Dag och tid: kl 13:30. Gruppmöten kl 13:00 i Sessionssalen samt i Ekedalen Kallade

1/2 KALLELSE Social- och omvårdnadsnämnden Dag och tid: 2019-04-23 kl 13:30 Plats: Justerare: Sessionssalen Mattias Ezelius (S) Gruppmöten kl 13:00 i Sessionssalen samt i Ekedalen Kallade Ledamöter Anna Zöögling (S), Peter Friberg (M), Ingvar Jansson (S), Håkan Joelsson (S) meddelat förhinder, Emma Graaf (S), Mattias Ezelius (S), Mai-Liis Emanuelsson (MP), Katarina Persson Hill (C), Helena Nylén (L), Fredrik Kvist (M), Marianne Andersson (-) Tjänstgörande ersättare Ersättare Marianne Gustavsson (S), Sara Hammar (S), Christer Wäring (S), Linda Boudin (S), Nils Werner (S), Patricia Axelsson (V), Håkan Daremark (KD), Josette Rask (C), Camilla Graaf (M), Bill Malm (M) meddelat förhinder, Per Nordström (SD) ÄRENDEN 1 Godkännande av föredragningslista 2 Information i ärende 3 Information från SAM-KRAF och Närvaroteamet 4 Information om förändringar inom Arbetsförmedlingen 5 Information från omvårdnadschef och socialchef 6 Beslut om uppdrag till förvaltningen angående framtidens äldreomsorg 2019/81 7 Beslut om besvarande av medborgarförslag 2018/284 8 Beslut om reviderade riktlinjer för läkemedelshantering 2019/71 Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 1

2/2 9 Beslut om yttrande 2017/350 10 Information om budget 2020 2019/66 11 Beslut om ansökan om folkhälsomedel 2019/96 12 Information om anmälningsärenden 2019/12 13 Information om delegationsbeslut 2019/13 Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Enhet. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 2

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2019-04-02 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott 2019/81 58 Beslut om uppdrag till förvaltningen angående framtidens äldreomsorg Sammanfattning av ärendet Utifrån ett flertal parametrar kommer det i framtiden bli nödvändigt att se över hur kommunens äldreomsorg utformas och bedrivs. Omvårdnadsförvaltningen ställer därför förfrågan till social- och omvårdnadsnämnden om att ge mandat till förvaltningen att inleda ett arbete med att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Plan för framtidens äldreomsorg nämndsekreterare Henrik Lennartsson, 2019-03-25. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår social- och omvårdnadsnämnden att besluta ge i uppdrag till förvaltningen att inleda arbetet med att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg. Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå social- och omvårdnadsnämnden att besluta ge i uppdrag till förvaltningen att inleda arbetet med att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

1/2 TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-25 Ärendenummer 2019/81 Social- och omvårdnadsnämnden Henrik Lennartsson 0502-60 60 00 henrik.lennartsson@tidaholm.se Plan för framtidens äldreomsorg Ärendet Utifrån ett flertal parametrar kommer det i framtiden bli nödvändigt att se över hur kommunens äldreomsorg utformas och bedrivs. Omvårdnadsförvaltningen ställer därför förfrågan till social- och omvårdnadsnämnden om att ge mandat till förvaltningen att inleda ett arbete med att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Plan för framtidens äldreomsorg nämndsekreterare Henrik Lennartsson, 2019-03-25. Utredning Det finns framförallt två anledningar till att se över utformningen av kommunens äldreomsorg. Demografiska förändringar Kommunen har en åldrande befolkning vilket gör att det kommer bli ett större antal människor som omfattas av att behöva insatser från den kommunala äldreomsorgen. Det för också med sig att det skatteunderlaget kommer att krympa. Utifrån det behöver kommunen bedriva en mer effektiv verksamhet som bibehåller en god kvalitet med individens behov i centrum. Förändrade behov Dels på grund av en god allmänhälsa i högre ålder, men också på grund av kommunen blir allt bättre på att kunna möta behov inom ramen för hemvården förändras också behoven av de som bor på kommunens särskilda boenden i form av en högre andel med, bland annat, olika demensrelaterade sjukdomar. Kommunen måste också ha förutsättningar att kunna möta behoven hos individer som utöver eventuella demenssjukdomar också har funktionsnedsättningar av olika slag. Förvaltningen behöver därför se över på vilket sätt hemvård och andra verksamheter kan avlasta de särskilda boendena. I det kommande arbetet med att ta fram en plan kommer förvaltningen göra ytterligare analyser kring aspekter som kan tänkas påverka hur framtidens äldreomsorg ska utformas. Förvaltningen har för avsikt att återkoppla till nämnden kring detta. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte beröra barn. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 4

2/2 Utredningens slutsatser Mot bakgrund av ovanstående föreslås nämnden ge i uppdrag till förvaltningen att inleda arbetet med att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår social- och omvårdnadsnämnden att besluta ge i uppdrag till förvaltningen att inleda arbetet med att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 5

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2019-04-02 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott 2018/284 59 Beslut om besvarande av medborgarförslag Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har beslutat hänskjuta ankommet medborgarförslag om att Tidaholms kommun ska införa medicindispenseringsrobot/medicindispencer för personer med långvarig medicinering vilken sköts i hemmet eller på annan plats till social- och omvårdnadsnämnen för beredning och beslut. Införande av dosrobotar är i nuläget ej aktuellt. Kan vara ett möjligt alternativ i framtiden. Vid ett eventuellt införande behöver riskanalys samt omvärdsanalys göras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Medborgarförslag gällande införande av medicindispeneringsrobot Kommunfullmäktiges beslut 2018-11-26 141, Handlingar att anmäla. Medborgarförslag, 2018-11-06. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår social- och omvårdnadsnämnden besluta föreslå fullmäktige att besluta avstyrka medborgarförslaget. Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå nämnden besluta föreslå fullmäktige att besluta avstyrka medborgarförslaget. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

1/3 TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-06 Ärendenummer 2018/284 Maud Joelsson 0502-60 62 64 Maud.joelsson@tidaholm.se Medborgarförslag gällande införande av medicindispenseringsrobot Kommunfullmäktige har beslutat hänskjuta ankommet medborgarförslag om att Tidaholms kommun ska införa medicindispenseringsrobot/medicindispencer för personer med långvarig medicinering vilken sköts i hemmet eller på annan plats till social- och omvårdnadsnämnen för beredning och beslut. Förtydligande om dosrobotar I en läkemedelsrobot förvaras dosrullar. Dosrullar ordineras av läkare och distribueras av dosapotek. De brukar oftast räcka till två veckors användning. En läkemedelsrobot signalerar när det är dags att ta medicinen. Det är en relativt ny välfärdsteknologisk lösning. Dosrobotar finns på avtal i några kommuner. De kan fungera som komplement till personer som behöver påminnels om när det är dags för medicinen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Medborgarförslag gällande införande av medicindispeneringsrobot Kommunfullmäktiges beslut 2018-11-26 141, Handlingar att anmäla. Medborgarförslag, 2018-11-06. Utredning Frågor/påståenden från medborgsarförslag om införande av medicindispenseringsrobot/medicindispenser. 1. Mediciner förvaras åtskilda. Vilket är en förutsättning för x-antal mediciner. 2. Medicinering kan följas upp och ändras snabbare vid behov. 3. Medför ett minskat svinn och minskat kasserande av mediciner. 4. Hemvården får mer tid till omsorg av patient istället för att sortera/dela mediciner hos brukaren. 5. Tidaholm blir unikt i Sverige då ingen annan kommun idag har systemet (Som inte bygger på färdigpackad medicin). 6. Dospåsar (Apo-dos) är dyrt! 7. Dospåsar samt dosetter är svåra att hantera för vissa personer. (Reumatiker eller andra personer med nedsatt förmåga i motorik) 8. Vid ändrad medicinering eller annan dosmängd så kan inte Apo-dos ändras direkt. Vilken en digital lösning kan på minuten. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 7

2/3 9. Personer med psykisk ohälsa vilka är medicinerade för detta kan få en annan trygghet och ökad livsglädje om avsteg i hur mediciner tas kan upptäckas i god tid. Svar på frågor gällande medborgarförslaget från förvaltningen. 1. Läkemedel ska alltid förvaras och hanterat säkert, oavsett antal läkemedel. 2. Riktlinjer och rutiner finns gällande läkemedelshantering. Uppföljning ska alltid göras vid behov avsett hur läkemedel förvaras. Det är viktigt att ej given/tagen dos rapporteras och följs upp, 3. Ingen skillnad i kassering av läkemedel med läkemedelsrobot då den innehåller samma dospåsar med ordinerade läkemedel som nu ges av personal. När personal överlämnar läkemedlen till personen ges förutsättning och möjlighet att observera eventuella förändringar i personens tillstånd, och fortsatt kontakt kan göras omgående. 4. Endast legitimerad personal får dela medicin, omvårdnadspersonal överlämnar på delegering. Det är reglerat i lagar och författningar. 5. Det finns ett fåtal kommuner som har avtal med företag om medicinrobotar. 6. För personer som har läkemedelsövertag finns det lagar och författningar att förhålla sig till. Inom västra Götaland finns det en regional medicinsk riktlinje för läkemedel om dosexpedition. Samt lokala riktlinjer och rutiner. För personer som har dospåsar är kostnaden motsvarande som vid vanliga recept/ordinationer. Kostnad för patienten är densamma som vid högkostnadsskydd för läkemedel. 7.Hjälpmedel finns att tillgå vid svårighet att öppna påsar och förpackningar. 8. Ändringar i ordinationen dospåsar görs av ordinatör och nya påsar med den ändrade ordinationen kan beställas och kan levereras till patienten dagen efter beställning om det brådskar, annars några extra dagar, beroende på ordination/ordinatör. Dosändringar görs redan nu digitalt. 9.Det är alltid viktigt att avsteg i ordinationer tidigt upptäcks, följs upp och åtgärdas. Förtydligande och kommentarer om läkemedelsrobot Given läkemedelsdos ska alltid signeras av den som överlämnar dos. Digitala signeringslistor är ett annat alternativ att utveckla och säkerställa hanteringen av läkemedel. Med digitala signeringslistor kan signering av utförd insats göras på till exempel en mobil enhet eller surfplatta. Det finns olika val att göra med system för digitala signeringslistor, som exempel påminnelsefunktion när läkemedelsdos ej är given, olika former av statistik och uppgifter. Omvärldsanalys visar att det ökar patientsäkerheten kring de delegerade och ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatserna och att det är tidsbesparande när det har kommit igång. Digitala signeringslistor ses som ett bättre alternativ. Dosrobotar innebär en kostnad. De kan vara ett lämpligt alternativ främst för personer som inte har kommunal hälso- och sjukvård. Kan komma att vara ett Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 8

3/3 alternativ i framtiden Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Utredningens slutsatser Införande av dosrobotar är i nuläget ej aktuellt. Kan vara ett möjligt alternativ i framtiden. Vid ett eventuellt införande behöver riskanalys samt omvärdsanalys göras. Förslag till beslut - Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott föreslår social- och omvårdnadsnämnden kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 9

10

11

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2019-04-02 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott 2019/71 60 Beslut reviderade riktlinjer för läkemedelshantering Sammanfattning av ärendet Omvårdnadsförvaltningen har tagit fram förslag till reviderad riktlinje för läkemedelshantering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Riktlinje för läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner, medicinskt ansvarig sjuksköterska Maud Joelsson, 2019-03-25. Riktlinje för läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården i Skarborgs kommuner Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden att besluta anta den reviderade riktlinjen. Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå nämnden att besluta anta den reviderade riktlinjen. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-25 Diarienummer 2019/71 Maud Joelsson 0502-60 62 64 Maud.joelsson@tidaholm.se Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner Syftet med riktlinjerna är att upprätthålla kvalitet och säkerhet kring läkemedelshantering och på så sätt bidra till en god och säker vård i den kommunala hälso- och sjukvården. Med en gemensam samsyn kring läkemedelshantering inom Skaraborgs kommuner. De tidigare antagna riktlinjerna har reviderats och anpassats till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården och andra regelverk som Hälsooch sjukvårdslag (2017:30), Patientsäkerhetslagen (2008:355), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) om bedömning av om en hälso- och sjukvårdståtgärd kan utföras som egenvård m.fl. Några av förändringarna i riktlinjerna är anpassning till att kraven skärpts för kontroller vid iordningsställande och administrering/överlämnade av läkemedel, att skapa säkra ordinationer som följer patienten, dokumenterade kunskaper för den som får i uppgift att iordningsställa eller överlämna läkemedel. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott föreslår social- och omvårdnadsnämnd att anta riktlinjer för läkemedelshantering. < FÖRVALTNING> Postadress: <Hus, Gatunamn nr> Besöksadress: <Besöksadress> Telefon: <Växeltelefon> Fax: <0502-60 xx xx> E-post: E-postadress@tidaholm.se www.tidaholm.se 13

Social- och omvårdnadsnämnden Ärendenr: SON 2019/71 Fastställd: 2013 Reviderad: 2016-05-04, 2019-04-23 RIKTLINJE Läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 14

2/30 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Terminologi... 4 Inledning... 7 Delegering... 7 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse... 8 Ansvarsfördelning vid läkemedelshantering...10 Läkemedelskedjan...14 Ordination av läkemedel... 14 Iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel... 16 Ställningstagande till pågående läkemedelsbehandling... 19 Läkemedelsgenomgång... 19 Kontroll och förvaring samt rekvisition av läkemedel... 20 Narkotikaklassade läkemedel i kommunal vård... 24 Medicinska gaser... 25 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt... 26 Vaccinationer... 26 Naturläkemedel... 26 Läkemedelsreaktioner Överkänslighet... 27 Referenser...28 Bilagor Dokumentansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Giltighetstid: Tillsvidare Bilaga 1 Läkemedelsansvar Bilaga 2 Ansvar gällande enhetens narkotikakontroll Bilaga 3 Lokal rutin för läkemedelshantering Bilaga 4 Ordinationshandling Bilaga 5 Övertag läkemedelsansvar Bilaga 6 Rutin och signeringslista för skötsel av läkemedelsförråd och patientbundna läkemedelsskåp Bilaga 7 Rutin och signering av temperaturkontroll i läkemedelsförråd och kylskåp Bilaga 8 Förbrukningsjournal narkotikaklassade läkemedel Bilaga 9 Blankett för borttagna/kasserade narkotiska läkemedel plåster Bilaga 10 Kvittens, återlämnande narkotikaläkemedel. Bilaga 11 Behandlingsanvisning vid risk för överkänslighetsreaktion. 15

3/30 Förord Läkemedelshantering är ett av de största riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården. Som medicinskt ansvarig sjuksköterska är man inom den kommunala hälso- och sjukvården ansvarig för att fördela ansvaret och fastställa ändamålsenliga riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering. För att upprätthålla kvalitet och säkerhet kring läkemedelshanteringen har en arbetsgrupp utsetts av medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Skaraborg för att skapa gemensamma Riktlinjer för läkemedelshantering. I arbetsgruppen har ingått: Malin Swärd Medicinskt ansvarig sjuksköterska Skövde kommun Lena Von Heideken Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hjo kommun Angela Olausson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Götene kommun 16

4/30 Terminologi I denna riktlinje används följande begrepp Administrering av läkemedel Kommunalt Akutläkemedelsförråd KAF Avvikelsehantering Dos Dosdispenserat läkemedel Förbrukningsjournal Generellt direktiv om läkemedelsbehandling Generiskt/synonymt/utbytbart Läkemedel Homeopatiskt läkemedel Iordningställande av läkemedel Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient. Utrymme för förvaring av läkemedel som bekostas av regionen. Kommunens sjuksköterska har behörighet till akutförrådet. Här förvaras inga personbundna läkemedel. Rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna Mängd av ett visst läkemedel eller en viss substans, med en given styrka, som ska administreras. Läkemedelsprodukt som har förskrivits på dos recept och som har dosdispenserats En journal där tillförsel och förbrukning av narkotikaklassat läkemedel dokumenteras. Beslut om läkemedelsbehandling som gäller patienter å en viss vårdenhet och vid särskilt angivna tillstånd. Läkemedel med samma aktiva substans som annat läkemedel och där läkemedlen kan anses likvärdiga Läkemedel som har framställts enligt en homeopatisk tillverkningsmetod Uppdelning till en enskild patient av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska Upplösning av torrsubstans Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient. Vissa läkemedel levereras färdigställda i originalförpack- 17

5/30 Läkemedel Läkemedelsgenomgång Läkemedelslista Läkemedelsbiverkning Läkemedelsform Läkemedelsförråd Ordination Ordinationshandling Narkotiskt läkemedel Naturläkemedel ningar för att administreras direkt till en patient. Flaskor med ögondroppar eller nässpray, tuber med klysma samt inhalationer med inhalationspulver är exempel på sådana förpackningar. Substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att behandla eller förebygga sjukdom hos människor eller djur eller kan användas på eller administreras till människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller i syfte att ställa diagnos Kontroll om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker Patienter som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem eller där det finns en misstanke om sådana problem ska erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Lista över läkemedelsordinationer till en viss patient, t.ex. läkemedelslista från primärvården eller sjukhus, utskrift från läkarjournal Ogynnsam och oavsedd reaktion på ett läkemedel. Tillverkningsform, som tablett, kapsel, resoriblett, mixtur, suppositorium, salva, injektion och infusion Utrymme för förvaring av läkemedel dit enbart ssk och personal med delegering har behörighet Beslut av hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälsooch sjukvårdsåtgärd Handling som ska ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling och som är en del av patientens journal Läkemedel som innehåller narkotika Läkemedel vars verksamma be- 18

6/30 Patientbundna läkemedelsskåp Riskanalys Samlat läkemedelsförråd, ssk Växtbaserat läkemedel Överlämnande av läkemedel ståndsdelar utgörs av en djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning och som inte är alltför bearbetade Utrymme för förvaring av läkemedel dit enbart ssk och personal med delegering har behörighet. Till detta skåp kan även den enskilde ha behörighet. Systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang Utrymme för förvaring av läkemedel dit enbart ssk har behörighet Läkemedel som innehåller uteslutande växtbaserade material(t ex malda växtdelar) och/eller växtbaserade beredningar(t ex växtextrakt) som verksamma beståndsdelar Det att ett läkemedel som ska tillföras till en patient lämnas över till patienten själv eller till tredje person som administrerar läkemedlet 19

7/30 Inledning Till grund för läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård ligger Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Föreskriften ska tillämpas när kommunen har tagit över hela eller delar av ansvaret för läkemedelshanteringen från den enskilde. Kommunernas hälso- och sjukvård är i sin helhet öppen vård vare sig den enskilde får sjukvård i hemmet eller i särskild boendeform. Detta gäller oavsett om den enskilde har lindriga eller mycket allvarliga och långvariga sjukdomstillstånd. Grunden för läkemedelshantering i den kommunala hälso- och sjukvården är att den ska vara individuellt anpassad och säker utifrån den enskildes sjukdom och personliga förutsättningar. Läkemedelshanteringen ska hålla hög kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Utgångsläget är att den enskilde själv svarar för omhändertagande och förvaring av de läkemedel som ordinerats den enskilde samt för den egna medicineringen. Hälso- och sjukvårdsuppgift som kan utföras som egenvård: Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälsooch sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (SFS 2017:30). Med dagens bestämmelser är det inte möjligt att generellt ange vilka insatser som är hälso- och sjukvård och vilka som är att betrakta som egenvårdsåtgärder. Även enkla åtgärder kan vara ett ansvar för hälso- och sjukvården liksom relativt komplicerade åtgärder kan bedömas som egenvård utifrån patientens förutsättningar enligt Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6). Om läkemedelshanteringen är bedömd som egenvård men den enskilde är i behov av praktisk hjälp/handräckning kan patienten ansöka om bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453). Delegering Delegering av iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel är vanligt förekommande inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor får delegera iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel till någon annan endast då det är förenligt med god och säker vård. Den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. Ett exempel på vilka kunskaper som man kan behöva finns i webbutbildningen, jobba säkert med läkemedel, som SKL tagit fram. 20

8/30 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Syftet med att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete är att kunskaperna om risker i hälso- och sjukvården ska öka så att avvikelser och vårdskador kan minimeras genom i första hand förebyggande åtgärder. Inom läkemedelsområdet är patientens behov av säkerhet i vården stort. Risken för felaktigheter i detta sammanhang har visat sig vara betydande. Kvalitet inom läkemedelshantering innebär: Att för patientens säkerhet och trygghet bör läkemedelshanteringen skötas av så få som möjligt och delegering bör göras restriktivt. Att patientens och/eller/närstående har förstått den aktuella läkemedelsanvändningen. Att det finns en samlad läkemedelslista/ordinationshandling där det framgår varför läkemedlet ska tas, hur länge och i vilken dos. Att patientens läkemedelsbehandling/hantering ses över i samband med inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård och därefter systematiskt, minst en gång per år. Att de riktlinjer för läkemedelshantering som har upprättats inom den kommunala hälso- och sjukvården följs Enligt HSLFS-FS 2017:37 ska vårdgivaren fastställa rutiner för ordination och hantering av läkemedel i verksamheten.. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska fastställa ändamålsenliga riktlinjer och rutiner och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom den kommunala hälso- och sjukvården. Särskild vikt ska läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutiner för ordination och hantering av läkemedel Rutiner och ansvarsfördelning ska dokumenteras i en lokal rutin för läkemedelshantering. Läkemedelsansvarig sjuksköterska är ansvarig för att upprätta den lokala rutinen för läkemedelshantering. Den lokala rutinen ska förankras hos medicinskt ansvarig sjuksköterska. Innehåll i den lokala rutinen framgår av bilaga 3 och ska uppdateras 1 gång/år. Avvikelser läkemedelshantering: Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) har all hälso- och sjukvårdspersonal ett ansvar att rapportera avvikelser. Avvikelsehanteringen syftar till att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa och åtgärda orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt, enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. (SOSFS 2011:9), samt Riktlinjer för avvikelsehantering inom Hälso- och sjukvård. Avvikelsen ska dokumenteras i den enskildes omvårdnadsjournal! 21

9/30 Åtgärder för att förhindra läkemedelsavvikelser När allt sjukare människor vårdas inom den kommunala hälso- och sjukvården ställs ökade krav på åtgärder för att förhindra förväxlingar vid hantering av läkemedel. Att följa framtagna riktlinjer för läkemedelshantering säkerställer att rutiner och ansvarsfördelning fungerar så att säkerheten är hög. Läkemedel är ett av de största riskområdena inom den kommunala hälso- och sjukvården. Exempel på åtgärder är: Riskanalys på vanligt förekommande läkemedelsavvikelser. Det är viktigt att ansvarig sjuksköterska och chef tar initiativ till åtgärder för att förhindra förväxlingar vid hantering av läkemedel såväl inom särskilda boendeformer som inom hemsjukvården. Sjuksköterskan bör kontinuerligt följa upp och analysera vilka förväxlingsrisker som finns och har förekommit och som kan härledas till den rutin som finns. Regelbundna läkemedelsgenomgångar för att komma åt problem med felaktig läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgång när en individ byter vårdgivare En aktuell ordinationshandling ska alltid finnas tillgänglig i pappersformat. Ett dataavbrott kan när som helst inträffa i verksamheten. Strukturerad journalgranskning av ordinationshandling och signeringslistor för att identifiera eventuella felaktigheter. Åtgärder för att förhindra förväxling. Sjuksköterskan bör fortlöpande analysera vilka förväxlingsrisker som finns och framförallt om de kan härledas till viss rutin. Förvaras de i låsbart skåp i den enskildes bostad minskar risken att förväxla. Implementering av ny teknik ska alltid föregås av en riskanalys. Egenkontroll/Kvalitetsgranskning Vårdgivaren ska, som ett led i egenkontrollen, säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning. Den externa kvalitetsgranskningen bör utföras minst en gång per år. En extern kvalitetsgranskare kan vara en person som inte är delaktig i enhetens riktlinjer, rutin eller patientnära arbete. Andra exempel på egenkontroller som genomförs i verksamheten är: Kontroll av narkotika Kontroll av ordinationsändringar vid läkemedelsleveranser Skötsel av läkemedelsförråd Temperaturkontroll av kylskåp för läkemedel 22

10/30 Ansvarsfördelning vid läkemedelshantering Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon utför sina arbetsuppgifter. Med hälso- och sjukvårdspersonal enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) avses; Den som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården. Den som vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare. Den enskilde/patienten Grundprincipen är att den enskilde själv har ansvar för att ta hand om och förvara sina läkemedel och sköta sin egen medicinering. Det har ingen betydelse om den enskilde bor i ordinärt boende eller i särskild boendeform. Läkemedel kan ges av personal utan delegering när en person på grund av rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning behöver praktisk hjälp med att ta sina läkemedel. Det förutsätter att bedömning och beslut om egenvård är gjord. Innan läkemedelsansvaret kan övertas av hälso- och sjukvårdspersonal ska ordinatören, dvs läkaren i samråd med patient, vårdpersonal och ev. anhöriga göra en individuell bedömning och det ska framgå av patientjournalen vilka delar av läkemedelshanteringen som övertagits. Vårdgivaren Med vårdgivare avses statlig myndighet, landsting och kommun samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (SFS 2010:659). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ansvarar vårdgivaren för att ledningssystem finns och att de innehåller de processer och rutiner som krävs för att säkerställa att verksamheten uppfyller fastställda krav med god kvalitet. Vårdgivaren ska, som ett led i egenkontrollen, säkerställa att hanteringen av läkemedel i verksamheten regelbundet genomgår en extern kvalitetsgranskning. Den externa kvalitetsgranskningen bör utföras minst en gång per år (HSLF-FS 2017:40). Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (Lex Maria) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt HSLF-FS 2017:41. Enligt HSL (SFS 2017:30) utövas ledningen av kommunens hälso- och sjukvård av den nämnd som kommunfullmäktige enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) beslutat. Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt personer med: beslut om särskild boendeform hemsjukvård beslut om daglig verksamhet/dagverksamhet (under vistelsetid) Ledningsansvaret för den kommunala hälso- och sjukvården har verksamhetschef hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska. 23

11/30 Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och det är vårdgivaren som ansvarar för att verksamhetschefer utses för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I den kommunala hälso- och sjukvården begränsas verksamhetschefens ansvarsområde av de uppgifter som den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har enligt lagar och föreskrifter Verksamhetschefen har ansvar för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskan får möjlighet att fullgöra sina ledningsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Inom den kommunala hälso- och sjukvården ska den medicinskt ansvariga sjuksköterskan fastställa ändamålsenliga riktlinjer/rutiner och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt ska läggas vid utformningen av riktlinjer/rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras i en lokal rutin för läkemedelshantering. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården (HSLF-FS 2017:37). När det gäller läkemedelshanteringen ska medicinskt ansvarig sjuksköterska också se till att det finns fungerande rutiner för att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när så behövs. MAS ansvarar även för att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för den enskilde. Arbetsledaren/enhetschefen För att trygga den enskildes säkerhet har arbetsledaren/enhetschefen ansvar för att bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal. Denna ska även se till att personalen får möjlighet att lära sig att förstå och tillämpa rutiner, arbetsordningar och föreskrifter. Aktuellt informationsmaterial, författningar och arbetsordningar ska finnas tillgängliga för personalen. Sjuksköterskan/Distriktssköterskan Sjuksköterskan har legitimation för sitt yrkesutövande inom hälso- och sjukvård vilket regleras i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Sjuksköterskan ska på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som hen ansvarar för. Vid övertaget läkemedelsansvar ska sjuksköterskan dokumentera det i patientjournalen. Sjuksköterskan ska hålla sig ajour med aktuell utveckling på läkemedelsområdet. Hen ansvarar för att givna ordinationer och anvisningar oavsett ordinatör, blir utförda samt att säkra rutiner för läkemedelshanteringen tillämpas. Sjuksköterskan ska tillgodose omvårdnadspersonalens behov av information om nyheter på läkemedelsområdet. Sjuksköterskors behörighet att ordinera läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter om kompetens för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel 24

12/30 (SOSFS 2001:16). Sjuksköterska med behörighet att ordinera läkemedel ansvarar för sina ordinationer och uppföljningar av dessa. I alla verksamheter där läkemedelshantering förekommer ska en ansvarig sjuksköterska utses. Läkemedelsansvarig sjuksköterska är ansvarig för att upprätta en lokal rutin för läkemedelshantering. Läkaren Läkare ansvarar för ordination, uppföljningar av ordinationer samt anvisningar om vård och behandling för den enskilde. När en patient ordinerats läkemedel av flera behandlande läkare, måste det tydligt framgå vilka ordinationer varje läkare är ansvarig för. Läkaren ansvarar för överföring av information om läkemedelsbehandling från sluten vård. Har det under vårdtiden genomförts en läkemedelsgenomgång ansvarar läkaren för att upprätta en läkemedelsberättelse i samband med utskrivning. Bedömer läkaren att den enskilde inte klarar att sköta sin medicinering, ska detta dokumenteras av läkaren i patientjournalen. Läkaren ansvarar för kalla till vårdplanering om sjuksköterska ska överta läkemedelsansvar. För personer med hemsjukvård eller personer i särskilt boende ska en kontinuerlig uppföljning, utvärdering och omprövning av varje läkemedel som patienten fått sig förskrivet göras regelbundet minst en gång per år av den läkare som är ansvarig för medicineringen, (läkemedelsgenomgång). Tandläkare och tandhygienist Läkemedelsordinationer kan även komma från tandläkare och tandhygienist vid besök på tandvården eller i samband med uppsökande tandvård i form av munhälsobedömning/tandvård i det egna hemmet. Tandläkare och tandhygienist ansvarar för sina ordinationer, uppföljningar av ordinationer samt anvisningar om vård och behandling för den enskilde, regelbundet men minst en gång per år. Bedömer tandläkaren att den enskilde inte klarar att sköta sin medicinering, ska detta dokumenteras av tandläkaren i patientjournalen. Omvårdnadspersonalen Omvårdnadspersonalens främsta arbetsuppgift är att tillgodose den enskildes allmänna behov av basal omvårdnad. Om den enskilde behöver praktisk hjälp med läkemedelshanteringen så kan insatsen utföras som egenvård med hjälp av omvårdnadspersonal, om beslut finns enligt SoL. Vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift som avser läkemedelshantering har den legitimerade sjuksköterskan överlåtit uppgift till omvårdnadspersonal som då kommer att betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal enligt SFS 2010:659. Den som genom delegering får i uppgift att iordningsställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen I omvårdnadspersonalens ansvar ingår också att inom ramen för sin kompetens uppmärksamma förändringar i den enskildes hälsotillstånd och informera ansvarig sjuksköterska. 25

13/30 Om delegering se Riktlinjer för Hälso- och sjukvårdsuppgifter samt delegering i Skaraborgs kommuner. Närstående/Anhörigvårdare Om den enskilde behöver praktisk hjälp med läkemedelshanteringen så kan insatsen utföras som egenvård av personal eller närstående. Det är ordinatören som beslutar om egenvård är tillämpligt eller ej. Exempel; Den enskilde kommer för växelvård och har en färdigdelad dosett med sig. För att personalen ska kunna överlämna läkemedel från den färdigdelade dosetten förutsätter det att ett beslut om egenvård finns med underlag om hur läkemedelshanteringen får hanteras. Om beslut om egenvård saknas måste läkemedelsansvaret övergå till ssk/dsk som i sin tur delar dosett och delegerar till omvårdnadspersonalen att överlämna läkemedel enligt ordination. Apoteket Apotekare och receptarier är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel. Apotekets personal expedierar ordinerat läkemedel via recept/ordinationshandling eller rekvisition. De apotek som levererar dosdispenserade läkemedel, ansvarar för att dosdispenseringen utförs enligt gällande ordinationshandling. Kommunen kan anlita farmaceut för inspektion av läkemedelsförråd. Det ingår dock inte i apotekets ansvar. Elever och studerande Skolan ansvarar för att elevens utbildning sker i enlighet med fastställd läroplan. Uppgifter som innefattar läkemedelshantering ska ske under tillsyn av sjuksköterska. Ansvaret för Hälso- och sjukvårdsuppgifter kan aldrig överlåtas till elever/studerande. 26

14/30 Läkemedelskedjan Ordination av läkemedel Behandling med läkemedel ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Bestämmelser om behörighet att ordinera läkemedel finns i läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10). Lämplighetsbedömning Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Detta innebär att den som ordinerar särskilt ska göra en lämplighetsbedömning där hänsyn tas till patientens 1. hälsotillstånd, 2. ålder, 3. kön, 4. läkemedelsanvändning, 5. pågående behandling och utredning, 6. överkänslighet mot läkemedel, och 7. eventuella graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas. Vad som anges i första och andra styckena ska gälla såväl vid insättning eller utsättning av ett läkemedel, som vid ändring eller förlängning av en pågående läkemedelsbehandling. Läkemedelsordinationer till barn Vårdgivaren ska säkerställa att den som ordinerar läkemedel till ett barn ges förutsättningar att göra detta med utgångspunkt i barnets behov. Planering av uppföljning eller avslut av läkemedelsbehandling Den som ordinerar ett läkemedel ansvarar även för att planera för uppföljning av läkemedelsbehandlingen. Ordinatören ska vid uppföljningen ta ställning till fortsatt behandling alternativt avsluta pågående behandling. Generella direktiv Endast läkare får utfärda generella direktiv om läkemedelsbehandling. Detta ska ske i samråd med MAS. Ordinationer enligt generella direktiv ska vara skriftligt, utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. I de generella direktiven ska anges indikationerna och kontraindikationerna samt dosering och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till patient utan att läkare kontaktas. Justering av dosering Inom den kommunala hälso- och sjukvården får sjuksköterska justera läkemedel för smärtlindring och insulindoser då det föregåtts av en vårdplanering tillsammans med ordinatören. Sjuksköterskor inom specialistområden kan ha möjlighet att justera dosering av en läkemedelsordination där doseringen är beroende av en patients indivi- 27

15/30 duella mål eller mätvärden och då det är förenligt med god och säker vård. Exempel kan vara specialistsjuksköterska inom AK-mottagning eller diabetes. Samlad dokumentation av läkemedelsordinationer Läkemedelsordinationer ska dokumenteras i patientjournalen på ett strukturerat sätt och i ett enhetligt format. Ordinationshandlingen ska förvaras under säkra förhållanden i den enskildes bostad. Varje patient ska ha en samlad ordinationshandling som ska innehålla: 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 2. läkemedelsform, 3. läkemedlets styrka, 4. dosering, 5. administreringssätt, 6. administreringstillfällen, 7. läkemedelsbehandlingens längd, 8. ordinationsorsak, 9. när och hur läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas, 10. i förekommande fall, anledningen till att läkemedlet inte får bytas ut mot ett likvärdigt läkemedel, och 11. sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet. Doseringen ska anges som antalet tabletter exempelvis 1+1+0+0 eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Internationella enheter ska vid läkemedelsordination förkortas med E. Om vid behovs läkemedel ordineras ska indikation och maxdos alltid framgå av ordinationshandlingen. Huvudregeln är att läkare ska ordinera skriftligt och signera ordinationen. Sjuksköterskan ansvarar för att sammanställa en ordinationshandling, där aktuella ordinationer finns samlade och det inte finns att tillgå från annan vårdgivare, bilaga 4. Den sammanställda ordinationshandlingen ska signeras av läkare och sjuksköterska. Muntlig ordination Läkemedel får ordineras muntligt till exempel via telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten och patienten är i behov av omedelbar behandling. Den muntliga ordinationen ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av mottagande sjuksköterska. Sjuksköterskan ska bekräfta att hen har uppfattat ordination korrekt, enligt SBAR. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges. En muntlig ordination kan bekräftas skriftligt via Edos, telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring används. 28

16/30 Iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Med administrering avses tillförsel eller överlämnande av iordningställd läkemedelsdos till en patient. Läkemedel ska som regel iordningställas av sjuksköterska eller apotek. En sjuksköterska ska ansvara för administrering av läkemedlet. I kommunal hälso- och sjukvård får en sjuksköterska genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa och/eller administrera läkemedel. Uppgifter som kan vara aktuella för delegering regleras i Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsuppgifter samt delegering i Skaraborgs kommuner Vid en akut allvarlig allergisk reaktion kan vem som helst ge en förfylld adrenalinspruta För detta krävs ingen delegering. Kontroll vid iordningställande av läkemedel Den som iordningställer ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera. 1. Patientens identitet 2. Läkemedels namn eller aktiv substans 3. Läkemedelsform 4. Läkemedlets styrka 5. Dosering 6. Administrationssätt, och 7. Administrationstillfälle Vid iordningställande i form av spädning av läkemedel ska särskild försiktighet iakttas. Den som iordningställer ett läkemedel ska göra en rimlighetsbedömning av såväl den ordinerade som den iordningställda dosen. Märkning av iordningställda läkemedel Ett iordningsställt läkemedel som inte omedelbart administreras eller överlämnas till en patient ska märkas med uppgifter om. 1. Patientens identitet 2. Läkemedelsnamn eller aktiv substans 3. Läkemedlets styrka 4. Tidpunkten för iordningställandet 5. Tidpunkten för administreringen eller överlämnandet 6. Vem som har iordningställt läkemedlet och 7. Sådana övriga uppgifter som behövs för en säker hantering av läkemedlet Exempel är läkemedel som delas i dosett eller läkemedelsmugg (OBS ej på locket). I patientjournalen ska det framgå vem som iordningsställt läkemedel samt för vilken tidsperiod. 29

17/30 Kontroll vid administrering eller överlämnande av läkemedel Den som administrerar eller överlämnar ett läkemedel till en patient ska mot den dokumenterade ordinationen kontrollera 1. Patientens identitet 2. Läkemedelsnamn eller aktiv substans 3. Läkemedelsform 4. Läkemedlets styrka 5. Dosering 6. Administreringssätt och 7. Administreringstillfällen. Injektion och infusion När injektioner ges krävs kunskaper om tekniskt förfaringssätt, läkemedlets verkningssätt och biverkningar. Sjuksköterskan ska kunna göra en rimlighetsbedömning och veta vad som ska göras vid oväntade reaktioner. Vid överkänslighetsreaktion ska sjuksköterskan anmäla till patientansvarig läkare samt dokumentera i patientjournalen. Omedelbart före användning ska den som utför injektion eller infusion kontrollera att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Vid pågående infusion bör dropphastigheten kontrolleras, eftersom denna kan förändras. När infusionspump används är det viktigt att kontrollera att pumpen är rätt inställd och att venvägen är fri. Samma infusionsflaska/plastpåse får användas högst 12 timmar. Eventuellt begränsas tiden ytterligare av tillsatta läkemedel (se FASS). Vid kontinuerlig infusion av läkemedel ska kontrollen göras återkommande och vid varje tillfälle som ansvaret för administreringen övergår från en behörig hälso- och sjukvårdspersonal till någon annan sådan personal enligt HSLF-FS 2017:37. Inom kommunal hälso- och sjukvård där patienterna vistas i eget boende, förekommer oftast läkemedel som är ordinerat till den aktuella patienten. Risken för att fel läkemedel ges bedöms därför som liten. Kontroll ska alltid ske i samband med att man påbörjar och då man avslutar en infusion. En riskbedömning ska ske i varje enskilt fall om behov finns av ytterligare kontroller. Det skulle till exempel kunna vara aktuellt om fler än en person i hushållet har injektion/infusion. Injektioner och infusioner med ökad risk för överkänslighetsreaktion En förutsättning för att kunna verkställa en ordination angående intravenös eller intramuskulär injektion (till exempel järn- och antibiotikainjektion) med ökad risk för överkänslighetsreaktion är att en behandlingsanvisning (bilaga 4) från patientansvarig läkare till sjuksköterska i kommunen finns. Anvisningen ska finnas påskriven tillsammans med skriftliga ordinationer till omvårdnadsansvarig sjuksköterska i kommunen om vad som ska ges vid en eventuell överkänslighetsreaktion/anafylaktisk chock. Läkemedlen ska finnas hos patienten innan ordinationen kan verkställas. 30

18/30 Dokumentation vid iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Vid iordningställande och administrering eller överlämnande av ett läkemedel ska det i patientjournalen dokumenteras uppgifter om 1. Vem som har iordningställt och administrerat eller överlämnat läkemedlet 2. När läkemedlet har iordningställts och administrerats eller överlämnats 3. Vem som har utfört en kontroll i enlighet med kontroll vid administrering eller överlämnande av läkemedel och tidpunkten för kontrollen och 4. Batch nummer, om det är fråga om ett läkemedel för vaccination eller ett sådant läkemedel som innehåller bioteknologiskt framställda läkemedel. Om aktiv substans har angivits i ordinationen eller om läkemedlet har bytts ut mot ett likvärdigt läkemedel, ska även namnet på det läkemedel som har iordningställts och administrerats eller överlämnats dokumenteras. Dokumentationen sker lämpligen på en signeringslista. Finns ingen upprättad signeringslista för läkemedel ska dokumentationen ske i patientjournalen. Signeringslistan är en del av patientjournalen och bevaras enligt riktlinjer för arkivering. Verksamhetens signeringslistor ska vara godkända av MAS. Utbyte av läkemedel - generika/synonymläkemedel Generiska läkemedel/synonymläkemedel är medicinskt utbytbara läkemedel med samma funktion, kvalitet och säkerhet som ett originalläkemedel. Ett stöd för vilka läkemedel som är utbytbara enligt Läkemedelsverket finns i FASS och på läkemedelsverkets avsnitt om utbytbara läkemedel. Vid synonymbyte ska det av dokumentationen i ordinationshandlingen tydligt framgå vad som är ordinerat och vad som är givet. Det ska vara möjligt att spåra vilka läkemedel som patienten i praktiken har fått. Delegering av iordningsställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Inom kommunal hälso- och sjukvård får sjuksköterskor delegera iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel till någon annan när det är förenligt med god och säker vård. Vid delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift som avser läkemedelshantering har den legitimerade sjuksköterskan överlåtit uppgift till omvårdnadspersonal som då kommer att betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Den som delegerat en uppgift ansvarar också för den uppföljning som kan behövas för att förvissa sig om att mottagaren fullgör uppgiften på ett korrekt sätt. Mer detaljerade uppgifter finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) samt i Riktlinjer för Hälso- och sjukvårdsuppgifter samt delegering i Skaraborgs kommuner. 31

19/30 Den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. Personer boende i ordinärt/särskilt boende som klarar sin läkemedelshantering själv och till exempel bara behöver hjälp med att öppna burkar/apodospåsar eller annan handräckning omfattas inte av föreskriften HSLFS-FS 2017:37. Ordinatören ska då göra en bedömning av om hälso- och sjukvårdsåtgärden kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6). Ställningstagande till pågående läkemedelsbehandling Vid beslut om kommunal hälso- och sjukvård För att upprätthålla patientsäkerheten i samband med beslut om kommunal hälso- och sjukvård och övertaget läkemedelsansvar ska ansvaret regleras i samordnad individuell plan. En aktuell läkemedelslista ska tillhandahållas av ordinatör. En läkemedelsberättelse ska följa patienten som under vårdtillfället inom slutenvården fått en läkemedelsgenomgång, För att säkerställa övertagande av läkemedelsansvar bör bilaga 5 användas. Läkemedelsgenomgång Enkel läkemedelsgenomgång syftar till att förebygga fel i vårdens övergångar och åstadkomma en så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel som en patient är i behov av, är ordinerad och använder. Läkare och sjuksköterska tar tillsammans ställning till om patienten efter en enkel läkemedelsgenomgång är i behov av en fördjupad läkemedelsgenomgång. Fördjupad läkemedelsgenomgång är en metod för analys omprövning och uppföljning av en patientens totala läkemedelsanvändning. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förebygga behandling med olämpliga läkemedel eller läkemedelskombinationer och biverkningar. Sjuksköterskan ansvarar för att initiera läkemedelsgenomgång snarast efter inskrivning i kommunal hälso- och sjukvård och därefter minst en gång per år. Läkaren ansvarar för att läkemedelsgenomgång genomförs. Inför läkemedelsgenomgång kartlägger sjuksköterskan tillsammans med patienten 1. Vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför 2. Vilka av dessa läkemedel patienten använder samt 3. Vilka övriga läkemedel patienten använder 4. Utföra planerad symtomskattning 5. Ta ordinerade prover Läkemedelsberättelse Läkemedelsberättelsen ska upprättas för patient som skrivs ut från slutenvården och som under vårdtiden genomgått en läkemedelsgenomgång. Läkemedelsberättelen ska innehålla uppgifter om vilka ordinationer som ändrats under vårdtiden. Eventuella andra åtgärder rörande läkemedelsbehandlingen som har vidtagits och orsakerna till de vidtagna åtgärderna. 32

20/30 Patientjournalen ska innehålla en uppdaterad läkemedelslista, uppgifter om mål för läkemedelsbehandling, när uppföljning är planerad vem som ska ansvarar för uppföljningen. Överföring av information vid vårdövergång För att säkerställa informationsöverföring vid vårdövergångar ska vi informera andra vårdgivare. Informationsöverföringen förutsätter att patienten givit sitt samtycke. Informationen ska innehålla: Aktuell läkemedelsbehandling Helt eller delvis övertaget läkemedelsansvar Informationen ska överföras snarast. Information till närstående När information om aktuell läkemedelsbehandling inte kan lämnas till patienten, ska det istället lämnas till en närstående, om det inte finns hinder i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller i bestämmelserna om tystnadsplikt i 6 kap. 12-16 patientsäkerhetslagen (2010:659). Kontroll och förvaring samt rekvisition av läkemedel Många läkemedel har begränsad hållbarhet i bruten förpackning. Det är därför viktigt att brytningsdatum antecknas på dessa läkemedel. Beställning/rekvisition av läkemedel Beställning av patientbundna läkemedel Beställning av läkemedel(både dosdispenserade och hela förpackningar ) kan göras enligt följande; Elektronisk beställning Via telefax Edos Direktuttag på Apotek (kräver fullmakt) Direktleverans Beställning vid akut leverans Om en beställning inte kan vänta till nästa ordinarie leverans måste detta anges vid beställningen. I de flesta fall sker då leveransen dagen efter beställningen. Är ordinationsändring akut och måste expedieras omedelbart kan man vända sig direkt till närliggande apotek. Om läkemedlet finns i akutläkemedelsförrådet ska kompletteringen tas därur fram till ordinarie leverans, när det gäller antibiotika ska hela kuren (7-10 dagar) tas ur akutläkemedelsförrådet och behöver då inte beställas. Hantering av läkemedel under transport Vid transport av läkemedel är det viktigt att de aldrig lämnas utan uppsikt utan förvaras på ett betryggande sätt. Läkemedel som transporteras bör förvaras i plomberad förpackning. 33

21/30 Kontroll vid leverans av läkemedel Leverantören av apodos ansvarar enligt läkemedelsverket för innehållet i påsen Vid mottagande av läkemedelsleverans övergår ansvaret för att patienten får rätt läkemedel till hälso- och sjukvården enligt HSLF-FS 2017:37. Vi ska därför göra riskbedömningar kring Att innehållet i leveransen överensstämmer med aktuell ordination Att eventuella ordinationsförändringar har genomförts Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Skaraborg har gemensamt genomfört riskbedömning kring läkemedelsleverans. Med nuvarande leverantör, Apoteket AB, bedöms kontroll av ordinationsförändringar som tillräckliga för att upprätthålla patientsäkerheten. Vid förändring hos/av leverantör ska ny riskbedömning genomföras. I den lokala läkemedelsrutinen ska det framgå hur enheten säkerställer leveransmottagandet. Förvaring Läkemedel förvaras under säkra förhållanden i den enskildes bostad eller i särskilt läkemedelsförråd som är anpassat till verksamhetens inriktning. Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar, oåtkomligt för obehöriga och på ett sådant sätt att deras kvalitet inte försämras (HSLF-FS 2017-37). Läkemedelsförrådet är ett utrymme för förvaring av läkemedel, till exempel läkemedelsrum, läkemedelsskåp eller läkemedelsvagn. Beslut om förvaring av läkemedel ska alltid föregås av en riskbedömning. Rumstemperaturen( +15 - +25grader) bör kontrolleras 1 gång per vecka. Vid stabil temperatur kan kontroller 1 gång per månad vara tillräcklig. Under sommartid ska kontrollfrekvensen alltid vara minst 1 gång per vecka. Se Rutin och signering av temperaturkontroll i läkemedelsförråd och kylskåp, bilaga 6. Det samlade läkemedelsförrådet behöriga är sjuksköterskor I det samlade läkemedelsförrådet förvaras individuellt förskrivna läkemedel som iordningställs och i vissa fall administreras av sjuksköterska exempelvis injektioner, läkemedel som delas i dosett och narkotiska läkemedel som inte är dosdispenserade. Läkemedel ska förvaras åtskilda från varandra i märkta plastbackar för varje individ. Läkemedelsförråd behöriga är sjuksköterska och delegerad personal På enheter som saknar patientbundna läkemedelsskåp får läkemedel förvaras i gemensamt låst läkemedelsförråd. Läkemedel ska förvaras åtskilda från varandra i märkta plastbackar för varje individ. I läkemedelsförrådet kan en mindre mängd läkemedel förvaras, se exempel under patientbundna läkemedelsskåp. Patientbundna läkemedelsskåp behöriga är sjuksköterska och delegerad personal Om bostaden är utrustad med låsbart läkemedelsskåp kan den enskildes läkemedel förvaras där. Om säkert utrymme saknas i bostaden har sjuksköterskan ansvaret för förvaringen. 34

22/30 Förväxlingsrisken kan vara större om man väljer att ha ett samlat läkemedelsförråd för fler personers individuellt förskrivna läkemedel. I det patientbundna läkemedelsskåpet kan en mindre mängd läkemedel förvaras som exempelvis: patientdoser iordningställda genom dosdispensering på Apotek patientdos iordningställt av sjuksköterska flytande personbundna läkemedel insulin i insulinpenna läkemedel som av tillverkaren iordningställts (originalförpackning) för att administreras direkt till patient och som inte är avsett för injektion. En mindre mängd narkotikaklassade läkemedel får förvaras i de patientbundna läkemedelsskåpen. En kopia på aktuell ordinationshandling ska förvaras i nära anslutning till ordinerade läkemedel. Det finns möjlighet att den enskilde som sköter hela eller delar av sin läkemedelshantering själv kan använda läkemedelskåpet till förvaring. Den enskilde har då möjlighet att få en egen nyckel. Förvaring utanför läkemedelsförråd/läkemedelsskåp Om det är förenligt med en säker hantering får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförråd/läkemedelsskåp, till exempel Nitrolingualspray. Det kan även vara aktuellt för läkemedel som kräver kylförvaring. Förvaring i kylskåp Vissa läkemedel kräver kylförvaring. Varje kylskåp som är läkemedelsutrymme ska vara utrustad med min/max termometer. Kontroll och dokumentation av kylskåpstemperatur ska göras minst 1 gång/vecka. Observera! Om vaccin förvaras i kylskåp ska temperaturkontroll göras dagligen. Termometerns funktion ska kontrolleras regelbundet, till exempel genom att jämföra med annan termometer. Tillåten temperaturintervall är +2 till +8 grader. Många läkemedel är känsliga för frost och behöver kasseras om det utsatts för temperatur under 0 grader, se bipacksedel och vid tveksamheter kontakta apoteket. Kylskåp för läkemedelsförvaring ska vara låsbart om inte kylskåpet står i ett låst läkemedelsförråd. Akutläkemedelsförråd - behöriga är sjuksköterskor Innehållet i förrådet fastställs av Läkemedelskommittén och bekostas av regionen. Information om rutiner, aktuella sortimentslistor och blanketter finns på vårdgivarwebben, avsnitt kommunala akutläkemedelsförråd. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att utse en läkemedelsansvarig sjuksköterska samt en sjuksköterska som ansvarar för narkotikakontroll. En lokal rutin för akutläkemedelsförrådet ska upprättas och förvaras i anslutning till förrådet. 35

23/30 Endast beställda läkemedel som ingår i sortimentet för akutläkemedelsförrådet får finnas i förrådet. Kylvaror i akutläkemedelsförrådet ska förvaras tydligt åtskilda från andra läkemedel med kylförvaring. För Narkotikahantering inom akutläkemedel se avsnitt Narkotika i kommunal vård. Nyckelhantering Nycklar till det samlade läkemedelsförrådet får endast innehas av den som tjänstgör som sjuksköterska. Nyckeln till läkemedelsförrådet på avdelningen och det patientbundna läkemedelsskåpet får innehas av tjänstgörande sjuksköterska och den som fått delegering för läkemedelshantering på enheten. Rutiner för förvaring och inventering av nycklar till läkemedelsförrådet ska finnas i den lokala rutinen. Nycklar kan vara personliga eller bundna till tjänstgöringspass och förvaras inlåsta när de inte används. Personliga nycklar till läkemedelsförråd bör inte förekomma i verksamheten. Om personliga nycklar förekommer ska de kvitteras skriftligt. Om enheten använder kodlås till läkemedelsförrådet och/eller nyckelskåp ska det finnas en lokal rutin som omfattar ansvar och intervall mellan byte av kod samt hur ny kod meddelas berörda personer. Lämpligt intervall för byte av kod kan vara varje eller varannan månad. Passerkort ska hanteras på likvärdigt sätt som vanliga nycklar. Skötselanvisning för läkemedelsförråd och patientbundna läkemedelsskåp Skötselanvisningar framgår i rutin för skötsel av läkemedelsförråd och patientbundna läkemedelsskåp, bilaga 7. Rutinen bör förvaras i läkemedelsförrådet/ patientbundna läkemedelsskåpet. Syfte Läkemedel ska vara i fullgott skick Läkemedel ska vara överskådligt ordnade Läkemedel ska förväntas komma till användning inom rimlig tid Patientbundna läkemedel som förvaras i gemensamt läkemedelsförråd ska förvaras åtskilda i väl uppmärkta backar. Läkemedelsansvarig sjuksköterska är ansvarig för att genomgång av läkemedelsförrådet sker en gång i månaden. Om uppgiften överlåts åt annan befattningshavare ska den delegeras. Dokumentation av utförd åtgärd sker på avsedd signeringslista. Signeringslistan förvaras i anslutning till förrådet/patientbundna läkemedelsskåpet och sparas enligt riktlinjerna för arkivering. Kasserade läkemedel och läkemedelsrester I läkemedelsförrådet ska det finnas en särskild burk avsedd för läkemedelsavfall. Burken förvaras i det låsta läkemedelsskåpet. I burken kan fasta läkemedel kasseras såsom tabletter, kapslar, suppositorier, läkemedelsplåster liksom brutna eller obrutna mindre injektionsflaskor. För flytande läkemedel i större mängd krävs särskilda behållare avsedda för detta. 36

24/30 Fyllda burkar liksom brutna eller obrutna originalförpackningar med kasserade läkemedel lämnas till apoteket i plomberad läkemedelslåda alternativt plomberade transportpåsar. För kassation av kontrolläkemedel, se avsnitt Narkotikaklassade läkemedel i kommunalvård. Läkemedel efter avliden Läkemedel som förskrivits individuellt och betalats av den enskilde är patientens/dödsboets egendom. Man ska informera anhöriga om det olämpliga i att behålla läkemedel som förskrivits till den avlidne och att narkotiska preparat inte får innehas av annan än den det ordinerats för (olaga narkotikainnehav). För kassation av kontrolläkemedel, se avsnitt Narkotikaklassade läkemedel i kommunalvård. På motsvarande sätt sker kvittens om överlämnade sker till företrädare för dödsboet. Narkotikaklassade läkemedel i kommunal vård Med narkotiska läkemedel avses läkemedel som är upptagna i Läkemedelsverkets narkotikaförteckning under grupp II-V. (LVFS 1997:12). Tillförsel, förbrukning och kassation av narkotiska läkemedel ska dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal, där läkemedel ordineras i hela förpackningar, det vill säga inte är dosdispenserade i Apodos. Det ska finnas rutiner för säker kontroll av förbrukningen av narkotiska läkemedel. Användande av endosförpackningar/blisterförpackning underlättar kontroll. Narkotiska läkemedel ska så långt som möjligt förvaras i det samlade läkemedelsförrådet, dit enbart sjuksköterskor har behörighet. Förbrukningsjournal Patientbundna narkotiska läkemedel I förbrukningsjournalen ska patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn, resterande antal eller mängd antecknas. Iordningställandet och överlämnandet ska bestyrkas med datum, klockslag och signatur. Aktuell förbrukningsjournal ska förvaras i anslutning till läkemedlet, lämpligt i den personliga låda eller skåp där patientens personliga läkemedel förvaras. Ej aktuell förbrukningsjournal arkiveras i patientjournalen. Bilaga nr 8. Om narkotika är ordinerad och dispenserad i ApoDos behöver inte narkotikajournal föras. Vid dosdispenserat läkemedel ska överlämnandet bestyrkas med datum, klockslag och signatur. Narkotikaklassade läkemedel i akutläkemedelsförråd Dessa läkemedel ska föras in i en särskild förbrukningsjournal som kan rekvireras från Marknadsplatsen. En journal per preparat ska föras. I denna journal antecknas patientens namn och personnummer samt vilken mängd som har iordningställts och överlämnats. Förbrukningsjournalen får inte delas. Arkiveras enligt riktlinje för arkivering. 37

25/30 Plåster Vid byte av plåster ska det förbrukade plåstret lämnas till sjuksköterskan för kontroll och kassation. Fäst det kasserade plåstret på blankett Borttagna/kasserade narkotiska läkemedelsplåster samt datera och signera, bilaga 9. Kasserade plåster ska kasseras på samma sätt som övriga narkotiska läkemedel. Kassation/kross Patientbundna läkemedel ska kasseras/återlämnas till Apotek. Läkemedel från akutläkemedelsförråd kasseras/lämnas till Närhälsans vårdcentral. Om endast del av ampull/halv tablett ges, kasseras resterande läkemedel i avsedd förpackning för läkemedelsavfall. Den kasserade mängden dokumenteras omgående i anmärkningskolumnen i förbrukningsjournalen. Om behovet av det narkotiska läkemedlet upphör ska sjuksköterskan ska skyndsamt lämna läkemedlet till apoteket/vårdcentral för kassation. För en säker läkemedelshantering ska mottagande part kvittera, bilaga 10. Kvittot tillhör patientjournalen. På motsvarande sätt används kvittensen vid kassation av läkemedel från akutläkemedelsförrådet. Kvittot förvaras då enligt rutin för akutläkemedelsförrådet. Kontroll Inventering och kontroll av narkotikaförbrukningen ska utföras regelbundet av annan utsedd sjuksköterska än läkemedelsansvarig, bilaga 2. Kontroll ska utföras minst 1 gång per kalendermånad. För narkotiska läkemedel som förvaras hos patienten, utförs kontroll via stickprov. Narkotiska preparat får inte innehas av annan än den det ordinerats för (olaga narkotikainnehav), se avsnitt läkemedel efter avlidna. Medicinska gaser Medicinska gaser är läkemedel och i kommunen är det enbart andningsoxygen/syrgas som kan vara aktuellt. Syrgas förekommer endast när patienten fått det individuellt ordinerat av läkare. Ordinationen ska dokumenteras på samma sätt som övriga läkemedel. Kontroll av inställt flöde på syrgastub och syrgaskoncentrator ska ske regelbundet. För syrgasbehandling följs rutiner i Vårdhandboken, avsnitt oxygenbehandling, Samt instruktioner från behandlingsansvarig klinik. Hantering/förvaring av gasbehållare, gastuber, syrgaskoncentratorer, varselmärkning, varningsskyltar med mera regleras i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1997:7). OBS! Öppen eld får inte förekomma där oxygenbehandling pågår. Vid allt slags handhavande av syrgas (oxygen)-apparatur kontrollera att denna samt händer och verktyg är fria från olja och fett. Oxygen i sig själv brinner inte, 38

26/30 men den påskyndar och underhåller förbränning. Fett och olja kan självantändas i syrgas och därigenom orsaka explosion och brand. Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Många cytostatika är vävnadsirriterande och/eller har mutagen effekt. En del kan också ge allergiska reaktioner i hud och slemhinnor. På grund av potentiella arbetsmiljörisker vid hantering av ovanstående läkemedel har Arbetsmiljöverket utfärdat Föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt; AFS 2005:5. För behandling med cytostatika i eget boenden bör man använda färdigberedda blandningar. Dessa ska transporteras i skyddande förpackning från apoteket. Tabletter får inte krossas. Behöver detta göras, kontakta apoteket för att diskutera alternativ behandlingsform. Följ anvisning i vårdhandboken, avsnitt Cytostatika samt instruktioner från behandlings-ansvarig klinik. Vaccinationer Behörighet att ordinera vaccin Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera och förskriva läkemedel finns i socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. Återkommande vaccinationer så som influensavaccinationer, se lokal rutin. Dokumentation av vaccinationer sker i journalsystemet Svevac. Naturläkemedel Naturläkemedel och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Viss osäkerhet råder ibland beträffande vad legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal får säga eller rekommendera patient beträffande användning av naturläkemedel. Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har gett följande vägledning. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, såsom läkare, sjuksköterskor, apotekare och receptarier står under Socialstyrelsens tillsyn och ska utföra sitt arbete i överenskommelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Naturläkemedel är en grupp läkemedel för egenvård som bedömts och godkänts av läkemedelsverket i enlighet med gällande läkemedelslagstiftning. Legitimerade läkare kan förskriva eller rekommendera naturläkemedel. Legitimerade sjuksköterskor, apotekare och receptarier kan inom ramen för sin yrkeskompetens rekommendera en kund/patient att använda ett naturläkemedel i egenvårdssyfte. De nämnda yrkeskategorierna ska, beträffande naturläkemedel, beakta vetenskap och beprövad erfarenhet och samråd med patienten i varje enskilt fall på samma sätt som när det gäller förskrivning/rekommendation av andra receptfria läkemedel. Utgångspunkten bör vara att sträva efter att 39

27/30 hitta den behandling som är lämpligast för den enskilde patienten. Särskild omsorg bör läggas vid bedömningen om det över huvud taget är lämpligt att patienten/kunden rekommenderas läkemedelsbehandling inom egenvården. Förskrivning/rekommendation av naturläkemedel ska journalföras på samma sätt som andra läkemedel. Det bör vidare klargöras att ovanstående endast gäller naturläkemedel som godkänts efter prövning av Läkemedelsverket. Naturprodukter som inte är naturläkemedel På marknaden finns ett stort antal produkter som har vissa likheter med naturläkemedel. Ofta förväxlas begreppen omedvetet eller avsiktligt. Några produktgrupper som inte är naturläkemedel och inte uppfyller de krav som ställs på naturläkemedel enligt läkemedelslagen är Homeopatiska läkemedel, Antroposofiska medel och Kosttillskott. Dessa produktgrupper ska inte rekommenderas av legitimerad personal. En tabell över av Läkemedelsverkets godkända natur-/växtbaserade läkemedel och deras användningsområden finns på läkemedelsverket, avsnitt växtbaserade läkemedel. Läkemedelsreaktioner Överkänslighet Överkänslighetsreaktioner Läkare och i förekommande fall sjuksköterskor ska, innan behandling med läkemedel ges, ta reda på om patienten tidigare haft symtom på överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen. Ett observandum ska dokumenteras väl synligt i journal. Vid intramuskulär injektion och intravenösa injektioner/infusioner med till exempel järn, antibiotika och blod finns en ökad risk för överkänslighetsreaktion. En behandlingsanvisning ska vara ifylld och förankrad med MAS innan behandlingen påbörjas, bilaga 11. Biverkningar Vid misstanke om läkemedelsbiverkan ska sjuksköterskan informera ordinerande läkare, dokumentera i journalen samt rapportera till läkemedelsverket, via avsnitt rapportera biverkningar. Kopia läggs i patientjournalen samt skickas till MAS för kännedom. Samtliga misstänkta biverkningar ska rapporteras, inklusive förgiftningar och missbruk av nya läkemedel. Rapporteringen är särskilt viktig för de läkemedel som i FASS är markerade med nedanstående symbol. Misstanke om läkemedelsbiverkning rapporteras och anmälas till ansvarig sjuksköterska som i sin tur kontaktar ordinerande läkare och anmäler till läkemedelverket. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning 40

28/30 Referenser Nationella Styrdokument Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter (HSLFS-FS 2017:41) om anmälan av händelser som har eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria) Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) Patientsäkerhetsförordningen (SFS 2010:1369) Socialstyrelsens Termbank Socialtjänstlag (2001:453) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd; Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Länk https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso--ochsjukvardslag_sfs-2017-30 https://www.ivo.se/globalassets/dokume nt/publicerat/foreskrifter/hslf-fs-2017-41- webb2.pdf http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Pat ientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/ http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Pat ientsakerhetsforordning-20_sfs-2010-1369/ http://termbank.socialstyrelsen.se/ http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/So cialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/ http://www.socialstyrelsen.se/publikation er2017/2017-5-2/ http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1999-26 http://www.socialstyrelsen.se/publikation er1997/1997-10-14 http://www.socialstyrelsen.se/publikation er2011/2011-6-38 41

29/30 Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsordinationer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete Sveriges kommuner och Landsting, SKL Jobba säkert med läkemedel Riskanalys och händelseanalys Analysmetoder för att öka patientsäkerheten Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckning över narkotika Läkemedelsverket, rapportera biverkningar Fass Patientsäkerhet, Sveriges kommuner och landsting Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter); LVFS 1997:10 AFS 1997:7 Arbetsmiljöverket GA- SER http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-6 http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2001-16 https://www.socialstyrelsen.se/publikatio ner1999/sosfs199926 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artike lkatalog/attachments/20631/2017-5- 24.pdf https://skl.se/halsasjukvard/lakemedel/al dreslakemedelsbehandling/webbutbildningaldrelakemedel.1376 0.html http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/riskanaly s-och-handelseanalys-analysmetoderfor-att-oka-patientsakerheten.html http://www.lakemedelsverket.se/overgripa nde/lagar--regler/lakemedelsverketsforeskrifter---lvfs/ http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/ Halso---sjukvard/Rapportera-biverkningar/ http://www.fass.se/lif/home/index.jsp?u sertypeid=0 http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerh et.214.html https://lakemedelsverket.se/upload/lvfs/k onsoliderade/lvfs1997_10%20omtryck.pdf https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/gaser-afs- 19977-foreskrifter/ 42

30/30 Regionala Styrdokument Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Medicinska Riktlinjer, Dosexpedition Rutin för kommunala akutläkemedelsförråd Krav- och kvalitetsbok, anger förutsättningarna för att bli godkänd och bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård Länk http://www.vastkom.se/129/samverkanso mraden/socialtjanst--halso--ochsjukvard/egenvardsrutin.html http://epi.vgregion.se/sv/lakemedel-i- Vastra- Gotalandsregionen/Vardgivarstod/medicinska-riktlinjer/ http://epi.vgregion.se/sv/lakemedel-i- Vastra- Gotalandsregionen/Vardgivarstod/Kommunalaakutforrad/ https://www.vgregion.se/halsa-ochvard/vardgivarwebben/uppdrag-ochavtal/vardval-vardcentral/krav--ochkvalitetsbok-vg-primarvard/ Lokala Styrdokument (Skaraborgsnivå/kommunnivå) Hälso- och sjukvårdsuppgifter i Skaraborgs kommuner, reviderat 20168(länk) Länk - Vårdhandboken http://www.vardhandboken.se/ Lokala Riktlinjerna för arkivering - Riktlinjer för avvikelsehantering HSL - 43

Bilaga 1 Läkemedelsansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska fastställa ändamålsenliga riktlinjer och rutiner och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom den kommunal hälso- och sjukvården. Ansvarsfördelning gällande läkemedelshantering Enhet: Giltighetstid: ååmmdd ååmmdd Ansvar och befogenheter för läkemedelsansvarig ssk/dsk på enheten innefattar: Ansvara för en säker läkemedelshantering på enheten Rekvisition av läkemedel Kontrollera leveranser från apoteket, följa upp restnoteringar, leveransmeddelanden, fakturor från apoteket Ansvara för hanteringen av nycklar till läkemedelsförråd och patientbundna läkemedelsskåp Upprätthålla god ordning i läkemedelsförråd och patientbundna läkemedelsskåp Att indragningsskrivelser och meddelande från apoteket åtgärdas Upprätthållande av lokal läkemedelsrutin Vara kontaktperson vid externa kvalitetsgranskningar Original förvaras hos Medicinskt ansvarig sjuksköterska, kopia förvaras tillsammans med enhetens lokala läkemedelsrutin. Nedanstående person ska ansvara för läkemedelshantering:... Leg. Sjuksköterska/distriktssköterska När ovanstående person är frånvarande ersätter nedanstående:... Leg. Sjuksköterska/distriktssköterska Den... Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdraget revideras årligen! Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2018 44

Bilaga 2 Ansvar gällande enhetens narkotikakontroll Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska fastställa ändamålsenliga riktlinjer och rutiner och fördela ansvaret för hanteringen av narkotikaklassade läkemedel inom den kommunal hälsooch sjukvården. Ansvarsfördelning gällande narkotikakontroll Enhet: Giltighetstid: ååmmdd ååmmdd Med narkotiska läkemedel avses läkemedel som är upptagna i Läkemedelsverkets narkotikaförteckning under gruppen II-V, (LVFS 1997:12). Rutiner för narkotikakontroll Kontrollansvarig jämför förbrukningsjournal med innehåll i läkemedelsförrådet alt. det patientbundna läkemedelsskåpet. Kontrollen utförs 1 gång/månad. Utförda kontroller antecknas i förbrukningsjournalen för narkotika Att tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel är dokumenterade i avsedd förbrukningsjournal. Att varje preparat och varje läkemedelsform har en egen förbrukningsjournal. Att förbrukningsjournalen förvaras tillsammans med läkemedlet. Det är inte tillåtet att låna kontrolläkemedel mellan patienter. Akutläkemedelsförrådet ska istället utnyttjas. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel ska utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Avvikelser rapporteras omgående både muntligt och skriftligt till ansvarig chef och till MAS. Original förvaras hos Medicinskt ansvarig sjuksköterska, kopia förvaras tillsammans med enhetens lokala läkemedelsrutin. Nedanstående person ska ansvara för narkotikakontrollen: Leg. Sjuksköterska/distriktssköterska När ovanstående person är frånvarande ersätter nedanstående: Leg. Sjuksköterska/distriktssköterska den.... Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdraget revideras årligen! Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2018 45

Bilaga 3 Kontroll och dokumentation av temperatur Kylskåp Läkemedelsförråd/skåp Boende/hemsjukvårdsområde: Varje rum och kylskåp som är läkemedelsutrymme ska vara utrustade med min/max termometer. Kontroll och dokumentation av kylskåpstemperatur ska göras 1 gång/vecka. Kontroll och dokumentation av rumstemperatur där läkemedel förvaras ska göras 1 gång/månad (1 gång/vecka under sommaren). Termometrar ska kalibreras regelbundet enligt tillverkarens anvisning. Uppgifter om kalibrering ska framgå av lokal läkemedelsrutin Tillåtet temperaturintervall för kylskåp är +2 - +8 C och för rum är +15 - +25 C. Många läkemedel är känsliga för frost och behöver kasseras om det utsatts för temperatur under 0 C, se bipacksedel, vid tveksamheter kontakta apoteket. Förvaras t ex vaccin, i kylskåpet ska temperaturkontroll göras dagligen. År: Veckodag för kontroll av temperatur: Vecka Datum Min temp Max temp Kalibrering Vecka Datum Min temp. Max temp Kalibrering Signeringslistan ska sitta vid kylskåpet och sparas ett år efter sista notering! Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 46

Bilaga 4 Behandlingsanvisning från PAL till ssk/dsk vid intravenös eller intramuskulär injektion med risk för överkänslighetsreaktion Behandlingsansvarig Vårdenhet Patient Behandlingsanvisning från patientansvarig läkare till sjuksköterska inom kommunal hälsooch sjukvård angående intravenös eller intramuskulär injektion (t ex järn- och antibiotikainjektion) med risk för överkänslighetsreaktion Information har getts till patienten angående risker vid intravenös eller intramuskulär administration av aktuellt läkemedel Patient:. Information har getts till anhörig angående risker vid intravenös eller intramuskulär administrering av aktuellt läkemedel Anhörig:. Skriftliga ordinationer har getts till sjuksköterska i kommunen om vad som ska ges vid en eventuell anafylaktisk chock. Till ordinationen har bifogats recept på ev. läkemedel som inte finns att tillgå i akutläkemedelsförråd. (Se Rek-läkemedel) Sjuksköterska i kommunen... Enligt 3 SOSFS 1999:26 framgår att där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktioner utförs ska det finnas akutbricka eller akutväska. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner ska finnas tillgänglig. Inom kommunal hälso- och sjukvård finns enbart tillgång till akutläkemedel enligt lista som fastställts av Läkemedelskommittén för Västra Götaland. Syrgas finns enbart efter individuell förskrivning. Undertecknad patientansvarig läkare är medveten om de begränsningar som finns inom kommunal hälso- och sjukvård i förhållande till krav som framgår av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Undertecknad är ytterst ansvarig för att intravenös eller intramuskulär läkemedelsadministrering sker i ordinärt/särskilt boende i detta fall. Datum.. Patientansvarig läkare (PAL)./.. Underskrift Namnförtydligande JA NEJ Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 47

Bilaga 5 Lokal rutin för läkemedelshantering Enhet: Den lokala rutinen är ett komplement till fastställd riktlinje för läkemedelshantering inom den kommunala hälso- och sjukvården och skall redogöra för rutinerna på en specifik enhet. Rutinen ska uppdateras 1gång/år. Ansvarig är läkemedelsansvarig sjuksköterska på respektive enhet. Original arkiveras av medicinskt ansvarig sjuksköterska, kopia förvaras på respektive enhet. Rutiner för vem som ansvarar för läkemedelshantering och för kontroll av narkotika ska förvaras som bilaga till den lokala rutinen på enheten. Kvalitetsaspekter och patientsäkerhetsarbete Rutin för intern och extern kvalitetsuppföljning Riskanalyser Uppföljning läkemedelsavvikelser Läkemedelsgenomgång Läkemedelskedjan Rutin för beställning/rekvisition av läkemedel Rutin för anskaffning av läkemedel Hämtar på apotek, akutläkemedelsförråd Rutin för ankomstkontroll av läkemedel och hur kontroll genomförs Leveransdag, Apodospåsar, läkemedelsförpackningar Rutin för förvaring av läkemedel Vad förvaras vart, skötselanvisning för förråd, kalibrering av termometrar, förvaras läkemedel utanför förråd, vad, vart och hur Rutin så att man kan spåra vem som iordningställt läkemedel Signaturlistor, signeringslistor Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 48

Bilaga 5 Rutin för överlämnande av läkemedel Ansvar, process, kontroll Rutin för hantering och förvaring av narkotiska läkemedel Vid behovs läkemedel, byte av plåster, kassation, kontroll Rutin för kassation av läkemedel När, hur Rutin för hur ordinationshandling upprättas, uppdateras vid ordinationsändring och vad de aktuella ordinationshandlingarna förvaras och vart/hur de inaktuella arkiveras Rutin för hur signeringslistor upprättas och arkiveras Rutin för vid behovsmedicinering Vilka delas, vilka tas ur originalförpackning, kontroll/rapportering Nyckelhantering Rutin för nyckelhantering inkl. lista över antal nycklar och dess benämning. Vem använder nycklarna, hur förvaras nycklarna. Redogörelse av antal nycklar och dess behörighet Kod/kort, gemensam/individuell, byte av kod, intervall Övrigt! Datum: Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 49

Bilaga 5. Läkemedelsansvarig sjuksköterska/distriktssköterska Bilagor: Ansvarsfördelning gällande enhetens läkemedelshantering Ansvar gällande enhetens narkotikakontroll Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 50

Rutin och signeringslista för skötsel av läkemedelsförråd och patientbundna läkemedelsskåp Rutinen/signeringslistan förvaras i anslutning till läkemedelsförråd/patientbundna läkemedelskåp och kylskåp. Syfte Läkemedel ska vara i fullgott skick Läkemedel ska vara överskådligt ordnade Läkemedel ska förväntas komma till användning inom rimlig tid Bilaga 6 Patientbundna läkemedel som förvaras i gemensamt läkemedelsförråd ska förvaras åtskilda i väl uppmärkta backar. Rutin vid städning Brutna förpackningar: Kassera förpackningar med överskridet utgångsdatum/användningstid Kassera överflödiga förpackningar (i normalfallet sådana som inte använts på 1år) Fel på läkemedel; vid fel på förpackning eller innehåll reklameras läkemedlet till Apoteket Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med överskridet utgångsdatum Förpackningar som inte används regelbundet och inte behövs av beredskapsskäl kan kasseras Fel på läkemedel; vid fel på förpackning eller innehåll reklameras läkemedlet till Apoteket Läkemedelsansvarig sjuksköterska är ansvarig för att genomgång av läkemedelsförrådet sker en gång i månaden. Om uppgiften överlåts åt annan befattningshavare ska den delegeras. Dokumentation av utförd åtgärd sker på avsedd signeringslista. Signeringslistan förvaras i anslutning till förrådet/patientbundna läkemedelsskåpet och sparas enlig riktlinjerna för arkivering. Läkemedelsförråd:.. År. Månad Datum för utförd genomgång Signatur Månad Datum för utförd genomgång Signatur Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2018 51

Bilaga 7 Ansvar gällande enhetens narkotikakontroll Ansvarsfördelning gällande narkotikakontroll Original förvaras hos Medicinskt ansvarig sjuksköterska, kopia förvaras tillsammans med enhetens lokala läkemedelsrutin. Enhet: Giltighetstid: ååmmdd ååmmdd Med narkotiska läkemedel avses läkemedel som är upptagna i Läkemedelsverkets narkotikaförteckning under gruppen II-V, (LVFS 1997:12). Rutiner för narkotikakontroll Kontrollansvarig jämför förbrukningsjournal med innehåll i läkemedelsförrådet alt. det patientbundna läkemedelsskåpet. Kontrollen utförs 1 gång/månad. Utförda kontroller antecknas i förbrukningsjournalen för narkotika Att tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel är dokumenterade i avsedd förbrukningsjournal. Att varje preparat och varje läkemedelsform har en egen förbrukningsjournal. Att förbrukningsjournalen förvaras tillsammans med läkemedlet. Det är inte tillåtet att låna kontrolläkemedel mellan patienter. Akutläkemedelsförrådet ska istället utnyttjas. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel ska utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Avvikelser rapporteras omgående både muntligt och skriftligt till ansvarig chef och till MAS. Nedanstående person ska ansvara för narkotikakontrollen: Leg. Sjuksköterska/distriktssköterska När ovanstående person är frånvarande ersätter nedanstående: Leg. Sjuksköterska/distriktssköterska den.... Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdraget revideras årligen! Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 52

Bilaga 9 Blankett för borttagna/kasserade narkotiska läkemedelsplåster Patient Läkemedel Personnummer Enhet Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Datum Signatur Blanketten lämnas i sin helhet till Apoteket för kassaktion. Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2016 53

Bilaga 10 Kvittens Följande kontrolläkemedel har idag lämnats till apoteket, patient eller företrädare för patienten. Personnummer: Patientens namn: Enhet/område: Preparat/beredningsform Styrka Mängd Intygas av sjuksköterska 1: Namn Namnförtydligande Intygas av sjuksköterska 2: Namn Namnförtydligande Påsens nummer: Datum: Mottaget av apotekspersonal Signum: Annan mottagande part Namn Namnförtydligande Relation till patienten: Kvittensen arkiveras/scannas in i patientens journal Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2018 54

Bilaga 11 Behandlingsanvisning vid risk för överkänslighetsreaktion Behandlingsanvisning från patientansvarig läkare till sjuksköterska inom kommunal hälsooch sjukvård angående intravenös eller intramuskulär injektion (t ex järn- och antibiotikainjektion) med risk för överkänslighetsreaktion. Behandlingsanvisning kan även vara aktuell vid peroral behandling. Aktuellt läkemedel med risk för överkänslighetsreaktion: Läkemedelsnamn läkemedelsform.. Patient:. personnummer... Anhörig:. Information har getts till patienten angående risker vid administrering av aktuellt läkemedel Information har getts till anhörig angående risker vid administrering av aktuellt läkemedel Till ordinationen har bifogats recept på de läkemedel som inte finns att tillgå i akutläkemedelsförråd. (Se Rek-läkemedel) JA NEJ Skriftliga ordinationer om vad som ska ges vid en eventuell anafylaktisk chock har getts till (sjuksköterska i kommunen). Namn Enligt 3 SOSFS 1999:26 framgår att där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktioner utförs ska det finnas akutbricka eller akutväska. Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner ska finnas tillgänglig. Inom kommunal hälso- och sjukvård finns enbart tillgång till akutläkemedel enligt lista som fastställts av Läkemedelskommittén för Västra Götaland. Syrgas finns enbart efter individuell förskrivning. Undertecknad patientansvarig läkare är medveten om de begränsningar som finns inom kommunal hälso- och sjukvård i förhållande till krav som framgår av föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Undertecknad är ytterst ansvarig för att intravenös eller intramuskulär läkemedelsadministrering sker i ordinärt/särskilt boende i detta fall. Datum Behandlingsansvarig vårdenhet Patientansvarig läkare (PAL)./.. Underskrift Namnförtydligande Riktlinjer för läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Skaraborgs kommuner 2018 55

1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2019-04-02 Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott 2017/350 61 Beslut om yttrande Sammanfattning av ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i skrivelse 2019-03-20 begärt komplettering avseende social- och omvårdnadsnämndens svar på Inspektionen för vård och omsorgs beslut 2018-10-16. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Komplettering av redovisning till Inspektionen för vård och omsorg, socialchef Bengt Höglander, 2019-03-26. Inspektionen för vård och omsorgs begäran om komplettering, 2019-03-20. Social- och omvårdnadsnämndens yttrande, 2019-01-18. Inspektionen för vård och omsorgs beslut, 2018-10-16. Förslag till beslut Förvaltningen föreslår social- och omvårdnadsnämnden att besluta avge kompletterande yttrande till Inspektionen för vård och omsorg. Förvaltningen föreslår nämnden att besluta ge förvaltningen i uppdrag att inför nämnden redovisa kvartalsvisa stickprovsredovisningar av handläggningen. Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskotts beslut Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå nämnden att besluta avge kompletterande yttrande till Inspektionen för vård och omsorg. Social- och omvårdnadsnämndens beslutar föreslå nämnden att besluta ge förvaltningen i uppdrag att inför nämnden redovisa kvartalsvisa stickprovsredovisningar av handläggningen. Sändlista Social- och omvårdnadsnämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 56

1/3 TJÄNSTESKRIVELSE 2019-03-26 Ärendenummer 2017/350 Inspektionen för vård och omsorg Bengt Höglander 0502-60 62 25 bengt.hoglander@tidaholm.se Komplettering av redovisning till Inspektionen för vård och omsorg Ärendet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i skrivelse 2019-03-20 begärt komplettering avseende social- och omvårdnadsnämndens svar på Inspektionen för vård och omsorgs beslut 2018-10-16. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Komplettering av redovisning till Inspektionen för vård och omsorg, socialchef Bengt Höglander, 2019-03-26. Inspektionen för vård och omsorgs begäran om komplettering, 2019-03-20. Social- och omvårdnadsnämndens yttrande, 2019-01-18. Inspektionen för vård och omsorgs beslut, 2018-10-16. Utredning Inspektionen för vård och omsorg har i tillsynsbeslut 2018-10-16 ställt krav på att social och omvårdnadsnämnden säkerställer att: Handläggningen av ärenden avseende personer med missbruksproblem genomförs och dokumenteras i enlighet med gällande bestämmelser. Förhandsbedömningar som leder till beslut att inte inleda utredning genomförs enligt gällande bestämmelser. Enskildas ansökningar om insatser, muntliga eller skriftliga, alltid leder till att utredning inleds. Individuellt utformade insatser föregås av utredning, bedömning och beslut. Kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Social-och omvårdnadsnämnden har i skrivelse 2019-02-25 till Inspektionen för vård och omsorg redovisat vilka åtgärder nämnden vidtagit och avser att vidtaga. Inspektionen för vård och omsorg har i begäran 2019-03-20 menat att det finns brister i nämndens redovisning av hur nämnden säkerställer att åtgärder har genomförts eller är planerade att genomföras i verksamheten. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 57

2/3 Utöver vad som tidigare redovisats så har nämnden genomfört utbildning i handläggning och dokumentation. Utbildningen har genomförts av jurist som specialiserat sig inom området handläggning och dokumentation. Utbildningen tog sin grund i nedan redovisade föreskrifter och allmänna råd. SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:5 Föreskrifter & allmänna råd om Lex Sarah SOSFS 2013:1 Föreskrifter & allmänna råd om ekonomiskt bistånd SOSFS 1997:15 Tillämpning av LVU SOSFS 2014:6 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller barn och unga SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer Förutom detta så var juristen informerad om de brister som Inspektionen för vård och omsorg hade noterat vid tillsynstillfället. Varför dessa områden särskilt belystes vid utbildningen. Arbetsledningen har även, med utgångspunkt från Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsbeslut, haft genomgång med medarbetarna för att säkerställa att bristerna inte återkommer. När det gäller säkerställandet av att kvalitén i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas så kommer arbetet med att säkra alla huvudprocesser och delprocesser att fortsätta. Arbetet kommer att genomföras av förvaltningsledningen tillsammans med medarbetarna i den aktuella arbetsgruppen. Förvaltningen kommer tillsammans med medarbetarna att påbörja ett egenkontrollarbete som baseras på en risk- och konsekvensanalys inom arbetsgruppens aktuella arbetsområde. Social- och omvårdnadsnämnden kommer kvartalsvis att begära en redovisning från förvaltningen hur arbetet med de av Inspektionen för vård och omsorg identifierade bristerna åtgärdats. Social- och omvårdnadsnämnden kommer kvartalsvis, utöver de ärenden som handläggs av nämnden, begärs stickprovsredovisning av hur anmälningar har förhandsbedömts och hur ansökningar har hanterats. Nämnden kommer också begära redovisning av slumpvis utvalda ärenden och utredningar. Social- och omvårdnadsnämnden kommer även att begära redovisning av de interaktiva processkartorna samt resultaten av den genomförda egenkontrollen. Barnrättsbedömning Ärendet kan beröra barn vad gäller nämndens hantering av förhandsbedömningar, ansökningar och utredningar och då främst kopplat till följande artiklar i barnkonventionen: Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 58

3/3 19 Barnet ska skyddas mot våld, övergrep, vanvård och utnyttjande 20 Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo hos sina föräldrar 26 Barnet har rätt till social trygghet 27 Barnet har rätt till en skälig levnadsnivå 33 Barnet ska skyddas från narkotika Förslag till beslut Förvaltningen föreslår social- och omvårdnadsnämnden att besluta avge kompletterande yttrande till Inspektionen för vård och omsorg Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 59

60

1/3 TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-18 Ärendenummer 2017/350 Inspektionen för vård och omsorg 400 15 Göteborg Bengt Höglander 0502-60 62 25 bengt.hoglander@tidaholm.se Social- och omvårdnadsnämndens svar på inspektionen för vård och omsorgs tillsynsbeslut 2018-10-16 Ärendet Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn omfattade social- och omvårdnadsnämndens handläggning av ärenden rörande vuxna i åldern 18 65 år med missbruksproblematik Beslutsunderlag Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsbeslut 2018-10-16. Dnr 8.5-43763/2017-8 Utredning Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn handläggning av ärenden rörande personer med missbruksproblematik, nämndens förhandsbedömningar att inte inleda utredning och nämndens utredningar. Inspektionen för vård och omsorg har i tillsynsbeslut 2018-10-16 ställt krav på att social och omvårdnadsnämnden säkerställer att: Handläggningen av ärenden avseende personer med missbruksproblem genomförs och dokumenteras i enlighet med gällande bestämmelser. Förhandsbedömningar som leder till beslut att inte inleda utredning genomförs enligt gällande bestämmelser. Enskildas ansökningar om insatser, muntliga eller skriftliga, alltid leder till att utredning inleds. Individuellt utformade insatser föregås av utredning, bedömning och beslut. Kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Social- och omvårdnadsnämnden har, efter det att Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsbeslut inkom till nämnden, genomfört följande förändringar: Samtliga inkomna anmälningar går via sektionschefen. Sektionschefen medverkar i dialog kring samtliga förhandsbedömningar. Rekrytering av socionom till arbetsgruppen. Påbörjar arbete med att kartlägga handläggningsprocesserna och byggandet av inreaktiva processkartor. De specifika områden som Inspektionen för vård och omsorg pekat på att socialoch omvårdnadsnämnden måste säkerställa att de handläggs enligt gällande regler redovisas nedan. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 61

2/3 Handläggningen av ärenden avseende personer med missbruksproblem genomförs och dokumenteras i enlighet med gällande bestämmelser Social- och omvårdnadsnämndens verksamhetssystem har nu justerats så att det alltid framgår i journalen när utredning har inletts och med stöd av vilket lagrum. Beslutsunderlaget dokumenteras i separat dokument, samt vad den enskilde ansöker om. (familj och relationer, social situation, utbildning/sysselsättning/försörjning, fysisk hälsa, psykisk hälsa, missbruk och eventuell kriminalitet). I utredningsdokumentet framgår den enskildes uppfattning och önskemål. Utredande socialsekreterares bedömning av den enskildes behov och beslutsmotivering framgår också i dokumentationen. Kommunicering och datum för dokumenteras. Avslutsdatum för utredningen framgår i journalen. Beslut och lagrum dokumenteras i den enskildes journal där det framgår vilken/vilka insatser som beviljats. Det framgår vem som fattat beslutet och vilket datum beslutet är fattat. I dokumentationen framgår när och hur beviljade insatser ska följas upp. Socialoch omvårdnadsnämnden dokumenterar de uppdrag som lämnas till interna eller externa utförare. Av dokumentationen framgår vad uppdraget består av, vilka mål som nämndens beslutat om, den enskildes behov samt hur och när uppdraget ska följas upp. Förhandsbedömningar som leder till beslut att inte inleda utredning genomförs enligt gällande bestämmelser Dokumentationen av social- och omvårdnadsnämndens förhandsbedömningar framgår när anmälan inkom till nämnden. Det antecknas även att nämnden beslutat att inte inleda utredning och grunderna för beslutet. I dokumentationen framgår även datum för beslutet, namn och titel på den befattningshavare som fattat beslutet. Vid förhandsbedömningar tar förhandsbedömande handläggare bara kontakt med den person som anmälan gäller. Förnyad kontakt med anmälaren kan förekomma vid behov av att få in kompletterade uppgifter. Nämnden har som riktmärke att en förhandsbedömning inte ska ta längre tid än 14 dagar. Nämndens ambitioner är att förhandsbedömningarna ska ske inom 1-2 dagar Enskildas ansökningar om insatser, muntliga eller skriftliga, alltid leder till att utredning inleds Ansökan som inkommer till nämnden leder alltid till utredning. Utredning efter ansökan dokumenteras enligt gällande bestämmelser. Individuellt utformade insatser föregås av utredning, bedömning och beslut De individuella insatser som tidigare genomförts som råd och stöd har i realiteten varit uppdrag från familjerätten eller barn- och familjeenheten. Dessa uppdrag har därför inte dokumenterats i enlighet med gällande bestämmelser av vuxenenheten Social- och omvårdnadsnämnden har nu förändrat detta så att när familjerätten och/eller barn- och familjeenheten har behov att vuxenenheten genomför uppdrag för deras räkning ska detta formaliseras. Uppdragsgivare får genomföra en utredning där den enskildes behov framgår och sedan, med utgångspunkt från den enskildes behov och önskemål, lämna ett formellt uppdrag till vuxenenheten. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 62

3/3 Ett uppdrag där det framgår vad som ingår i uppdraget, tidsramarna för uppdraget, vilka mål som gäller och hur uppdraget ska följas upp. De insatser som inte genomförs som uppdrag från annan enhet inom social- och omvårdnadsnämndens verksamhetsområden utreds, beslutas, dokumenteras och följs upp i enlighet med tidigare beskriven struktur. Kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Social- och omvårdnadsnämnden har ett fortgående arbeta med att kartlägga handläggningsprocesserna inom vuxenenheten. Arbetet med att kartlägga processerna har genomförts av medarbetarna tillsammans med enhetens chef. Kartläggningen av processerna utmynnar i interaktiva processkartor. I varje processteg finns hjälptext att få genom ett klick med muspekaren. Hjälptexten innehåller hänvisning till lagrum och/eller regionala- alternativt lokala riktlinjer. Social- och omvårdnadsnämnden kommer att genomföra egenkontroller, då bl.a. genom att jämföra verksamhetens resultat med uppgifter som finns i öppna jämförelser. Målgruppsundersökningar i jämförelse med andra motsvarande verksamheter kommer att kunna redovisas då nämnden fr.o.m. 2018 ingår i Sveriges kommuner och landstings brukarundersökning. Social- och omvårdnadsnämnden kommer årligen i samband med att verksamhetsberättelsen redovisas att få en beskrivning av hur kvalitetsarbetet bedrivits och följts upp under året. Barnrättsbedömning Ärendet berör inte barn Förslag till beslut Social- och omvårdnadsnämndens arbetsutskott föreslår att social- och omvårdnadsnämnden beslutar att lämna bifogad redovisning till Inspektionen för vård och omsorg. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 63

64

65

66

67

68

69

70

1/1 TJÄNSTESKRIVELSE 2019-04-16 Ärendenummer 2019/66 Social- och omvårdnadsnämnden Ola Pettersson 0502-60 6402 ola.pettersson@tidaholm.se Budget 2020 social- och omvårdnadsnämnden 2019-04-23 Ärendet Information till nämnden inför beslut om budget 2020. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Budget 2020 social- och omvårdnadsnämnden 2019-04-23, förvaltningsekonom Ola Pettersson, 2019-04-16. Strategisk plan och budget 2019-2021, antagen av Kommunfullmäktige 2018-06-25, Reviderad 2018-11-26 Utredning Preliminär budgetram för Social- och omvårdnadsnämnden år 2020 är 293 032 tkr. Anpassningar om - 5 718 tkr är inkluderade i beloppet. För att nå en budget i balans krävs det omfattande anpassningar av nämndens verksamheter. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Förvaltningen föreslår nämnden besluta att lägga informationen till handlingarna. Social- och omvårdnadsnämnden Postadress: Tidaholms kommun 52283 Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 Telefon: Adress. Fax: 0502-60 63 26 E-post: individ.o.familjeomsorgsavdelningen@tidaholm.se www.tidaholm.se 71

Strategisk plan och budget 2019-2021 1 72

Innehållsförteckning Kommunalrådet har ordet 4 Omvärldsbevakning 5 Kommunans organsiation 7 Politiska mål och ambitioner Vision och målstyrning 8 Verksamhetsmål: Attraktiv kommun 12 Verksamhetsmål: Medborgaren i fokus 16 Verksamhetsmål: Boende 18 Verksamhetsmål: Näringsliv 20 Verksamhetsmål: Livslångt lärande 22 Verksamhetsmål: God ekonomiska hushållning 24 Ekonomiska förutsättningar och budget 25 Nämnder Kommunstyrelsen 33 Jävsnämnden 33 Barn- och utbildningsnämnd 34 Social- och omvårdnadsnämnd 35 Kultur- och fritidsnämnd 36 Samhällsbyggnadsnämnd 37 Investeringsbudget 38 Bilaga 1: Befolkningsprognos 39 Bilaga 2: Investeringsbudget 40 Bilaga 3: Riktade budgetprioriteringar 42 Bilaga 4: Ekonomistyrningsprinciper 43 Bilaga 5: Begrepp 46 Bilaga 6: Budget balansräkningsenheter 48 Antagen av Kommunfullmäktige 2018-06-25 Reviderad 2018-11-26 Foto: Mattias Nilsson, Miranda Bergsten, MostPhotos 2 3 73

KOMMUNALRÅDET HAR ORDET OMVÄRLDSANALYS Framtidens Tidaholm utvecklar vi tillsammans Tidaholm och vår omvärld När jag skriver det här känns det som att det vi länge tänkt på som Framtidens Tidaholm faktiskt börjar ta form. Snart är det inte en framtid längre, snart är vi där! Under året som ligger framför oss kommer vi att få se hur beslut verkställs: En ny skola kommer att ta form, nya villatomter kommer att göras byggklara. Ja, en helt ny stadsdel, Rosenberg, växer nu fram i Tidaholm. Att Tidaholm ska växa och utvecklas är självklart för mig. Därför har vi fattat beslut om att lägga 700 tusen kronor årligen under en treårsperiod på samhällsbyggnad. Pengarna ska till exempel gå till arbetet med att ta fram detaljplaner, så att Tidaholm förblir en attraktiv kommun att leva och bo i. Budget 2019 sätter miljö- och klimatfrågorna högt på agendan och vi avsätter en miljon i budget för arbetet med de nationella miljömålen. Tidaholm ställer sig självklart bakom Agenda 2030. Givetvis ska vi arbeta för en hållbar framtid, där kommande generationer av Tidaholmare ges samma förutsättningar som vi har idag. Ny teknik ger oss nya arbetssätt inom många områden. Inom skolan har vi de senaste åren jobbat för att ge våra barn goda förutsättningar i ett allt mer digitaliserat samhälle. Nu ska vi också se över framtidens äldreomsorg för att säkerställa att vi skapar möjligheter för våra äldre och de av våra medarbetare som arbetar tillsammans med dem. Jag kan inte nog poängtera hur viktiga våra medarbetare är för kommunen. Utan alla som varje dag möter barn, äldre, familjer, personer i behov av stöd och många andra ute i våra verksamheter vore kommunen ingenting. Att behålla duktiga medarbetare och kunna rekrytera ny personal är en förutsättning för kommunens verksamhet. Därför har vi lagt ett lönestrategiskt program som sträcker över en femårsperiod, så att det finns förutsättningar att arbeta med denna framtidsfråga. Detta och mycket mer ser jag framför oss under åren som kommer. Vi går in i en period då mycket av det som hittills bara varit planer ska omsättas i handling och vi kommer att se frukterna av vårt arbete. Jag ser framåt med spänning och förväntan! Kommunen står inför många utmaningar men också många möjligheter. Kommunstyrelsens roll är att ansvara för den övergripande ledningen och styrningen av den kommunala verksamheten. I detta uppdrag ingår övergripande planeringen av kommunens verksamhet, ekonomi och investeringar. Kommunen påverkas av det som händer i vår omvärld. FN har antagit 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030, som bland annat handlar om att avskaffa fattigdom, uppnå jämställdhet, bekämpa klimatförändringen, säkerställa god hälsa, likvärdig utbildning samt hållbar ekonomisk tillväxt. Sveriges kommuner, landsting och regioner har en viktig roll i arbetet för att nå målen. Globalisering och möjlighet till ny teknik innebär att förändringar i värderingar sprids snabbare och når fler människor än tidigare. Det gör också att individer ur samma generation troligt kommer att ha mer skilda värderingar än tidigare. Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering - de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Som personer är de starka individualister, men på en samhällelig nivå tror de att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än att var och en sköter sitt. Ny teknik gällande informations- och kommunikationsteknologin har stor genomslagskraft. Människor förväntar sig en ökad hög tillgänglighet, det vill säga att tjänster skall vara åtkomliga var, när och hur som helst. Kommunens service ska vara mer tillgänglig och medborgaren är mer påläst vilket ställer ökade krav på kommunen. Den demografiska trenden är att det föds fler barn och befolkningen i åldrarna 0-18 år ökar kraftigt. Detta samtidigt som befolkningen blir äldre och lever längre. Dessa faktorer kommer skapa stora utmaningar både inom barnomsorg och utbildning samt vård och omsorg Det är inte bara demografin som utgör ökade krav på ekonomin, utan press på ökad kvalité i den kommunala servicen. Under senaste åren har skatteunderlagen ökat betydligt mer än normalt, vilket beror på att fler personer arbetar. Dock kommer inte skatteunderlaget öka i samma takt de kommande åren, vilket innebär en större press på att arbeta mer effektivit och skapa andra arbetssätt. Vidare luckras kommun- och landstingsgränsernas betydelse upp när tjänster kan levereras utanför den egna gränsen. Olikheter i utbud mellan kommuner och mellan landsting leder till frågor om standardisering av vissa tjänster, men det leder också till att medborgare tar vara på möjligheten att få tjänster utförda utanför den egna kommunen/landstinget. Mycket FNs globala utvecklingsmål kopplas till de strategiska mål i Tidaholms kommun som direkt eller indirekt berörs. Läs mer om hur Tidaholm påverkas av de globala miljömålen på sidan 12-24. Anna-Karin Skatt (S) Kommunstyrelsens ordförande 4 5 74

OMVÄRLDSANALYS KOMMUNENS ORGANISATION tyder på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. För att kostnader inte ska överstiga intäkter framöver kommer en rad olika åtgärder behöva vidtas. Kommunen behöver effektivisera verksamheten genom nya idéer och innovationer, med allt ifrån ny teknik till att arbeta smartare. Både offentlig och privat sektor ser ett ökat rekryteringsbehov som framförallt kommer sig av stora pensionsavgångar. Jämfört med tidigare generationer drivs den yngre generationen idag framförallt av en önskan om självförverkligande. Det gör att den yngre generationen inte ser sig själva som framtida chefer. Ökad ekonomisk ersättning är inte heller längre tillräckligt för att locka till chefspositioner eftersom nya statusmarkörer inte bygger på konsumtion (ny bil, större hus med mera) utan har andra värden (specialisering, upplevelser, volontärresor, träning med mera). Få unga akademiker anger kommuner och landsting som sin drömarbetsgivare. Matchningsproblem kan uppstå om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. En annan problematik är att fler ungdomar har svårt att få jobb, då det inom en rad praktiska yrken har kunskapskraven ökat markant. En trend är urbaniseringen med ökat tillväxt i storstäder på grund av inflyttning, invandring samt ökat barnafödande vilket påverkar landsbygdssorter på olika sätt. Utvecklingen innebär ett ökat tryck framför allt på de kommuner som växer kraftigt samt de som i hög utsträckning tappar befolkning. En stark identitet är därför viktigt för kommuner som vill locka till sig invånare, företag och turister. Där tydlighet i vad kommunen erbjuder för tjänster gällande boende, företagande, skola, omsorg, fritid och kultur etcetera är viktigt för att människor och företag ska vilja bo, vistas och verka i kommunen. Kommunens organisation Politisk organisation Tidaholms kommuns politiska organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och nämnder. Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen har råd och utskott knutna till sig. Nämnderna är uppdelade utifrån verksamhetsområden och samtliga nämnder har en förvaltning, undantaget social- och omvårdnadsnämnden som har två. Nämnden för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg är gemensam med Falköpings, Skara, Götene och Tidaholms kommun. Tjänstemannaorganisation Tidaholms kommun har sju förvaltningar som bistår nämnder och styrelse med utredning, planering och utförande av tjänster. Verksamheten bedrivs av kommunens anställda personal eller som inköp från andra utförare. Tidaholms kommun har gemensam tjänst för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg med Falköping, Skara, Götene och Tidaholm. Förvaltningen är placerad i Falköping. Alla förvaltningschefer ingår i Tidaholms kommuns ledningsgrupp. Ledningsgruppen leds av kommundirektören som är kommunens högsta tjänsteman. Kommunala bolag Tidaholms kommun äger Tidaholms Energi AB som är moderbolag till Tidaholms Bostads AB (100%), Tidaholms Elnät AB (100%) och Bredband Östra Skaraborg AB (25%). Bolagen leds av politiskt sammansatta styrelser med representanter utsedda av kommunfullmäktige. Bolagens styrelser ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs. Källa: SKL Rapport nr 2: Vägval för framtiden, Ekonomirapportfrån SKL, Nordea Markets 6 7 75

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONE POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Vision och målstyrning Den strategiska planen är ett av kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala verksamheten. Planen ska ge besked om vad kommun prioriterar, vilka mål som ska uppnås, vilka resurser som behövs och hur de ska finansieras. Kommunfullmäktiges vision av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten och ligger till grund för Strategisk plan och budget samt verksamhetsplaner. Styr- och ledningssystem Kommunen arbetar utifrån ett styr- och ledningssystem som stödjer sig på vad kommunen gör för prioriteringar, hur organisationen planerar sin verksamhet samt på vilket sätt aktiviteterna genomförs. Kommunfullmäktige tar fram kommunövergripande strategiska mål som bryts ner av nämnderna i verksamhetsmål och egna målsättningar för verksamheter och enheter i kommunen. Det skapar en röd tråd i verksamhetsstyrningen. Styr- och budgetprocess Nedan beskrivs styr- och budgetprocessen - kommunens instrument för ledning och styrning av den kommunala verksamheten. Vision Målområde Strategisk plan Verksamhetsplan Enhetsplan Aktiviteter Attraktiv kommun Boende Vision Medborgaren i fokus Strategiska mål och strategier (med indikationer) Verksamhetsmål och strategier (med indikatorer) per nämnd/förvaltning Eventuella enhetsmål och strategier (med indikatorer) Aktiviteter Livslångt lärande Näringsliv Politik Förvaltning Omvärlds- och behovsanalys för strategiska mål samt budget Verksamhetsplaner och budget fastställda i respektive nämnd Beslut/Årsredovisning inklusive mål Delårsrapport fastställs av kommunfullmäktige Uppstart, planering: Verksamhetsplaner och detaljbudget Enhetsplaner för verksamheten Okt Sept Aug Nov Dec Juli Jan Juni Feb Maj Mars April Uppstart: Budget och målberedning Årsredovisning fastställs av kommunfullmäktige Avslutande budgetdialog Vision Visionen utgör grunden för verksamhetsstyrningen och uttrycker hur Tidaholm ska utvecklas som kommun. Kommunfullmäktige fattar beslut om visionen som ligger till grund för styrningen och ger inriktning för arbetet. Visionen är långsiktig. Målområden Målområden utgår från vision och är de områden som bedöms som viktiga att arbeta vidare emot. Målområde är av övergripande karaktär. Målområde är allmänt formulerade. Målområden är långsiktiga. Strategiska mål Dessa åskådliggör vägen till visionen och Tidaholms långsiktiga utveckling samt visar på vad ska uppnås. De strategiska målen är långsiktiga. Verksamhetsmål Verksamhetsmålen är nämndens mål. De strategiska målen bryts ner till verksamhetsmål. Verksamhetsmålen är tidsatta, mätbara och uppnåeliga inom rimlig tid. Enhetsmål Enhetsmålen bryts ner från verksamhetsmålen. Enhetsplanerna fastställs av tjänstemän. Enhetsmålen är tidsatta, mätbara och uppnåeliga inom rimlig tid. Aktiviteter Aktiviteter beskriver vad som krävs, vilka insatser som behöver göras, för att de önskvärda målen (strategiska-, verksamhets- och enhetsmål) ska uppnås. De uttrycks ofta i form av ett visst antal åtgärder eller insatser som ska utföras under en given tidsperiod. Aktiviteter finns i enhetsplanerna och genomförs under en nära framtid. Strategi Strategin kompletterar målet och är ett vägval en riktningsbestämning som ska leda mot visionen. Strategier kan kopplas till mål på olika nivåer. Indikator Indikator är en beskrivning av vilken metod som ska användas för att mäta och därefter analysera utfallet. Mått som indikerar om målet kan anses vara uppfyllt. Indikatorer kan vara kopplade till mål på olika nivåer. Delårsrapport fastställs av kommunfullmäktige Strategiska mål och budget fastställs av kommunfullmäktige 8 9 76

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Vision Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av att leva och bo i en god livsmiljö som ger trygghet, omtanke och utveckling. Tidaholms kommun ska vara trygg och säker att bo, vistas och verka i och ge samma möjligheter för alla invånare. Därför är samverkan med andra aktörer i samhället viktigt. Omtanken är vår ledstjärna i vardagen för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår framtid. Gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer/föreningar och lokala företagare ger förutsättningar för en stark handlingskraft och utveckling för individer och företag. Verksamhetsmål Prioriterade målområden för att gå mot kommunens vision: Attraktiv kommun, medborgaren i fokus, boende, livslångt lärande och näringsliv. I Tidaholms kommun ska vi kunna leva och bo i en god livsmiljö som skapar trygghet, omtanke och utveckling för både individ och företag. Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet. Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns invånare skall uppleva en känsla av delaktighet, meningsfullhet och trygghet. Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla. Livslångt lärande Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet. 10 11 77

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Attraktiv kommun Tidaholms kommun skall aktivt medverka till att skapa förutsättningar för det goda livet Att arbeta för att skapa en attraktiv kommun inbegriper en rad faktorer; utveckling av besöksnäringen, hållbarhet, trygghet, intressanta mötesplatser, tillgång på bra och varierat boende, en bra skola och omsorg, ett rikt kultur- och fritidsliv och goda förutsättningar för näringslivet. Målet att skapa en god livsmiljö för Tidaholms invånare innebär att skapa ett långsiktigt och hållbart samhälle. En av Tidaholms kommuns viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar i Tidaholm. Tidaholms kommun arbetar för att skapa en livsmiljö som är långsiktigt hållbar, det vill säga att den är hållbar såväl socialt som miljömässigt och ekonomiskt. Det är även viktigt att skapa en attraktiv kommun som människor vill flytta till. Kommunen ska bidra till att skapa ett levande centrum med mötesplatser för kommunens invånare och besökare. Kommunen vill värna om Tidaholms kulturarv och historia samt verka för en ökad turistnäring. Kommunen ska arbeta för en god folkhälsa vilket innebär att så många som möjligt ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Kommunen ska också arbeta för mänskliga rättigheter och jämlik hälsa mellan grupper i samhället. Kommunen ser mångfald som en styrka och ska tillvarata den resurs som människor med olika etniska och kulturella bakgrunder utgör. Tidaholms medborgare upplever kommunen som en bra plats att leva och bo i Strategi För att höja andelen medborgare som upplever Tidaholms kommun som en bra plats att bo och leva ska kommunen arbeta för goda kommunikationsmöjligheter, ett bra varierat boende och värna om den lokala handeln. Kommunen ska arbeta för att stärka den lokala stoltheten, detta bland annat genom kommunidentitet, platsvarumärke, stadskärnans utveckling, marknadsföring, aktiviteter och skapa attraktivitet genom de gröna offentliga rummen. En viktig faktor är att inkludera alla i föreningslivet och det rika kulturutbudet. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Andel hushåll med tillgång till minst 100 Mbit Medborgarundersökning, NRI (nöjd region-index, faktorn rekommendation) Upplevelse av centrala offentliga platser i Tidaholms kommun Medborgarundersökning, NRI (nöjd region-index, faktorn Helhet) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 23 % 55 % 70 % 70 % 80 % 95 % 95 % 60-64 - 65 65 60 % 55 % 95 % 65 % 70 % 70 % 59-63 - 64 65 Förkortningar nämnder: Barn- och utbildningsnämnd (BUN) Kommunstyrelse (KS) Kultur- och fritidsnämnd (KFN) Social- och omvårdnadsnämnd (SON) Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) 12 13 78

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Kommunens verksamheter och service för medborgare präglas av samverkan, hög kvalitet och effektivitet Strategi Kommunen ska tillhandahålla väl fungerande verksamheter och verka för en effektiv och rättssäker ärendehantering som upplevs som trygga och professionella. Utveckling sker genom internationalisering, internt samarbete och samverkan med myndigheter, kommuner, näringsliv och andra berörda aktörer. Genom internationella samarbeten ska nya kunskaper och kontakter bidra till positiv utveckling, tillväxt för kommunen och främja sysselsättning för medborgarna. Skapa förutsättningar för att effektivisera och utveckla verksamheterna genom innovation och stöd av digitalisering utifrån medborgarnas behov. Kommun ska även verka för att samtliga kommunens medborgare och besökare upplever att de blir väl bemötta av kommunens medarbetare, ta hänsyn till önskemål, arbeta med en bättre personalkontinuitet. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Antalet e-tjänster som kommunen erbjuder Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Informationsindex för kommunens webbplats - totalt (%) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 27 27 34 60 70 70 70 94 % 89 % 97 % 95 % 95 % 95 % 95 % 76 % 81 % 71 % 84 % 88 % 90 % 90 % Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 87 % 85 % 86 % 95 % 95 % 95 % 95 % Medborgarundersökning, NMI (nöjd medborgar-index, faktorn Helhet) Medborgarundersökning, NMI (nöjd medborgar-index, faktorn Bemötande) 60-60 - 62 63 61 65 65 65 I Tidaholms kommun råder en god folkhälsa Strategi Verka för goda livsvillkor och miljöer. Fokus på medborgares mänskliga rättigheter, välbefinnande och hälsa samt motverka segregering och utanförskap genom att satsa på tidiga insatser för att stödja ett starkt föräldraskap, individens utveckling och till fullföljda studier samt förebygga våld i nära relationer. Processägare: Kultur- och fritidsnämnd (KFN) Ansvarig nämnd: BUN, KFN, SON, SBN Indikator Sjukfrånvaro för medborgare i Tidaholms kommun (dagar) Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) Indikator Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 13,6 13 12,3 13,4 13 12,8 12,6 68 % 67,9 % 74,2 % 71 % 72 % 73 % 74 % 84,4 83,8 94,2 83 84 85 86 Tidaholms kommun utvecklas till ett förbättrat miljömässigt hållbart samhälle Strategi Arbeta fram en strategi för miljöarbete. Förenkla medborgarnas möjlighet att leva klimatsmart. Beslut ska bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Effektivisera gällande energiåtgången av de kommunalt ägda fastigheterna. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Tidaholms kommuns placering i Aktuell hållbarhet/miljöaktuellts kommunranking NMI (nöjd medborgarindex, Faktorn miljöarbete) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 237 198 153 197 177 170 165 58 61 61 62 14 15 79

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Medborgaren i fokus Tidaholms kommuns medborgare skall uppleva delaktighet, meningsfullhet och trygghet Utveckling av den lokala demokratin är en huvuduppgift för kommunen och medborgare i kommunen ska erbjudas olika former av deltagande. Möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället är viktiga faktorer för människors hälsa. Tidaholm ska vara ett samhälle där alla kan delta i samhället. Trygghet är centralt för människors välbefinnande och livskvalitet och därmed också prioriterat för kommunen. Genom strategisk planering samt förebyggande arbete i samverkan med andra aktörer och medborgare ska kommunen bidra till en ökad trygghet. Alla medborgare ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens utveckling. Kommunens verksamheter ska utgå från medborgarnas behov och idéer. Medborgarna ska involveras i beslutsfattandet på ett tidigt stadium. Kommunen ska aktivt arbeta med att skapa delaktighet hos medborgare bland annat genom medborgardialoger och råd. Tidaholms medborgare har stort inflytande Indikator Medborgarundersökning, NII (nöjd inflytande index, Helhet) Medborgarundersökning, NII (nöjd inflytande index, Faktorn Påverkan) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Strategi Kommunen ska aktivt skapa förutsättningar för delaktighet, möjlighet till påverkan och inflytande för medborgarna utifrån olika intressentgrupper. Arbeta vidare med förhållningssätt och värdering av medborgarpåverkan inom den kommunala verksamheten samt arbetssätt för att ta tillvara och följa upp klagomål och synpunkter från medborgarna. Kommunen ska bidra till spridning av det demokratiska perspektivet och förmedla hur olika samhällsfrågor hänger samman. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 41 % - 46 % - 47 % 47 % 41 43 43 44 Tidaholms medborgare känner sig trygga så väl inomhus som utomhus Strategi Samverkan med andra aktörer genom exempelvis Brottsförebyggande rådet, Folkhälsorådet och stödja trygghetsdialoger och -vandringar. Ta del av medborgarnas förslag för en tryggare kommun och vidta eventuella åtgärder. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Medborgarundersökning, NRI (nöjd region index, faktorn Trygghet) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 54 % - 57 % - 65 % 65 % 16 17 80

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Boende Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången på ett bra och varierat boende för alla Tidaholms kommun ska arbeta för att ta tillvara på den goda och gemytliga småstadsmiljön. Den offentliga miljön ska utvecklas och vårdas så att den är attraktiv, tillgänglig och känns trygg och säker att vistas i. Kommunen ska arbeta med att skapa attraktiva boendeformer som attraherar såväl befintliga som nya invånare. Det skall skapas boendeformer som är anpassade för kommuninvånarnas olika livssituationer och livets olika skeende. Den offentliga miljön ska bidra till ett positivt helhetsintryck av kommunen. Tidaholms kommun arbetar för att skapa en livsmiljö som är långsiktigt hållbar, det vill säga att den är hållbar såväl socialt som miljömässigt och ekonomiskt. Kommunen ska genomföra insatser för att göra samhället tillgängligt för alla medborgare. Tidaholms kommun skall medverka till att öka tillgången till ett bra och varierat boende för alla Strategi Genom inventering och behovsanalyser initiera nya planområden så att byggnation underlättas. Planlägga ny tomtmark på olika områden inom kommunen och anlägga gatu- och parkmark som ger valmöjlighet för ett attraktivt boende och en attraktiv miljö. Information till byggherrar och andra intressenter kring möjliga områden för exploatering ska lyftas fram. Processägare: Samhällsbyggnadsnämnd (SBN) Ansvarig nämnd: SBN Indikator Antal nya beviljade bygglov på lägenheter/villor NRI (nöjd regionindex, faktorn Bostäder) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 4 4 23 50 50 50 50 48 51 52 53 Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras Strategi Informera fastighetsägare om skyldigheten att tillgänglighetsanpassa sina lokaler där kommunal verksamhet bedrivs. Arbeta på med förbättring av lätt avhjälpta hinder och se över processer internt så att exempelvis ritgranskningsgruppen (Funktionshinderrådet) skall involveras i ett tidigt skede för att beslut ska bidra till ett tillgängligt samhälle. Processägare: Kultur- och fritidsnämnden (KFN) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Andel av maxpoäng för sammanlagt resultat gällande fysisk tillgänglighet, tillgänglighet och deltaktighet (%) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 30 % 52 % 70 % 80 % 80 % 80 % 18 19 81

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Näringsliv Tidaholms kommun skall vara en aktiv och främjande kraft för näringslivet och civilsamhället Tillväxt och en arbetsmarknad i balans är viktiga faktorer för Tidaholms kommun. Med ett gott företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Företagsamheten hos invånarna är en viktig tillväxtfråga då människor som är engagerade och aktiva bidrar till att utveckla såväl företag som samhället i stort. Kommunen blir en mer dynamisk och attraktiv plats att bo på om arbetsmarknaden, utbudet i näringslivet och företagsamheten samt ett starkt civilsamhälle frodas på landsbygden och i staden. Näringslivsarbetet ska präglas av ett gott samarbete mellan kommun, näringsliv och civilsamhället. Kommunen skall leverera en god service med hög kvalité och ha ett gott bemötande. Näringslivet behöver arbetskraft med rätt kompetens. Skolan har ett särskilt ansvar för att samverka med näringslivet och utbilda elever för framtidens behov. Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom öppen dialog och snabb ärendehantering vid myndighetsutövning. Kommunen ska också bereda attraktiv industrimark, verka för nyetableringar samt skapa mötesplatser. Att identifiera den lokala attraktionskraften för boende, besökare och företag och att aktivt arbeta med marknadsföring och stödja fiberutbyggnad är viktiga uppdrag. Näringslivsklimat ska förbättras inom Tidaholms kommun Strategi Tidaholms kommun ska arbeta för ett gott företagsklimat genom bra dialog, snabb och effektiv ärendehantering. Ta fram och erbjuda attraktiv industrimark och lokaler. Kommunen ska utbilda elever för framtida behov. Samverka med andra aktörer till exempel Högskolor. Dialog mellan kommun och företagare. Stödja och utveckla kulturella och kreativa näringar genom föreningsbidrag samt arbeta för goda kommunikationsmöjligheter. Tidaholms kommun ska implementera och arbeta för den lokala attraktionskraften och stärka varumärket. Fortsätta att stimulera besöksnäringen genom digitala forum. Skapa mötesplatser och attraktiva event för såväl invånare och besökare. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Antal besökare på utvalda platser inom kommunen Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 373 500 375 300 382 625 378 000 380 000 382 000 385 000 Antal gästnätter* 55 512 61 540 63 110 56 500 87 000 89 000 90 000 Antalet nya företag per 1 000 invånare, Nyföretagarbarometern Placering i Svenskt näringslivs företagsklimat 2,8 3,4 3,7 3,6 3,8 3,9 4 233 186 158 100 85 80 80 Total nöjd kundindex, NKI samt Företagarnas bedömning av servicen inom myndighetsområdet 75 73 65 70 72 72 * Indikatorn Antal gästnätter utgår från och med 2019 från SCB beräkning vilket gör att målvärdet ökat. 20 21 82

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER Livslångt lärande Varje barn, ungdom och vuxen ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar Den goda utbildningsmiljön grundläggs redan i förskolan. I förskolan och grundskolan möter barnen kunnig och utbildad personal som ger en god pedagogisk start på livets lärande. Kommunens uppgift är att ge alla barn och elever möjlighet att nå så långt som möjligt och kompensera elevers olika förutsättningar. För att skapa bra förutsättningar för lärande krävs goda förebilder och samverkan. Varje barn, ungdom och vuxen ska kunna lära och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I det livslånga lärandet är det viktigt att kunna hitta och utnyttja den information individen behöver. I Tidaholms kommun har alla barn och elever rätt till stimulerande lärande, inflytande och trygg arbetsmiljö. I Tidaholms kommun ska det finnas yrkesskickliga lärare med gedigna ämneskunskaper och förmåga att väcka nyfikenhet och motivera barn och elever att lära nytt. Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Alla verksamheter inom kommunen ska präglas av möjligheten till inflytande och delaktighet för dem som har kontakt med verksamheten. Varje individ ska ges möjlighet att uppleva självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Utbildningsnivån i Tidaholms kommun skall höjas Strategi Arbeta med entreprenöriellt lärande, samverka med andra förvaltningar, kommuner, högskolor och internationellt. Lyfta betydelsen av det livslånga lärandet. Grundskolans kvalitet och elevers möjlighet till fullföljda studier skall förbättras. Processägare: Barn- och utbildningsnämnd (BUN) Ansvarig nämnd: BUN, KFN, SON Indikator Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Andel förvärvsarbetande invånare 20-64 år, andel (%) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 24,1 % 24,6 % 25 % 26 % 26,5 % 27 % 27,5 % 166 213 26 173 168 165 160 79,7 % 80,6 % 81 % 81,3 % 81,6 % 82 % 22 23 83

POLITISKA MÅL OCH AMBITIONER EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella mål samt verksamhetsmässiga mål uppnås. Tidaholms kommun skall ha en god ekonomisk hushållning Strategi Kommunen skall generera vinst för att klara framtida investeringar i verksamheter samt kontinuerligt effektivisera lokalnyttjandet och aktivt avyttra fastigheter i egen regi där kommunen ej bedriver verksamhet. Kommunen ska undvika upplåning till investeringar. Göra en treårsbudget i balans, vilket innebär att årets resultat i budgeten uppgår till resultatmålet. Förfina resursfördelningsmodell för alla verksamheter. Processägare: Kommunstyrelse (KS) Ansvarig nämnd: BUN, KS, KFN, SON, SBN Indikator Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Målvärde 2020 Målvärde 2021 Årets resultat/skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning (%) 4,8 % 10,3 % 2,3 % 2,7 % 3 % 3 % 3 % Soliditet kommunen (%) 29,3 % 36,6 % 37,5 % 35 % 35 % 35 % 35 % Ekonomiska förutsättningar och budget Den omvärldsanalys som beskrivs på sidan 5-6 påverkar Tidaholms kommun i allra största drag. I skatteunderlagsprognoserna ser vi att skatteunderlaget ökar för 2019, men att ökningen av skatteunderlaget mattas av efter 2019. Prognosen för 2018 är 3,0 procent och för budget 2019 ökar skatteunderlaget med 3,2 procent. Därefter mattas ökningen av för åren 2020 och 2021, då är ökningen på respektive år 2,3 och 2,0 procent. Även de demografiska förändringarna kommer att påverka Tidaholms kommun. Detta kommer innebära att grupperna i icke arbetsför ålder kommer att öka samtidigt som åldersgruppen som genererar skatte- intäkter minskar. Detta medför att färre personer kommer att försörja fler. De stora investeringsbehoven som finns på nationell nivå finns även i Tidaholms kommun. För att klara dessa investeringar kommer Tidaholms kommun använda sina likvida medel som byggts upp tack vare de senaste årens goda resultat. Investeringsnivån medför dock att kommunen inte klarar av att finansiera investeringar med bara egna medel under budgetperioden 2019-2021. Kommunen måste därför under budgetperioden öka upp sin långfristiga låneskuld. Mer information om investeringar finns på sidan 38 samt 40-41. Sammanställning (mnkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Årets resultat 20 100 22 800 23 100 23 600 Årets resultat i % 2,7% 3,0% 3,0% 3,0% Statteintäkter och bidrag 736 591 758 997 778 350 795 713 Ökning av skatteintäkter och bidrag i % 3,0% 2,5% 2,2% Nettokostnader 686 734 707 712 720 863 734 907 Ökning av nettokostnader i % 3,1% 1,9% 1,9% Investeringsbudget 101 206 124 075 106 200 15 450 Ekonomiska förutsättningar Budgeten för 2019-2021 utgår ifrån följande övergripande antaganden: Skatter och Bidrag Utdebiteringen är fastställd till 22:07 under hela perioden Skatteunderlagsprognosen samt bidrag och avgifter bygger på prognoser från Sveriges kommuner och landsting (SKL Cirkulär: 18:27) 24 25 84

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET Befolkningsprognos Befolkningsförändringen bygger på kommunens årligen reviderade befolkningsprognos (se sidan 31). Befolkningen väntas öka med 73 invånare fram till år 2021, vilket är en nedskrivning jämfört med förra årets prognos. Befolkningsökningen sker inom grupperna 0-18 år samt 65 år och uppåt, se diagram till höger. Resultat (mnkr) Investeringar (mnkr) exkl. VA & renhållning Budgetförutsättningar Nämndernas budgetramar är uppräknade med detta index (höger). Indexuppräkningen är en bedömning utifrån de samlade prognoser som finns publicerade gällande ökningen samt av utrymmet i budgeten för Tidaholms kommun. Från och med 2019 är indexuppräkningen för personal och pris sammanslagen och viktad. Nämndens ansvar Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom tilldelat kommunbidrag. Nämnden ska inrymma sina verksamheter inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt. Beredskap för kostnadsavvikelser mot budget och oförutsedda utgifter ansvarar nämnden för genom omprioriteringar och omfördelningar inom tilldelad budget. Budget 2019-2021 Kommunens resultat under budgetperioden uppgår till 3,0 procent av skatter och bidrag för 2019-2021. Resultatet innebär att kommunen klarar sitt finansiella mål gällande god ekonomisk hushållning. För att klara resultatmålet med de nya förutsättningarna gällande skatteintäkter och förändringar i demografin krävs anpassningar i kommunens verksamheter. Index Budget 2018 Personalindex 3,0% Prisindex 2,0% Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Personal/Prisindex 2,7% 2,7% 2,7% Verksamhetsplaneringen skall bygga på den faktiska behovs- och kostnadsutvecklingen som nämnden själv beräknar och de prioriteringar som nämnden själv vill göra, för att utifrån kommunfullmäktiges beslut om mål och budget bedriva en bra och effektiv verksamhet och ha en ekonomi i balans. Nämnden ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och i grunden se över befintlig verksamhet samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. I övrigt hänvisas till kommunens ekonomistyrprinciper beträffande nämndens ansvar. Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Anpassningar 0,7% 1,5% 2,0% 2,0% Eftersom dessa anpassningar är nödvändiga och skall vara årligen återkommande uppmanades nämnderna att påbörja arbetet med anpassningar inför 2018. Kommunen har stora investeringar under perioden och därför krävs positivt resultat för att klara dessa investeringar. Räntekostnaderna väntas öka på grund Likvida medel (mnkr) På grund av den höga investeringstakten kommer kommunens likvida medel minska under budgetperioden. Tack vare de överskott som genererats främst under 2015 och 2016 har kommunen likvida medel att utnyttja i stor utsträckning till kommande investeringar. Soliditet (%) av att ränteläget kommer att förändras. Riksbankens prognos är dock väldigt osäker men en höjning av ränteläget finns med i budgeten. Långfristiga skulder (mnkr) Enligt investeringsbudgeten kommer kommunen att öka sina långfristiga skulder från och med 2020 för att klara den planerade investeringstakten. Enligt budget 2019-2021 finns en planerad upplåning på 60 miljoner kronor år 2020. Kommunens soliditet är fortsatt god trots en hög investeringstakt, detta tack vare goda resultat och stabil ekonomi de senaste åren. Dock för 2021 ligger en låg investeringsbudget som förbättrar soliditeten. Se sidan 38 investeringar för detaljer. 26 27 85

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET Förändringar i Budgetramarna I tabellen nedan visas förändringarna över budgetramen indelad i kategorier. Tabellen är en sammanställning för samtliga nämnder. Samma kategorier återfinns på respektive nämnd. Texterna under respektive tabell beskriver förändringen mellan 2018 och 2019 om inte annat anges. Pris och volymförändringen innehåller förändringen av resursfördelningen. Den ena delen är den årliga justeringen på prislapparna och den andra är volymförändringen för hela befolkningen eller respektive målgrupp. Resursfördelningsmodellens prislappar baseras på referenskostnad, genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen (pendlingskommun nära mindre tätort, härefter benämnd kommungrupp ) eller traditionell budgetuppräkning. På respektive nämnd så återfinns dessa pris och volym parametrar för varje verksamhet. Referenskostnaden i tabellerna är angivna i hela kronor per brukare för respektive verksamhet. Refe- renskostnad för Tidaholms kommun är framräknad med antagande av andel brukare samt en framskrivning av volym baserat på befolkningsprognosen. Genomsnittlig nettokostnad för kommungruppen är den faktiska nettokostnaden från räkenskapssammandrag 2016, uppräknat till 2019 enligt index på sidan 26. Kostnadsambitionsnivå är den justering som är gjord för verksamheten, där 100 procent indikerar samma kostnadsambitionsnivå som genomsnittet för kommungruppen, en justering över 100 procent påvisar en högre kostnadsambitionsnivå än genomsnittet. Resterande verksamheter som inte presenteras i tabellerna har en tilldelning beräknad på traditionell budgetuppräkning. För att klara de nya ekonomiska förutsättningarna krävs att Tidaholm kommuns kostnadsmassa anpassas. För att klara resultatmålet så finns en anpassning på 1,5 procent per nämnd för 2019. För 2020 och 2021 ligger anpassningen på 2,0 procent för respektive år. Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader -686 734-707 712-720 863-734 907 Av- och nedskrivningar -28 703-26 666-29 772-32 878 Verksamhetens nettokostnader -715 437-734 379-750 635-767 785 Skatteintäkter 556 812 575 761 594 762 617 957 Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift 179 779 183 235 183 589 177 755 Finansiella intäkter 227 68 50 Finansiella kostnader -1 054-2 045-4 683-4 377 Resultat före extraordinära poster 20 100 22 800 23 100 23 600 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 20 100 22 800 23 100 23 600 Nämnd (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram 686 734 707 712 720 863 734 907 varav: Pris/Volymförändringar 18 715 27 754 29 043 Budget prioriteringar Verksamhetsförändringar 12 732 Anpassningar - 10 468-14 604-14 999 Respektive kategori återfinns inom varje nämnd på sidan 33-37. Detta är en beskrivning om vad de olika kategorierna innehåller. Pris och personalindex, är den kompensation som respektive nämnd har för kostnadsökningar hänfört till personalkostnader och övriga kostnader och intäkter Volymförändringar, innebär förändringar som beror på variationer i volymer, som kommer från senaste befolkningsprognosen (se sidan 39). Budget prioriteringar, innebär satsningar i budgeten utöver resursfördelning (exklusive riktade budgetprioriteringar). Tidigare beslutade budget prioriteringar ligger kvar inom respektive nämnds budgetram om inget annat anges. Verksamhetsförändringar, innefattar flytt av verksamheter mellan nämnder. Anpassningar, är den kostnadsminskning som respektive nämnd har per år. 28 29 86

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET Balansräkning (tkr) Budget kassaflöde Tillgångar Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budget kassaflöde Anläggningstillgångar Kassaflödesrapport - kommunen (tkr) Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggn. och tekn. anläggningar 692 577 769 004 751 576 Den löpande verksamheten Årets resultat 22 800 23 100 23 600 Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar 692 577 769 004 751 576 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för av- och nedskrivningar 26 666 29 772 32 878 Finansiella anläggningstillgångar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 400 400 400 Värdepapper, andelar, bostadsrätter mm 11 116 11 116 11 116 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 49 866 53 272 56 879 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Medfinansiering E20 11 116 703 693 3 600 11 116 780 120 3 200 11 116 762 692 2 800 Ökning / minskning kortfristiga fordringar Ökning / minskning förråd och varulager Ökning / minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 49 866 53 272 56 879 Summa bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar 3 600 3 200 2 800 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -125 075-107 200-16 450 Förråd 630 630 630 Investeringsbidrag till materiella anläggningstillgångar 1 000 1 000 1 000 Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar 97 304 8 096 106 030 813 323 97 304 3 247 101 182 884 502 97 304 34 556 132 490 897 982 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -124 075-106 200-15 450 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån - 60 000 Årets resultat 22 800 23 100 23 600 Amortering av skuld -8 217-10 217-10 217 Resultatutjämningsreserv 91 735 91 735 91 735 Ökning av långfristiga fordringar -10 300-3 800-2 000 Lokal utvecklingsreserv 11 977 11 977 11 977 Minskning av långfristiga fordringar 2 097 2 097 2 097 Övrigt eget kapital 400 617 423 417 446 517 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -16 420 48 080-10 120 Summa eget kapital 527 129 550 229 573 829 Årets kassaflöde -90 629-4 848 31 308 Avsättningar Likvida medel vid årets början 98 725 8 096 3 248 Avsättn. för pensioner o likn förpliktelser 5 327 5 327 5 327 Likvida medel vid årets slut 8 096 3 248 34 556 Avsättn. bidrag till infrasturktur 6 000 6 000 6 000 Summa avsättningar 11 327 11 327 11 327 Skulder Långfristiga skulder Checkräkningskredit 4 051 4 051 4 051 Lån i banker och kreditinstitut 79 141 127 221 117 098 Andra långfristiga skulder 3 077 3 077 3 077 Summa långfristiga skulder 86 269 134 349 124 228 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 32 875 32 875 32 875 Övriga kortfristiga skulder 155 723 155 723 155 723 Summa kortfristiga skulder 188 598 188 598 188 598 Summa skulder 274 867 322 947 312 827 Skulder, avs. och eget kapital 813 323 884 502 897 982 Ansvarsförbindelser Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Pensionsförpliktelser inkl löneskatt 175 538 174 932 173 988 Borgen och andra förpliktelser 298 429 284 080 269 731 Summa ansvarsförbindelser 473 967 459 012 443 719 Budget per nämnd Budget per nämnd Nämnd (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Kommunstyrelsen & finansförvaltning 60 871 50 060 44 298 41 666 Årlig förändring (%) -17,8% -11,5% -5,9% Jävsnämnd 300 308 316 Årlig förändring (%) 2,7% 2,7% Barn- och utbildningsnämnd 292 461 305 660 316 324 323 209 Årlig förändring (%) 4,5% 3,5% 2,2% Kultur- och Fritidsnämnd 31 694 32 966 33 671 34 284 Årlig förändring (%) 4,0% 2,1% 1,8% Social- och omvårdnadsnämnd 276 539 285 885 293 032 301 363 Årlig förändring (%) 3,4% 2,5% 2,8% Samhällsbyggnadsnämnd 25 168 32 842 33 230 34 068 Årlig förändring (%) 30,5% 1,2% 2,5% Summa skattefinansierat 686 734 707 712 720 863 734 907 30 31 87

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BUDGET NÄMNDER Budgetprioriteringar Kommunstyrelsen inklusive finansförvaltningen Budgetprioriteringar 2019-2021 Riktade budgetprioriteringar är områden då särskilda medel avsatts för ett specifikt ändamål, antingen som prioriterade områden eller genom tilldelning Stadskärnan och Tidaholms identitet i ram. I Tidaholms kommun är de områden som presenteras på den här sidan riktade budgetprioriteringar under 2019-2021. Se tabell på sidan 42. Miljöstrategiskt arbete Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har till uppgift att leda och samordna den kommunala organisationen och ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet samt den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den ekonomiska förvaltningen och personalpolitiska frågor. Styrelsen bereder även de ärenden som ska behandlas av fullmäktige samt för att verkställa och följa upp fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsens budgetram är uppdelad i två delar. Del ett är den verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen, med kommunstyrelsens olika avdelningar. Del två är de delar som avser hela kommunen och som finns budgeterat på kommunstyrelsen. Denna del innefattar pensioner, bidrag, transfereringar och avgifter. Nämnd (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram 60 871 50 060 44 298 41 666 varav: Pris/Volymförändringar 756-5 128-1 981 Budget prioriteringar 50 Verksamhetsförändringar - 11 154 Anpassningar - 463-634 - 651 Varav finansiering och transfereringar Nämnd (tkr) Budget Budget 2018 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram 5 998-12 019-19 291-18 671 varav: Pris/Volymförändringar - 5 286-7 272 620 Budget prioriteringar Verksamhetsförändringar - 12 732 Anpassningar Detaljplanering / Planläggning Bredbandssamordnare Budgetprioriteringar Riktade budget prioriteringar 4 050 tkr. Totalt finns 4 700 tkr till riktade budgetprioriteringar. Mer detaljer återfinns på sidan 42. Miljöstrategiskt arbete 250 tkr flyttas från Samhällsbyggnadsnämnden och läggs in under riktade budgetprioriteringar. Beloppet ökas på med 750 tkr för 2019 till en totalbudget på 1000 tkr. Medel för arbetskläder tas från riktade budgetprioriteringar, 200 tkr, och tilldelas i ram till Social och Omvårdnadsnämnden (140 tkr) och Barn och Utbildningsnämnden (60 tkr). Verksamhetsförändringar Avskrivningar på inventarier flyttas ut på respektive nämnd, 1 578 tkr. De avskrivningar som flyttats ut i nämndernas ram, motsvarande justering återfinns på finansförvaltningen, - 12 732 tkr. Utökat anslag arbetskläder Lönepolitiskt program Jävsnämnd Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för att besluta i ärenden gällande myndighetsutövning och utöva tillsyn i fall där en annan nämnd normalt har ansvaret men inte kan på grund av jäv. Jävsnämndens budgetram har lyfts ur Samhällsbyggnadsnämndens Budget prioriteringar - budgetram för 2019. Bud- Verksamhetsförändringar - Friskvård Stöd till folkbildning/sisu getramen baseras på traditionell budgetuppräkning och utan anpassningskrav. Anpassningar - - - 32 33 88 Nämnd (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram 300 308 316 varav: Pris/Volymförändringar 8 8