Kunskap och trivsel. Anders Johnson & Birgitta Rydell

Kunskap och trivsel Täby Friskola 20 år Anders Johnson & Birgitta Rydell

Kunskap och trivsel Täby Friskola 20 år

Kunskap och trivsel Anders Johnson & Birgitta Rydell

Kunskap och trivsel Täby Friskola 20 år Täby Friskola och författarna 2015 Omslagsillustration: John Woodcock/Getty Images Formgivning: Conny Lindström Tryck: Publit 2015 isbn: 978-91-7609-802-8

Innehållsförteckning Förord s. 7 Täby Friskola år för år s. 10 En fri skola s. 14 Ett entreprenörsdrivet familjeföretag s. 24 Att bygga upp en friskola s. 42 En skola med tydlig profil s. 68 En ny ägare tar över s. 84 Källor s. 96 Författarpresentation s. 97

Förord Täby Friskola fyller 20 år! Tänk vad tiden går fort. För 15 år sedan klev jag själv över tröskeln till Täby Friskola och inte trodde jag att jag fortfarande skulle arbeta kvar i dag. När jag började på skolan sa man att det sitter i väggarna, det som gör att alla trivs så bra på skolan. Det tog inte lång tid för mig att förstå att det var precis så. Duktiga engagerade lärare med en nära relation till eleverna skapar de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Detta lever kvar än idag och har fått än större fokus. Vi når fantastiska resultat och det är vi stolta över! Här kommer vår historia. Täby i april 2015 Karin Järleby Rektor 7

4 ENSTA 1 2 TIBBLE SKARPÄNG 3 TÄBY 1 Småskolan (Ljungmyrsvägen 25) 2 Ljungmyr (Ljungmyrsvägen 14) 3 Enhagen (Enhagsslingan 23 25)

GRIBBYLUND 5 HÄGERNÄS 6 NORRTÄLJEVÄGEN VIGGBYHOLM NORSKOGEN 4 Gribbylund (Armévägen 61 63) 5 Lilla Gribbylund (Trefaldighetsvägen 22 A) 6. Hägernäs (Pilotvägen 1)

Täby Friskola år för år 1994 Till höstterminen startar Kärstin Hultman Täby Friskola med 30 elever i en klass årskurs 6 i en paviljong vid Skarpängs skolan. Läsåret 1997/98 blir detta en komplett mellanstadieskola med tre klasser. Hösten 2000 startas två mellanstadieklasser och fritidshem här och skolan får namnet Ljungmyrsskolan. 1997 Till höstterminen startas Viggbyholmsskolan med två klasser, en fyra och en femma. Nu blir Birger Hultman engagerad på allvar som vd i Täby Friskola. Läsåret 1998/99 blir detta en komplett mellanstadieskola med tre klasser. 1999 Till höstterminen startas Enhagenskolan med två klasser, en sjua och en åtta. Följande läsår blir detta en komplett högstadieskola. Till höstterminen startas Småskolan på Fjäturs vägen i Skarpäng med en förskoleklass, två ålders blandade lågstadieklasser och ett fritidshem. Små skolan flyttar 2003 till lokaler nära Ljungmyrsskolan. 2000 Till höstterminen startas Gribbylundsskolan med två åldersblandade lågstadieklasser och fritidshem. 10

2003 Kärstin Hultman utses till Årets företagare i Täby. 2005 Till höstterminen startas Lilla Gribbylunds skolan med en förskoleklass och en klass årskurs 1. Gribbylundsskolan behåller årskurs 2 och 3, nu i ålders homogena klasser. 2006 Till höstterminen startas Hägernässkolan med en förskoleklass, fyra klasser årskurs 1 5 samt fritidshem. Två år senare har skolan åldershomogena klasser, från förskoleklass till sexan. 2010 Till höstterminen tar Enhagenskolan över all undervisning i årskurs 6. Viggbyholmsskolan avvecklas genom att Gribbylundsskolan tar över deras klasser i årskurs 4 och 5. 2012 I januari blir Karin Järleby rektor efter Kärstin Hultman. I september blir Tibble Gymnasium ägare till Täby Friskola. 2013 I januari blir Niklas Pålsson vd i Täby Friskola efter Birger Hultman. 11

FOTO: PRIVAT Kärstin Hultmans första klass i Täby Friskola

En fri skola En rad undersökningar under senare år har visat att den svenska skolan, generellt sett, har blivit allt sämre på att förmedla kunskap till eleverna. Dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (FP) bad OECD att granska det svenska skolväsendet. I december 2014 presenterades de första resultaten. OECD:s granskare pekade bland annat på följande brister: Eleverna möts av för låga förväntningar. Lärarna känner sig inte uppskattade och de har för små möjligheter till fortbildning. Lärarna har för lite tid för undervisning. Skolorna har problem med bristande disciplin, bland annat då det gäller skolk och sen ankomst. Ansvarsförhållanden är oklara och ledarskapet otydligt. Att fråga OECD om hur den svenska skolan kan bli bättre var möjligen att gå över ån efter vatten. Det hade nog räckt med att besöka Täby Friskola en skola som under sina 20 år har byggt sin verksamhet på att undvika bland annat ovanstående brister. Detta är Täby Friskola Täby Friskola grundades 1994 av Kärstin och Birger Hultman. Den har i dag drygt 800 elever fördelade på samtliga årskurser från förskoleklass till årskurs 9. 10 procent av eleverna är folk- 14

bokförda utanför Täby. Verksamheten bedrivs i sex enheter på olika ställen i kommunen: Småskolan i Skarpäng: Årskurs F 1, cirka 50 elever. Fritidshemmet Körsbäret. Ljungmyr i Skarpäng: Årskurs 2 5, cirka 100 elever. Fritidshemmet Tigern. Lilla Gribbylund: Årskurs F 1, cirka 50 elever. Fritidshem. Gribbylund: Årskurs 2 5, cirka 100 elever. Fritidshem. Hägernäs: Årskurs F 5, cirka 150 elever. Fritidshemmet Piloten. Enhagen: Årskurs 6, cirka 90 elever i en egen del av skolan, samt årskurs 7 9, cirka 270 elever. De flesta elever börjar i förskoleklassen, men det är ganska vanligt med elever som kommer in i en klass längre fram under grundskoletiden. Skolan har 90 anställda, varav 56 lärare. Täby Friskola ägs sedan 2012 av Tibble Gymnasium. Sedan år 2000 har 915 elever gått ut årskurs 9 i Täby Friskola. Våren 2015 passeras 1 000-strecket! Läsåret 2013/14 hade eleverna i Täby Friskola ett genomsnittligt meritvärde som låg högst i Täby kommun. Bland Sveriges drygt 5 000 grundskolor tillhör Täby Friskola de 20 främsta. Genom att stämma av med de betyg som friskolans elever får i gymnasiets första årskurs, vet man att betygsnivån i Täby Friskola ger en rättvisande bild av deras kunskapsnivå. Det finns många orsaker till framgångarna. Arbetsro och trivsel är en. Små skolenheter ger en lugn miljö. Upp till års- 15

kurs 5 har varje skolenhet bara en parallell. Från sexan till nian går det tre klasser i varje årskurs, vilket skapar en inspirerande miljö samtidigt som det finns förutsättningar för en god kontakt mellan elever och lärare. Fritidshemmen på Täby Friskola har ett nära samarbete med skolan. Även denna verksamhet bedrivs i små enheter. Täby Friskola har höga förväntningar på alla barn. Skolan tror på att barnen både kan och vill utvecklas och utmanar dem därför att komma längre, både vad gäller kunskap och social utveckling. Från årskurs 1 övar eleverna på sociala relationer genom lektioner i livskunskap där vikten av att visa respekt för varandra och vuxna är en central del. Skolan har lagt särskild vikt vid undervisningen i matematik och svenska. Täby Friskola strävar efter att rekrytera och behålla lärare med hög kompetens, lång erfarenhet samt stort engagemang för skolan och dess arbetssätt och värderingar. Genom att skapa nära relationer mellan lärare och elever skapas också den bästa grunden för lärande. Varje lärare har stor frihet att utforma undervisningen och vardagen i klassrummet på sitt sätt. I detta ingår också budgetansvar. I Skolinspektionens senaste granskning 2011 var Täby Friskola den enda skolan i Täby kommun som inte fick några krav på åtgärder. I rapporten står bland annat: Täby Friskola är en skola som bedöms fungera väl i förhållande till de områden som granskats. Skolans kunskapsresultat är i alla årskurserna, enligt rektorn, goda vilket även bekräftas av resultaten på de nationella proven i årskurs 3, 5, och 9. 16

Efter analyser och in satser har nästan alla elever nått målen för utbildningen i samtliga ämnen. De elever som riskerar att inte nå målen identifieras på ett tidigt stadium och åtgärdsprogram utarbetas. Det finns väl uppbyggda rutiner och det särskilda stödet ges i olika former ut ifrån elevens behov. Samtliga skolenheter bedriver ett aktivt värdegrundsarbete med väl förankrade rutiner som bygger på respekt för andra människor. / / Täby Friskola har en fritidshemsverksamhet som bedöms fun gera väl i förhållande till de områden som granskats. Det finns också flera andra undersökningar som visar skolans styrka: 89 procent av Täby Friskolas föräldrar uppgav 2014 att deras barn i åttan upplever arbetsro i skolan. I Täbys kommunala skolor var snittet 61 procent och en skola låg så lågt som 35 procent. Andelen föräldrar i Täby Friskola som 2012 och 2013 ansåg att deras barn i förskoleklass och årskurs 2 får utmaningar i skolan är högre jämfört med övriga föräldrar i kommunen. En medarbetarundersökning 2014 visade att 93 procent av personalen är stolta över sin arbetsplats. Resultatet kan jämföras med snittet bland svenska företag, där 60 procent säger att de är stolta över arbetsplatsen. 89 procent av personalen på Täby Friskola känner sig mycket motiverade i sitt arbete. 17

SKOLANS MOTTO Kunskap genom engagemang och kompetens. SKOLANS VISION Alla elever ska känna glädje och trygghet. Alla ska känna att de lyckas. De elever som gått sin skoltid i Täby Friskola ska ha kunskaper så att de kan påverka både sina egna liv och samhällets utveckling i stort.

En våg av skolreformer Sedan 1980-talet har en rad genomgripande reformer genomförts av den svenska skolan. Lärarutbildningen har förändrats. Läroplaner har gjorts om, liksom en rad andra styrdokument för skolan. En viktig, men omstridd reform var kommunaliseringen av skolan 1991. Kommunerna var visserligen även före reform en huvudmän för skolan, men beslutet innebar att lärarna gick över från statlig till kommunal tjänst och att statsbidrag ssystemet gjordes om så att kommunerna fick större frihet att utforma skolverksamheten. Samtidigt förändrades lärarnas arbetssituation, bland annat genom en hårdare reglering av arbetstiden. Utöver undervisningstiden fastställdes att läraren skulle vara på arbetsplatsen under vissa tider för att bland annat kunna delta i gemensamma möten. På 1980-talet uppstod en debatt om de offentliga välfärdsmonopolen. Kraven på bättre villkor för enskilda alternativ bland annat friskolor växte. År 1992 genomfördes friskolereformen som innebar att en skolpeng infördes. Det offentliga stödet till skolan skulle i fortsättningen gå till den skola eleven eller föräldrarna väljer. Även om systemet har förändrats en del sedan 1992, så ligger skolpengssystemets grundläggande principer fast. En friskola är en skola som inte ägs av staten, landstinget eller kommunen. Det har alltid funnits sådana skolor i Sverige. På 1800- och 1900-talen startades exempelvis en hel del flick- och samskolor som betydde mycket för flickors möjligheter att få undervisning på högre nivåer. De spelade även en stor roll för 19

den allmänna pedagogiska utvecklingen. Dessa skolor avvecklades eller kommunaliserades successivt och på 1970-talet fanns bara ett fåtal friskolor kvar. Andelen elever i friskolor har sedan friskolereformen ökat rejält. År 1994 gick tre procent av Sveriges grundskoleelever i friskolor. År 2014 var andelen 13 procent. Motsvarande andel för gymnasieskolan var 26 procent. Täby en friskolekommun Täby Friskola var den andra friskolan i Täby kommun då den startade höstterminen 1994. Den första friskolan i Täby var Internationella musik- och retorikskolan (IMR) som dock gick i konkurs 2007. I Täby fanns redan innan dess en tradition av förnyande friskolor. Viggbyholmsskolan, en internatskola som startade 1928 på Viggbyholms gård och som från 1954 var ett statligt understött privatläroverk, verkade i en anda av pedagogiskt nytänkande med ett internationellt, humanitärt och kulturellt engagemang. Skolan hade startats av pedagogen och skolmannen Per Sundberg och stöttades av personer som predikanten Natanael Beskow och inredningsarkitekten Carl Malmsten. Under andra världskriget tog man emot många flyktingar som elever eller anställda. Viggbyholmsskolan lades ner 1972. I och med Täby Friskolas start fanns det alltså två friskolor i kommunen. I dag finns ett 20-tal friskolor på grundskolenivå i Täby och ungefär lika många kommunala grundskolor. Några friskolor är små och riktar sin verksamhet till barn med funk- 20

tionshinder. Den största friskolan är Internationella Engelska skolan i Täby som 2014 hade 1 117 elever, varav hälften kom från andra kommuner. Täby Friskola är den största friskolan på grundskolenivå för elever som bor i Täby. Det finns två kommunala och åtta fristående gymnasieskolor i Täby. År 2014 hade Täby kommun 9 456 elever från förskoleklass till nian som var folkbokförda i kommunen. Av dessa gick 34 procent i friskolor i kommunen och ytterligare några procentenheter i friskolor utanför Täby. Bland eleverna i årskurs 6 9 var det hälften som gick i friskolor. I landet som helhet går drygt 13 procent av grundskoleeleverna i friskolor. Även jämfört med ett par liknande kommuner i Stockholmsområdet har Täby fler friskoleelever. I Danderyd, Lidingö och Nacka går 20 procent av eleverna i friskolor. I Upplands Väsby är dock andelen hela 45 procent. I Täby gör alla föräldrar, via kommunens hemsida, ett aktivt val av skola när barnet ska börja förskoleklass eller när barnet går i en skola som inte erbjuder nästa årskurs. Det går att välja kommunal eller fristående skola, i eller utanför kommunen. Alla skolor, både kommunala och fristående, presenteras på samma sätt. Det går också att jämföra skolorna med avseende på studieresultat och resultat i föräldra- och elevenkäter. I jämförelse med andra skolor i Täby har eleverna i Täby Friskolas högstadium i Enhagen det högsta genomsnittliga meritvärdet (betygssumma). När det gäller andel elever med fullständiga betyg är Enhagen näst bäst efter Milstensskolan, en friskola som drivs av Pysslingen. 21

En av skolans populära traditioner är skolbörjarfesten i Skavlöten FOTO: BIRGER HULTMAN

Ett entreprenörsdrivet familjeföretag Kärstin Hultman startade verksamheten i Täby Friskola höstterminen 1994 med 30 elever i en klass årskurs 6 på Skarpängsskolan. I dag har Täby Friskola drygt 800 elever i 30 klasser, tre parallella klasser från förskoleklass till årskurs 9 på sex platser i Täby. Under de första 18 åren ägdes Täby Friskola av Kärstin och hennes man Birger Hultman. Hon var rektor och han var vd. Täby Friskola har gjort en dramatisk resa, präglad av både framsteg och motgångar uppenbarligen mest framsteg eftersom skolan har expanderat och i alla väsentliga avseenden kan betecknas som framgångsrik. Skolans utveckling följer ett mönster som överensstämmer med historien för många entreprenörsdrivna familjeföretag, oavsett i vilken bransch de verkar. Historien om Täby Friskola kännetecknas nämligen framförallt av detta: EN TYDLIG VERKSAMHETSIDÉ. Kärstin Hultman var en mellanstadielärare med en klar uppfattning om hur undervisningen skulle bedrivas. Täby Friskola har under alla år hållit fast vid dessa grundläggande idéer, även när de har rönt motstånd från olika håll. 24

INGEN MASTER PLAN. Entreprenörskap handlar inte bara om att förverkliga en idé utan också om att ständigt hantera oväntade problem och tillvarata nya möjligheter som dyker upp. Även om Täby Friskola har hållit fast vid de grundläggande idealen har Kärstin och Birger alltid varit beredda att anpassa verksamheten när det har uppstått nya problem eller nya möjlig heter. De stötte vid flera tillfällen på oväntade hinder, vilket ställde krav på kreativa lösningar. I flera fall hittade de lösningar som gav extra kvaliteter i verksamheten som de kanske inte hade kommit på annars. ETT PARARBETE. För att kunna starta och utveckla ett företag behövs ofta två delvis motsatta egenskaper: dels brinnande engagemang och stor kreativitet, dels en strukturerande och organiserande förmåga. I ett inledningsskede kan det räcka med den förra egenskapen. Men för att bygga ett långsiktigt hållbart och expanderande företag behövs även den andra egenskapen. Framgångsrika företagsbyggen är därför ofta ett pararbete. Kärstin och Birger Hultman är exempel på ett framgångsrikt företagarpar. Hon var en driftig pedagog och han var en skicklig organisatör. FAMILJEANDA. Täby Friskola startade från noll och skulle byggas upp med knappa ekonomiska resurser, särskilt under de första åren då skolpengen var klart lägre än kommunens kostnad per elev. Då gällde det att hushålla med pengarna. Särskilt administrationskostnaderna måste minimeras. Kärstin och Birger 25

fick göra mycket av det praktiska arbetet själva. Släktingar och personliga bekanta anlitades. Lärare och fritidshemspersonal fick ta ett större ansvar än vad som var brukligt i kommunala skolor. Till familjeföretagets styrka hör också en närhet mellan ägare/ledning och anställda/elever. Detta har skapat en stark gemenskap och lojalitet kring de grundläggande målen för verksamheten. Beslutsvägarna har varit korta. En ny värld för skolan Alla dessa kännetecken delar Täby Friskola med entreprenörsdrivna familjeföretag i andra branscher. För ett friskoleföretag som startade kort efter friskolereformen tillkom de extra utmaningar som följer av att ge sig in i en verksamhet som under lång tid har styrts av helt andra regler och traditioner. Nydanande entreprenörer möter ofta motstånd. De driver med stort engagemang sin idé och när de står på sig är det lätt att de av omgivningen uppfattas som besvärliga. När den svenska skolan efter att i decennier ha drivits som offentlig monopolverksamhet öppnades upp för konkurrens, ställdes politiker, kommunala förvaltningar och anställda inom de kommunala skolorna inför nya problem och utmaningar. Tidigare var nästan alla skolor i Sverige kommunalt drivna samtidigt som kommunerna var tämligen hårt styrda av statliga regleringar. Eleverna tilldelades plats i en viss skola enligt närhetsprincipen. Under ett par år ändrades allt detta. Den statliga regleringen av skolan minskade samtidigt som de kommunala skolorna utsattes för konkurrens från friskolor. Lärarnas arbets- 26

situation i de kommunala skolorna blev mer styrd samtidigt som anställningsförhållandena blev mindre reglerade. Från att ha varit ensam huvudman för alla skolor, fick kommunerna nu en ny roll med flera uppgifter: övergripande ansvar för skolsituationen i kommunen, bland annat för att alla barn i kommunen får plats i en skola samt att alla föräldrar och elever får information om skolsituationen i kommunen, huvudman för de kommunala skolorna, underleverantör till friskolorna, till exempel vad gäller lokaler och elevhälsovård, konkurrent till friskolorna. Ibland kan det uppstå konflikter mellan några av dessa uppgifter. Men det måste stå klart att det alltid är kommuninnevånarnas bästa som har högsta prioritet, inte den egna skolverksamhetens intresse. Täby kommun har länge haft en stark borgerlig majoritet och kommunen har länge haft en mycket positiv inställning till friskolor. Men historien om Täby Friskola visar att även här har det ibland varit svårt att starta och driva en friskola. På många håll sågs Täby Friskola inledningsvis som en otillbörlig konkurrent, ett hot mot de kommunala skolorna. Säkert ansåg en del kommunala tjänstemän och politiker också att Kärstin och Birger Hultman, på entreprenörers vis, var besvärliga människor. 27

FOTO: BIRGER HULTMAN Filippa Reinfeldt inviger Lilla Gribbylundsskolan

Birger Hultman har noterat att Täby Friskola har bidragit till en uppryckning av näraliggande kommunala skolor när dessa har fått konkurrens. Kärstin och Birger fick tydliga signaler om detta från föräldrar i de berörda skolorna. Men en del lärare i de kommunala skolorna satsade främst på att förtala Täby Friskola. En förälder berättade för Kärstin och Birger att hon hört mycket negativt om Täby Friskola av sin kommunala lågstadielärare, till exempel att det var en mycket sträng skola. Men eftersom hon inte trodde att man slog barnen på fri skolan, så ville hon i alla fall pröva hur det var att låta ett barn gå i Täby Friskola. Täby Friskolas grundidéer Täby Friskola har alltid varit en idédriven verksamhet och de grundläggande verksamhetsidéerna har varit konstanta genom åren, även om målformuleringarna har varierats något. Så här presenterades Sex hörnstenar för Täby Friskola vid femårsjubileet 1999: 1 Vi får inte svika våra barn En av TF:s första grundidéer är att barn har lätt att lära, särskilt i låg- och mellanstadieåldern. Det är att svika dessa barn om man inte ger dem gedigna baskunskaper. Av detta skäl satsar Täby Friskola på kunskaper. Grunden för inlärning är språket och barn lär sig bäst om de trivs i sin skola. Skolans motto är således Trivsel och kunskaper, särskilt i språk. 30

2 Läraryrket ett konstnärskap En annan av TF:s grundidéer är att läraryrket är ett konstnärskap. Den som inte har talang och rätt inställning har svårt att bli en riktigt uppburen lärare. Undervisning är ingen mekanisk process. Att skapa bra lektioner är inget som i sin helhet kan utövas på kontorstid. Kreativitet och skapande kan inte kommenderas fram, det uppnås bäst på konstnärens egna villkor. 3 Det viktiga är att utlovade resultat nås I TF är det viktiga att lärare och elever når de resultat som skolan utlovar, inte hur eller när. Varje lärare väljer och vidareutvecklar själv sina undervisningsmetoder och ansvarar för studieresultat och trivsel bland sina elever. I tillverkande företag behöver de anställda vara på sina arbetsplatser viss tid för att produktionen ska fungera. I TF väljer varje lärare själv tid och plats för sina förberedelser och sitt efterarbete. Samarbete med kolleger ska ske efter behov och helt på egna villkor, inte föreskrivas utifrån. De gemensamma möten som är nödvändiga ska planeras noga och genomföras med respekt för lärarnas tid. 4 Professionellt ansvar, ej föräldrainflytande I TF betonas lärarnas professionella ansvar för undervisningen inom ramen för skolans resurser, profil och inriktning. TF utlovar inte föräldrainflytande över skolans undervisning eller inriktning, bara närhet till en lärare med befogenhet att fatta beslut i nästan alla frågor. I lärarnas professionalism ingår att dra nytta av goda råd från föräldrar, elever och andra. I lärar- 31

nas yrkesroll ligger att vara öppen för de nya krav som ställs på skolan och eleverna. 5 Resurserna till undervisningen För att skolan ska få goda ekonomiska resurser eftersträvar TF välfyllda klasser och låga administrationskostnader. Resurserna ska koncentreras till undervisningen. Inom ramen för skolans verksamhetsmål och skolpengen ansvarar lärarna för att elever och föräldrar blir nöjda. Alla frågor i skolan ska i första hand lösas av berörda elever, föräldrar och lärare. 6 Gedigna baskunskaper och ett vackert språk TF:s uppdrag är att ge eleverna en trivsam skoltid och goda kunskaper, särskilt i språk. Varje elev ska följas upp noga, bland annat med skriftliga prov. Skriftliga månadsomdömen lämnas till föräldrarna för underskrift. Utöver utvecklingssamtal får elever, vars föräldrar så önskar, skriftliga terminsbetyg från klass fyra. Elev, lärare och förälder skriver ett kontrakt som bland annat ställer krav på att var och en lämnar sitt bidrag för att varje elev ska bli framgångsrik i sitt skolarbete. Normalt krävs att friskolans lågstadieelever läser läxor minst 2 3 timmar i veckan och mellanstadieelever 4 5 timmar. De högstadieelever som har gått sin skoltid i friskolan ska, när de lämnar skolan, ha gedigna kunskaper och färdigheter, god retorisk förmåga samt kunna uppträda och påverka både sina egna liv och samhällets utveckling i stort. 32

Täby Friskolas första symbol var ett par körsbär med denna förklarande text: Körsbär är goda. Lite sura ibland, men för det mesta väldigt söta. Körsbär trivs inte i skugga. Sol, vatten och kärlek vill de ha. Bären mognar på egna stjälkar, tätt intill varandra. Ofta blommar det omkring dem. Körsbär tycker om att växa nära en bok. Precis som våra elever. 33

Att stå för sina idéer För den som inte närmare har följt de senaste decenniernas skoldebatt kanske ovanstående hörnstenar inte låter så kontroversiella. Men detta hände sig under den tid då vanligt sunt förnuft inte var särskilt vanligt i skoldebatten. I själva verket var många av Täby Friskolas idéer mycket omstridda. Då gällde det för lärare och ledning på Täby Friskola att stå upp för sina principer. Vi ska i senare kapitel gå närmare in på hur de sex hörnstenarna tog sig praktiska uttryck. Men först ska dramats huvudpersoner presenteras. Kärstin och Birger Hultman Kärstin Hultman blev färdig mellanstadielärare i mitten på 1980-talet och arbetade i Näsbyparksskolan och Rostocks skolan innan hon sedan kom till Gripsvallsskolan. (Rostocksskolan inrymmer i dag Ljungmyrsskolans fritidshem Tigern. Gripsvallsskolan heter i dag Milstensskolan och drivs av Pysslingen.) Hon var en engagerad lärare som mötte stor uppskattning från elever och föräldrar. Kärstin trivdes dock inte med sin arbetssituation. Beslutsvägarna var tröga och styrningen uppifrån var för stor. När friskolereformen kom, såg hon sin chans att kasta loss och bli sin egen. Kärstin var gift med Birger Hultman. De hade träffats i Täbys kommunalpolitik. Hon tillhörde VPK och han var moderat. Men att vara entreprenör innebär ju att tänka utanför ramarna. 34

Täby Friskolas grundare Kärstin och Birger Hultman FOTO: BIRGER HULTMAN FOTO: PRIVAT

Inledningsvis var Birgers roll i Täby Friskola mest att komma med glada tillrop åt Kärstin. Men när skolan växte, kom han att axla rollen som vd i företaget. Birger Hultman är fil. kand. i bland annat ekonomi och statskunskap. Han var under lång tid anställd i Stockholms läns landsting, bland annat som utredningschef. Han var kommunalråd i Täby och blev därefter egen företagare, i första hand med inriktning på utredning, utbildning och förvaltning av egna fastigheter. Med denna bakgrund var det naturligt för Birger att ta hand om Täby Friskolas ekonomi och myndighetskontakter. Han var också en uppskattad chef. En av de anställda har sagt: När man pratade med Birger kände man sig alltid som den viktigaste personen just då. Han var också något av en farfar för de mindre barnen som älskade att skoja med honom. Birger har haft flera roller i Täby Friskola, förutom att vara vd. Han har undervisat i samhällskunskap för högstadiet samt fungerat som företagets fastighetsskötare. Det var den ekonomiska nödvändigheten som gjorde att Birger fick ta hand om fastighetsskötseln. Men detta hade också en annan fördel, nämligen att han ofta rörde sig ute i verksamheten och kunde upptäcka om det fanns några problem. Även Kärstin var en uppskattad chef. Hon var minst av allt konflikträdd och betydligt mer impulsiv än Birger. Ibland gick hon lite för snabbt från tanke till handling. Därför satte en av lärarna, Ann-Christine Aggeborn, upp en skylt i kopieringsrummet på Enhagenskolan med en uppmaning till Kärstin att 36

inte kopiera eller skicka ut papper utan att Ann-Christine först hade fått läsa dem. Personalen på Täby Friskola har alltid känt ett starkt stöd av Kärstin och Birger i sitt arbete. De hade en förmåga att ta till vara på varje anställds egenskaper och kompetenser. Det gick att när som helst kontakta dem om man behövde ett snabbt besked. Näringslivsorganisationen Företagarna utsåg Kärstin Hultman till Årets företagare i Täby 2003. 37

Täby Friskola är väl värd resan från Rimbo! Anna Manberger och hennes man har haft barn i Täby Friskola sedan 2004 då dottern Mathilda började förskoleklass i Småskolan. Hon går nu i gymnasiet men fyra av familjens fem barn är i dag elever i olika årskurser på Täby Friskola. Eftersom de bor i Rimbo och driver lantbruk där blir det 40 minuters bilresa fram och tillbaka till Täby två gånger per dag för Anna och hennes man. Men det är väl värt den ansträngningen, tycker Anna. Det var Täby Friskolas inriktning på dans och muntlig framställning som avgjorde valet. Alla föräldrar var tvungna att gå på ett informationsmöte: För oss var det viktigt att alla föräldrar gjorde ett aktivt val och hade samma inställning till skolarbetet som vi, säger Anna. Anna är nöjd med hur Täby Friskola har utvecklats under de här åren med exempelvis spetsundervisning i mate matik och att det finns olika undervisningsgrupper i engelska och matematik beroende på elevernas kunskapsnivå. Dansen har också betytt mycket, inte minst

för att den gör idrotts undervisningen mindre fokuserad på bollspel. Detta är annars vanligt i andra skolor, vilket kan missgynna flickorna. På Täby Friskola får pojkar och flickor mötas i en aktivitet som är utvecklande, både socialt och för kroppen. Att det råder arbetsro och att det är en trygg miljö, är en annan viktig anledning till att vi valde Täby Friskola, säger Anna. Barnen får skriva på ordningsreglerna. Det är bra tycker Anna och tillägger att hon även noterade de klotterfria lokalerna och fräscha toaletterna innan familjen bestämde sig för Täby Friskola. På Täby Friskola finns en stark tilltro till lärarna. Anna menar att det är en av de sakerna som gör skolan så attraktiv. Som förälder på Täby Friskola måste man ställa upp på den idén. De långa resorna fram och tillbaka till skolan innebär att Anna och hennes man har satsat mycket på skolgången för sina fem barn. Det är stor fördel att få umgås med barnen den där tiden i bilen fram och tillbaka till skolan och det är bra att barnen ser att vi lägger ned den tiden för att de ska gå i en skola som de trivs så bra i, avslutar Anna.

FOTO: BIRGER HULTMAN Profil musikal uppträder traditionsenligt på Enhagens vårshow

Att bygga upp en friskola Sedan höstterminen 2010 har Täby Friskola en tydlig och logisk struktur. I tre kommundelar Gribbylund, Hägernäs och Skarp äng bedrivs undervisning från förskoleklass till årskurs 5. I Enhagen finns en skola med tre paralleller från årskurs 6 till 9. Man skulle kunna tro att denna struktur har tillkommit genom en i förväg genomarbetad plan. Men så är inte fallet. Kärstin Hultmans ursprungliga idé var inte alls att starta och bygga upp en friskola av den typ som Täby Friskola utvecklades till. Hennes ambition var inledningsvis betydligt blygsammare. Hon ville bli kapten i sitt eget klassrum genom att göra sin egen klass till en friklass, inrymd i den kommunala Gripsvallsskolan där hon arbetade. Då skulle hon kunna hyra lokaler och köpa de kringresurser som fanns på skolan. Men så fri var nu inte friskolereformen. En friskola måste åtminstone omfatta ett helt stadium, alltså tre årskurser. Detta blev nu också Kärstins inriktning. Men redan innan hon hade hunnit lämna in sin formella ansökan till Skolverket 1993 drogs en rad motaktioner igång. Kommunens skolchef ifrågasatte hela idén. Lärarfacket och majoriteten av lärarna i Gripsvallsskolan skrev ett protestbrev och de fick föräldrar till elever i andra klasser att skriva under ett upprop. Hem och Skolaföreningen fick Aftonbladet att skriva en kritisk artikel om Kärstins undervisning. Men det fanns en grupp som inte protesterade, nämligen 42