Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Rapport Nr 2015-12 Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Henrik Alm Agata Banach Johanna Rennerfelt Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling SVU) är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Rörnät & Klimat Avlopp & Miljö Management SVU styrs av en kommitté som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Agneta Granberg m) Ordförande Daniel Hellström Utvecklingsledare Henrik Aspegren Per Ericsson Tove Göthner Per Johansson s) Stefan Johansson Annika Malm Lisa Osterman Kenneth M. Persson Carl-Olof Zetterman Göteborg Svenskt Vatten VA SYD Norrvatten Sveriges Kommuner och Landsting Gävle kommun Skellefteå kommun Kretslopp och vatten Göteborgs Stad Örebro kommun Sydvatten AB SYVAB Författarna är ensamt ansvariga för rapportens innehåll varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten AB Box 14057 167 14 Bromma Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10 svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2015-12 Rapportens titel: Title of the report: Författare: Rapportnummer: 2015-12 Antal sidor: 44 Sammandrag: Abstract: Sökord: Keywords: Målgrupper: Omslagsbild: Rapport: Utgivningsår: 2015 Utgivare: Om projektet Projektnummer: 14-115 Projektets namn: Projektets finansiering: Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Reduction efficiency of managing stormwater with filters in stormwater drains Henrik Alm Agata Banach efter projektet ny arbetsplats Dagvattenansvarig Nacka kommun ) Johanna Rennerfelt SWECO Dagvatten och Ytvatten Utvärdering av dagvattenfilters reningsfunktion genomfördes med flödesproportionell provtagning under två år. Analyserna påvisade att reningseffekten inte var tillräcklig även om en generell minskning av totalhalter för metaller observerades. Evaluation of storm water filters reduction efficiency was performed by flow proportional sampling over two years. Analyzes showed that there was a pollutant reduction for the total fraction of heavy metals even if it was not enough. Dagvattenrening dagvattenfilter föroreningar tungmetaller lösta metaller näringsämnen prioriterade ämnen Stormwater treatment stormwater filters pollutants heavy metals dissolved metals nutrients priority pollutants VA-tjänstemän konsulter inom vatten och miljö Recipient Kyrkviken utgör en del av Järlasjön. Foto: Agata Banach SWECO Finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Utvärdering av dagvattenfilter samt föroreningsförekomst av metaller och prioriterade ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling Nacka kommun Trafikverket SWECO Layout: Bertil Örtenstrand Ordförrådet AB.

Förord Swecos Dagvattengrupp i Stockholm har fått förtroendet från Nacka kommun att genomföra denna studie. I föreliggande rapport sammanställs resultatet från en två år lång dagvattenstudie som har genomförts i Nacka. Syftet med studien som baserades på flödesproportionell provtagning var att undersöka om filter i gatubrunnar renar dagvatten tillräckligt effektivt för att kunna släppas ut till recipienten. I studien har utöver de vanliga dagvattenparametrarna även ett urval av vattendirektivets prioriterade ämnen samt lösta tungmetaller studerats. Projektet är ett samarbetsprojekt med många inblandade. Det har finasierats av främst Nacka Kommun Trafikverket Sweco samt Svenskt Vatten. För ett gott samarbete och värdefull granskning av rapporten vill vi särskilt tacka; Svetlana Jouravlova och Knut Wallerman på Nacka kommun Thomas Larm StormTac AB Jonas Andersson WRS samt för de synpunkter som kommit via Svenskt Vattens granskning. 3

4

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Summary... 7 1 Inledning och bakgrund... 8 1.1 Syfte...9 1.2 Kyrkviken och Järlasjön som recipient...9 1.3 Riktvärden för dagvattenutsläpp...10 1.4 Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen...11 1.5 Dagvattenfilter...11 2 Metod... 13 2.1 Provpunkter...13 2.2 Flödesproportionell provtagning...15 2.3 Analysmetod för vattenprover...15 2.4 Analysmetod för filtermaterial...17 2.5 Sammanställning av driftserfarenheter...17 2.6 Beräkningar...17 3 Resultat och diskussion... 22 3.1 Erfarenheter av installation och drift...22 3.2 Flödesdata...22 3.3 Föroreningsinnehåll i filtermaterial...23 3.4 Föroreningsförekomst i dagvatten utan filter jämfört med riktvärden...25 3.5 Föroreningsförekomst i dagvatten vid filteranvändning jämfört med riktvärden...27 3.6 Förändring mellan åren årsmedelhalt)...27 4 Slutsatser... 29 5 Referenser... 31 Bilaga 1... 32 5

Sammanfattning Projektet har sammanställt resultat från en dagvattenstudie i Nacka kommun. Syftet var att undersöka om filter i gatubrunnar renar dagvatten tillräckligt effektivt för att vattnet ska kunna släppas ut i Kyrkviken som är en del av Järlasjön. Ett alternativ till dagvattenfilter i gatubrunnar hade varit att anlägga en skärmbassäng för att rena dagvatten från ett större avrinningsområde. Men kommunen ville först pröva mer lokala reningsmetoder. Filterförsöket är en av flera åtgärder som kommunen gör för att sjön ska uppnå god status. Projektet var ett samarbetsprojekt med många inblandade. Det har finansierats av Nacka kommun Trafikverket Sweco och Svenskt Vatten. Dagvattenkassetter installerades i alla tillgängliga gatubrunnar i bostadsområdet Alphyddan och på Järlaleden. Nedströms de två delområdena genomfördes en flödesproportionell provtagning. Metoden innebär att man kan beräkna medelhalten under provtagningsperioden. Totalt installerades 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. Under första året satt filter monterade i brunnarna och ett filterbyte utfördes under året. Efter det året monterades filtren bort medan den flödesproportionella provtagningen fortsatte i ytterligare ett år. Årsmedelhalter i dagvattnet vid provpunkterna beräknades och jämfördes med riktvärden och med vattendirektivets miljökvalitetsnormer. Studien visar tydligt att dagvattnet är förorenat och behöver behandlas om satta riktvärden ska nås. Dagvattnet innehöll högre föroreningshalter än vad tidigare modelleringar visat. Dagvattnet från Järlaleden där avrinningsområdet mest består av väg har högre föroreningsgrad än dagvattnet från Alphyddan som har mer blandad bebyggelse med bostäder vägar och industrier. Effekten av att använda filter i dagvattenbrunnar är inte tydlig. Mätningar på vattenfasen visar att filteranvändningen verkar ha en positiv reningseffekt på kväve ftalaten DEHP nonylfenol och oktylfenol samtidigt som man får en negativ reningseffekt för olja totalhalten koppar löst zink och löst krom. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera att filter i dagvattenbrunnar har någon påverkan på dagvattenkvaliteten. Försöket visar också att filterbyte inte verkar ha någon större betydelse för reningseffekten. Äldre filter hade bättre reningseffekt än helt nya filter som verkar släppa ifrån sig vissa föroreningar. För ett större område är det svårt att behandla dagvatten med filter i dagvattenbrunnar jämfört med en end-of-pipe -lösning som till exempel en skärmbassäng. Endast en del av dagvattenmängden avleds via gatubrunnar; kvartersmark är ofta ansluten direkt till dagvattenledningen. Dessutom innebär filteranvändning många fler driftpunkter vilket medför större driftkostnad än med en central lösning. Användning av filter är i linje med åtgärder nära källan. Vad som är mest kostnadseffektivt och gör störst samhällsnytta att anlägga en större anläggning som många samutnyttjar eller många enskilda små lösningar med individuellt driftansvar måste avgöras från fall till fall. 6

Summary This report summarizes the results from a two-year long study that was conducted in the municipality of Nacka. The goal was to examine whether stormwater filters placed in stormwater drainage wells are an effective method for pollutant reduction. Today the stormwater in the area drains directly without treatment into the receiving water Kyrkviken. Forty cassettes with filter material made of a pine bark and wood chips mixture were placed in wells within two different catchment areas representing different land uses. The north area called Alphyddan includes multifamily housing a school forest roads parking lots commercial and detached houses while the south area called Järlaleden contains a heavily trafficked road and forest. The filters were installed for a one-year period during which time they were replaced once. Flow proportional water sampling was conducted at two testing points downstream of the filters. After one year the cassettes with filters were removed and the measuring continued over another oneyear period. Annual average concentrations of pollutants were calculated for both the north and the south testing points which were then compared to the proposed stormwater quality standard SQS) in the Stockholm region as well as the environmental quality standards EQS) specified in the European Water Framework Directive. This case study clearly shows that the stormwater is heavily polluted and needs to be treated. The pollutant concentrations arriving from the southern catchment area shows the highest degree of pollution in terms of concentrations amounts and types of pollutants. Water analyses show that the filters have reduced the concentrations of nitrogen DEHP nonylphenol and octylphenol while dissolved fractions of heavy metals increased when filters are used. The reduction efficiency of the filters studied is not clear since the amount of impermeable pavements passing the filters differ between the areas. From the northern area 23 % of the reduced catchment area is being treated while 94 % of the southern area passes the filters. This means the effect of the filters used in the southern area should be greater which was not observed. The study also showed that the filter efficiency directly after changing them did not affect the water quality. On the contrary the filters leaked rather than absorbed pollutants at the beginning. In these kinds of bigger catchment areas it is difficult to ensure treatment of 100 % of the stormwater runoff using this filter system. An end-of-pipe facility is more effective for treating larger areas. The use of filters also results in many maintenance locations the majority situated on busy roads instead of one central location which increase the maintenance costs. 7

1 Inledning och bakgrund Dagvatten för med sig olika typer av föroreningar på sin väg mot recipienten sammansättningen och vattenkvaliteten påverkas av markanvändningen. Dagvatten som uppkommer på trafikerade vägar innehåller t.ex. högre halter av tungmetaller olja och kolväten medan dagvatten som uppkommer inom bostadsområden kan förväntas innehålla lägre halter av dessa ämnen. I de fall dagvattnet leds ut till recipienter såsom vattendrag sjöar och hav utan föregående rening finns det risk för negativ påverkan på vattenkvaliteten och på vattenlevande organismer. I och med EG:s ramdirektiv för vatten Vattendirektivet) som trädde i kraft år 2000 finns en skyldighet att enligt lag skydda vattenförekomster från föroreningshalter och belastning som skulle kunna skada recipienten. I ett dotterdirektiv till Vattendirektivet regleras i vilka halter ett antal prioriterade kemiska ämnen får förekomma i ytvatten. I de fall den ekologiska ytvattenstatusen är sämre än god eller om inte den kemiska statusen är god måste orsakerna klarläggas och åtgärder genomföras. Syftet med direktivet är att främja en hållbar vattenresursanvändning i Europa samt att minska läckaget av näringsämnen och minska eller upphöra med utsläpp av föroreningar till vattenmiljön. I urbana områden handlar det många gånger om förbättrad hantering av dagvatten. Kyrkviken som är en del av Järlasjön i Nacka kommun har under en lång tid mottagit orenat dagvatten från Järlaleden och Alphyddan där även en del av Gamla Värmdövägen ingår vilket bidragit till en försämrad vattenkvalitet i sjön. Sedan flera år tillbaka har Nacka kommun arbetat med planer för dagvattenrening inom Kyrkvikens tillrinningsområde. Det fanns tidigare planer på en skärmbassäng WSP Samhällsbyggnad 2007) som skulle ha placerats i viken och på så vis rena dagvatten från två befintliga dagvattenledningar som mynnar i viken. Efter en politisk debatt och protestester från kommuninnevånare valde kommunen att genomföra ett försök med dagvattenfilter i rännstensbrunnar som alternativ reningsmetod. 40 stycken dagvattenfilter monterades i rännstensbrunnar inom Järlaleden och Alphyddan i syfte att rena dagvatten nära källan och minska föroreningsbelastningen på recipienten Kyrkviken som är en del av Järlasjön. Filterinsatserna var av märket Flexiclean med ett filter bestående av en furubark- och träflisblandning. Under ett års tid satt filter monterade i brunnarna och flödesproportionell dagvattenprovtagning utfördes för att mäta föroreningshalter och för att kunna beräkna föroreningsbelastning till recipienten från avrinningsområdena. Under året byttes filtren en gång enligt tillverkarens anvisningar. Prover på filtermaterialet togs för att kunna fastställa föroreningsinnehåll. Efter ett års tid plockades filterinsatserna bort medan den flödesproportionella provtagningen fortgick under ytterligare ett års tid. Detta försök innebar ett unikt tillfälle att i ett större avrinningsområde samt under en längre tidsperiod använda och utvärdera dagvattenfilter som reningsmetod. I denna rapport redovisas resultat av den genomförda studien som pågick under juni 2012 - juni 2014. Studien har finansierats av 8

Nacka kommun med bidrag från Trafikverket och Sweco. Även Svenskt Vatten Utveckling har bidragit ekonomiskt för att kunna sprida resultaten som studien ger. 1.1 Syfte Studiens huvudsyfte var att undersöka om de dagvattenfilter som har använts i denna studie renar det dagvatten som uppkommer i Alphyddan och på Järlaleden tillräckligt effektivt för att nå satt riktvärdet för dagvattenutsläppet. I rapporten besvaras även följande specifika frågeställningar: I vilka koncentrationer förekommer metaller närsalter och vissa prioriterade ämnen i dagvattnet ifrån respektive avrinningsområde? Vilken föroreningsförändring sker vid användningen av dagvattenfilter i avrinningsområdet? Kan denna typ av dagvattenfilter mäta sig med andra reningsmetoder för dagvatten? Hur fungerar drift och underhåll av rännstensbrunnar med dessa filter monterade? 1.2 Kyrkviken och Järlasjön som recipient Kyrkviken är en del av Järlasjön vilken är Nacka kommuns största sjö och ligger i en så kallad sprickdal. Karta över Järlasjön visas i Figur 1.1. Sjön delas av med ett smalt sund i två bassänger. Järlasjön är ca 84 hektar till ytan och utgör idag inte en vattenförekomst. Enligt uppgift från miljöenheten på Nacka kommun kommer sjön att bli klassad som en vattenförekomst under 2015. Sjön har ett medelvattendjup på 94 m ett maximalt djup på 22 m. Inom sjöns tillrinningsområde finns exploaterade områden med bostäder vägar handelsområden parkeringar och industrier. Tidigare har flera förorenande industrier legat vid sjön. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är kväve- och fosforhalterna höga. Kommunens strategi för att minska föroreningsbelastningen till Järlasjön har bland annat varit att förbättra tillståndet i de uppströms liggande sjöarna. På så vis kan Järlasjön avlastas från tillrinnande näringsrikt vatten. Utöver detta har målet med strategin varit att avlasta sjön från förorenat dagvatten vilket bland annat ska förbättra syreförhållandena i de djupare delarna av sjön. Att installera och testa dagvattenfilter i rännstensbrunnar Figur 1.1 Järlasjön med Kyrkviken i nordvästra hörnet. Kartan är hämtad från www.hitta.se. 9

utgör en del i ledet med arbetet att förbättra vattenkvaliteten i sjön. Figur 1.2 visar ett foto på Kyrkviken. Figur 1.2 Kyrkviken en del av Järlasjön. 1.3 Riktvärden för dagvattenutsläpp Riktvärden för dagvatten används främst vid egenkontroll eller vid miljötillsyn via Miljöbalken för att konkretisera reningsbehovet av dagvatten från ett specifikt område. Riktvärden avser normalt årsmedelvärden som är standard för att beskriva ett dagvattens föroreningsinnehåll. I denna rapport används Förslag till Riktvärden som är framtagna av det regionala dagvattennätverket i Stockholms län Riktvärdesgruppen 2009) även om recipientberäkning av föroreningsbudget har genomförts. Riktvärdena togs fram av ett antal kommuner VA-huvudmän och konsulter. I förslaget används tre olika nivåer. De tre nivåerna skiljer sig vad gäller utsläppspunkt. Nivå 1 används vid direktutsläpp till recipient. Nivå 2 används för ett delområde som inte har direktutsläpp till recipient och Nivå 3 används för verksamhetsutövare som inte har direktutsläpp till recipient. Om verksamhetsutövare har ett direktutsläpp så gäller Nivå 1. Är recipienten en mindre sjö en havsvik eller ett vattendrag becknas de M som i Mindre. För övriga recipienter av typen stora sjöar eller hav blir beteckningen S som i Större. Riktvärdena ser olika ut för de olika nivåerna och beckningarna M och S. För varje fall då riktvärdena tillämpas görs en bedömning om det är ett direktutsläpp och vilken typ av recipient som belastas vilket ger vilket riktvärde som är aktuellt att jämföra mot. För Alphyddan och Järlaleden rör det sig om direktutsläpp till en mindre recipient och därför används riktvärden för 1M. Tabell 1.1 sammanställer riktvärden för dagvattensutsläpp. 10

Tabell 1.1 Förslagna riktvärden för dagvattenutsläpp Riktvärdesgruppen 2009). Riktvärden avser årsmedelhalt och totalhalt. Ämne Enhet 1M 1S 2M 2S 3VU P µg/l 160 175 200 250 250 N mg/l 20 25 25 30 35 Pb µg/l 80 10 10 15 15 Cu µg/l 18 30 30 40 40 Zn µg/l 75 90 90 125 150 Cd µg/l 040 050 045 050 050 Cr µg/l 10 15 15 25 25 Ni µg/l 15 30 20 30 30 SS mg/l 40 60 50 75 100 Olja mg/l 040 070 050 070 10 1.4 Miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen Vissa ämnen utgör en särskild risk för att förorena miljön och dessa kallas för prioriterade ämnen. I en bilaga till Ramdirektivet för vatten finns en lista på 45 ämnen som utgör de så kallade prioriterade ämnena. Dessa ämnen kännetecknas av att vara persistenta toxiska och ha en benägenhet till att bioackumulera. I tidigare genomförda screeningar av dagvatten har flertalet av dessa prioriterade ämnen detekterats i dagvatten varför de också analyseras i denna studie. Exempel på prioriterade ämnen är kvicksilver PAH polycykliska aromatiska kolväten) ftalater nonylfenol och tributyltenn. Miljökvalitetsnormer MKN) har tagits fram för vissa av de prioriterade ämnena. Dessa MKN avser halter i recipienten och är därför inte direkt översättningsbara till ett åtgärdsbehov för dagvatten inte minst eftersom halterna ofta späds ut i recipienten. Miljökvalitetsnormer finns både som ett årsmedelvärde AA-MKN) och som högsta tillåtna koncentration MAC-MKN). I denna rapport jämförs halter i dagvattnet med AA-MKN d.v.s. årsmedelvärden. 1.5 Dagvattenfilter I denna studie beslutade Nacka kommun att dagvattenfilter av typen Flexiclean skulle användas för dagvattenrening och utvärdering. Själva filtermaterialet består av furubark och träflis. Bild och skiss på filtret visas i Figur 1.3. Filterhållaren kassetten) tillverkas i rostfritt stål. Filterkassetten står upprätt i brunnen och upptar ungefär 50 % av brunnens tvärsnittsyta. Kassetten monteras så att den täcker utloppsröret vilket ska ge en horisontell filtrering av vattnet allteftersom brunnen fylls på med dagvatten. FlexiClean är utformat med ett bräddavlopp som ska motverka översvämning vid skyfall genom att dagvattnet vid dessa tillfällen bräddar förbi filtret direkt till ledningsnätet. Det är rekommenderat att filtret byts med 6 12 månaders intervall beroende på dagvattnets föroreningsinnehåll och dagvattenbrunnarna ska gå att slamsuga även när filtret är monterat. 11

Figur 1.3 Brunnsfilterinsats från leverantören FlexiClean källa: Nacka kommun och Flexiclean). 12

2 Metod I detta kapitel beskrivs hur projektet har genomförts praktiskt använd provtagningsmetodik samt vilka analyser och beräkningar som har utförts. Innan filtren monterades i brunnarna slamsögs samtliga brunnar och monteringen skedde inom tiden av en vecka. Efter cirka 7 8 månaders provtagning med filter det vill säga i månadsskiftet januari/februari 2012 slamsögs brunnarna och använda filter ersattes av nya och rena filter som användes under resterande del av provtagningstiden med filter. Dessa filter hade då använts under ca 5 månader. Två filterperioder erhölls således och 3 filterprover togs ut för respektive period och område. Utöver det analyserades även 2 stycken oanvända filter på dess föroreningsinnehåll referensprover). Totalt analyserades således 14 stycken filterprov med avseende på deras föroreningsinnehåll. 2.1 Provpunkter Provpunkterna valdes utifrån att så stor area av respektive avrinningsområde och så många filterinsatser som möjligt skulle ingå där kommunen har rådighet över marken. Hänsyn togs även till sjöns dämningsnivåer och provpunkterna valdes så det inte skulle finnas risk för att dämning från sjön i ledningsnätet skulle kunna påverka provtagningen. På kvartersmark fanns inga kassetter monterade i brunnarna inom respektive avrinningsområde. Detta medför att det vid provpunkterna passerar en viss volym vatten som inte tidigare har passerat igenom dagvattenfilter. Halterna i dagvattnet och belastningen vid provpunkterna representerar dock den halt och den belastning som erhålls då så många filter som möjligt har installerats inom respektive avrinningsområde. Kyrkviken Norra bostadsområdet Alphyddan) och Kyrkviken Södra Järlaleden) utgör två olika så kallade typområden för dagvatten från vilka viss typ och mängd av föroreningar härrör. Figur 2.1 på nästa sida visar provtagningspunkterna markanvändning och dess avrinningsområden. 2.1.1 Kyrkviken Norra Avrinningsområdet Kyrkviken Norra omfattar bostadsområdet Alphyddan inklusive del av Gamla Värmdövägen och Nysätra. Dagvattnet representerar ett dagvatten från blandad bostadsbebyggelse bilverkstadsverksamhet parkeringsytor och en väg med beräknad trafikintensitet på 8000 ÅDT. Tabell 2.1 redovisar area per markanvändning för delavrinningsområdet. Då brunnsfilter enbart sattas i brunnar i gator allmän plats) så passerar uppskattningsvis ca 23 % 1 av dagvattnet filter. 1 Uppskattat utifrån reducerad area 13

D 225 D 500 D 250 D 300 DSERV 300 225 D 225 DSERV 300 D 300 D 300 D 225 D 225 300 DSERV D DSERV DSERV DSERV D D 225 D DSERV D D D DSERV DSERV DSERV 225 D D DSERV DSERV 225 225 D 225 225 225 D D D 225 225 DSERV DSERV D D 225 225 DSERV DSERV 500 D 110 KN DSERV DSERV 160 DSERV D 300 400 D D D D 800 D 800 D D D D UP D 225 D 800 D D D 800 150 150 225 D 600 225 400 500 250 D 225 400 150 DSERV D DSERV D 225 DSERV DSERV 300 150 D D D 500 D 300 D 300 DSERV 225 DSERV D 225 D D Järlaleden 300 Gamla Värmdövägen DSERV DSERV 200 DSERV 225 D 200 200 225 D Provpunkt Kyrkviken Norra DDRÄ 110 Utsläppspunkt Kyrkviken 400 Dagvattenledningar ARO Alphyddan ARO Järlaleden D 250 Figur 2.1 Markanvändningar och provpunkterna Kyrkviken Norra KN) och Kyrkviken Södra KS). Utloppet i Kyrkviken är markerat som UP Utloppspunkt). Tabell 2.1 Storlek på avrinningsområde och aktuell markanvändning för Alphyddan Kyrkviken Norra. Markanvändning Alphyddan Kyrkviken Norra Gamla Värmdövägen Litet villaområde Flerfamiljsbostäder Skog Skolområde Parkering Handel/Kontor bilförsäljning) Berg i dagen Summa 2.1.2 Area ha) 065 014 45 11 058 039 040 10 876 Kyrkviken Södra Avrinningsområdet Kyrkviken Södra omfattar främst Järlaleden som är en trafikled med en trafikintensitet på 9000 ÅDT. Vägen avvattnas med dagvattenbrunnar. Vissa delar av vägen avvattnas till ett vägdike dit även vatten från uppströms liggande naturmark avleds diket avslutas med en kupolbrunn. Tabell 2.2 redovisas area per markanvändning för delavrinningsområdet. Brunnsfilter sattes i brunnar i vägen och uppskattningsvis passerar ca 94 %2 av dagvattnet filter. Uppskattat utifrån reducerad area 2 14 100 Provpunkt Kyrkviken Södra D KN KS UP 300 300 200 DSERV Kyrkviken DSERV D D 300 DSERV 225 D D Berg i dagen Handel 225 225 400 300 D DSERV D D DSERV Parkering Skola D D DSERV Skog D 225 300 D D D 225 D DSERV 225 Flerfamiljbostäder DSERV 225 D DSERV KS 300 DSERV 225 DSERV DSERV 225 DSERV Villaområde D 400 800 1000 D

Tabell 2.2 Storlek på avrinningsområde och aktuell markanvändning på Järlaleden Kyrkviken Södra. Markanvändning Järlaleden Kyrkviken Södra Area ha) Järlaleden 075 Skog 088 Summa 163 2.2 Flödesproportionell provtagning Vattenprovtagningen har genomförts med flödesproportionell provtagningsmetodik. Flödesproportionell provtagning innebär att prover tas i förhållande till ett flöde vilket ger en möjlighet att fånga föroreningar från ett helt regnförlopp. Ju mer det regnar och flödar desto tätare tas det prover. Flödesmätaren skickar en signal till provtagaren när en viss vald volym vatten har passerat så att ett vattenprov tas ut och samlas i ett provkärl. Prov tas därmed på ett sådant sätt att det samlade provets volym är proportionell mot vattenflödet under respektive provtagningsperiod. De enskilda provmängderna samlas upp i provkärlet till ett så kallat samlingsprov som sedan analyseras. Halten i samlingsprovet är således en viktad medelhalt för hela den vattenvolym som passerat under provtagningsperioden. Eftersom dagvatten är mycket varierande sett till föroreningshalter till exempel beroende på regntillfälle och tid mellan regnen är flödesproportionell provtagning mer rättvisande än ändra provtagningsmetoder då den fångar upp vatten från ett helt regnförlopp. Vattenprovtagningen genomfördes i de två utvalda provpunkterna Kyrkviken Norra och Kyrkviken Södra och pågick under två år. Flödesmätaren monterades i huvudledningen för dagvatten från respektive avrinningsområde och kopplades till en vattenprovtagare Cerlic DWS provtagare). Den provtagna mängden vatten samlades upp i en behållare som placerades i ett kylskåp inne i en container. Flödesdata lagrades i mätaren och användes sedan till beräkningarna av föroreningsbelastning per provtagningsperiod. Figur 2.2 visar fotografier från en av provtagningsstationerna. Från juni 2012 till juni 2013 genomfördes provtagning av det dagvatten som passerat filtren. Därefter togs kassetterna med dagvattenfiltren bort och provtagningen fortsatte från juni 2013 till juni 2014 på dagvatten som inte hade genomgått rening med filter. 2.3 Analysmetod för vattenprover Under försökets gång har dagvattnet analyserats avseende en rad olika föroreningar. Urvalet skedde i samråd med Nacka kommun. Studerade ämnen omfattar metaller totalhalter och lösta halter) näringsämnen olja och ett antal prioriterade ämnen som har detekterats i dagvatten i tidigare genomförda studier; PAH ftalater nonylfenol oktylfenol samt tennorganiska föreningar och PCB. Förutom vattenprovtagning har även provtagning på filtermaterialet genomförts och analyserats på samma föroreningar som i vattenproverna. 15

Samlingsproverna som erhölls skickades till ALS Global som är SWEDAC-ackrediterat laboratorium. Laboratoriet tillhandahöll även provtagningsflaskor för de olika analyserna. Totalt erhölls 35 provtillfällen och 76 ämnen och ämnesgrupper analyserades från respektive område. Vattenprover skickades för analys var 14:e dag samlingsprov). Detta gör att vissa delar av samlingsprovet kan ha förvarats i upp till två veckor utöver tiden vattnet stått i dagvattenbrunnarna mellan och under regntillfällena innan det skickades för analys. Provet kan under den tidsperioden ha påverkats av interna processer jämfört med om provtagning hade skett direkt före och efter själva filtret. Halterna är i det här fallet mer jämförbara med halter i utsläppspunkt och i recipient vilket var syftet med denna utredning. Både totalhalter och lösta halter av metaller har analyserats. Metallanalyser har genomförts med ICP- MS vilket är en jonkromatograf. För att kunna analysera lösta metaller i ett vattenprov så filtrerades provet genom ett 045 µm filter vilket utfördes på laboratoriet. Den andel metall som finns i det vatten som passerat igenom filtret är den lösta metallfraktionen. En gaskromatograf GC-MS) med olika detektorer beroende på vilket ämne som analyserades användes vid analys av organiska föroreningar och olja. Bestämning av kvicksilver utfördes med AFS. Bestämning av totalkväve N-tot utfördes med IR infraröd) detektion. Filtrering av grumliga prover ingår i metoden. Bestämning av totalfosfor P-tot utfördes med spektrofotometri. Bestämning av suspenderande ämnen utfördes enligt metod baserad på CSN 757350 och CSN EN 872. Filtrering utfördes med glasfiberfilter; porstorlek 15 μm. Figur 2.2 Fotografier från vattenprovtagningen. Överst visas containern och samlingsprovet som förvaras i kylskåp innan det skickas till laboratorium för analys. Underst till vänster visas flödesmätaren 16

2.4 Analysmetod för filtermaterial Filterproverna förbereddes för analys i Swecos lokaler innan de skickades till ALS. Under förberedelsen skars filterpåsarna upp och filtermaterialet från ett filter blandades runt i en behållare innan en provmängd av filtermaterialet togs ut och skickades för analys. Syftet med blandningen var att få ett representativt prov av hela filterpåsens innehåll eftersom furubarken och träflisen i filterpåsen verkade vara olika påverkade av vattengenomströmning. Då filterprover anlände till ALS maldes filtermaterialet för att homogenisera innehållet. Metaller och övriga ämnen analyserades enligt ovan beskrivna metoder för vattenprover. 2.5 Sammanställning av driftserfarenheter En enkät skickades ut till Tekniska drift- och underhållsenheten TDU) på Nacka kommun och Cijas driftpersonal. TDU:s personal ansvarade för installation av filterinsatser medan Cijas driftpersonal ansvarade för byte av filter och slamsugning av brunnar. Enkäten innehöll frågor kring hur installation av kassetten gått drift och underhåll av brunnar med filterinsatser monterade och om några övriga observationer gjorts under försökets gång. Svaren på enkäten har sammanställts och redovisas i rapporten. 2.6 Beräkningar I detta kapitel sammanställs och beskrivs samtliga beräkningar och dess formler som använts i studien. 2.6.1 Beräkning av årsmedelhalter i dagvatten Föroreningshalten i dagvatten varierar mellan och under olika nederbördstillfällen. Variationen är även individuell för olika föroreningskomponenter vissa transporteras tidigare under ett nederbördstillfälle och andra senare. När olika föroreningar transporteras beror också på hur mycket av föroreningen som ansamlats på den avvattnade ytan här skiljer det även mellan hårdgjorda ytor och mer mjuka material som vegetation. Variationen beror på att många olika processer samverkar som exempel kan ges avspolning läckage ämnens löslighet vid olika temperaturer olika föroreningars påverkan på varandra som saltning. Det finns även ett samband mellan föroreningstransport och regnintensitet. För att hantera dagvattnets variation i beräkningar används olika typer av generaliseringar och schabloner. Det vanligaste sättet att generalisera för att öka säkerheten och repeterbarheten är att använda medelhalter och öka tidsupplösningen se Figur 2.3. Vanligast är att använda helår genom tilllämpning av så kallade årsmedelhalter och årsbelastning. Årsmedelhaltsteorin säger att genom att studera årsmedelföroreningshalten i dagvatten så utjämnas den individuella variationen mellan regntillfällena och de olika föroreningarna se Figur 2.4. Den faktiska variationen i nederbörd mellan olika år påverkar inte schablonhalterna enligt teorin. Årsmedelhalten beräknas med hjälp av Formel 2.1 se nedan. 17

Schabloniserat Årsmedelhalt AMC) 2-veckorsmedelhalt Ögonblicksbild stickprov) Slumpmässigt Repeterbart Figur 2.3 Genom att använda medelhalt vid dagvattenutredningar ökar repeterbarheten av resultaten. 07 06 05 04 03 02 01 0 300 250 200 150 100 50 0 Figur 2.4 Exempel på spridningen av tvåveckorsmedelvärden punkter) och årsmedelvärde grönt streck). Överst visas spridningen för fosfor mg/l) och nedan för koppar ug/l) i södra området då filter användes. 18

C X = ΣN i=1 C xi Q i Σ N i=1 Q i C X = medelhalt av ämne x C xi = halt av ämne x prov i Q i = sammanlagt flöde under prov i i = provnummer i = 1 2 3... N Formel 2.1 Ekvation för beräkning av årsmedelhalt 2.6.2 Beräkning av reningseffekt för en enskild anläggning Vid beräkning av reningseffekt av en specifik anläggning exempelvis en damm beräknas reningseffekten genom att beräkna hur många kilon av varje förorening som kommer in till dammen och hur många kilon som kommer ut se Formel 2.2. Vid utvärdering av den typen av anläggningar finns det möjlighet att mäta både flöde och analysera vattenkvaliteten i såväl inlopp som utlopp. Behovet av att mäta flöde både i in- och utlopp är att dessa flöden ofta skiljer sig på grund av inläckage utläckage växtupptag avdunstning och andra okontrollerade randvillkor. RE X = 100 ΣN i=1 C In xi Q In i ΣN i=1 C Ut xj Q Ut j ) Σ N i=1 C In xi Q In i RE X = reningseffekt årsmedel) av ämne x %) C In xi = halt i inlopp av ämne x prov i Q In i = sammanlagt flöde i inlopp prov i C Ut xi = halt i utlopp av ämne x prov i Q Ut i = sammanlagt flöde i utlopp prov i i = provnummer i = 1 2 3... N j = provnummer j = 1 2 3... N Formel 2.2 Ekvation för beräkning av reningseffekt I detta projekt fanns inte möjligheten att praktiskt mäta flöden och ta prover för analys i dagvattnet före och efter varje enskilt filter. Istället mättes flöde och prover togs nedströms delavrinningsområdet under två år. På detta sätt mättes inte hur varje enskilt filter fungerade utan mätningen visade hur avrinningsområdet beter sig med och utan filter. Enlig årsmedelhaltsteorin skulle det räcka att enbart beräkna skillnaden i årsmedelhalt mellan de två provperioderna för att erhålla reningseffekten men då allt dagvatten från avrinningsområdet inte passerar filter kan man inte tala om endast filtrens reningseffekt. Istället beskrivs en skillnad i årsmedelhalt mellan de två provperioderna se nedan. 19

2.6.3 Beräkning av förändring av årsmedelhalt Årsmedelhalter har beräknats enligt Formel 2.1 observera att detta inte är reningseffekten av ett enskilt filter utan årsmedelhalten då filter användes och då filter inte användes. Föroreningshalter i samlingsproven multiplicerades med passerad vattenvolym under perioden för varje samlingsprov. Den totala föroreningsmängden summerades för året och dividerades sedan med årsflödet för att erhålla en den flödesviktade årsmedelhalten. Om ett ämne detekterades färre än fem gånger under provperioden i de enskilda samlingsproverna har ämnet inte ingått i beräkningar av årsmedelhalter då värdet ansetts för osäkert och eventuellt då missvisande. Istället har halten av ämnet redovisats som mindre än detektionsgräns. I de fall då ett ämne detekterades minst fem gånger har halva detektionsgränsen använts i beräkningarna för de fall då halten varit under detektionsgräns i det enskilda samlingsprovet. Effekten av att använda filter i alla tillgängliga brunnar beräknades som skillnaden i årsmedelhalt mellan de två provperioderna och redovisas på årsbasis se Formel 2.3. FE X = C P2 x C P1 x C P2 x FE X = förändring årsmedelhalt) för ämne x C P1 x = årsmedelhalt för ämne x period 1 med filter) C P2 x = årsmedelhalt för ämne x period 2 utan filter) Formel 2.3 Ekvation för förändring av årsmedelhalt 2.6.4 Beräkning av filterkvoten Hade det inte förekommit någon naturlig variation mellan de två perioderna och om allt dagvatten passerat genom filtren skulle effekten av att använda filter vara enkelt att beräkna. I vårt fall där bara en del av dagvattnet passerat filtren skulle ändå effekten av användandet av filter kunna skattas enkelt om det inte förekommit någon variation i medelhalt mellan de två perioderna. Om filtrens reningseffekt för en specifik förorening exempelvis skulle vara 100 % skulle den uppmätta haltförändringen vara 94 % i södra provpunkten respektive 23 % i den norra. Detta då 94 respektive 23 % av avrinningsområdets hårdgjorda yta kunde passera filter. På grund av skillnader i markanvändning nederbördsmängd och nederbördsmönster mellan de två åren samt resultaten finns det starka skäl att tro att vi har en inte obetydande naturlig variation av medelhalterna mellan de två perioderna. Detta främst kopplat till utspädning på grund av större nederbörd under perioden då filter användes. Ett försöka att skatta effekten av filteranvändningen har ändå gjorts. Detta har gjorts genom att använda de olika andelarna av dagvattnet som passerar genom filtren i de två olika områdena. Om undersökningen inte visar någon skillnad mellan områdena så verkar inte filteranvändningen 20

spela någon roll och vice versa. I resonemanget har antagits att årsvariationen är samma i de två olika områdena. En filterkvot har beräknats som kvoten av haltindex för södra respektive norra området se Formel 2.4. Haltindex beräknas som kvoten mellan medelhalt vid filteranvändning och utan filteranvändning. I Tabell 2.4 visas ett beräkningsexempel med olika antagna variationer av medelhalt och filtereffekter för att tydliggöra filterkvoten. C x S P1 FK X = C x S P2 C x N P1 C x N P2 FK X = Filterkvot för ämne x C x S P1 = årsmedelhalt för ämne x period 1 med filter) Kyrkviken Södra C x S P2 = årsmedelhalt för ämne x period 2 utan filter) Kyrkviken Södra C x N P1 = årsmedelhalt för ämne x period 1 med filter) Kyrkviken Norra C x N P2 = årsmedelhalt för ämne x period 2 utan filter) Kyrkviken Norra Formel 2.4 Beräkning av förändring av årsmedelhalt Tabell 2.4 Beräkningsexempel av filterkvot med olika antagna variationer av medelhalt och filtereffekter Filterkvot Antagen naturlig variation Antagen filtereffekt Södra Förväntat uppmätt haltförändring Haltindex Filtereffekt Norra Förväntat uppmätt Haltindex 8 % 0 % 100 % 94 % 6 % 100 % 24 % 77 % 60 % 0 % 50 % 47 % 53 % 50 % 12 % 89 % 100 % 0 % 0 % 0 % 100 % 0 % 0 % 100 % 132 % 0 % -50 % -47 % 147 % -50 % -12 % 112 % 8 % 30 % 100 % 96 % 4 % 100 % 23 % 77 % 60 % 30 % 50 % 63 % 37 % 50 % 12 % 89 % 100 % 30 % 0 % 30 % 70 % 0 % 0 % 100 % 132 % 30 % -50 % -3 % 103 % -50 % -12 % 112 % 8 % 70 % 100 % 98 % 2 % 100 % 62 % 39 % 60 % 70 % 50 % 84 % 16 % 50 % 56 % 44 % 100 % 70 % 0 % 70 % 30 % 0 % 50 % 50 % 132 % 70 % -50 % 56 % 44 % -50 % 44 % 56 % Filterkvotens utformning gör så att om ingen förändring på grund av filter förligger så blir kvoten 100 %. En större filtereffekt ger en lägre kvot. För att avgöra vad som ska bedömas som en förändring har ett spann för filterkvoten satts till att den ska ligga utanför spannet 75 125 % för att bedömas som en märkbar förändring. 21

3 Resultat och diskussion I detta kapitel redogörs för driftserfarenheter uppmätta flöden samt resultaten från föroreningsanalyserna av såväl filtermaterialen som vattenfasen. 3.1 Erfarenheter av installation och drift Personal från Cija som Nacka kommun handlar upp driftade dagvattenbrunnarna under försökets gång medan Nacka kommuns Tekniska driftoch underhållsenhet installerade dagvattenkassetter med filter i brunnarna. Nedanstående stycke sammanställer deras synpunkter och erfarenheter kring installation och drift. Kassetterna gick inte att montera i alla de brunnar där det ursprungligen var planerat att installera filterkassetten. Vissa brunnar var t.ex. för grunda och andra för djupa. Det fanns också brunnar som hade för liten innerdiameter för att rymma filterkassetten. Detta medförde att det totalt blev 40 kassetter som installerades istället för över 50 som var planerade. Beroende på hur brunnarna såg ut och var den var placerad tog det mellan 15 minuter och 1 timme för att montera själva kassetten i brunnen och det behövdes minst två personer för montering. I samband med arbete på trafikerade vägar krävs en TA-plan Trafikavstängningsplan) och TMA-bilar skyddsfordon för arbete på väg) inför montering och även vid filterbyte vilket krävde en del planering administration och tillkommande kostnader. Driften på Trafikverkets väg var tvunget till att utföras på av Trafikverket bestämda tider. Vid flertalet tillfällen då montering av kassetter eller filterbyte skulle ske förhindrades arbetet då bilar stod parkerade över brunnar vilket gjorde att de fick komma tillbaks vid ett senare tillfälle. Under filterbyte och vid montering förelåg en risk för trafikolyckor. Under drifttiden noterades även problem vid filterbyte då tjäle förekom i marken. Det förekom också filterbyten då hela kassettställningen lossnade från brunnen då kassetten skulle lyftas upp. Brunnarna med filter verkade inte vara mer igenslammade än brunnar utan filter och personalen har inte observerat att den hydrauliska kapaciteten i brunnarna minskade under försökets gång. Arbetskostnaderna i samband med filterbytena av samtliga filter ca 40 st) i provområdet uppgick till ca 60 000 sek per gång. 3.2 Flödesdata Den flödesdata som erhållits och sammanställts redovisas i Tabell 3.1. Flödet har kalibrerats mot uppmätt nederbördsdata från SMHI Stockholm Vatten och Swecos nederbördsmätning. Resultaten visar vid jämförelsen av nederbörden mot flödena att det stämmer väl överens för båda åren dock med en något större avvikelse under år 2 än under år 1. 22

Tabell 3.1 Uppmätta dagvattenflöden Norra Södra Flöde m 3 Flöde m 3 Flöde period 1 med filter) 17 000 1 200 Flöde period 2 utan filter) 13 000 1 100 Under de två åren som provtagningen pågick förekom det både torrperioder då inget flöde registrerats och intensiva och långvariga regntillfällen då flödet varit högt. Skillnaden i totalflöde mellan perioderna återspeglas i nederbördsmätningen där det under period 1 föll ungefär 20 % mer nederbörd. Variationen mellan de två områdena kan förklaras med deras olika storlek och karakteristik. 3.3 Föroreningsinnehåll i filtermaterial Vid analys av föroreningsinnehållet i filtermaterialen visade det sig att både använda filter och referensfilter det vill säga oanvända filter innehåller föroreningar. I vissa fall förekom det även högre halter i oanvända referensprover än i använda filter vilket tyder på att föroreningar har sköljts ur filtren då de satt monterade i brunnarna. Detta kan ses för till exempel kväve och fosfor. För tungmetaller kan man observera en ökning i koncentration i alla använda filter jämfört med referensproven. Tabell 3.2 visar koncentrationen av föroreningar i referensfilter samt använda filter. Tidigare genomförda studier där olika laboratorieförsök har genomförts för att utvärdera dagvattenfilter uppvisar generellt sett högre halter av föroreningar i filtren än vad som visats i denna studie. Tabell 3.2 Koncentration mg/kg TS) i referensprov och i använda filter från Kyrkviken Norra uppdelat i filterperiod 1 P1) och 2 P2). Referensprovet utgör ett medelvärde av två prover. P1 och P2 utgör vardera ett medelvärde av tre använda filter inom samma område. Ämne Enhet Ref.prov Kyrkviken Norra P1 Kyrkviken Norra P2 N-tot mg/kg TS 2 340 2 850 700 P-tot mg/kg TS 245 190 173 Cd mg/kg TS 044 069 021 Cr mg/kg TS 022 057 21 Cu mg/kg TS 261 41 61 Hg mg/kg TS 0019 0056 0026 Ni mg/kg TS 022 092 15 Pb mg/kg TS 049 072 12 Zn mg/kg TS 32 28 31 oljeindex mg/kg TS 1 430 6 563 154 Ba)p mg/kg TS * * * PAH16 mg/kg TS * * * DEHP mg/kg TS * * * * värden under detektionsgräns. Nonylfenoler och oktylfenoler provtogs ej i filtermaterialet. 23

Tabell 3.3 Koncentration mg/kg TS) i referensprov och i använda filter från Kyrkviken Södra uppdelat i filterperiod 1 P1) och 2 P2). Referensprovet utgör ett medelvärde av två prover. P1 och P2 utgör vardera ett medelvärde av tre använda filter inom samma område. Ämne Enhet Ref.prov Kyrkviken Södra P1 Kyrkviken Södra P2 N-tot mg/kg TS 2 340 3 036 669 P-tot mg/kg TS 245 190 163 Cd mg/kg TS 044 15 012 Cr mg/kg TS 022 11 35 Cu mg/kg TS 261 63 16 Hg mg/kg TS 0019 004 0024 Ni mg/kg TS 022 10 22 Pb mg/kg TS 049 090 17 Zn mg/kg TS 32 34 40 oljeindex mg/kg TS 1 430 6 557 202 Ba)p mg/kg TS * * * PAH16 mg/kg TS * * * DEHP mg/kg TS * * * * värden under detektionsgräns. Nonylfenoler och oktylfenoler provtogs ej i filtermaterialet. Då använda filter förbereddes för analys uppmärksammades att den yttersta centimetern av filtermaterialet närmast filterpåsarna var mer påverkat av genomströmning av dagvattnet än resterande del. Den yttre delen var mer kompakt mer blöt och innehöll synliga partiklar såsom sand se Figur 3.1. Använda filter bör enligt tillverkarens rekommendationer förbrännas. Detta motiveras med att filtren innehåller låga metallhalter men en stor andel organiskt material. Figur 3.1 Använda dagvattenfilter som förbereddes för analys av föroreningsinnehåll. Det yttersta lagret av filtret var synbart mer påverkat av genomströmning än filtrets innersta del. 3.3.1 Filterbyte och reningseffekt En jämförelse av beräknad reningseffekt för sista vattenprovet innan filterbyte med första vattenprovet efter byte utfördes för att utreda om reningseffekten som förväntat skulle vara sämre innan filterbyte och bättre direkt efter filterbyte. Detta gjordes för båda områdena med likvärdiga resultat. Ytterligare ett test gjordes med att förlänga till två prov före respektive efter filterbyte. Jämförelsen indikerade tvärtom mot förväntat att reningseffekten minskade och till och med var negativ för alla metaller efter filterbytet jämfört 24

med perioden innan. Även reningseffekten för de lösta fraktionerna av metallerna blev generellt sämre efter filterbytet med fler negativa reningseffekter. Reningseffekten av fosfor och kväve minskade också efter bytet. Reningseffekten på suspenderad substans minskade efter bytet i Norra området men ökade efter bytet i Södra området. En förklaring till en minskad reningseffekt av många ämnen direkt efter filterbyte skulle kunna vara att filtermaterialets innehåll av metaller och näringsämnen frigörs till vattnet under en första period. Reningseffekten av PAHerna var relativt hög innan filterbytet och ökade ytterligare med nytt filter undantaget om man förlängde till att studera två prov före respektive efter filterbyte för då minskade reningseffekten även för PAHer efter filterbyte vilket gällde båda områdena. Trots osäkerheten i data så indikerar resultatet att reningseffekten inte ökar direkt efter filterbyte. Snarare visade resultatet att reningseffekten var sämre efter filterbyte. 3.4 Föroreningsförekomst i dagvatten utan filter jämfört med riktvärden I Tabell 3.3 presenteras årsmedelhalter för de ämnen som riktvärden var satta. I princip samtliga ämnen överskrider riktvärdena. Det södra området som främst representerar vägdagvatten hade tydligt högre föroreningshalter i dagvattnet än vattnet från norra delområdet. Tabell 3.3 Föroreningsförekomst i dagvatten under perioden utan filter. Riktvärdesämnena redovisas i form av totala årsmedelhalter fetmarkerade ämnen överskrider satta riktvärden. Ämne Totalt Enhet Norra Södra Riktvärde 1M Fosfor µg/l 160 380 160 Kväve mg/l 09 09 20 Bly µg/l 15 39 8 Koppar µg/l 125 195 18 Zink µg/l 270 766 75 Kadmium µg/l 015 03 04 Krom µg/l 26 95 10 Nickel µg/l 12 38 15 Kvicksilver µg/l 002 005 003 Susp.sub mg/l 223 833 40 Oljeindex mg/l 13 33 04 BaP µg/l 008 040 003 I Tabell 3.4 visas årsmedelhalter för de ämnen där det finns referensvärden i form av miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormer finns för lösta metallfraktioner samt prioriterade ämnen. Referensvärdena som används i denna studie återfinns i Vattendirektivet samt i Naturvårdsverkets rapport 5799 och utgör årsmedelhalter. Dagvattnet som har provtagits i studien uppvisar förhöjda föroreningshalter och visar på ett reningsbehov av de flesta ämnen i dagvattnet. Halterna varierade mycket för respektive ämne i de olika proverna. Maxvärdena för nästan alla ämnen inträffade ungefär samma tidsperiod båda åren i mitten av februari och början av mars vilket kopplas samman med snösmält- 25

Tabell 3.4 Föroreningsförekomst av lösta metallfraktioner och prioriterade ämnen i dagvatten under perioden utan filter. Fetmarkerade årsmedelhalter överskrider använda referensvärden. Ämne Enhet Norra Södra Referensvärden Bly löst) µg/l 016 002 72 Koppar löst) µg/l 12 12 4 Zink löst) µg/l 52 46 3 8 Kadmium löst) µg/l 005 003 008 025 Krom löst) µg/l 08 36 3 Nickel löst) µg/l 19 36 20 Kvicksilver löst) µg/l < detektion < detektion 005 DEHP µg/l 76 16 13 Nonylfenol ng/l 159 215 300 Oktylfenol ng/l 76 41 100 TBT ng/l < detektion < detektion 02 ningsperioden för respektive år. Minvärdena var mer utspridda över året och inget generellt mönster kunde urskiljas. Av de prioriterade ämnena som analyserades detekterades Bensa)pyren BaP) PAH16 di-2-etylhexyl)ftalat DEHP) nonylfenol och oktylfenol alla fler än 5 gånger under båda åren som provtagningen pågick. Tributyltenn TBT) detekterades inte i samlingsproverna från Kyrkviken Norra men förekom vid fyra tillfällen i samlingsproverna från Kyrkviken Södra. I båda provpunkterna detekterades både monobutyltenn och dibutyltenn vilka är nedbrytningsprodukter av TBT. Nedbrytningsprodukterna är inte lika toxiska som TBT. PCB förekom i enstaka samlingsprover i båda provpunkterna. Då föroreningshalter i enskilda samlingsprover studerades och jämfördes mellan de två åren kunde utläsas att föroreningstopparna inte minskades då dagvattenfilter används utan istället verkade mönstret vara ungefär detsamma under de båda åren. I samband med denna studie genomfördes även en screening av PFOS i dagvatten då detta ämne nyligen kommit med på vattendirektivets lista över prioriterade ämnen. För detta ämne togs tre samlingsprover täckande en provtagningsperiod på 3 6 månader. Ämnet detekterades i en av provpunkterna vid ett tillfälle. Nedan i Figur 3.2 visas bilder på det förorenade dagvattnet. Figur 3.2 Bilder på det provtagna och förorenade dagvattnet. 26