20LB-06-2r i';,:l'-.:- :'l r'\i[n rnk 20i8-06- 2 0 Dnr *,s &&.5ä3 -,AAlg Ti Bergsstaten, Lul eå. (: Sökande Zinkgruvan Mining AB, org.nr. 556523-9414 Centrumvägen 1 696 76 Zinkgruvan Kontaktperson: Anja Hagerud anja. hagerudgl undi nmj ni ng. com Ombud Jur.kand. Sofia Hedelius Al rutz' Advokatbyrå AB Box 7493, 103 92 Stockholm Tel. 08-679 73 65 sofi a. hedel i us@al rutz. se e) Saken Ansökan om bearbetningskoncession för fyndighet i Dalby (Dalby K nr 1), Askersunds kommun, örebro än. Zinkgruvan Mining AB ansöker härmed om bearbetningskoncession för en fyndighet i Da1by, Askersunds kommun, örebro län, j en'lighet med vad om framgår nedan och av bilagda handlingar. ansökan ingår en B'ilaqa A, Malmbevisning och malmberäkning avseende fyndigheten i Dalby (nedan mjneralberäkningen). Z'inkgruvan Mining hemställer om sekretess för denna bilaga'inklusive underbi 1 agor. 333U14 Alrutz' Advokatbyrå AB Box7493 103 92 Stockhohn Tel.08-679 73 65 Fax08-61125 74
ALRUTZ' ADVoKATBynÅ as 2 Utöver mineralberäkningen ingår i ansökan en teknisk beskrivning (Bilaqa B), en miljökonsekvensbeskrivning (Bilaqa C), en sak- och fastighetsägarförteckning (Bilaqa D), Zinkgruvans Technical report från november 2017 (Bilaqa E), samt dokumentation kring genomförda möten med intressenter (Bilaqa F). (r En förteckning över samtliga bilagor och underbilagor återfinns omedelbart efter denna ansökan. 1. Koncessionsm'ineral och koncessionstid Ansökan avser zink, bly, silver, koppar, guld, kobolt och nickel och en koncessionst'id om 25 år. 2. Områdets läqe och utsträckninq Det ansökta koncessionsområdet framgår av bilagd översiktskarta (bi aga C1). 0mrådet är beräknat i Rlkets koordinatsystem Sweref99TM och har följande koordinater: D öst Norr t 504224.7080 6520407.1780 2 s03601.4300 6s199s9.s500 3 5032993720 6520512.4620 4 5033LL.7970 6520734.4L90 5 503173.9530 652LL90.4790 6 503149.1380 652L482.8820 7 503189.0430 652L684.t770 8 s03296.8850 6521808.0ss0 9 504017.80s0 6s22118.9580 10 504166.0470 5s22009.8170 LT 504235.1790 652L889.1380 L2 504250.8390 6528L2.790 13 504L22.0600 6s21502.5980 14 504L02.7650 652L494.2600
ALRUTZ'ADVOKATBYRÅ AB 3 D öst Norr L5 504233.7L00 652t35L.4720 L6 50423234sO 652L297.3050 t7 504050.7540 652OL7.4460 Områdets areal har beräknats ti 1ängning av de redan beviljade gruvan. 164,5 ha. Området utgör en förkoncessionerna Klara och Zink- Bolaget föreslår att koncessionsområdet benämns Dalby K nr 1. 3 Fasfiohpfsänarc nch övrine srkänarc En lista över de sak- och fastighetsägare som berörs finns i bilaga D. En karta över de fastigheter som berörs av koncessionsområdet återfinns j bilaga Dl. 4 Hinder mot bearbetn'inq enliqt 5 kap. 10 $ eller 17 kap. 3 $ mi neral aqen (r När det gä1 1 er områden som avses i 5 kap. 10 $ mj neral agen (1991 : a5) fj nns v'i ss bostadsbebyggel se j nom och i omedel bar anslutning till det ansökta koncessionsområdet, bl.a. Dalby som utgörs av ett 20-tal bostadshus. För ytterligare information om närbelägen bebyggelse m.m. hänvjsas till avsnitt 2 j bilaga B och ti avsnj tt 6.1 i bi aga C. ngen del av det ansökta koncessionsområdet omfattas av gä11ande detaljplan och den ansökta koncessjonen strider inte heller mot några områdesbestämmelser. Hur området i övrigt förhåller sig till gällande planer framgår under avsnitt 6.2 i bilaga C. Några sådana områden som avses i 17 kap. 3 $ minerallagen finns 'inte i nom el er i omedel bar ansl utni ng t'il det ansökta koncess i onsområdet.
4 Något hinder mot den ansökta koncessionen enligt aktuella bestämmelser föreligger således inte. 5. Företrädesrätt enliqt 4 kap. 3 5 minerallaqen Zinkgruvan Mining innehar undersökningstillståndet Dalby Hytta 1, vilket täcker hela koncessionsområdet. Detta innebär att Zinkgruvan Mining har företrädesrätt enligt 4 kap. 3 S minerallagen till det sökta koncessionsområdet. 6. Konkurrens enliqt 4 kap. 4 $ minerallaqen Någon konkurrens enl i gt 4 kap. 4 $ mi neral l agen förel i ggerinte. 7 Ansökans avqränsni nq och förhål ande t'i prövni nq enl i qt mi.iöbal ken Verksamheten i Dalby planeras att begränsas till brytning och krossnjng under jord. Såväl malm som gråberg planeras därefter att under jord transporteras vi a orter ti Zi nkgruvan och där processas vidare som en del i flödena inom ramen för t'illståndsgiven verksamhet. (. 1 0mrådet för sökt bearbetningskoncession utgör en förlängning av befintlig brytningshorisont, närmast koncessionen Klara, och är beläget ca 1 km från Zinkgruvans verksamhetsområde. dag finns en undersökningsort driven in i det ansökta området. Någon förändring ovan jord, utbyggnad av anrikningsverk eller dylikt är inte planerad, frånsett schakt för distributjon av ventilationsluft. 8. Geoloqisk beskrivninq Nedan ges en i delar översiktlig bild av historik, geologi och mineralogi. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till mjneralberäkningen i bilaga A samt den teknjska beskrivningen i bi 1 aga B.
5 8.1 Historik och allmän beskrivning Zinkgruvan M'ining arbetar kontinuerligt med att utöka den befintliga mineralresursen. Prospektering inom Dalby påbörjades på 1980-talet med borrning från dagen. Verksamheten har sedan fortsatt med drivning av undersökningsorter på 350- och 650-metersnivån och borrning från dessa undersökningsorter. Den senaste undersökningsorten drivs rakt in i Dalby och är på 1 l3o-metersnivån. De senaste årens bomningar har mestadels gjorts från dagen med långa, i snitt 300-1 500 meter, diamantborrhål och från undersökningsorten på 1 130 meter. 8.2 Fyndi gheten Mineraliseringen i det ansökta koncessionsområdet är en d'irekt nordlig förlängning av de malmlinser som ingår i Zinkgruvans malmbas vjlka bryts jnom befintliga koncessioner, Klara och Zinkgruvan. 8.3 Närmare om fyndighetens geologi m.m. De geologiska förhållandena'i det nya området är helt lika de i de redan kända delarna av zinkgruvanmalmen. (., Påträffad mineralisering är vanligtvis av den stratiforma typen med höga halter av zink, bly och silver. Speciellt i den västra delen är bly- och sjlverhalterna höga. östra delen återfinns också den mer zinkdominerade mineraliseringen som impregnation i marmor. Den västra delen av mjneraliseringen stryker ungefär i nord-sydlig riktning och stupar mot väster. norra delen viker mineralisering av mot nordost och går att följa upp över en ant'iform veckstuktur och ned på östra sidan. de djupare delarna på västra sidan är mjneralisering påvisad ner till ca 1 500 meters njvå och är inte
,ir:1 l ii-ii i il::. 6 avgränsad mot djupet. Ytligast är mjneralisering vid toppen av antiformstrukturen i norr och den når där ca 690 meters nivå. Bredden på mineraliseringen uppgår till ca 3-15 meter. Dalby är en del av det som kallas Västra Fältet i det som traditionellt betecknats Knallagruvan (den del av gruvan som ligger väster om Knallaförkastningen). Västra Fältet ingår också malmlinserna Sävsjön, Mellanby, Cecilja och Borta Bakom, vilka alla är i produkti on i dag. Dal bymi neral i seri ngen har ett strat'i grafi skt läge vilket är fullt jämförbart med övriga delar av z'inkgruvanmi neral i seri ngen. Att Dal by är en del av samma mi neral i seri ng som övriga områden som bryts'i Zinkgruvan är tydligt i geologin och bekräftas även av den karaktär'i seri ng av mj neral i seri ngen som gj orts. 8.4 Mineralberäkning De geologiska mineraltillgångarna redovisas'i mineralberäkningen i bilaga A (sekretess) samt den tekniska beskrivningen i bilaga B. 8.5 Redovisning av undersökningsarbeten och utveckl ingsarbeten! För ytterligare jnformation om genomförda borrningar och övriga undersökningar samt om resultaten från gjorda analyser hänvisas till mineralberäkningen i bilaga A (sekretess) samt den teknjska beskrivningen j bjlaga B. 9. Zinkqruvan Mininqs plan för verksamheten Till denna ansökan har som bilaga B bifogats en teknisk beskrivning varav framgår bl.a. följande angående Zinkgruvan Minings planer för den framtida verksamheten. För en närmare beskrivning av den planerade verksamheten hänvisas till nämnda bilaga. korthet planeras brytningen att ske på samma sätt i Dalby som j redan ti ståndsgi ven verksamhet, d. v. s. genom ski vpal 1 s- och panel brytni ng.
7 vid skivpallsbrytning kommer först nivåer att tillredas genom att orter drivs i malmen och gråberg, varefter skivpallar mellan ni våerna bryts ut. \/i d panel brytni ng kommer mal mbl ock (30-50 x 20-25 meter) med ett djup som bestäms av marmkroppens bredd, att produceras i en viss sekvens nedifrån och upp. nitialt kommer s.k. primärblock att tas ut med efterföljande återfylln'ing med cementstabjliserad "paste". Detta för att skapa en stabilitet i gruvan och minska avfallshanteringen ovan jord. Därefter tas sekundärblock ut varpå även dessa utrymmen återfylls. Det sökta koncessj onsområdet angränsar ti redan ti ståndsgi ven verksamhet och är en för1ängning av den malmfyndighet som idag bryts inom Zinkgruvan. Därmed kommer samma typer av mineral att brytas inom det sökta koncessionsområdet och anrikningen kommer att vara densamma. Losskjuten malm kommer sål unda att uppfordras, processas och anrikas tillsammans med den malm som bryts'i övriga de]ar av verksamheten. Malmen kommer att krossas för att därefter malas. vid anri kn'ingen kommer det mal da mater j al et att f oteras och t'i sättning av flotationskemikalier kommer att ske för att separera mjneralen. Koncentraten från flotationen avvattnas genom filtrering för att minska mängden processvatten inför kommande transporter. Det avvattnade koncentratet utgör s1 utprodukten,'s1 ig", som mellanlagras 'inom verksamhetsområdet, i därför avsedda byggnader, 'i avvaktan på transport ti'11 kund. samband med anrikningen kommer anrikningssand och gråberg att genereras. På samma sätt som i den befintliga verksamheten kommer gråberg att användas för återfyl nad av utbrutna rum samt för byggnation av vägar och dammar. Anrjkningssanden kommer med samma fördelning som inom befintlig verksamhet att användas för återfyllnad alternativt magasineras på sandmagasinet Nya Enemossen. uppfodring av malm kommer att ske via p2 Laven som är belägen i de central a del arna av befi nt1 i gt verksamhetsområde. Eftersom den vidare malmhanteringen avses integreras i redan befiniliga system
i l-- "'-1,./,,i i.r ', J j -. )' l: li< 'tli't$ -fifi- ;] $ 8 i;lirkommer inte transportvägarna att skilja sig från de som används'i dag. Tillkommande installation bl'ir ett schakt för distribution av ventilationsluft. Vidare kommer ett utökat system för eldistributi on, vattenförsörjni ng och änshål 1 ni ng att behöva i nstal eras under jord, och kopplas samman med redan befintligt system. För en närmare beskrivning av verksamheten hänvisas t'ill den tekniska beskrivningen j bilaga B. a) 10. Verksamhetens inverkan på allmänna och enskilda intressen m.m. Till denna ansökan har som bilaga C fogats en miljökonsekvensbeskrivning som behandlar bl.a. den planerade verksamhetens påverkan på enskjlda och allmänna intressen. Av beskrivningen f ramgår 'i huvudsak föl jande. 10.1 Planförhål landen Den planerade brytningen vid Dalby (ma1m och gråberg) strjder inte mot gä1 ande kommunal a p1 aner och/el er områdesbestämmel ser. l) Vad gä1ler övrig verksamhet planeras krossnjng, malning och anrikning att ske i det befintliga (och tillståndsgivna) anrikningsverket vjd Zinkgruvan. Enligt gjorda bedömningar kommer verket inte att behöva byggas om eller ut för att malmen från Dalby ska kunna bearbetas. nte heller dessa delar av den planerade verksamheten stri der sål edes mot gäl ande pl aner el er områdesbestämmel ser. 0.2 Mark och landskapsbild Bearbetningen inom det sökta koncess'ionsområdet avser brytning av malm genom underjordsbrytning. Därmed kommer landskapsbilden inom det aktuella området inte att förändras jämfört med nuvarande förhål anden.
l"i jilij"'il:.- i rr.. i i: i' i j;;il [)ni.)ft,: O fto fi., cu du -iib",1" il! i i 9 0mrådet för koncessionen är beläget i anslutning till redan tillståndsgiven gruvbrytning och avfallshantering, och det har därför redan kommit att präg1as av pågående gruvverksamhet. Den sökta verksamheten bedöms därmed inte medföra ytterligare konsekvenser för andskapsb'il den. ) För behandling av malmen från nu aktuellt område kommer samma anläggningar (kross, anrikningsverk och upplag) att användas som den redan etablerade verksamheten. Därmed bedöms 'inte landskapsbilden förändras heller med anledning av dessa ovanjordsanläggn i ngar. Gråberg och anri kni ngssand kommer att äggas upp 'i nom samma områden som för den övriga verksamheten. 10.3 Grundvattenförhål anden Vid brytning i en underjordsgruva uppstår inläckage av grundvatten till gruvan från omgivande jordlager och berggrund. Gruvan måste därför änshållas kontinuerligt, något som medför en sänkning av grundvattennivåerna i omgivningen. n1äckagets storlek beror på faktorer som den ursprungliga grundvattenni vån, genomsl äpp1 i gheten i jordl ager och berggrund samt gruvans djup och utbredning. Utbredningen kommer med tiden att bl'i stationär, d.v.s. inläckaget till gruvan kommer att motsvaras av den grundvattenbildning som sker över påverkansområdet, Vid en framtida gruvdrift kommer berggrunden lokalt ovanpå gruvan förmodligen att bli mer uppsprucken och genomsläpplig än under opåverkade förhållanden. Eftersom gruvan efter hand återfylls med vatten kommer denna effekt att minska. och med att inga ytliga schakt p'laneras vid Dalbyfyndigheten, utöver ventjlationsschakt, samt att gruvan återfylls, bedöms påverkan från gruvverksamheten på den ytliga berggrunden och grundvatten i jord minska.
:: r.l J J^lq l"r-.'. Ö :"',r ' t. i-l\u-,r,1i.i;.": ;rir }ilxe -fr$-? ilni' 10 En del av Forsaåsen och vattenskyddsområdet för vattentäkten i Zinkgruvan innefattas av påverkansområdet, med en antagen grundvattenbildning på 100 mm/år. Grundvattenförekomsten inom vattenskyddsområdet berörs perifert av gruvans påverkansområde varför grundvattenavsänkningen blir liten jämfört med vad den blir lokalt närmast gruvan. Närmast gruvan inom påverkansområdet kommer en sänkning av grundvattennivån att ske som kan beröra brunnar i närområdet. Påverkan på en individuell brunn är svår att förutsäga. För Zinkgruvan har ingen avsänkning av grundvattennjvån kunnat konstateras i tidigare inventerade jord- och bergbrunnar. En eventuel påverkan förutsätter att vattenbrunnarna står j direkt hydraulisk kontakt med vattenförande sprickor närmast gruvan. 10.4 Vattendrag och sjöar r) ) Gruvverksamheten kan genom uts'l äppt överskottsvatten från änshållning i gruvan påverka recipienten på två sätt: o Förändrad vattenföring o Förändrad vattenkemi och därigenom en påverkan på akvatiskt 'iv Vattnet från underjordsgruvan j det sökta koncess'ionsområdet kommer att hanteras integrerat med övrigt vatten från Zinkgruvan. Länshållningsvatten från gruvan kan innehålla föroreningar i form av kväveföreningar (från sprängmedel), petroleumprodukter (i händelse av olyckor och spi1l) och partiklar (suspenderade ämnen) som frigörs vid brytningen. Pumpstationer kommer att via en pumpledning länshålla underjordsgruvan upp t'ill markytan och vidare ut till sand- och klarningsmagasinet. Prov tas redan idag ut i utskovet från klarn'ingsmagasinet och sänds till ackrediterat laboratorium enligt faststäl lt kontrol lprogram för verksamheten.
t :) l- i.r,f (; a-t" a'i l t b-,, i- i r',..!.,:,-i j i, i r-. r i", ni 3S?t}x8-0fi-? {J 11! l 10.5 Buller och vibrationer De källor till buller som kan förutses är primärt ventilat'ionsanl äggni ng, arbetsfordon och transporter. övri ga bul erkäl or har främst koppl i ng ti den redan ti ståndsgi vna verksamheten 'i nom 'industrjområdet v'id Zinkgruvan, etableringsytor (krossning av ma'lm och gråberg) och bortforsling av massor. Sprängningar kan komma att påverka omgivningen genom vibrationer som fortp'lantas i berggrunden. huvudsak är det två möjliga konsekvenser av dessa v'ibrationen som kan förutses. Dels är det risken för skada på kringliggande byggnader och installationer, dels är det risken för störningar eller olägenheter för närboende. Vi kor för ti åtna vi brati oner kommer att faststäl as vi d kommande mi1jöbalksprövning, där en anpassning utifrån förväntade o1ägenheter görs. 10.6 Luft De emissioner till luft som kan komma att ske är följande: o Damm från krossanläggning o Damm vid hantering av gråberg o Utsläpp av förbränningsgaser från aggregat. Utsl äpp av spränggaser från gruvan i samband med sprängni ngar De direkta utsläppskällorna till luft utgörs huvudsakligen av arbetsfordon inom området, sprängningsarbeten, hantering av gråberg och krossning av bergmaterial. Avgaserna från dieseldrivna fordon innehåller främst (N0-), kol oxi d (C0), kol di oxi d (C02) samt parti kl ar kolväten (HC) och svaveldioxid (S02) kan förekomma. kväveoxi der (PM). Även
irk { Jrir :i:r. i, r't)r-f{"\- fr"i i',' i l r {,. l"r\._r,ll. -t t \! ).,1'd?ni$ -$6-2 t2 Vid sprängning med emulsionssprängämne av ANF0-typ (baserat på ammoni umni trat) bi das under ideal a förhål anden hel t ofarl iga ämnen: kvävgas, vattenånga och koldioxid. Vid icke ideal detonation kan dock n'itrösa gaser (N0-) bildas. Moderna sprängämnen är dock välbalanserade och problem med nitrösa gaser är sällsynta..) Damning och spridning av damm från sand- och klarningsmagasinet och hantering av gråberg kan komma att belasta närmi1jön vid torr väderl ek och kraf t'i ga vi ndar. L0.7 Natur- och kulturmiljö Det sökta koncessionsområdet områden, kul turreservat el er kulturmiljövård. berör inte några ri ksi ntressen för skyddade naturnaturvård el er De identifierade naturvärden som har påträffats jnom koncessionsområdet bedöms jnte komma att påverkas då brytning av malm endast kommer ske under jord på mycket stort djup. Samma bedömnjng görs i fråga om ku'lturmiljön avseende det objekt som av Riksantikvarieämbetet har klassats som fornlämning. 10.8 Mi ljökval itetsnormer l. dagsl äget fi nns mi 1 jökval i tetsnormer speci fi cerade i uftkval i tetsförordni ngen (2010 2477), förordni ngen (2001 :554) om mi jökval i tetsnormer för fi sk- och mussel vatten, i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) samt i och förordni ngen (20042675) om omgi vn'i ngsbul 'l er. Hur den planerade verksamheten förväntas påverka berörda miljökvalitetsnormer framgår av bilaga C, avsnitt 5.2 och 6.6. En fördiupad utredning kommer att presenteras i samband med ansökan om miljöbalkstillstånd.
lni< 'rlll i--rh. lj irii.i-fi ilt',*i i i:.i.',l 20x0-06-? s 13 10.9 Efterbehandl ing När verksamheten har avsl utats kommer de påverkade markområdena att efterbehandl as. Strategi n är att anpassa områdena ti omgi vande natur genom vattenfyl ni ng och/el er i genfyl ni ng med anriknjngssand, gråberg och vatten. Detaljerna kring den slutliga efterbehandl i ngen kommer att bestämmas i samråd med j första hand tillsynsmyndigheten. \J 10.10 Sammanfattning Av mj'ljökonsekvensbeskrivningen framgår sammanfattningsvis att den planerade verksamheten jnte strider mot 3 och 4 kap. miljöbalken och att den jnte heller i något annat avseende skulle medföra några i cke acceptabl a konsekvenser i omgi vni ngen. Frågan om skyddsåtgärder och villkor med avseende på utsläpp tjll luft och vatten och andra störningar i omgivningarna, kommer att prövas inom ramen för prövningen av ti'llstånd enligt miljöbalken. 11. ljndersökni nosti stånd som i nnehas el er har i nnehafts av Zinkqruvan Mininq Se ovan under p 5. 12. Villkor \) Några villkor enligt 4 kap. 5 $ minerallagen föreslås inte. Som framgått ovan kommer frågan om tillstånd enligt mi'ljöbalken att prövas senare och frågan om villkor för den planerade brytningen och bearbetningen j övrigt prövas 1ämpligast inom ramen för mlljöbal ksärendet. 13. Markanv'i sni nq Förhandlingar kommer att upptas med berörda markägare om upplåtelse av det aktuella området. Ansökan om markanvisning kommer att inges separat efter att beslut om bearbetn'ingskoncession och tjllstånd en'ligt miljöbalken har erhållits.
i3.rgsstaf'r.i'i ink Dnr 2018-06- 2 B 14 1,4. Ansökni nqsavqi ft Ansökningsavgift om 80.000 kronor erlägges samtidigt härmed genom insättning på Bergsstatens bankgiro 5803-4L74. (l (-) gen0m /enligt bifoga Zinkgruvan Mining AB l{;.tl ia Hedel i us behöri ghetshandl i ngar/ (-) J