten är det viktigt att kombinera flera olika källor (Anderberg & Dahlberg 2012). I de två UNO-undersökningarna och i MAX-studien har case-finding metoden använts med definitionen ovan och med ovan nämnda källor. De studierna innehåller mörkertalsberäkning, vilket görs för att täcka upp alla de individer som inte har kontakt med källorna ovan eller som inte har rapporterats in. Även i kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011 användes case-finding metoden med definitionen ovan. Källorna var då de tio stadsdelarnas socialkontor, Social resursförvaltnings boendeverksamhet, socialjour och öppenvårdsverksamhet, beroendesjukvården, kriminalvården och fyra verksamheter inom den idéburna sektorn. Då inrapporteringen bygger på uppgifter bakåt i tiden kunde polisen inte delta eftersom de inte ställer den typen av frågor till de som grips misstänkta för någon form av narkotikabrott. Flera försök enligt olika vetenskapligt vedertagna metoder för mörkertalsberäkning gjordes. Resultaten gav väldigt stora variationer i antalet varför beslut fattades om att det inte var möjligt att redovisa ett antal med mörkertalsberäkning. Istället redovisades antalet unika individer som rapporterats in till kartläggningen. I kartläggningen som har genomförts inom Göteborgs Stad 2017 har samma case-finding metod och definition använts som 2011, men den här gången ingick enbart de tio stadsdelarnas socialkontor, Social resursförvaltnings boendeverksamhet och öppenvårdsverksamhet. Det innebär att kartläggningen har en lägre täckningsgrad och kan därför inte ge samma helhetsbild av personer med tungt narkotikamissbruk i 4

6 Göteborg som i kartläggningen Det kartläggningen 2017 ger är en bild av den grupp personer med tungt narkotikamissbruk som personal anställda i Göteborgs Stad har kontakt med. 5

7 3. Metod Kartläggningen har genomförts enligt Case-finding som övergripande metod vilken beskrevs i föregående kapitel. I det här kapitlet presenteras metodens olika delar vilka styrt arbetet med kartläggningen. 3.1 Definition av tungt narkotikamissbruk Begreppet tungt narkotikamissbruk kan definieras eller tolkas på flera olika sätt (SOU 2005). I tidigare svenska kartläggningar inklusive kartläggningen i Göteborg 2011 har beteckningen tungt narkotikamissbruk använts. Internationellt är beteckningen problematic drug use betydligt mer vanligt förekommande. Även i den senaste svenska skattningen har begreppet problematisk narkotikaanvändning anammats (FHI 2010). I den genomförda undersökningen är definitionen av tungt narkotikamissbruk samma som i tidigare svenska kartläggningar: Personer, oavsett ålder, som under de senaste 12 månaderna någon gång injicerat narkotika eller som intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen (4 dagar eller mer per vecka) de senaste 30 dagarna. 3.2 Inklusionskriterier och individkod Det avgörande inklusionskriteriet i kartläggningen har varit om en rapporterad person: Uppfyller definitionen för tungt narkotikamissbruk Övriga uppgifter som har utgjort grund för inkludering/exkludering har varit följande: Underökningens kriterier för tidsperioden Göteborg som hemkommun Alltför ofullständiga enkäter Rapporteringen till kartläggningen har varit utan namn och personnummer. För att inte samma person ska räknas flera gånger har det funnits behov av att kunna identifiera dubbelrapporteringar. Av den anledningen har en så kallad individkod använts som består av födelseår, -dag och initialer (till exempel 7821HS). 3.3 Urvalsperiod Insamlingen av uppgifter har skett i samverkan med verksamheter inom Göteborgs Stad som varit i kontakt med personer med narkotikamissbruk under urvalsperioden 1 mars 2017 till 31 augusti Användningen av narkotika kan ha skett före nämnd tidsperiod, 6

8 men inte innan 1 mars Om kontakten med personen exempelvis var sista/enda gången 15 april 2017 krävdes att uppgiftslämnaren visste att personen använt narkotika någon gång mellan16 april 2016 och 15 april 2017, observationsperiod. Var kontakten med personen fortfarande pågående krävdes att uppgiftslämnaren visste att personen använt narkotika någon gång under observationsperioden 1 september 2016 till 31 augusti En förklarande bild av den urvals- och observationsperiod som använts i kartläggningen presenteras i bilaga Urval Deltagande verksamheter har varit de tio stadsdelarnas myndighetsutövande socialtjänst och Social resursförvaltnings boendeverksamhet och öppenvård. Det har sammanlagt inkommit rapporteringar som uppfyller definitionen av tungt narkotikamissbruk där 614 kommer från stadsdelarna och 535 kommer från Social resursförvaltning. I tabellen nedan redovisas fördelningen uppdelat på stadsdelarna och verksamheterna inom Social resursförvaltning. Tabell 1. Fördelning av uppgiftslämnare (N=1 149) Uppgiftslämnare Antal Procent SDF Angered 89 7,7 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 57 5,0 SDF Centrum 34 3,0 SDF Lundby 65 5,7 SDF Majorna-Linné 103 9,0 SDF Norra Hisingen 53 4,6 SDF Västra Göteborg 31 2,7 SDF Västra Hisingen 59 5,1 SDF Örgryte-Härlanda 48 4,2 SDF Östra Göteborg 75 6,5 Social resursförvaltning, Mini-Maria 69 6,0 Social resursförvaltning, Behandlingsgruppen ,0 Social resursförvaltning, Boendeverksamheten ,6 Sammanlagt har 55 enheter deltagit i kartläggningen från de 10 stadsdelarnas myndighetsutövande enheter inom IFO/FH, Boendeverksamheten, Mini-Mariorna och Behandlingsgrupperna inom Social resursförvaltning. Enheterna har representerats av sammanlagt 47 kontaktpersoner som informerat om kartläggningen på sina arbetsplatser samt ansvarat för att medarbetarna på respektive enhet har rapporterat in till kartläggningen. 7

9 4. Undersökningens genomförande I det här kapitlet beskrivs hur kartläggningen har genomförts, hur det material som kommit in har hanterats samt tillförlitlighet och bortfall. 4.1 Genomförande och material Inför kartläggningen genomfördes ett omfattande förankringsarbete på ledningsnivå hos de deltagande verksamheterna. Kunskapskällar n vid Social resursförvaltning i Göteborgs Stad har varit ansvarig för genomförandet. För att säkerställa kvaliteten på studien har två forskare vid Linnéuniversitet, Mikael Dahlberg och Mats Anderberg, varit anlitade för att ge vetenskapligt metodstöd. Alla 47 kontaktpersonerna har deltagit vid informationsmöten arrangerade av kartläggningens arbetsgrupp. De har sedan informerat om undersökningen på sina arbetsplatser samt sörjt för att medarbetarna på respektive enhet har rapporterat in till kartläggningen. Det har även funnits möjlighet att få information direkt från arbetsgruppen ute på arbetsplatserna. Kartläggningen 2011 genomfördes med pappersenkät. Nytt i 2017 års kartläggning är att den har genomförts med webbenkät. Webbenkäten och lagring av data har uppfyllt Göteborgs Stads högsta kravnivå på informationssäkerhet. Möjligheten att rapportera in uppgifter till webbenkäten startade 1 september 2018 och deltagande enheter uppmanades rapportera in senast 15 november. Det inkom totalt rapporteringar via webbenkät som uppfyllde definitionen tungt narkotikamissbruk. Enkätuppgifterna har kompletterats med data som hämtats in från databasen IKMDOK. Databasen IKMDOK används inom missbruksvården för att genom strukturerade intervjuer i DOK (Dokumentation av klienter) dokumentera klienters problem och behov. DOK används inom Social resursförvaltnings Boendeverksamhet, Behandlingsgrupper och Mini-Marior. Tabell 2. Fördelning av enkäter och dokumentationssystem (N=1 149) Material Antal Procent Webbenkät ,3 Vårddata (UngDOK, DOK In, BoendeDOK) ,7 Som framgår av tabellen ovan har den huvudsakliga rapporteringen till kartläggningen (87,3 procent) gjorts via webbenkäten. Resterande uppgifter (12,7 procent) kommer från dokumentationssystemet DOK. 8

10 Enkäten som utgör det grundläggande materialet för kartläggningen innehåller 15 frågor, se bilaga 2. Förutom uppgifter om den rapporterande verksamheten och den enskilde personen (så som kön, ålder och stadsdel) ingår frågor om droganvändning, vård- och behandlingskontakter samt vissa levnadsförhållanden som till exempel boende och försörjning. Fråga B5. Droganvändning har flera underfrågor varav fyra om primär drog har varit obligatoriska att svara på. Vid första granskningen av materialet exkluderades rapporteringar som inte uppfyllde definitionen av tungt narkotikamissbruk. Därefter sammanfördes materialen från webbenkäten och från DOK. Samma person kan ha rapporterats från flera verksamheter, exempelvis socialkontor, boendeverksamhet och öppenvård. Det samlade materialet har därför genomgått identifiering av dubbelrapporteringar med hjälp av individkoden. Dubbelrapporteringarna har tagits bort så att endast en av rapporteringarna med samma individkod och som konstaterats vara samma person har funnits kvar i materialet. Sammanlagt identifierades 955 unika individer bland de inkomna rapporteringarna som uppfyllde kriteriet för tungt narkotikamissbruk, vilket innebär att dubbelrapporteringarna uppgick till 20 procent. 4.2 Tillförlitlighet och bortfall De uppgifter som har lämnats av olika verksamheter kan vara av skiftande kvalitet. Den personal som arbetar inom specialiserad missbruks- och beroendevård har ofta mycket kunskap om missbruksproblematik och en god information om de personer som vänder sig till deras mottagningar. I andra verksamheter som kommer i kontakt med personer med missbruksproblem kan uppgifterna av vissa skäl vara begränsade. Det kan till exempel bero på att kontakten huvudsakligen rör ekonomiska eller materiella frågor. Det kan även finnas skäl för den enskilde personen med missbruksproblem att inte lämna detaljerade uppgifter om sin droganvändning. I den här undersökningen finns båda kategorierna av uppgiftslämnare. Kvaliteten på en case-findingstudie beror i stor utsträckning även på dess inrapportering och på engagemanget hos de som ska fylla i enkäterna. Flera saker kan påverka inrapporteringen som till exempel en stor omorganisation i verksamheter. Vid insamlingen till kartläggningen 2011 hade stadsdelarna i Göteborg precis slagits samman vilket kan ha påverkat inrapporteringen den gången. I kartläggningen 2011 användes pappersenkät, 2017 användes webbenkät vilket kan ha påverkat inrapporteringen. Likaså att missbruks- och beroendefrågan har kommit mer på agendan inom Göteborgs Stad de senaste par åren, exempelvis genom framtagandet av plan för arbetet mot etablerat missbruk och beroende samt det pågående plattformsarbetet för området. Det förekommer ett visst externt bortfall som utgörs av enheter och verksamheter som i sitt dagliga arbete möter eller har kontakt med personer med ett narkotikamissbruk men som inte har deltagit. I kartläggningen finns ett par sådana källor. Socialjouren hos Social resursförvaltning har inte kunnat delta i kartläggningen den här gången då deras tillgång till journalföring bakåt i tiden ändrats till ett mycket kortare tidsintervall. En annan enhet som möter målgruppen men inte kunnat delta är Uppsökarenheten. I deras uppsökande arbete rör det sig om korta kontakter där det inte förs anteckningar med namn och 9

11 personnummer, vilket behövs för att skapa den individkod som rapportering till kartläggningen kräver. Det förekommer även ett visst internt bortfall, vilket är ofrånkomligt i en undersökning av den här omfattningen. Exempel på frågor med större internt bortfall är fråga B10. Finns Samordnad Individuell Plan som inte funnits med i någon av DOK-versionerna eller B5. Intagningssätt som inte funnits med i versionen DOK In som används av Behandlingsgrupperna. I några fall rör sig det interna bortfallet om att det saknas uppgift vad gäller stadsdelstillhörighet för en enskild person. Är det interna bortfallet mer än 10 procent uppmärksammas det i huvudrapporten. 10

12 5. Att begrunda inför kommande studier av målgruppen De uppgifter som samlats in under kartläggningen är att se som personuppgifter trots att vare sig namn eller personnummer finns med. Den nya GDPR lagen förhindrar att uppgifter samlas in på det här sättet. Det innebär att kartläggning av tungt narkotikamissbruk enligt den här metoden inte kommer att kunna göras av en verksamhet inom staden fler gånger. Huruvida det är möjligt för ett universitet att genomföra kartläggningen som en forskningsstudie med stöd av etikprövning är i dagsläget oklart. En annan möjlighet är att titta på alternativa metoder för att få fram omfattningen av missbruk och beroende. Ett exempel på utveckling av en annan metod är den pilotstudie som Forum vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet, fick i uppdrag att genomföra efter regeringsbeslut 2010 (Regeringsbeslut 2010/11:3). I pilotstudien testades tre olika metoder och i rapportens avslutande konklusioner föreslår forskarna enkätmetoden för framtida prevalensmätning (Tengström et al. 2012). År 2012 fattade regeringen beslut om att en fördjupad nationell mätning av bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak skulle genomföras (Regeringsbeslut 2012/11:2). STAD 1 vid Centrum för Psykiatriforskning 2 genomförde studien som presenteras i rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (Ramstedt et al. 2014). Ett år senare, 2014, genomfördes en ettårsuppföljning av Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN). Huvudsyftet med uppföljningen var att undersöka stabilitet och förändringar i gruppen med missbruk eller beroende och i gruppen som finns i personernas omgivning (Sundin et al. 2015). År 2017 genomfördes den fördjupade nationella mätningen på nytt av CAN. I rapporten görs jämförelser med resultaten från studien 2013 (Sundin et al. 2018). Fördjupade nationella mätningar av missbruk, beroende och konsekvenser för andra planeras att genomföras vart tredje år. En något mer omfattande beskrivning av studierna ovan, där även en del resultat redovisas, finns att läsa i den publika rapporten Tungt narkotikamissbruk 2017 En kartläggning inom Göteborg Stad (Patriksson 2018). 1 Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem 2 Ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet. 11

13 Referenser Anderberg, M., Dahlberg, M. och Patriksson, K. (2012). Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg Kunskapskällar n Rapport 2012:1. Göteborg: Social resursförvaltning. hämtad 17 maj Anderberg, M. & Dahlberg, M. (2012). Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg Metodrapport. Kunskapskällar n Rapport 2012:2. Göteborg: Social resursförvaltning. hämtad 17 maj Olsson, B., Adamson Wahren, C. & Byqvist, S. (2001). Det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Sverige MAX-projektet, delrapport 3. Stockholm: CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). hämtad 17 maj Patriksson, K. (2018). Tungt narkotikamissbruk En kartläggning inom Göteborgs Stad. Kunskapskällar n Rapport 2018:2. Göteborg: Social resursförvaltning. Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J. & Raninen, J. (2014). ANDT-bruket och dess negative konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Stockholm: STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem). hämtad 17 maj 2018 Regeringsbeslut 2010/11:3. Uppdrag angående genomförande av en pilotundersökning inför kommande baslinjemätning av problematiskt missbruk i Sverige av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Stockholm: Socialdepartementet. Regeringsbeslut 2012/11:2. Medel för genomförande av en fördjupad mätning av problem som förorsakas av missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet. Sundin, E., Landberg, J., Raninen, J. och Ramstedt, M. (2015). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika, dopning och tobak i Sverige en ettårsuppföljning av beroende och utsatthet för närståendes bruk. Rapport 149. Stockholm: CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning). hämtad 18 maj

14 Sundin, E., Landberg, J., Raninen, J. och Ramstedt, M. (2018). Negativa konsekvenser av alkohol, narkotika, dopning och tobak en studie med fokus på beroende och problem från andras konsumtion i Sverige Rapport 174. Stockholm: CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning). hämtad Tengström, A., Ramstedt, M., Leifman, H., Sundin, E., Hermansson, K., Norman, J. & Rosendahl, I. (2012) Vanor och konsekvenser en nationell undersökning om tobak, alkohol, läkemedel och andra preparat. Stockholm: Forum Forskningscentrum för psykosocial hälsa. 13

15 2016 mars april juni juli aug 14 sept nov dec 2017 jan feb mars april maj juni juli eller ha intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen de senaste 30 dagarna ni hade kontakt, i det här fallet 16 mars april Senast 15 november skall alla individer som är aktuella för kartläggningen ha rapporterats in! eller har intagit narkotika på annat sätt dagligen eller så gott som dagligen, de senaste 30 dagarana. Det vill säga mellan 1 augusti 2017 och 31 augusti aug De som skall ingå är enbart de som du träffat någon gång under perioden 1 mars augusti Träffat någon gång detta halvår Tiden efter 31 augusti 2017 ingår aldrig i kartläggningen Fortfarande är aktuella, eller där kontakten avslutats någon gång efter 1 sept. 2017, ska de ha injicerat narkotika någon gång mellan 1 sept aug Fortfarande aktuell okt Exempel på avslutad kontakt med patient/kilent. I det här fallet avslutad 15 april Personen ska då ha injicerat någon gång mellan 16 april april Exempel på avslutad kontakt maj Tiden före 1 mars 2016 ingår aldrig i kartläggningen Tidslinje för kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg hösten 2017 Bilaga 1.

16 Bilaga 2. Välkommen till Kartläggning av tungt narkotikamissbruk Individkod: För att inte samma person ska räknas flera gånger behöver vi kunna identifiera dubbelrapportering. Det görs genom att du fyller i en individkod som inte avslöjar identiteten. Individkoden består av vilket år personen är född, vilken dag i månaden och initialer i för- och efternamn. Om personen har dubbelnamn skriver man den första bokstaven i för- respektive efternamn. Exempel: en person född 7 juni 1972 som heter Britt- Marie Karlsson Jönsson får individkoden: BK. A - Myndighet/Organisation där du är anställd A1. * Uppgiftslämnande Myndighet/Organisation: Markera den myndighet eller motsvarade som uppgifterna rapporteras ifrån, dvs där du är anställd. Tecknet * innebär att frågan är obligatorisk. 1 = SDF Angered, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 2 = SDF Angered, IFO-FH, Övriga enheter 3 = SDF AFH, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 4 = SDF AFH, IFO-FH, Övriga enheter 5 = SDF Centrum, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 6 = SDF Centrum, IFO-FH, Övriga enheter 7 = SDF Lundby, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 8 = SDF Lundby, IFO-FH, Övriga enheter 9 = SDF Majorna-Linné, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 10 = SDF Majorna-Linné, IFO-FH, Övriga enheter 11 = SDF Norra Hisingen, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 12 = SDF Norra Hisingen, IFO-FH, Övriga enheter 13 = SDF Västra Göteborg, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 14 = SDF Västra Göteborg, IFO-FH, Övriga enheter 15 = SDF Västra Hisingen, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 16 = SDF Västra Hisingen, IFO-FH, Övriga enheter 17 = SDF Örgryte-Härlanda, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 18 = SDF Örgryte-Härlanda, IFO-FH, Övriga enheter 19 = SDF Östra Göteborg, IFO-FH, Vuxen bistånd & resurs 20 = SDF Östra Göteborg, IFO-FH, Övriga enheter 21 = Social resursf., Socialjour 22 = Social resursf., Boendeverksamheten 23 = Social resursf., Mini-Maria 24 = Social resursf., Behandlingsgr., Järntorgst. 25 = SU, Verksamhet Beroende, slutenvård 26 = SU, Verksamhet Beroende, öppenvård 27 = Kriminalvården, Häkte 28 = Kriminalvården, Anstalt 29 = Kriminalvården, Frivård 30 = Frälsningsarmén 31 = Räddningsmissionen 32 = Skyddsvärnet 33 = Stadsmissionen B - Individuppgifter B1. * Kön: B3. * Medborgarskap: 1 = Man 2 = Kvinna 3 = Annat B2. * Ålder: Om du inte vet skriver du in ett "V": 1 = Svenskt 2 = Annat land 3 = Statslös 4 = Vet ej 15

17 B4. * Stadsdelstillhörighet: Är personen aktuell inom socialtjänsten, markera den stadsdel personen är aktuell i. Är personen ej aktuell eller om du inte känner till aktualitet hos socialtjänsten, markera den stadsdel personen bor/vistas i. 1 = Angered 2 = Askim-Frölunda-Högsbo 3 = Centrum 4 = Lundby 5 = Majorna-Linné 6 = Norra Hisingen 7 = Västra Göteborg 8 = Västra Hisingen 9 = Örgryte-Härlanda 10 = Östra Göteborg 11 = Vet ej B5. * Droganvändning: Som primär drog skall den drog anges, som orsakar personen mest problem och/eller utgör anledning till kontakt. Dessutom kan fyra andra droger anges, utan krav på inbördes rangordning, som också orsakar personen problem. Se utförlig droglista för vilken kategori olika narkotikaklassade preparat faller under. * Primär drog Annan drog 1 Annan drog 2 Annan drog 3 Annan drog 4 Drog Intagningssätt Frekvens de senaste 30 dagarna 1 = Alkohol 2 = Cannabis 3 = Heroin och andra opiater 4 = Amfetamin 5 = Kokain 6 = LSD och andra hallucinogener 7 = Läkemedel för opiatberoende 8 = Smärtstillande läkemedel 9 = Dämpande läkemedel 10 = Annat preparat 1 = Oralt (dricker eller äter) 2 = Rökning, inhalering 3 = Sniffning 4 = Injicering 5 = Vet ej 1 = Enstaka tillfälle 2 = 1 dag/vecka eller mindre 3 = 2-3 dagar/vecka 4 = Dagligen eller så gott som dagligen 5 = Vet ej Antal år av regelbunden användning Ange antal år. Om du inte vet skriver du in ett: v. 16

18 B6. Om annat preparat, vilket/vilka? B7. * Har personen injicerat narkotika någon gång under de senaste 12 månaderna? 1 = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej B8. * Pågående vård- eller behandlingskontakt: 1 = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej B9. Om ja, vilken? Vid flera vård- eller behandlingskontakter välj den mest omfattande. B11. * Pågående substitutionsbehandling: Medicinering med Metadon, Buprenorfin eller Suboxone för opiatmissbruk. 1 = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej B12. * Huvudsaklig boendeform de senaste 6 månaderna: 1 = Egen bostad 2 = Andra hand/inneboende/kollektiv/studentboende 3 = Hos föräldrar 4 = Institution/kategoriboende 5 = Vet ej 6 = Saknar bostad B13. * Huvudsaklig levnadsform de senaste 6 månaderna: 1 = Öppenvård missbruk/psykiatri 2 = Frivillig institutionsvård 3 = Förstärkt alt. hemmabaserad öppenvård 4 = Frivillig familjehemsvård 5 = Behandlingsprogram inom kriminalvården 6 = Vård enligt LVM 7 = Abstinensbehandling inom slutenvård 8 = Primärvården, samtalskontakt 9 = Annan vård- eller behandlingskontakt B10. * Finns Samordnad Individuell Plan (SIP) upprättad för personen: Ett dokument ska finnas upprättat. 1 = Ensamlevande 2 = Samlevande med partner (ej barn) 3 = Ensamstående med barn 4 = Samlevande med föräldrar/släktingar 5 = Samlevande med partner och barn 6 = Annan levnadsform 7 = Vet ej B14. * Antal egna barn under 18 år: Om inga barn skriver du in: 0. Om du inte vet skriver du in ett: v. 1 = Ja 2 = Nej 3 = Vet ej B15. * Huvudsaklig försörjning de senaste 6 månaderna: 1 = Lönebaserad inkomst 2 = Försörjd av förälder/anhörig 3 = Ersättning från Försäkringskassan 4 = Annan Försörjning 5 = Försörjningsstöd 6 = Vet ej 17

19 18

20 Karin Patriksson