Naturen till din tjänst
|
|
- Astrid Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturen till din tjänst Om ekosystemtjänster Fastighetsägarna Louise Hård af Segerstad,
2 Upplägg Ekosystemtjänster Vad? Urbana ekosystemtjänster Politik för ekosystemtjänster Varför ekosystemtjänster? Hur exempel
3 Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote
4 Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote
5 Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012
6 Ekosystemtjänster ett mått på vår otacksamhet. Jesper Nyström, Forskning och Framsteg 2011
7 Den ultimata tjänsten - FOTOSYNTES Inget blir över - NÄRINGSCIRKULERING Ta ett djupt andetag - LUFTRENING Livets ursprung - JORD Fruktsam förening - POLLINERING Planetens städpatrull - AVFALLSHANTERING Fiendens fiende en vän - SKADEDJURSREGLERING Allt livs källa - SÖTVATTEN Mer än bara träd - VAROR FRÅN SKOGEN Mat på vårt bord - GRÖDOR o BOSKAP Källa: McNeely et al, 2009
8 Fyra kategorier av ekosystemtjänster Försörjande - Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Reglerande - Tjänster som produceras av ekosystemet som vattenrening, kolsänkor, pollinering mm Kulturella - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och religiösa värden Stödjande - behövs för övriga tjänster: näringscirkulering och fotosyntes Källa: Millennium Assessment
9 Jordbruksgröda Naturlig skadedjursbekämpning Timmer Mångfunktionalitet EST Habitat - levnadsplatser biologisk mångfald Vatten - kvalite o flöde Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka Pollinering
10 Fundera. 1..tre ekosystemtjänster du dragit nytta av idag. 2. tre ekosystemtjänster du som fastighetsägare är beroende av
11 Filmen An urbanizing planet:
12 Ban Ki Moon: The principal message is that urban areas must offer better stewardship of the ecosystems on which they rely
13 Multiple Benefits of Urban Trees / Namn Namn, Institution eller liknande Elmqvist et al 2013
14 Photo credit: Associated Press New Orleans September 2005
15 source: USGS Försvunna våtmarker I södra Louisiana Every km of wetland reduce wave height by 1 m Wetland/water conversions 1932-present
16 Urbana värmeböljor Beräkningar visar att värmeböljorna i Europa 2003 orsakade extra dödsfall (Robine et al 2007)
17 Kylningseffekt av träd Temperature 0 C Tree canopy cover (%) Saatchi et al 2010
18 Vegetation bidrar till kylning av byggnader Namba Park, Osaka
19 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn - Utredningssekreterare Illustration: J Lokrantz/Azote Synliggöra värdet av ekosystemtjänster
20 Nya generationsmålet...förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot: Ekosystem och ekosystemtjänster Den biologiska mångfalden Människors hälsa Kretsloppen är resurseffektiva En god hushållning sker med naturresurserna Förnybar energi ökar Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
21 Nya etappmål april 2012 Etappmålet om ekosystemtjänster och resiliens innebär att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.
22 Proposition för biologisk mångfald Regeringens vision är att alla företag har en långsiktig syn pa värdeskapande och bedriver en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling. Det a r sa rskilt o nskva rt att fo retag va ger in sitt beroende av och pa verkan pa ekosystemtja nster i affa rsplaner och strategier samt motverkar negativa effekter som skadar miljo n och samha llet. Det behövs en utvecklad praxis att bättre utnyttja ekosystemens ma ngfunktionalitet. att skaffa nya kunskaper baserade pa medvetenhet om behovet av att långsiktigt vidmakthålla ekosystemtjänster. Dessa perspektiv kan ocksa medföra nya affärsmöjligheter.
23 Proposition för biologisk mångfald Nationell samordnare för ekosystemtjänster med uppdrag att verka för en förbättrad kompetens och ett ökat kunskapsunderlag om biologisk mångfald och ekosystemtjänster hos näringsliv.
24 Varför?
25
26 Tröskeleffekter
27 Ekosystemskiften Algal dominance Korallrev Betesmarker (gräs) Tropiska skogar
28 Nyckeln till människans utveckling: år av stabilitet
29
30 Chemical pollution Not yet quantified Climate 350 ppm CO2 +1 W/m 2 Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 2.75 Aerosol loading Not yet quantified Ozone depletion 276 DU Biodiversity loss 10 E/MSY Nitrogen & Phosphorus loading 35 MT N/yr 11 MT P/yr Land use 15% Freshwater use 4000 km 3 /yr Illustration: Erik Rosin, based on Rockström, et al., Nature, 2009
31 Fundera och diskutera 1. Skäl för att din verksamhet ska engagera sig i biologisk mångfald och ekosystemtjänster 2. Skäl till att ni inte skulle engagera er i biologisk mångfald och ekosystemtjänster 3. Gemensam diskussion
32 Exempel Grönytefaktorn i Stockholm c/o City Norrköping (Q-book) Stadsjord och Tillväxt.org
33 Grönytefaktor ekosystemtjänster Climate adaptation Recreation Biodiversity Klimatanpassning Rekreation Biologisk mångfald Illustration by Daniel Larsson, WSP
34
35
36
37
38
39 Sida 39
40
41 ADDITIONA L FACTORS GREENERY AND BIODIVERSITY (B) Diversity in the land 0,7 Natural species 0,5 Diversity in green roofs (sedum) 0,1 Climbing or hanging plants 0,3 Restaurants for butterflies 1,0 Bushes 0,2 Bushes with berrries 0,4 Big trees ( >30) 2,4 Medium size trees (20-30) 1,5 Small trees (16-20) 1,0 Oaks 3,0 Trees with berries 0,4 Fauna-depots 2,0 Nest boxes for beetles 2,0 Nest boxes for birds, bats 2,0
42 YTA: FAKTOR: ANTAL AREA: SUMMA: Delfaktorer grönska Ej underbyggd markgrönska Växtbädd ( 800 mm) 1, Växtbädd ( ) 0, Gröna tak (> 300 mm) 0,4 0 0 Gröna tak ( mm) 0, Grönska på väggar 0, Balkonglådor 0,3 0 0 Tilläggsfaktorer grönska/biodiversitet Fjärilsrestauranger Naturligt arturval 0, Diversitet i fältskiktet 0,7 0 0 Diversitet på tunna Sedum-tak 0,1 0 0 Integrerade balkonglådor med klätterväxter 0,3 0 0 Buskar generellt 0, Bärande buskar 0, Stora träd (stam >30) 2,4 0 Mellanstora träd (stam 20-30) 1, Små träd (stam 16-20) Ek Bärande träd 0, Baggholkar Fågelholkar Faunadepåer Tilläggsfaktorer grönska/rekreativa & sociala värden Gräsyta användbar för bollspel och lek 1, Odlingsytor på gården 0,5 0 Balkonger och terrasser förberedda för odling 0,5 0 0 Gemensamma takterasser 0,2 0 0 Synliga gröna tak 0, Blomsterprakt 0, Buskar upplevelsevärde 0, Bärande buskar med ätliga frukter m.m. 0, Calculating the Träd, upplevelsevärden 0,5 8 = Fruktträd och blommande träd green area 0,2 factor Pergolor, lövgångar m.m. med grönska. 0, Fågelholkar, upplevelsevärden 0, Tilläggsfaktorer grönska/klimat-heat island Träd m lövskugga över lekplats m.m. 0, Pergolor, lövgångar m.m som ger lövskugga 0, Gröna tak, flerskiktad markgrönska - temp.utj. 0, Delfaktorer vatten Total area m2 Building area Yard m m2 Green ground 750 m2 Pond /wetland 50 m2 Green roofs 500 m2 Green walls 500 m2 3 oaks (medium size) 5 trees with berries 6 nesting boxes (birds, bats, beetles) Deep soils grass for playing Flowers, bushes Total = /5200=0,6 Ecologically effective surface area Green Area Factor 0,6 = 0,6 Total land area
43 Skapar levande städer
44 VISION Öka medvetenheten om möjligheterna med ekosystemtjänster i urban miljö för att stärka städers resiliens. Bidra till ett hållbart byggande i Sverige i världsklass.
45 HELBILD MÅL Synliggöra och kvantifiera urbana ekosystemtjänster. Utveckla konkreta planerings- och uppföljningsverktyg. Data som påvisar sambandet mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens.
46 DELPROJEKT Planerings- uppföljningsverktyg och metoder Kvantifiering av urbana ekosystemtjänster Byggteknik, gröna tak och fasader Sprida kunskap och erfarenheter, kommunikation
47 AKTÖRER
48 Kneippen Syd, Norrtälje
49 Q-book: Social-ekologisk stadsdesign Albano Resilient Campus: Ett socialt och ekologiskt hållbart universitetsområde
50 Ekologiska processer i området
51 Sociala processer i området
52 Ekologiska och sociala processer samverkar
53 Fler bilder från Albano Ecosystem Services: A Guide for Decision
54 Fler bilder från Albano Ecosystem Services: A Guide for Decision
55 Q-Book Albano 4 sök på Albano
56
57 Pond
58 Church lawn January 2009 Think like a bee...
59 Stängsling februari 2009
60 11 mars Grissläpp
61
62
63
64 Skapa lokala nätverk Skolor Resturanger Medborgare/grup per Kommunen Företag Sjukhus/vårdhem Albano caset
65 Berätta.
66 TACK!
67 Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Behovet växer i takt med klimatförändringar och annan miljöpåverkan
68 Steve Carpenter What is resilience?
69 Tre aspekter av resiliens 1. Persistence (Motståndskraft: att kunna buffra förändringar och motstå chocker) 2. Adaptability (Anpassningsförmåga: kapaciteten hos människor i socialekologiska system att anpassa sig till förändring) 3. Transformability (Transformationsförmåga: att kunna välja helt nya vägar, att styra mot önskade framtider)
70 Minskad mångfald mindre resiliens Vi förenklar ekosystem för att maximera produktionen av några få ekonomiskt värdefulla resurser Ensidighet färre ekosystemtjänster produceras Ökad sårbarhet i samhälle och ekonomi (mindre resiliens) för klimatförändring och andra störningar
71 Responsdiversitet The multitude of responses to environmental change and disturbances, among species contributing to the same ecosystem function. Functional groups: primary producers, pollinators, grazers, predators, seed dispersers, decomposers, or organisms that fix nitrogen, generate soils or modify water flows Elmqvist, T. And others Frontiers in Ecology and the Environment 1(9):
72 The Economics of Ecosystems and Biodiversity
73 6 steg metodik: Vad ger naturen vår kommun och vilka ekosystemtjänster är centrala? Hur värdefulla är dessa? Kan man mäta detta värde i pengar? Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att hotas? Vem är beroende av de tjänster som är hotade? Hur kommer ett politiskt beslut påverka tjänsterna och i sin tur människorna som är beroende av dem, direkt eller indirekt?
74 $4000 $ /hektar Samhällets Enskilt Nuvärde Nuvärde per hektar per hektar Mangroveskog: $1 $ to $3 600 Räkodling: $-5 $ to $200 $2000 Kustskydd (~$3 840) Nettovinst: $2 000 Source: Millennium Ecosystem Assessment; Sathirathai and Barbier Mangroveskog Barnkammare för fisk ($70) Virke och andra skogsprodukter ($90) Kustzon i Honduras med mangroveskogar omvandlas till räkodlingar Räkodling Subventioner Source: UNEP (-$1 700) Skador av utsläpp (-$230) Återställande (-$8 240)
75 Naturen är mångfunktionell! Källa: Foley et al., Science 2005; Bild trädjordbruk: Marco Schmidt, Wikimedia CC BY SA
76 Urban sprawl...
77 ...gränser för den kompakta staden
78
79 Elmqvist et al 2013
80 Urbana centra och centra för biodiversitet sammanfaller ofta
81 Biomimicry: inspiration från naturens lösningar
82 Naturen vs. industriella processer Naturliga processer: Använder så lite energi som möjligt; Producerar nästan inget avfall - alla biprodukter förbrukas av en närliggande naturlig process och är aldrig farliga för organismen själv; Utför kemiska processer i vatten; Använder en liten delmängd av de byggstenar som finns i närheten. Konventionella industriella processer: Använder "heat, beat, and treat -metoder med hög temperatur, högt tryck och en cocktail av tillsatskemikalier av varierande giftighet Extraherar energi och material från hela världen.
83 Lotusblomman inspirerar till självtvättande ytor Bladens täta vaxskikt har mycket ojämn yta smutspartiklar kommer bara i kontakt med liten del av ytan Smutspartiklar fäster lättare på vattendroppar än på bladen Tekniken överförd till t ex textiler, tak, tegelstenar och billack mindre rengöringsmedel behövs
84 Luftkonditionera som termiter Eastgate Centre, Harare, Zimbabwe
Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster
Illustration: Jerker Lokranz/Azote Naturens värde och värdets natur - kommunikation om ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering
Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald
CREATING LIVING CITIES
ECODISTR-ICT 2015-11-17 CREATING LIVING CITIES CAREOFCITY.COM Christina Wikberger, City of Stockholm HELBILD URBAN ECOSYSTEM SERVICES TARGETS Raise awareness of the potential of ecosystem services in urban
Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster
Illustration: Jerker Lokranz/Azote Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster Louise Hård af Segerstad Albaeco louise@albaeco.com Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen?
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun
Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen
Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco
Ekosystemtjänster Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb 2015 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster? 2. Varför prata om ekosystemtjänster? 3. På
Ekosystemtjänster. Sollentuna kommun 11 december, 2014. Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com
Ekosystemtjänster Sollentuna kommun 11 december, 2014 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster och varför? Biologisk mångfald och ekosystemtjänster Resiliens
Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote
Hur gör man en fisk? Foto: Gunnar Aneer/Azote Vem städar i skogen? Foto: Jören Schön/Azote Ekosystemens direkta och indirekta bidrag Cll människors välbefinnande. Naturvårdsverkets rapport 31 oktober 2012
Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark. Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM
Grönytefaktor för kvartersmark och allmän platsmark Christina Wikberger, Stockholms stad CAREOFCITY.COM Vad är ekosystemtjänster? CAREOFCITY.COM Stödjande ekosystemtjänster ekosystemets underleverantörer
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Om ekosystemtjänster
Om ekosystemtjänster Bild 1 Theresa Weber-Qvarfort 2014 Vi tar Gotland längre - i dialog och med helhetssyn Vad är Ekosystemtjänster? Försörjande - Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och
KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR
KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR 2018-12-21 REV 190118 DL HUS 6- SITUATIONSPLAN 2 SKALA 1:200 A3 H U S 6 - S E K TI O N 3 lokal pergola TAKTERRASS klätterväxter frukt-/ bärbuskar UPPHÖJD GÅRD växtbädd
Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor
2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA
ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA - VARFÖR ÄR JAG HÄR? - VARFÖR PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN? - HUR ARBETET MED ATT ANPASSA GRÖNYTEFAKTORN GICK TILL - VAD
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?
Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se
LANDSKAP OCH GRÖNYTEFAKTOR REV
LANDSKAP OCH GRÖNYTEFAKTOR REV. 2018-01-11 KISTA, 2018-01-11 SEDUMTAK GEMENSAMT VÄXTHUS / SAMLINGSPLATS GRÖNSKA PÅ VÄGGAR INSPIRATIONSBILDER KISTA, 2018-01-11 VÄXTBÄDDAR I INNEGÅRDEN FÖRPLATS MED TRÄD
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster
Global utblick planetära gränsvärden och ekosystemtjänster Miljöforum Norr 11 Hotell Nordkalotten, Luleå 22-23 november, 2011 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Kort om Albaeco: Fristående
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?
YTA: FAKTOR: ANTAL: AREA: FAKTORBERÄKN. AREA: Delfaktorer grönska BSK Ej underbyggd markgrönska 1,6-0 0 BSK Växtbädd >800 mm djup 1,5-0 0 BSK Växtbädd 600-800 mm djup 0,4-0 0 BSK Växtbädd 200-600 mm djup
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Ekosystemtjänster i stadsplanering. Åsa Keane och Evelina Johansson
Ekosystemtjänster i stadsplanering Åsa Keane och Evelina Johansson 20160203 Åsa Keane Hållbarhetsspecialist Mark/växt agronom Tel: 08-402 25 74 Mail: asa.keane@white.se Evelina Johansson Processledare
U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN
2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen
Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av
Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet
Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium
Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster
Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Miljöövervakningsdagarna 2-3 oktober, Tällberg Louise Hård af Segerstad louise@albaeco.com Att synliggöra värdet av ekosystemtjänster Utredning SOU 2013:68 Utredare
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
KÄM P I N G E 2. Ekosystemtjänster och grönytefaktorer för kvartersmark. Ramböll Södra Kvartersgatan, Illustra on Bergkrantz Arkitektur
Södra Kvartersgatan, Illustra on Bergkrantz Arkitektur KÄM P I N G E 2 Ramböll 2018-06-08 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Ekosystemtjänster - begreppsförklaring... 3 Grönytefaktor - begreppsförklaring...
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk
Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.
Eko-geokalkyl - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering Christel Carlsson På säker grund för hållbar utveckling Samarbetspartners och finansiering
Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt
Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell
Naturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster
Social-ekologisk Stadsbyggnad
Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?
Samhällsekologisk Stadsbyggnad
Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017
Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017 Utmaning bostadsbristen Stort behov av att bygga bostäder Tidsperiod
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Bilaga till Vägledning om Ekosystemtjänster i ärendehandläggning och annan verksamhet
Denna powerpoint presentation är en bilaga till rapporten Vägledning om Ekosystemtjänster i. Presentationen är tänkt att användas som bildbank där man kan välja bilder som passar till möten eller andra
Klimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun
Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun Planera med ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturens ekosystem
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Wihlborgs Fastigheter AB. Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef
Wihlborgs Fastigheter AB Soil Security, Lund Staffan Fredlund, Miljöchef 2017-12-05 60-talet 2 Wihlborgs ska, med fokus på väl fungerande delmarknader i Öresundsregionen, äga, förvalta i egen regi och
Question today imagine tomorrow create for the future
8 oktober 2018 Question today imagine tomorrow create for the future Marie Åslund senior landskapsarkitekt WSP 2 PLANETENS GRÄNSER 3 4 EKOSYSTEMTJÄNSTER 5 ETT SOCIO-EKOLOGISKT BEGREPP Människan och naturen
Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet)
Hållbart lantbruk planetens begränsande faktorer (och lite om människans innovationskapacitet) KSLA 16 februari 2017 Dr Line Gordon Vice Forskningschef Stockholm Resilience Centre Människans 10 000 år
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems
Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Om naturens tilstand Maria Schultz The Resilience and Development Programme - SwedBio vid Stockholm Resilience
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Nacka kommun 5 mars 2014 Agr. Dr. Thomas Hahn thomas.hahn@stockholmresilience.su.se www.stockholmresilience.su.se Två viktiga rapporter: TEEB 2009 och GE 2011 Synliggöra
11/03/2013 PAGE 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Plan och miljö. MHN 12 mars 2013
MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 1 Plan och miljö MHN 12 mars 2013 VP 2013 Tillsynen Miljöfrågor i planeringen 7050 Planerad tid 2013 Tillsyn Klimatarbetet Miljöbilar i Stockholm 14731 26598 Miljöfrågor
N Ö. GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad
1 TEFAKTOR N NY GR Ö GRÖNYTEFAKTOR Nacka stad KA AC INLEDNING...3 Grönytefaktorn främjar ekosystemtjänster i staden...3 NACKA STADS GRÖNYTEFAKTOR...4 Sociala värden...4 Dagvattenhantering...4 Biologisk
Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad
Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord
Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering
Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering 1 Grönytefaktor på byggnadstomterna Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. Delytorna inom tomten får ett värde mellan
Ytor och kvalitéer YTOR BILAGA A
BILAGA A Ytor och kvalitéer YTOR GRÖNSKA PÅ MARK OCH BJÄLKLAG (GÅRDSBJÄLKLAG) Bevarad naturmark 1,5 Ej underbyggd markgrönska 1,1 Växtbädd på bjälklag > 800 mm 0,9 Växtbädd på bjälklag 600 800 mm 0,4 Växtbädd
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter
Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter Dr Sara Borgström sara.borgstrom@su.se Docent Erik Andersson erik.andersson@su.se $$$ Var kommer detta ifrån? $$$ 1990-talet: Integrera naturen i samhälls-ekonomiska
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby
Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER
VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare
NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR
NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Trots att
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Miljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien
Dr Åsa Gren Beijerinstitutet för Ekologisk Ekonomi Kungliga Vetenskapsakademien Vi lever på en människo dominerad urban planet! Tokyo; Picture by Carl Folke Earth by night; Picture by NASA Tillfälle att
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Michael Löfroth, kansliråd, Miljö- och energidepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Michael Löfroth, kansliråd, Ekosystemtjänster, en väg till hållbar samhällsutveckling? Stockholm 22/9 2016. Konferens anordnad av IALE och
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg
Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen
Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET
MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle
Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi
Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Biodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion
BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN Kortversion Introduktion Våra städer växer och blir ofta tätare med mindre utrymme för grönska. För att hålla grönskan levande i den täta staden måste ytorna användas
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER! Ekosystemtjänster är nödvändiga för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Och räknar med att de ska finnas där trots att värdet av ekosystemtjänster inte synliggjorts
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland. Foto från Wikipedia
Vilthägn - ekosystemtjänster John Strand Hushållningssällskapet Halland Foto från Wikipedia Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?
Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm? INFORMATION OM MILJÖDIPLOM - KLIMATANPASSAD VILLATOMT KOMMUNEN Pollinering Livsmiljö Luftkvalitet Vattenrening och dagvattenhantering Bullerreglering
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
LÅT NATUREN GÖRA JOBBET URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER: EN SAMMANFATTNING AV C/O CITY AV VARIS BOKALDERS OCH MARIA BLOCK
LÅT NATUREN GÖRA JOBBET URBANA EKOSYSTEMTJÄNSTER: EN SAMMANFATTNING AV C/O CITY AV VARIS BOKALDERS OCH MARIA BLOCK 1 C/O CITY MANIFEST Städer är fantastiska. Ett myller av människor som samlas på en plats
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
[SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20. Västra Roslags-Näsby. Foto: Daniel larsson / wsp. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se
[SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20 grönytefaktor för Västra Roslags-Näsby Foto: Daniel larsson / wsp STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2