Sillakuriren Sillfrämjandets fantastiska fenzine, Numero 3, 2006
Gra is Jorden I och med #3 af Sillakuriren har landats erinrar jag att vår läsarkrets minst doublerats sedan starten, dvs SK #1. I detta nummer kan vi tack vare Kaptens djuplodande informatíonskollektering bjuda läsarna mycket gott. Bland annat ställs kökschefen för Erik Lallerstedts krog mot väggen. Detta agitationsunderlag produceras för att höja sillens status helt enligt Sillprofetens bud och förordningar av Sillfrämjandet Sillakuriren skall vara publikt tillgänglig och framställs till både profan populas och sillgesälls gammanförhöjande läsning. Önskar Ni kontributera medelst självförvållat material anpassat a la komputerette, öfversänd detta medelst elektronisk kurir till Sillakurirens chiefsredaktauxr Kapten Haddock på haddock@getsilly.net Besök oss på: www.getsilly.net Vänligen BKJanne, Profetens högra och vänstra hand
KLÄDESHOLMEN - SILLENS MECKA!! Människorna, näringslivet, atmosfären och sillen förståss Grattis allen gesäll!! Här följer andra delen i Sillfrämjandets serie om sillens Mecka, Klädesholmen. I detta nummer bjuds det förutom på rena fakta kring öns sillahistoria även på en exklusiv intervju med Klädesholmen Seafood s vd, Per- Aste Persson som skall ha ett stort tackel för att han tog sig tid med Sillakuriren och sillken intervju det blev!!! Per- Aste visar att på Klädesholmen har man glimten i ögat och nära till skrattet
Del 2 Klädesholmen har sedan tidigt 1700-tal varit beroende utav skerinäringen och då framförallt sillen. Nu år 2006 har ön c:a 400 bofasta. En klar ökning kan dock skönjas sommartid då främst rika, välbeställda människor invaderar ön då fastighetspriserna numera är skyhöga och en vanlig sillgesäll knappast havfer råd att inköpa sommarhus på denna underbara ö. Men vi börjar med att bena ur lite i Klädesholmens historia Texten nedan om öns historia är saxad från: www.kladesholmen.com och är skriven av Per-Eric Stavfeldt. I samband med att Marstand ck stadsrättigheter påbjöd den dåvarande kungen att tio öar skulle bebyggas norr om Marstrand. Redan 1594 skriver biskop Jens Nilssøn i sin visitationsberättelse om Klädesholmen som en gammel skeleye. Liksom de esta ö- och kustsamhällen ck Klädesholmen sitt rejäla uppsving under det stora sill sket 1748-1808. Befolkningen ökade rejält och framför allt säsongsarbetare på sillsalterierna och trankokerierna tillträdde ytterligare personer. Sill sket sker ju på vinterhalvåret, och pigor och drängar från Inland, Västergötland eller Halland jobbade härute, när det var lågsäsong inom jordbruket. Det var lite av Klondike-stämning här ute med allt vad det innebar. Hamnen som då var inne på Holmefjorden fylldes med båtar från när och fjärran, som hämtade saltsillen och tranet för vidare transport ut i Europa. Under den stora sillperioden tillkom kyrkan. den är idag Tjörns äldsta i bruk varande kyrka. Den är dessutom byggd helt på insamlade privata medel. 1808 var det slut för den gången - sillen försvann. Samhället gick ner sig totalt. Befolkningen minskade till dryga trehundra år 1830.
Landshövdingen gjorde en privat insamling till Klädesholmens invånare som levde sämre än råttor. Uppgången börjar 1861 när två Klädesholmare ck reda på att det fanns sk uppe vid Storeggen (Ålesund). Detta medförde att många båtar drog sig upp mot Norge. När sillen ånyo kom in till kusten under senare halvan av 1800-talet började beredningsindustrin ta form. I de större magasinen, som då började byggas, saltades sill och bereddes sk. Fiskberedningen var mycket omfattande och i stort sett de esta av våra nuvarande fabriker har alla börjat med skberedning. Vid sekelskiftet skaffade man mindre båtar, s.k. jakter. Med dessa besöktes i stort sett de esta svenska hamnar. Från båten sålde man sina produkter, kabeljo, saltsill m.m. Normalt kunde man avverka ett par turer per år, men ibland hade man båten liggande vid en plats. När man vid sekelskiftet började lära sig kryddning av sill och skarpsill, började man även sälja gaffelbitar och ansjovis. Kunskapen om kryddning ck man genom att köpa recept från grossistföretag. Klara linjer vad gäller kryddning av sill går dock till Norge, som är lite av pionjär på detta område. Sedan 1970 är det bara sillinläggningar som görs. Fiskberedningen försvann detta år. Men det har även gjorts andra produkter och inläggningar; sardiner, makrill, hummer, räkor, kräftor, kaviar, ärtor, morötter, skbullar och plommon Källor: www.kladesholmen.com genom Per-Eric Stavfeldt samt även ett tack till den fantastiske Jan Levin för diverse dyrbar information.
Exklusiv intervju Namn: Per-Aste Persson Vd Klädesholmen Seafood Ålder: Ett par över halvseklet Bor: På Sillens Mecka så klart Lyssnar på: Gärna en tärnas skrik en solig julimorgon i en naturhamn. Bäste Per- Aste! Äran är total för Sillfrämjandet att du ställer upp. Hur löper produktionen? - Den löper bra. Tusentals döda sillar på löpande band. Gälar i fjällvete vad hungrig jag blir. Hur länge har du varit i sillabranchen? - Min far och hans förfäder har skat levande sillar era hundra år. Själv har jag jobbat med döda sillar i 27 år. Skulle man kunna få veta hur stor volym sill som utgår till handeln från er fabrik varje år? - Det skulle väl kunna röra sig om cirka 30 miljoner hela sillar. Klädesholmen seafood är en sammanslagning av era företag. Var detta en förutsättning för att kunna behålla produktionen på Klädesholmen i ett längre perspektiv? - För att klara de ökande kraven på kvalitetsstyrning och spårbarhet var en sammanslagning nödvändig. Hur många anställda har ni?
- 35 huvuden, men vissa jobbar deltid. Vilken är din personliga favorit bland all välsmakande sill ni tillverkar? - Det är helt klart Svart Vinbärssillen. Oj, vad det låter gott!! Svarta vinbärssill havfer jag icke haft nöjet att avsmaka ännu. Har ni några spännande nyheter på gång för allen sillälskare att se fram emot? - Ja visst har vi det. Men vi avslöjar inget i förväg. Vilken är er storsäljare för tillfället? - Nu inför midsommar är matjessillen absolut störst. Hur tror du att sillen/ strömmingen påverkas av all miljöförstöring samt övergödning som bevisligen är utbredd? - Miljöförstöringen kan bli ett hot i framtiden om vi inte ändrar beteende. Hur vill du säga att framtiden för sillen ser ut? - Det nns som väl är mycket gott om sill i havet och reproduktionen är god. Denna rika källa på det hälsosamma fettet omega 3 kommer att bli alltmer åtråvärd i framtiden. Har Sillfrämjandets rykte börjat sprida sig på Klädesholmen samt bland era anställda och i så fall, på vilket sätt? - Ryktet om sillens förträf ighet går som en löpeld på karasterna och allt er burkar med sill hinner aldrig komma ut på marknaden, men detta svinn genom anställdas munnar bjuder vi gärna på.
Då är ryktet att du, bäste Per-Aste är en hyvens och mycket generös vd helt sant!! Har du avlyssnat Sillfrämjandets husband Sillprofeterna någon gång och i så fall, vilken av deras sånger gillar du bäst? - Nej tyvärr inte, bara sett några av texterna som legenden Jan Levin satt upp på anslagstavlan. Detta ger mig stor gamman ty herr Levin slutar aldrig att förvåna med sina nurliga upptåg. Tack för att du ställde upp på denna intervju och hoppas vi ses vid vårt framtida besök på Klädesholmen och förresten, hälsa dina anställda samt naturligtvis Sillfrämjandets ikon och stora hjälte Jan Levin... Må så gott... Av Kapten Haddock för SFs räkning Pyssla med Proffen Färginläggelse
Under ällen på gesällen I förra numret var det Stor- skarn som granskades. Som andre gesäll ut presenterar vi stolt Danboy som i denna oerhört gammanfyllda intervju lättar på sitt hjärta till Sillfrämjandets stora glädje. Det var i slutet utav maj. Vi kom överens om att göra intervjun vid färjeläget i Oskarshamn. Jag hade klivit ur min taxi en halvtimme tidigare och satt på kajkanten och puffade på min pipa medelst löste ett korsord när en bekant gur satte sig bredvid mig och intervjun kunde börja under stor uppsluppenhet. Gotlandsfärjan som just lämnade kajen bildade en vacker fond under vårt samtal som ibland också ackompanjerades av sjungande skmåsar som svepte längs vattnet i jakt på härlig sk. Ur den medhavda termosen skade jag fram lite whiskyindränkt kaffe som vi smuttade på under tiden intervjun varade. Danboy, denne graciöse gesäll som för dagen var på ett särdeles fantastiskt humör bjöd friskt på hembakade kringlor som vi under stor gamman tuggade på. Namn: Danboy aka Mephisto Ålder: 32 Favoritbok: 1984 av George Orwell Yrke: Arbetar på kundtjänst i ett laboratorium
Visst är det vackert att se ut över vattnet och veta att därunder lever härlig sk? - Du tog orden ur min mun Kapten, det är inte bara den kalla våren som ger gåshud, utan även den underbara utsikten. Javisst, vackert är bara förnamnet! Men vad tycker du om alla ölburkar, godisaskar, disktrasor samt plastkassar som yter omkring på denna vackra vattenyta? - Det gör ont i själen att se människans totala brist på respekt för sillens/strömmingens naturliga biosfär. Kolla t ex där! (Danboy pekar på en använd kondom som ligger och guppar på vattnet). Tänk om en sill/strömming skulle råka simma in i den där. Hur skulle det se ut egentligen? Otroligt ansvarslöst att kasta veritabla dödsfällor omkring sig på det sättet! Du har fullständigt rätt. Fruktansvärt! Har du haft en bra vinter? Kanske några sillrelaterade händelser du kan dela med dig av? - Som inbiten knutte gillar jag inte vintern. Jag tenderar att gå in i ett mentalt ide i väntan på varmare tider. Ett av de nare ögonblicken måste ändå ha varit på en sillbuffé jag var på i Falun innan jul. Smaker man inte vanligen relaterar till Sill fanns på det julbordet. Låter underbart! Hur förvaltar du det faktum att du är fullvärdig sillgesäll, utnämnd av BK Janne? - Hittills har jag inte utnyttjat det privilegiet. Vad anser du vara Sillfrämjandets främsta uppgift i dagens samhälle? - Att säkerställa sillens status i dagens slit-och-släng samhälle. Vi har glömt bort den viktiga roll som sillen har spelat under de fattiga åren i Sveriges historia.
Håller med till punkt och pricka. Tror du att vi sillgesäller i framtiden kommer att kunna påverka politiska beslut i frågor som rör havets sillver? - Absolut. Jag vet t ex att BKJanne kommer bedriva en intensiv lobbyverksamhet nu i sommar. Det kommer bli spännande att se resultatet av det. Ja, det må allen gesäll följa. Jag har förstått att du mer än gärna roar dig med dataspel, detta får du gärna berätta om... - Jag har inga kommentarer. Jodå, utveckla vidare, jag ber dig!! - Ok då, jag är helt torsk på lilla strömming. Vi kan väl lämna det där... Visst, du blir bönhörd. Danboy, här har jag 6 st burkar med olika sorters sill. Du får en utav dem, vilken tar du? - Med risk för att göra dig besviken men det blir utan tvekan matjesillen här. Det nns många nya intressanta smaker som den här brännvinssillen t ex, men matje vinner alltid i längden. Nu väntar man bara på färskpotäterna oxå! Ett mycket bra val. Varsågod, den är din. Är sill bara till godo eller tror du den kan vara skadlig för människan i för stora doser? - Jag har aldrig hört talas om att någon skulle ta skada av havets silver. Men det är klart, även vatten kan ju vara farligt i för stora mängder så... På tal om skadlig, hur kommenterar du nyheten om att George W Bush härstammar från Sillerud i Värmland? - Blandade känslor där, min käre kapten! Å ena sidan kanske man ska känna ett visst hopp för karlstackaren att han tydligen kommer från en god genpool. Å andra sidan borde man kanske känna en viss medkänsla för folket i Sillerud.
Goda kringlor förresten, bakar du ofta hemmavid? - Aldrig. Jag har en sambo. Ok, grattis! Till sist, säg precis vad du vill. Din tid äro obegränsad!! - Alla mina tankar går till havet och all härlig sill som lever däri. Låtom oss vara snälla mot havets sillver!! Tack för att du tog dig tid, vi ses väl på nästa Sillagille? - Absolut! Det var med en klump i halsen, whiskydoftande andedräkt och med många goda kringlor i magen jag vinkade farväl till Danboy och stegade in i min väntande taxi och styrde kosan hemöver igen. Trevlig, matjestätisk, gracil samt fulländad var bara några av de ord jag ck i tankarna efter mötet med denne man. I nästa nummer utav Sillakuriren blir det en ny intervju med någon annan av alla våra spännande samt levnadsglada gesäller. Men vem det blir vet endast Proffen i det blå Pyssla med Proffen Åk till följande lokus och teckna, skissa eller fota av dess charm. Sillstad (Hycklinge), Sillekrog, Sillsjön (Kisa), Sillerud, Sillingön och Sillnäs. Ta sedan bilder på ensillage. Klipp, klistra och montera sedan dessa på ett styvt ark medelst limmeri. Rama in och placera lokus närmsta vägg och du har erhållit ett vackert kollage
Sillfrämjandet benar ur Här är det meningen att Sillfrämjandet ställer personer till svars, tar reda på fakta, ja helt enkelt benar ur eventuella oklarheter angående något som sagts, publicerats eller dylikt om sill. Denna oerhört uppseendeväckande text är tagen från följande hemsida: http://www.livsmedelssverige.org/ djurhallning/djurhallning_sill.htm Sill Sill ske, inklusive strömming bedrivs i alla svenska vatten. Pelagisk trål, ringnot och snörpvad är de skemetoderna som ger största mängden. Ett speciellt ske för surströmmingsanvändning bedrivs med en sorts drivgarn, sk sköt. De esta sillar som skas är från vårlekande populationer. Det nns också en del höstlekande sillpopulationer. Industri sk Sill används till största delen till industri sk. Sverige har ett undantag för industri skfångst från EU. Detta ske för skmjölstillverkning bedrivs i alla svenska vatten tillsammans med ett industri ske efter skarpsill. Dessutom pressas också mycket olja ur sk. Denna olja är rik på eromättade fettsyror, DHA och EPA(läs om fettsyror). Både skmjöl och skolja används till djurfoder och skfoder. Endast en mycket liten del av sill och skapsill ske går direkt till konsumtion. Text: Jana Pickova, SLU Hur kan man skriva så? Sillen - i första hand en industri sk!! Hur kan man nedvärdera sillen så pass och hur har det kunnat gå så snett?
Nej, detta kan icke få stå oemotsagt. Sillfrämjandet ställde författarinnan till texten, Jana Pickova mot väggen och ck också frågorna besvarade, dock med en aning bitsk ton: Jag frågade: Vad menas med att sillen lever i alla svenska vatten? Inte har jag sett sill uti Vättern i alla fall - Det är klart underförstått att man inte skar sill i sötvatten. Till Svenska vatten hör ju även delar av Östersjön t ex. Javisst, helt korrekt. Sill används till största delen till industri sk skriver du. Är detta verkligen riktigt? Som mat sk måste väl sillen ändå vara oftast förekommande, eller? - Sill och skarpsill går mest till industri sk. Den del som går till direktkonsumtion är relativt liten. Exakta siffror nns förmodligen på fångsstatistik hos Fiskeriverket. Sill är klart bra konsumtions- sk men i allmänhet inte så högt uppskattad tyvärr. Är det inte till att nedvärdera denna underbara mat sk när man kallar den industri sk? - Hoppas att du blivit lite klokare av dessa svar och att du fortsätter att konsumera sill och strömming, det är onekligen en mycket trevlig konsumtions sk! Så klart att jag skall fortsätta äta sill. Hm, men tack i alla fall för svaren även om de var i ummigaste laget Gesäll Danboy skall ha ett otråligt stort tackel för tipseriet till detta ämne.
Kapten gör jobbet Visst har Du frågor du inte kan eller har vågat ställa? Kommer Göran Perssons val äsk röra sillen? Hur tänker Ingvar Kamprad Utöka sillsortimentet på IKEA? o.s.v Nu kan allen gesäll, även anonymt ställa frågor till Kapten som denne efter bästa förmåga skall göra sitt yttersta för att besvara till stor glädje för frågeställaren. Alla frågor äro välkomna. Ingen fråga kan bli för genant eller besvärlig för Kapten att bena ur Så sätt igång och maila din fråga/frågor till: haddock@getsilly.net
Sillaläsning Den maskerade sillen - Del 2, Fjällvete, sillka fenor!!! I varje nummer av Sillakuriren publiceras ett nytt kapitel av den gammanfyllda samt ibland också rysligt otäcka sillern: DEN MASKERADE SILLEN. Allen läskunnig gesäll! Tag läsglasögon på för här är anda kapitlet: Som genom ett töcken vände sig magen ut och in på prästen och handlaren kunde bara handfallen se på när maginnehållet forsade ut över altargången. Bland annat kunde han se köttbullar med spiralmakaroner som för övrigt troligen var inköpta i just hans butik. Och var det inte minsann rester av en Napoleonbakelse som den gode prästen just kastade upp? Prästen lyckades med stor möda att ta sig upp och med uppspärrade ögon pekade han på den stora Jesusmålningen bakom altaret. - Korall, t-t-t-t-titta på Jesus, nästan viskade han till handlaren. Handlare Korall vände sig om och synen som mötte honom skulle han aldrig glömma. Istället för Jesus framträdde istället en gigantisk bild på en hån inande Siksten Röding i fronten för en hel armé av pansarbeklädda sillliknande varelser.
Handlare Korall trodde inte sina ögon och tände i ren förskräckelse en cigarr. - Men du får inte röka i kyrkan, sade prästen bestämt. - Det ger jag själva fan i, ditt skenheliga prästhelvete, skrek Korall så röken sprutade ur munnen på honom. Prästen insåg med gråten i halsen att det inte var någon idé att rycka rökverket ur mungipan på handlaren utan lät honom hållas. Plötsligt hörde de en röst som verkade att komma från en megafon utanför kyrkporten: - Jag är Silliam Fjäll och talar å Sillens BefrielseFronts vägnar. Ni har i åratal förvägrat vår mästare och herre Siksten Röding att få komma in i er gemenskap och för detta skall ni få lida. Prästen och handlaren tittade förskräckt på varandra medan rösten fortsatte: - Er vidriga by skall förintas på det mest utstuderade sätt ni inte ens kan föreställa er. Du, prästfjällvete därinne!! Be en sista bön för snart skall du få möta din skapare. Den saken är säker som trål. Sedan följde ett avgrundsskratt som lät så hånfullt så prästen inte kunde hålla på sig längre utan spydde även upp hela sin havrekrans som han avnjutit tillsammans med byns kvinnokör tidigare under dagen. Porten slogs upp utan förvarning och synen som mötte de båda livrädda stackarna därinne i kyrkan saknar motstycke. Den enda av de båda som ck mål i munnen var handlare Korall som med panik i rösten väste: - Helvete vilka fenor!! Fortsättning följer i nästa nummer
Restuarang Gondolen Med kökschefen på kroken... En sak har gnagt i mitt huvud under lång tid och det är varför det skall tillhöra undantagen att sill och strömming nns med på menyn på restauranger. Att det förhåller sig på det viset vet jag efter otaliga besök på både sunkhak samt otta diton. Men om man inte frågar så får man inget svar så jag bestämde mig för att kontakta den erkände krögaren Erik Lallerstedts krog i huvudstaden, restaurang Gondolen för att ställa några frågor. Erik själv hade förhinder men kökschef Magnus Leidstedt ställde vänligt nog upp. Läs och hav gamman!! På er smakfulla samt mycket kvalitativa restaurang, hur ofta serveras respektive efterfrågas det sill hos er? - Vi säljer mycket sill- och strömming på vår restaurang, vi jobbar så långt det går med svenska råvaror och då är ju framförallt strömmingen självskriven både som varmrätt på lunchen och i smakfulla inläggningar. Vi ser att man äter sill och strömming mest på våren, påskmidsommar och november-december.
Vi har tyckt oss skönja en stor nedgång på sillkonsumtionen framförallt bland unga människor. Är det något som känns igen hos er? - Det är både och. Framför allt så är det medelålders gäster som beställer sill men också mycket utländska gäster som vill prova på något typiskt svenskt. Skulle man kunna få ett eller några recept på hur man kan tillaga sill på ett något exklusivare sätt än t ex som brukligt är till jul och påsk? - Vi serverar sillen relativt traditionellt och det tycker vi är viktigt ( vi är lite gammalmodiga ). Då jag troligen störde kökschefen i hans stressiga arbetsmiljö så får allen gesäll acceptera att intervjun blev kort men Kapten skall ställa er frågor till denna gentleman vid ett senare sillfälle.