Om ekosystemtjänster Bild 1 Theresa Weber-Qvarfort 2014 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn
Vad är Ekosystemtjänster? Försörjande - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och religiösa värden Reglerande - Tjänster som produceras av ekosystemet som vattenrening, kolsänkor, pollinering mm Kulturella - Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Stödjande stöder övriga tjänster t ex näringscirkulering och fotosyntes Bild 2
Ekosystemtjänster är Alltid antropocentriskt definierade Värderas både ekonomiskt och socialt Beroende av biologisk mångfalt Är hotade, ca 1/3 del
Chemical pollution Not yet quantified Climate 350 ppm CO2 +1 W/m 2 Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 2.75 Aerosol loading Not yet quantified Ozone depletion 276 DU Biodiversity loss 10 E/MSY Nitrogen & Phosphorus loading 35 MT N/yr 11 MT P/yr Land use 15% Freshwater use 4000 km 3 /yr Bild 3
Nagoyas syfte: Skydda 17 % av land- och vattenområden samt 10 % av kust- och marina områden. Minst halvera och där det är möjligt stoppa avskogning och förstörelse av andra naturmiljöer. Stoppa överfiske Säkra eller restaurera ekosystem som erbjuder värdefulla ekosystemtjänster, framförallt vatten. Restaurera minst 15 procent av degraderade ekosystem Fasa ut eller reformera skadliga subventioner Påbörja arbetet med att synliggöra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i nationella räkenskaper och ekonomisk rapportering.
Utgångspunkter Internationella processer och miljömål Nagoya, strategisk plan, 2011-2020 EU-strategi, 2011-2020 Ny lagförslag från regeringen 2014 Generationsmål Miljömål Etappmål Ekosystemtjänster och deras värden Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människans välbefinnande Kommunikation som styrmedel
Ett nytt sätt att tänka Vår ekonomisk utveckling är beroende av våra naturresurser. Genom att låter ekosystemtjänster gå förlorade förstör vi grunden för vår egen ekonomi.
Ekosystemtjänster är ekonomiskt lönsamma Skogens vattenreningstjänst New York s Catskill Mountains 2 milliarder dollar/9 milliarder dollar Binas pollineringstjänst 200 milliarden kronor årligen/eu Nötskrikans fröspridningstjänst Värderas till 160 000 kr/par i Stockholm Det skjuts årligen 25 000 nötskrikor i Sverige En förlust på 2 000 000 000 kr om man antar att de utför tjänster för samma summa i hela landet.
Betalningsviljestudie BalticSTERN visar att invånare runt Östersjön är villiga att betala cirka 35 miljarder kronor årligen för friskare hav. Dvs beredda betala mer för att minska övergödningen än vad åtgärderna beräknas kosta. Bild 4
Jordbruksgröda Naturlig skadedjursbekämpning Timmer Mång- funktionalitet Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn - Utredningssekreterare EST Habitat - levnadsplatser biologisk mångfald Vatten - kvalitet o flöde Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka Pollinering Bild 5
Resiliens hjälper Ekosystemen att hantera klimatförändringar En god buffertförmåga krävs för att Skogen återhämtar sig efter stormar och bränder Sjön återhämtar sig efter förorenade utsläpp Vi behöver Plantera fler olika träd Utveckla dagens blå- och grönstrukturer Säkerställa och anlägga fler livsmiljöer för vilda pollinatörer Planera markanvändningen så att den gynnar och skapar ekotjänster
Ekosystemtjänster och hållbar stadsutveckling Varje år bebyggs ett område lika stor som Spaniens yta med nya bostäder. Vilken chans!
Det finns en diktomi: land/stad och ekologi/ekonomi Bild 6
Stadslandbruk och gröna kilar Gröna kilar-tänkande i Stockholm Stadsodling mellan bostadshusen, stadslandbruk och stadsnära naturreservat i Lund Stadsodling i Detroit
Världens första matpark började anläggas i Seattle 2006 Finland följer efter med Björneborg 2018 Bild 7
Några exempel hur olika företag och kommuner redan idag arbetar med Ekosystemtjänsterna 1. C/O City; Grönytefaktorn Stockholm, Malmö 2. Översiktsplan Järfälla 3. Resiliensanalys Eskilstuna 4. Q-Book en vision för Albano, Stockholm 2010 5. För företag Ecosystem Services Review 6. TEEB Nacka
1. Företaget c/o city arbetar med stadsplanering Skapar levande städer
HELBILD Bild 8
2. Järfälla kommun. Stadsträdgårdsmästare Kerstin Sköld, tillsammans med Calluna Järfälla Kommun ligger i framkanten. Här presenteras deras egen skrift, en översiktsplan och ett Examensarbete.
Bild 9
Järfälla kommun, Examensarbete
3. I Eskilsstuna har man istället valt att utgår ifrån resiliensbegreppet och undersökt hur stor buffertförmågan är hos fyra känsliga och viktiga samhällmoment vid en kommande klimatändring. Man har också använt sig av it-verktyget Miljöbarometern i samarbete med Stockholms Resilience Centre. Länk 10 22
Kan resiliens vara ett bidrag till kommunal planering? 2013 Naturresursfokus Vidareutvecklad av Cathy Wilkinson mfl. För kommunala perspektivet Undersökande workshop Forskning Kommunens strategi 23
Hitta synergier. Livsmedelsförsörjning Transporter Sysselsättning Vatten Bild 11 24
Resilience of what to what So what? Now what? Livsmedel s- försörjning Transporte r Vatten Planetära gränsvillko r Ekonomisk kris Sysselsättning Klimatförändring Energikris Ekonomisk a effekter Sociala effekter Ekologiska effekter Identifiera existerand e och nya strategier för att stärka resiliensen inför dessa kriser Bild 12 25
4. Q-book: en vision för Albano, Albano Resilient Campus: Ett socialt och ekologiskt hållbart universitetsområde Stockholm, 2010 Bild 13
Ekologiska processer i området Bild 14
Sociala processer i området Bild 15
Ekologiska och sociala processer samverkar Bild 16
5.Corporate Ecosystem Services Review En strukturerad metodik som hjälper företag att utveckla proaktiva strategier för att hantera affärsrisker och möjligheter som uppstår utifrån företagets beroende av och påverkan på ekosystemtjänster. Bild 17
Ecosystem Services Review: 5 steg 1. Avgränsa 2. Företagets kopplingar till ekotjänster 3. Trender i företagets ekotjänster 4. Risker och affärsmöjligheter 5. Strategi World Resources Institute Bild 18
6. Nacka Kommun Ekosystemtjänster (enligt TEEB-metodiken) Det gröna måste vara resurseffektivt Intensiv exploatering. Rätt grönt på rätt plats. Lättare att förstå dagvattenfrågor, VA-system, fastighetspriser osv. Bättre underlag, lättare att bedöma, visualiserade resultat, GIS, värderingar av alla funktioner ESS ett steg till i landskapsanalysen. Tidigare och snabbare beslutsprocesser, intressenterna med på spåret.
Nacka Kommun De sex frågorna som ställs inom TEEB-ansatsen: Vad ger naturen vår kommun och vilka ekosystemtjänster är centrala? Hur värdefulla är dessa? Kan man mäta detta värde i pengar? Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att hotas? Vem är beroende av de tjänster som är hotade? Hur kommer ett politiskt beslut påverka tjänsterna och i sin tur människorna som är beroende av dem, direkt eller indirekt?
Nacka Kommun 2013-2014. Finansieras av tekniska nämnden och miljöoch stadsbyggnadsnämnden Nacka kommun, Miljödepartementet (Hållbara städer) samt Sweco Environment AB Bild 19
Nacka Kommun Ekotjänster i Nacka, antal steg enligt TEEB (i nov 2013) 1.Modell för intressentanalys Ѵ 2.Var ESS i beslutsprocessen och strlk på området? ÖP för tidigt, detaljplaneprogram för sent.ѵ 3.Identifiera de mest relevanta ekotjänsterna kulturella och reglerandeѵ 4.Välj och testa analysmetoder (InVEST, GISmultikriterieanalys) 5.Uppskatta och värdera tjänsterna 6.Jämför handlingsalternativ, vilka effekter?
Nacka Kommun Bild 20
Nacka Kommun Bild 21
Nacka Kommun Bild 22
Nacka Kommun Bild 23
Nacka Kommun Nu jobbar vi med Värdera kvantitativt, kvalitativt eller monetärt Reglerande rening av vatten och utjämning Kulturella rekreation och friluftsliv Habitat Implementering redan igång Information Pilotområdet in real life Stad i Nacka använda intressentmodellen med start våren 2014
Fördelar: Ökat engagemang och kunskap. Politiker, kommundirektörer med på tåget. Bättre underlag, tidigare och snabbare beslutsprocesser. Detaljplaneprogram, naturreservatsbildning. Dessförinnan lämnades beslutsfattare att själv försöka upptäcka och värdera ekosystemtjänsterna - alltför svårt.
Nyttiga länkar och texter http://stockholmroyalseaport.com/en/rd-projects/co-city/ Ekosystemtjänster - En studie av kunskapsläge, hinder och strategier inom kommunal förvaltning av Jessica Peters Räkna med ekosystemtjänster Underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen. Natuskyddsföreningen Resiliensanalys från Eskilstuna
Länkar till figurer och bilder: 1. J. Lokrantz/Azote 2. World Resources Institute 3. Erik Rosin, based on Rockström, et al., Nature, 2009 4. T Dahlin/Azote 5. Statens offentliga utredningar 6. Fyra fotografier från länsstyrelsens eget bildarkiv 7. http://www.takepart.com/article/2012/02/21/its-not-fairytale-seattle-build-nations-first-foodforest, http://www.npr.org/blogs/thesalt/2012/02/29/147668557/seattles-first-urban-foodforest-will-be-free-to-forage, http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/28/bjorneborg-fareuropas-forsta-matpark 8. Företaget c/o City 9. Översiktsplan Järfälla kommun 10. http://miljobarometern.se/main.asp?mo=1 11. + 12. http://www.eskilstuna.se/pagefiles/243177/eskilstuna_resiliensanalys_2013.pdf?epslang uage=sv 13. 16. http://www.stockholmresilience.org/download/18.5004bd9712b572e3de680008776/ 1381790155671/100913+Q+book+4_eng.pdf 17. +18. http://www.wri.org/publication/corporate-ecosystem-services-review 19. -23. Nacka kommun
Tack!