KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN

Relevanta dokument
PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

VARMT VÄLKOMMEN TILL KONCERNEN KARLSTADS KOMMUN

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimatanpassning i Örebro län

Sårbarhetskartering vattendrag

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

Vansbro kommun. MCR Arvika

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Vad har vi gjort sen skyfallet? MSB/Svenskt Vatten Göteborg

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Anpassning till ett förändrat klimat

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

Nissan översvämning 2014

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Tillämpad riskbedömning 15 maj

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Hantering av skyfall och kustöversvämningar. Undersökning av kommunernas arbete 2016

SKYFALLSMODELLERING STOCKHOLM STAD

BEDÖMNING AV ÖKAD RISK FÖR ÖVERSVÄMNING I LIDAN

Övergripande planer, strategier etc

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Försäkring i förändrat klimat

9. Motion om en skyfallsplan svar Dnr 2015/

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Foto: Göran Fält/Trafikverket

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Yttrande över klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? (S0U2017:42) Sammanfattning av övergripande synpunkter

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Skillnader i lärande efter vardagsolyckor och katastrofer

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

FÖRSLAG TILL MUDDRINGSPLAN

Skyfall. 6 maj 2015 Therése Ehrnstén

Försäkring i förändrat klimat

Klimatförändring och försäkring

Vägledning för skyfallskartering

Mölnbackagatan 7A, Karlstad Karlstads kommun


Kommunal policy för agerande i samband med risk för höga vattenflöden

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Svenska Making Cities Resilient nätverket, höstmöte

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Handlingsplanens ambition

Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Skydda dig mot översvämningar

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Skydda dig mot översvämningar

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Klimatanpassa med miljöbalken som verktyg myndigheternas roll och ansvar

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Sverige inför inför klimatförändringarna

Transkript:

KLIMATANPASSNING - KARLSTADS KOMMUN

Karlstads översvämningsprogam 2010 HUR DET BÖRJADE

Upplägg för dagen Kontexten Karlstads tätort Digitala data, underlag och verktyg Arbete och åtgärder genom åren Dagens klimatanpassningsarbete Sammanfattning

Karlstad i Sverige 2,5 timmar till Stockholm, Göteborg och Oslo med tåg. Nära 8 miljoner människor bor inom 3,5 timmars bilfärd från Karlstad.

STADEN VID VATTNET En av landets 20 största städer. Drygt 92 000 invånare. Vid Vänerns strand och mitt i Klarälvens delta. En skärgård med 25 000 öar. På sommaren går bussarna på vattnet. SE KARLSTADSFILMEN

Karlstads framtida klimat år 2100 5 grader varmare i genomsnitt (störst ökning på vintern) 20-25 % mer nederbörd Ökning av kraftig nederbörd Ändrade vattenflöden mindre vårflöden och ökade höst- och vinterflöden Ökad risk för ras och skred och ökad erosionstakt

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Karlstad ska växa på ett ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart sätt.

KARLSTAD VÄXER

KARLSTAD VÄXER Västra Jakobsberg 3000-3500 bostäder Båtplatser Trafikkopplingar Ängsmarker

DIGITALA DATA, VERKTYG OCH UNDERLAG I PROCESSERNA

Digitala, data verktyg och underlag Klarälven Kartläggning MSB 2011 Egen hydrodynamisk modellering (MIKE21) Beräknat högsta flöde 200-årsnivå

Digitala, data verktyg och underlag Vänern Egna beräkningar utifrån SMHI:s nivåer Beräknat högsta flöde 200-årsnivå Överlagring av annan data

Digitala data, verktyg och underlag Ras och skred - Ett av få områden i Sverige med stor skredrisk - MSB och SGI gjorde digitala kartläggningar av Norsälven - Förändrat grundvattennivå påverkar stabiliteten

Digitala data, verktyg och underlag Muddring - Lodningar genomförda under 2000 och 2009 (DHI) - Översvämningsutbredning - Pågående ansökan om muddringstillstånd

Karlstads översvämningsprogam 2010 - Samlat grepp på frågan - Resultat: fysiska, operativa och kommunikativa åtgärder HUR DET BÖRJADE

ARVET FRÅN ÖVERSVÄMNINGSPROGRAMMET Styrdokument/riktlinjer Fysiska åtgärder Inre hamn Centralsjukhuset Torpnoret Action: Översvämningsvandringar tillsammans med Karlstads universitet (CCS) Extern kommunikation

Riktlinjer för planering och bygglov - Funktionskrav - Bedömning av risk - Varaktighet - Vänern reglerad sjö - Snabba flöden i Klarälven

VF, 2018 Fysiska åtgärder Centralsjukhuset

Fysiska åtgärder Torpnoret Skåre samhälle

Fysiska åtgärder Inre hamn

DIGITALA UNDERLAG FÖR KARLSTADS INVÅNARE Översvämningskartor för Klarälven och Vänern Mätstationer i Klarälven Information om källaröversvämningar Fastighetsägarens ansvar Kommunens ansvar Analyser från SMHI Rapporter om tidigare vårflod

Skyfall Översiktlig konsekvensanalys: Process: inspiration från MSB:s vägledning Lågpunktskarteringar (Sweco) Skyfallskartering (länsstyrelsen/dhi) Information om byggnader och vägar (kommunens och Trafikverkets data)

KLIMATANPASSNINGSARBETET I KARLSTAD Grundas i en risk- och sårbarhetsanalys 2016 Förankring och medvetandegörande Länsstyrelsens nya uppdrag framtida dricksvattenförsörjning

KLIMATANPASSNINGSARBETET I KARLSTAD - NY FAS Organisering Ny styrmodell nya förutsättningar Integrera agenda 2030 i styrmodellen Landa i frågan på rätt sätt för vår kommun Utvärdering genom EU-projekt?

SAMMANFATTNING Lärdomar/medskick Ökad mognadsgrad efter hand GIS-enhetens betydelse Tydliga mandat och avsatta personella resurser budget/politisk förankring Brister/utmaningar Nyckelpersoner försvinner