REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA ANTHESIS ENVECO

Relevanta dokument
Riskbaserat beslutsstöd

Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen

Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

Konsten att fatta kloka beslut

Bakgrund. Renare Mark, Vårmötet 2018, Norrköping mars

Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?

Vatten Avlopp Kretslopp

Renare Mark Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

FRAM-KLIV. KLIV-slutseminarium Älvkarleby

Capability - Markekosystem

Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman

SCORE: Sustainable Choice Of REmediation

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

INTEGRERAD SYSTEMANALYS AV VA- OCH VÄRMEFÖRSÖRJNINGSLÖSNINGAR

Riskvärdering en viktig del av processen

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Värdering av ekosystemtjänster

Hållbarhetsindex. Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga?

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Hållbarhetsindex 2014

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar

Riskvärdering vid exploatering

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

Nationella Dricksvattenkonferensen, Annika Malm, SP Urban Water Management SMITTRISKER VIA LEDNINGSNÄTET

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Effektiv och hållbar sanering. Resultat från forskningsprojektet SAFIRE

FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten

Hur värderar man ekosystemtjänster ekonomiskt?

Samhällsekonomiska analyser inom miljöområdet vad görs i praktiken?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Workshop om kursplaner åk 7 9

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

HÅLLBARHET OCH CONTROLLING I ATLAS COPCO. Elisabeth Änghede, Group Controlling

Smart underhåll av infrastruktur för en hållbar värld

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Finns det vatten så det räcker?

Generella som gäller för hela strategin och samtliga fonder

Vi letar efter vatten på mars men hur ska vi klara hållbar vattenhantering på jorden?

Balance 4P: Balancing decisions for urban brownfield regeneration people, planet, profit and processes. Jenny Norrman, Chalmers FRIST

Agenda 2030-klassificering Guide

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Policy för Miljö och hållbarhet

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning

FRAMTIDENS VA-KOSTNADER

FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Infrastruktur och samverkan

MULTIKRITERIEANALYSVERKTYG VID BEDÖMNING AV FRAMTIDA DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING MULTI-CRITERIA ANALYSIS-TOOL FOR ASSESSING FUTURE DRINKING WATER SUPPLY

Uppdrag och senaste nytt om Livsmedelsstrategin

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Exploring Transitions in the Making: Integrative Planning Towards a Sustainable Built Environment (ExTra)

GO:SMART. Projektmål A+ utveckla och testa en innova9v tjänst som underlä+ar och premierar hållbara resor i urban miljö.

UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Hållbarhetspolicy för SEB:s fondbolag. Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Konstgräs och Miljö Beställargruppen Konstgräs. Stockholm25 maj

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Hur gör vi en utbildning för hållbara socionomer? Marie Gustavsson Socionomprogrammet

Varför renar vi vattnet?

Regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström

Att förstå övergödning och återskapa god vattenkvalitet i Ringsjön och Rönne å

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Vad händer när vattnet tar slut?

Stockholm International Water Institute (SIWI) En mötesplats för vattendialog. 22 March 2013 Per Bertilsson Deputy Executive Director

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Kommuner och demografisk förändring

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Urvalskalkylen kostnads-och nyttoanalys för investeringar i befintligt VA-ledningsnät. Samarbete mellan NSVA och VA SYD

FOOD LOOP SYSTEM. Vi minskar matsvinnet tillsammans! Andreas Nicolaidis. 21 April Research Institutes of Sweden

Nätverk för validering inom högre utbildning

Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Ekotjänster i Nacka. Liselott Eriksson. Magnus Rothman. natur- och friluftsstrateg. miljöutredare.

Transkript:

REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING KARIN SJÖSTRAND 1,2, ANDREAS LINDHE 2, LARS ROSÉN 2, TORE SÖDREQVIST 3, ERIK KÄRRMAN 1, LENA BLOM 4, JOANNA FRIBERG 5, LARS-OVE LÅNG 6 1 RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN 2 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 3 ANTHESIS ENVECO 4 GÖTEBORG KRETSLOPP OCH VATTEN 5 GÖTEBORGSREGIONEN 6 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

BAKGRUND REWARDS Dricksvattenutredningen SOU 2016:32: Ökad regionalisering och mellankommunal samverkan behöver sammantaget ses som viktiga utgångspunkter för framtidens dricksvattenarbete Beslut lyfts från lokalt till regionalt perspektiv Fler beslutsfattare och fler intressenter Behov av ett mer strukturerat beslutsfattande för att lösa de gemensamma utmaningarna och identifiera de mest hållbara lösningarna Beslut kring samverkan och andra regionala åtgärder fattas dock oftast utan någon enhetlig metod för att prioritera och rangordna alternativ baserat på deras miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter 2

Projektets övergripande syfte har varit att utveckla en generell beslutsstödsmodell för val och prioritering av regionala vattenförsörjningsåtgärder med avseende på hållbarhet. 3

Lagar, regler, värderingar och preferenser Hållbarhetsanalys Hållbarhetskriterier Beslutsproblem och alternativa åtgärder Ekonomisk analys Social analys Miljömässig analys Övergripande hållbarhetsindex Osäkerhets- och känslighetsanalys Granskning och överläggning Beslut 4

Miljömässig Social Ekonomisk HÅLLBARHETSKRITERIER Energianvändning vid konstruktion Energianvändning vid produktion och distribution Vattenanvändning Rättvisa Materialanvändning Kemikalieanvändning Icke-återvinningsbart avfall Akvatiska ekosystem Hälsa Konsumenters förtroende Tillgång och deltagande Samhällsekonomisk lönsamhet Terrestra ekosystem 5

Kostnader och nyttor SAMHÄLLSEKONOMISK LÖNSAMHET VA-bolagens kostnader/nyttor Effekter av leveransavbrott Hälsoeffekter Effekter på ekosystemtjänster Effekter på lantbruk, skogsbruk och industri av vattenskyddsföreskrifter 6

KOSTNADS- NYTTOANALYS Diskontering Start Tid = Kostnad = Nytta Alternativ åtgärd Konsekvenser Sannolikheter T 1 (1 + r t ) t B 1 a,t (1 + r t ) t C a,t t=0 Nytta Kostnad a = Alternativ åtgärd t=0 Monte Carlo-simuleringar T Nettonuvärde T = Tidshorisont B = Nytta C = Kostnad r = Diskonteringsränta t = Tid när kostnad eller nytta inträffar 7

MULTIKRITERIEANALYS Identifiera kriterier Poängsätt alternativen (-10 till 10) Vikta kriterier (%) Kombinera poäng och vikter (linjär additiv) 8 A1 poäng Social viktning 2 Viktade poäng 6 4 2 0-2 -4 Health Consumers' trust Equity Access and participation 23% 11% 30% 36% Health Consumers' trust Equity Access and participation 1,6 1,2 0,8 0,4-6 Min Mode Max 0 A1 A2 A3 A4 A5 8

OSÄKERHETER OCH MONTE CARLO 9

HÅLLBARHETSANALYS Social och miljömässig analys Multikriterieanalys Poängsättning relativt ett referensalternativ Global ordinalskala: -10 to +10 Osäkerheter beskrivs med PERT-fördelning Viktning av kriterier Linjär additiv metod Hållbarhetsindex K S d,a = w k z a,k k=1 Ekonomisk analys Kostnads-nyttoanalys Värdering relativt ett referensalternativ Kvotskala: monetära enheter Osäkerheter beskrivs med lognormalfördelning Diskonteringsränta Nettonuvärde T 1 NPV a = (1 + r t ) t B 1 a,t (1 + r t ) t C a,t t=0 T t=0 Hållbarhetsanalys Multikriterieanalys Viktning av hållbarhetsdomäner Övergripande hållbarhetsindex Normalisering av ekonomisk domän NPV a S Eco,a = 10 Max P05 NPV, P95(NPV) S a = W Env S Env,a + W Soc S Soc,a + W Eco S Eco,a Society Environment Society Environment Economy Economy 10

VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnad Skilda kommunala organisationer Regional organisation Tid cǁ c, p, p = c c( Ƹ p) c(p) Ƹ 11

EFFEKTER AV LEVERANSAVBROTT Per ekonomisk sektor Water importance factor BNP/kapita Per konsument Betalningsvilja för att undvika leveransavbrott $ W = ƞ P 1+ƞ baselineq baseline 1 BWR Q baseline 1+ƞ ƞ W = the daily loss of welfare per capita ƞ = the price elasticity of water demand (-0.378) P baseline = the average water price when no interruptions (0.035 SEK/L) Q baseline = the average amount of water consumed per capita per day when no interruptions (160 L) BWR = the Basic Water Requirement for drinking and sanitation per capita day (25 L/capita and day) 12

HÄLSOEFFEKTER Sjukhuskostnader Kostnader i samband med gastroenterit av Campylobacter och rotavirus samt annan ospecificerad gastroenterit Produktionsbortfall vid sjukfrånvaro Direkta kostnader: Arbetsgivares kostnader av sjukfrånvaro Indirekta kostnader: Lägre produktivitet av vikarier mm Illamående Betalningsvilja för att slippa illamående 13

FALLSTUDIE GÖTEBORGSREGIONEN A1: Centraliserad produktion med vatten från Vänern, gemensam driftsorganisation. A2: Centraliserad produktion med vatten från Göta älv, gemensam driftsorganisation. A3: Gemensam driftsorganisation, bevarad produktion. A4: Bevarade driftsorganisationer, utökad grundvattenanvändning och decentraliserad produktion. A5: Bevarade driftsorganisationer, utökat antal råvatten och vattenverk. 14

EKONOMISK, SOCIAL OCH MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET 3000 Nettonuvärde (MSEK), 3,5% 70 år 3 Social hållbarhet P05 P50 P95 3 Miljömässig hållbarhet P05 P50 P95 1000 2 2-1000 A1 A2 A3 A4 A5 1 1-3000 -5000-7000 P05 P50 P95 0-1 A1 A2 A3 A4 A5 0-1 A1 A2 A3 A4 A5-9000 -2-2 A1: Regional organisation och centraliserad produktion med råvatten från Vänern A2: Regional organisation och centraliserad produktion med råvatten från Göta älv A3: Regional organisation och bibehållen semi-decentraliserad produktion A4: Bibehållen organisation och decentraliserad grundvattenberoende produktion A5: Bibehållen organisation, med utökat antal råvatten och vattenverk 15

ÖVERGRIPANDE HÅLLBARHET 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Sannolikhet att vara den bästa åtgärden Environmental Social Economic A1 A2 A3 A4 A5 2 1 0-1 -2-3 Övergripande hållbarhet, 3.5% & 70 år A1 A2 A3 A4 A5 P05 P50 P95 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Sannolikhet att vara den mest hållbara åtgärden, lika vikter A1 A2 A3 A4 A5 A1: Regional organisation och centraliserad produktion med råvatten från Vänern A2: Regional organisation och centraliserad produktion med råvatten från Göta älv A3: Regional organisation och bibehållen semi-decentraliserad produktion A4: Bibehållen organisation och decentraliserad grundvattenberoende produktion A5: Bibehållen organisation, med utökat antal råvatten och vattenverk 16

SLUTSATSER Modellen ger struktur och stöd för beslutsfattande på regional nivå. Den hjälper oss att identifiera de mest hållbara åtgärdsalternativen. Den hjälper oss att integrera olika typer av data. Den generiska uppsättningen av hållbarhetskriterier minimerar risk för dubbelräkning. Det probabilistiska tillvägagångssättet: kan visa hur säkra vi är på våra resultat; möjliggör beräkningar av sannolikheter att alternativ t.ex. överstiger kostnadsbegränsningar eller riktvärden; hjälper oss att identifiera vilka effekter som bör studeras mer noggrant för att få en säkrare analys. Modellen initierar en process där effekter som normalt förbises, behandlas och diskuteras öppet mellan intressenter. 17

FORTSATT UTVECKLINGSBEHOV Tillgängliggöra beslutsstödsmodellen genom vägledning och Excel-baserat verktyg. Anpassa relevanta modeller för utvärdering av samhällsekonomiska effekter till svenska förhållanden. Integrera osäkerheter om framtida förhållanden i beslutsstödsmodellen, såsom osäkerheter kring klimatscenarier, befolkningstillväxt och framtida regelverk. Anpassa och vidareutveckla modellen för att hantera problematik kring vattenbrist. Modellen vidareutvecklas för närvarande på Gotland. Fokus på lantbruk, kalkbrytning, regionen, besöksnäringen och livsmedelsindustrin. Hur kan sektorerna arbeta och samarbeta för att uppnå en bättre vattenbalans? Hur prioriterar man mellan åtgärder när kostnader och nyttor tillfaller olika sektorer? Vad saknas för att åtgärder ska kunna utföras? 18

TACK!