Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i barn- och utbildningsnämnden Tid och plats för sammanträde Måndagen den 24 november 2014, kl. 15.00 Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl. 14.00. Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (M, FP, C, KD); kl. 14.00. Björken, Elektron Förslag till justerare Ordinarie: Åsa Tallberg (V) Ersättare: Karin Braathen Gustavsson (M) Tid och plats för justering Måndagen den 1 december 2014, kl. 09.00. Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information ~Särskolan och elevhälsan ca 45 min. Offentliga 1-6, Ej offentliga 7 Nr DiarieNr Ärende 1 BOUN.2014.17 Placerings- och köstatistik 2 BOUN.2014.36 Ekonomiska uppföljningar 3 BOUN.2014.166 En giftfri förskola 4 BOUN.2014.170 Läsårstider 2015-2016 5 BOUN.2014.155 Sammanträdestider 2015

Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 6 KS.2014.192 Reglemente för barn- och utbildningsnämnden 7 BOUN.2014.21 Redovisning av delegationsbeslut 8 BOUN.2014.20 Förvaltningschefen informerar Linda Lundin Ordförande Maj-Lie Taengh Sekreterare

Barn- och utbildningsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2014-11-14 BOUN.2014.17 Barn- och utbildningsnämnden Placerings- och köstatistik Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen redovisar inför varje nämnd placering och köstatistik för förskola och pedagogisk omsorg.

Placerings- och köstatistik Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-11-14 BoUN.2014.17 Gnesta tätort 13 barn står i dagsläget i kö. 3 barn önskar plats i januari, fyra barn i februari och fyra i mars 2015 och resten senare. I tätorten finns ca 365 förskoleplatser. Förskola Antal platser/avdelning 1-3 år Antal platser/avdelning 1-5 år Antal platser/avdelning 3-5 år Summa antal platser Placerade barn Björkbacken 15 0 2 x 20 55 52** Kristallen 15 0 20 35 35 Ringleken 15 0 20 35 34** Sjöstugan 2 x 15 0 2 x 20 70 69 Skogsbäcken 15 0 20 35 30 Solrosen 2 x 15 0 2 x 20 70 58** Vattentornet 15 0 20 35 33* Tallen 15 0 20 35 35 *Mindre antal barn på grund av små lokaler, **nya barn med placeringsstart i januari är medräknade Björnlunda Av de 55 platserna som finns på förskolan Ängens tre avdelningar, är idag 47 barn placerade. Tre barn i kö som önskar placering i januari. Antal Antal Antal Summa Placerade Förskola platser/avdelning platser/avdelning platser/avdelning 1-3 år 1-5 år 3-5 år antal platser barn Ängen 15 0 2 x 20 55 47 Stjärnhov På Korallens 35 platser är 31 barn placerade. 4 barn i kö, en önskar placering i december, en i januari och två i mars 2015. Antal Antal Antal Summa Placerade Förskola platser/avdelning platser/avdelning platser/avdelning 1-3 år 1-5 år 3-5 år antal platser barn Korallen 15 0 20 35 31 Laxne På Gläntans 35 platser är 24 barn placerade. Ett barn i kö som önskar placering i januari. Antal Antal Antal Summa Placerade Förskola platser/avdelning platser/avdelning platser/avdelning 1-3 år 1-5 år 3-5 år antal platser barn Gläntan 15 0 20 35 24 Kommunal pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) Dagbarnvårdarna (som till antal är 6 stycken) har i dagsläget 18 barn placerade. Två barn finns i kö och önskar placering i januari. Fristående förskola och fristående pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) På förskolan Grinden är idag 20 barn placerade. På Waldorfförskolan Fjällsippan är 38 barn placerade. De Fyra årstiderna har idag 27 barn placerade. Videungarna (fristående ped. omsorg, 2 stycken till antal) har idag 12 barn placerade, varav en börjar i januari och 2 skolbarn. Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västa Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965

Barn- och utbildningsförvaltningen UPPFÖLJNING Upprättad: Diarienummer: 2014-11-12 BOUN.2014.36 Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning efter oktober Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Den ekonomiska uppföljningen efter oktober godkänns Sammanfattning Förvaltningens resultat t.o.m oktober 2014 visar en positiv avvikelse på 1 355 tkr. Det är främst Elevhälsan, Särskolan och Gymnasieskolans verksamhetsområden som visar på ett positivt resultat. Den största negativa avvikelsen finns inom grundskolan. Där uppvisar objekten för skolskjuts ett underskott, vilket påverkar verksamhetsområdet negativt. Dessutom har de skolor som hade underskott under våren fortfarande ett negativt resultat men i de flesta fall börjar det att plana ut. De flesta förskolor kommer att hålla sig inom ram men ytterförskolornas underskott ökar. Kostnaderna för barn/elever placerade hos andra aktörer än i kommunens egna verksamheter är mindre än budgeterat. Det positiva utfallet kompenserar delar av de underskott som återfinns både i förskolan och grundskolan. Sammantaget prognostiseras nämndens resultat till 400 tkr vid årets slut, vilket är en avsevärd förbättring mot första halvåret. BoU Administration Verksamhetsområdet visar en avvikelse på -96 tkr. Underskottet förväntas öka ytterligare. Anledning till underskottet är bl a en kvarvarande kostnad från ESFprojektet som avslutades hösten 2013. Prognos vid årets slut: - 150 tkr Förskola och pedagogisk verksamhet Verksamhetsområdet visar en avvikelse på - 663 tkr. Verksamheterna har vidtagit åtgärder inför hösten för att anpassa organisationen till de resurser som fördelas, vilket har lett till en förbättring i

Barn- och utbildningsförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJNING 2(3) förhållande till vårens utfall. Prognosen visar att förskolan ändå kommer att gå med ett underskott vid årets slut. De ökade kostnaderna inom verksamhetsområdet orsakas av ett ökat antal barn i förskolan i förhållande till budget, vilket redovisades i delårsrapporten. Dessutom har de tre ytterförskolorna svårt att klara sin budget. Barnens placeringstid kräver bemanning över en stor del av dagen. Det leder i sin tur till att det krävs fler bemanningstimmar i förhållande till vad resurstilldelningen räcker till. Underskottet på ytterförskolorna kompenseras till viss del av att vi har färre barn än budgeterat, placerade hos andra aktörer än i kommunens egna förskolor. Prognos vid årets slut: -1 000 tkr Grundskola Utfallet tom augusti är -1 434 tkr, vilket är sämre än utfallet vid delårsbokslutet. Kostnaderna för skolskjutsar är högre än budgeterat pga att fler elever har rätt till skolskjuts. Underskottet har ökat ytterligare under hösten, främst då kompletteringstrafiken som nu uppgår till -776 tkr, dvs. ett ökat underskott med knappt 600 tkr. Skolorna som hade för höga kostnader under våren har inte möjlighet att hämta upp hela underskottet till årets slut men kostnaderna har börjat att planat ut genom de åtgärder som vidtagits. Underskottet vägs till viss del upp av minskade kostnader för elever som går i fristående verksamheter och i andra kommuner. Prognos vid årets slut: - 1 800 tkr Särskola Verksamheten visar en positiv avvikelse på 916 tkr. Särskolan är en personaltät verksamhet och personalkostnaderna varierar beroende av elevernas antal och behov. Inga förändringar av antalet elever har skett under hösten. Verksamheten bedöms därför uppvisa ett ökat positivt resultat vid årets slut. Prognos vid årets slut: 800 tkr Elevhälsa Verksamheten visar en positiv avvikelse på 1 577 tkr. Som det ser ut nu kommer den positiva avvikelsen att öka något. Prognos vid årets slut: 1 600 tkr Kulturskola Verksamheten visar en avvikelse på 12 tkr. Ingen förändring i prognosen i förhållande till föregående uppföljning

Barn- och utbildningsförvaltningen EKONOMISK UPPFÖLJNING 3(3) förväntas. Prognos vid årets slut: Enligt budget Gymnasieskola Verksamheten visar en positiv avvikelse på 763 tkr. Gymnasieskolan har till hösten något färre elever samt att kostnaderna för de utbildningar som valts ligger under den genomsnittskostnad som budgeten beräknas på. Det innebär att gymnasieskolan bedöms uppvisa ett positivt resultat vis årets slut. Prognos vid årets slut: 800 tkr Vuxenutbildning Verksamheten visar en avvikelse på 281tkr. Ingen förändring i prognosen i förhållande till föregående uppföljning förväntas. Prognos vid årets slut: 150 tkr Verksamhetsområde Helårs Avvikelse Budget Utfall - budget oktober Prognos avvikelse Helår oktober Prognos avvikelse Helår augusti Administration -6 551-96 -150-100 Förskola -59 255-663 -1 000-700 Grundskola -112 607-1 434-1 800-600 Särskola -12 150 916 800 500 Elevhälsa -14 344 1 577 1 600 1 300 Kulturskola -2 150 12 0 0 Gymnasieskola -39 581 763 800-400 Vuxenutbildning -4 652 281 150 0 Totalt -251 291 1 355 400 0 Monica Harlin Förvaltningschef Monica Nilsson Ekonom

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-11-19 BOUN.2014.166 Barn- och utbildningsnämnden En giftfri förskola Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Godkänna barn- och utbildningsnämndens förslag till handlingsplan för giftfri förskola 2. Resultatet av Steg 1 ska rapporteras till barn- och utbildningsnämnden innan nästa arbetet går vidare in i nästa steg Ärendebeskrivning Handlingsplanen har framtagits mot bakgrund av inkommen motion från Centerpartiet i syfte att minska miljögifterna på Gnesta förskolor. I handlingsplanen presenteras konkreta åtgärder som Gnesta kommun, barnoch utbildningsförvaltningen kommer att genomföra i form av inventering av miljöfarliga leksaker, utrustning, inredning m.m, med start våren 2015. Utifrån inventeringen beslutas om vad som ska tas bort omgående och vad som kommer att utfasas utifrån en tidsplan. Beslutet ska också innehålla ett kostnadsförslag som ska lyftas in i budgetarbetet för 2016. Handlingsplanen är utformad i ett antal steg där steg 1-3 omfattar förskolans verksamhet. Steg 1 består av inventering och beslut om utfasning av leksaker, möbler, textilier, köksutrustning med mera. Parallellellt med Steg 1 påbörjas arbetet med Steg 2 där en översyn av giftfria produkter i koppling till kommunens upphandlingar och inköp genomförs. Steg 3 avser arbetet med utfasning av kemikalier inom förskolans verksamheter. Handlingsplanens sista del (Steg 4) inbegriper framtagandet av motsvarande handlingsplan för skolans verksamhet. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen vill särskilt betona vikten av en trygg och säker miljö i våra förskolor och skolor. Framtagandet av handlingsplaner för giftfri förskola och skola är ett led i detta arbete.

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) Ekonomiska konsekvenser Till följd av förslaget tillkommer kostnader när material och produkter ska bytas ut. Vid beslut om borttagning och utfasning av material ska åtgärderna kostnadsberäknas samt lyftas in i budgetarbetet för 2016. Dessutom tillkommer en externt anlitad resurs. Ambitionen är att kunna anlita en examensarbetare och genom detta minimera kostnaden. Förvaltningen vill särskilt framhålla att de negativa effekterna för barn och elever kan bli större i framtiden än den kostnad som genomförandet av denna handlingsplan innebär. Juridiska konsekvenser Beslutet är i enlighet med gällande lagtiftning inom miljöområdet avseende kemikalier och skadliga ämnen. Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhetsanalys har inte bedömts vara tillämplig i detta ärende. Överensstämmelse med kommunens styrdokument Förslaget är i enligt med "Plan för Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsarbete" och kommunens upphandlingspolicy 2013. Bilagor: 1. Tjänsteskrivelse Giftfri förskola 2. Handlingsplan för giftfri förskola Beslutet ska skickas till: ~ Håkan Ekstrand, C. ~ Mats Klasson, C ~ Lena Lindberg, C ~ Agneta Andersson, C ~ Ingalill Fredriksson, C Monica Harlin Förvaltningschef Elin Lindelöw Utvecklingssekreterare

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(3)

Barn- och utbildningsförvaltningen Upprättad: Diarienummer: 2014-11-192014-11-01 BOUN.2014.166 Handlingsplan - En giftfri förskola Miljögifterna i vår vardag och främst i barnens miljö har uppmärksammats mycket på senare tid. Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen har i rapporter påtalat att barn ofta är extra utsatta för farliga kemikalier eftersom de tillskansar sig högre halter i förhållande till sin kroppsvikt, än vad en vuxen människa gör. Under 2013 startade Naturskyddsföreningen projektet Giftfri förskola där flera kommuner deltog. Naturskyddsföreningen tog i samband med detta fram en rapport riktad till företrädare för förskolor samt förskolepersonal. Det är i utgångspunkt i Naturskyddsföreningens rapport som denna handlingsplan formaliseras. Handlingsplanen har framtagits mot bakgrund av inkommen motion från Centerpartiet i syfte att minska miljögifterna på Gnesta förskolor. Handlingsplanen överenstämmer med "Plan för Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsarbete" och utgår från det nationella kvalitetsmålet Giftfri miljö. Giftfri miljö är ett av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen beslutat om. Målet innebär att det till år 2020 ska finnas förutsättningar för att skydda människors hälsa och miljön från farliga kemikalier. I handlingsplanen presenteras konkreta åtgärder som Gnesta kommun, barnoch utbildningsförvaltningen kommer att genomföra i form av inventering av miljöfarliga leksaker, utrustning, inredning m.m, med start våren 2015. Utifrån inventeringen beslutas om vad som ska tas bort omgående och vad som kommer att utfasas utifrån en tidsplan. Beslutet ska också innehålla ett kostnadsförslag som ska lyftas in i budgetarbetet för 2016. Inventeringen kommer att genomföras av en extern resurs i samråd med företrädare för kommunens förskolor. Samtliga berörda, såväl föräldrar, barn som personal, kommer att få information om arbetet. Handlingsplanen är utformad i ett antal steg där steg 1-3 omfattar förskolans verksamhet. Steg 1 består av inventering och beslut om utfasning av leksaker, möbler, textilier, köksutrustning med mera. Parallellellt med Steg 1 påbörjas arbetet med Steg 2 där en översyn av giftfria produkter i koppling till kommunens upphandlingar och inköp genomförs. Steg 3 avser arbetet med utfasning av kemikalier inom förskolans verksamheter. Handlingsplanens sista

Barn- och utbildningsförvaltningen 2(5) del (Steg 4) inbegriper framtagandet av motsvarande handlingsplan för skolans verksamhet. Steg 1 Inventering bland plastleksaker Kemikaliekraven har skärpts under åren varför nya leksaker är bättre än gamla. Naturskyddsföreningen påtalar särskilt att plastsorter som är äldre än 2007 sannolikt innehåller ftalater som idag är förbjudna inom EU:s gränser. Dessa innefattar mjuka plastleksaker av PVC. De kan även innehålla bly. Nedan följer en sammanställning över vad som kommer att ses över vid inventeringen. Plastleksaker som är tillverkade utanför Europa Idag ställs kemikaliekrav vid leksakstillverkning inom EU. Det gäller dock inte för leksaker som tillverkas på andra ställen i världen. Plastleksaker som känns klibbiga eller hala Att en leksak är klibbig kan bero på att den innehåller ftalater som läcker ut. Det är när dessa släpper från plasten som det kan det kännas klibbigt eller halt. Plastleksaker som luktar Leksaker som har en stark kemisk lukt eller lukt av parfym, ska undvikas. De kan innehålla ämnen som är allergiframkallande. Inventering av icke-leksaker Saker som används som leksaker på förskolorna men i egentligen är något annat bör ses över. Utklädningskläder Se över väskor eller andra saker i konstskinn eftersom de ofta innehåller PVCplast med ftalater och i vissa fall bly. Även billiga smycken och bijouterier som känns tunga kan innehålla stora mängder hälsoskadligt bly samt kadmium. I vissa fall kan de även innehålla nickel. Kläder som har detaljer i metall kan innehålla bly, kadmium och nickel. Det är därför viktigt att rensa bland bälten, smycken och kläder som används vid lek. Teatersmink Teatersmink innehåller i många fall allergiframkallande konserveringsmedel. Det är därutöver viktigt att påtala att det har påträffats bly i barnsmink och därtill tillkommer problemet att smink för barn ofta är dåligt märkta. Dessa produkter bör ses över och vid behov ersättas med alternativ till teatersmink. Skapande- och pysselmaterial Naturskyddsföreningen påtalar i sin rapport att det är en bra tanke att inte köpa allt nytt men att det är viktigt att tänka på att vissa saker är direkt skadliga för barnen att leka med. Att använda sig av saker från naturen eller gamla kartonger är bättre än gamla kablar, elektronik och metall. Byggmaterial som exempelvis

Barn- och utbildningsförvaltningen 3(5) PVC-rör bör heller inte användas vid lek. Inventering av möbler och textilier Möbler Soffor från 70- och 80-talen innehåller i många fall bromerade flamskyddsmedel. Vissa sorter av bromerade flamskyddsmedel har förbjudits varför nya möbler är att föredra framför gamla. Äldre soffor med skumgummi kan också innehålla andra ämnen som inte är hälsosamma, exempelvis bly. Vid inköp av bord ska säkerställas att dessa är PVC-fria. Lekkuddar och sovmadrasser Produkter av skumgummi innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel. Detta innebär att äldre lekkuddar bör bytas ut mot nya. Äldre former av skumgummi kan därtill innehålla andra skadliga ämnen, såsom bly. Viktigt att notera är att nya madrasser som säljs kan ha överdrag av PVC-plast. Man bör därför välja andra alternativ som finns att tillgå. Om möjligt ska väljas PVC- och ftalatfritt. Vaxdukar av PVC Vaxdukar av PVC kan innehålla ftalater och bör undvikas. I de fall personalen vill använda vaxdukar är ett miljövänligt alternativ bomullsdukar av akrylatplast. Elektronik Uttjänt elektronik till återvinning Elektronik (t.ex. mobiltelefoner, tangentbord) bör inte användas som leksaker inom förskolan utan endast i pedagogisk verksamhet. Det är viktigt att barn inte stoppar elektronik i munnen eller att barn skruvar isär apparater. Elektronik innehåller både skadliga tungmetaller och flamskyddsmedel. Sedan 2006 har lagstiftningen skärpts för vilka tungmetaller och andra kemikalier som får användas. Detta innefattar dock endast ett fåtal ämnen. Det är också viktigt att medvetandegöra att dessa skadliga ämnen även finns i fungerande teknik som används i verksamheten. I köket Plastredskap och skålar Redskap i plast bör bytas ut mot alternativa produkter vid behov. Studier påvisar att upp till 90 procent av alla kommersiella plaster läcker hormonstörande medel, och då särskilt melaminplast och PVC.

Barn- och utbildningsförvaltningen 4(5) Byta ut plastfolie I de fall det finns PVC-folie i köket ska den bytas ut mot exempelvis polyeten (Gladpack). Metall- och glaslock kan också användas över det som ska täckas. Stekpannor med non-stickbeläggning Teflonpannor innehåller högflourerade ämnen och kan ersättas med exempelvis rostfria eller gjutjärnspannor. Tallrikar, muggar och tillbringare av plast Tallrikar, tillbringare och muggar i plast kan exempelvis bytas ut mot rostfritt, glas eller porslin. Kökshandskar I de fall vinylhandskar används kan dessa bytas ut mot exempelvis polyetenhandskar eller nitrilhandskar. Som diskhandskar kan gummi- eller neoprenhandskar användas. Steg 2 Upphandling och inköp Ta fram en inköpsvägledning Anlitad extern resurs ska ta fram en inköpsvägledning som ett stöd för personal i kommunens förskolor. Denna vägledning ska innehålla information som är bra att ha kännedom om vid inköp. Den ska därutöver innehålla en förteckning över gällande miljömärkningar på marknaden liksom information om ämnen och kemikalier som bör undvikas. Skärpa miljökraven i framtida upphandlingar Kommunen upphandlar inom ramen för SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) ramavtal. I dokumentet "Plan för Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsarbete" framgår att kommunen sedan 2013 lyder under en ny upphandlingspolicy. Policyn stipulerar att kommunens miljökrav skärpts och att Gnesta kommun har som ambition att tillämpa Miljöstyrningsrådets miljökriterier på "spjutspetsnivå" i de fall detta är möjligt. Den uppdaterade upphandlingspolicyn harmoniserar med kommunens miljö- och hållbarhetsplan. I policyn berörs dock inte frågan om kemikalier. Med bakgrund mot detta kommer nästa revidering av kommunens upphandlingspolicy att omfatta frågan om kemikaliekrav och krav på giftfria produkter.

Barn- och utbildningsförvaltningen 5(5) Steg 3 Fasa ut kemikalier Anlitad extern resurs ska i samtal med respektive förskola ta beslut om vilka kemikalier som egentligen behövs och rensa bort de kemikalier som anses onödiga. De kemikalier verksamheten väljer att behålla ska förvaras på en plats som barnen inte kommer åt och vara dokumenterade i en kemikalieförteckning. Säkerhetsdatablad ska också finnas tillgängliga i verksamheten. Steg 4 Handlingsplan skolan Efter att steg 1-3 av handlingsplanen för förskolan genomförts utarbetas en motsvarande handlingsplan för skolans verksamhet med stöd av anlitad extern resurs. Detta arbete inleds med en kartläggning av möjliga skadliga material och produkter som förekommer i skolans verksamhet.

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-11-19 BOUN.2014.170 Barn- och utbildningsnämnden Läsårstider 2015-2016 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Anta förslag till läsårtider för 2014-2015 2. Uppdra åt barn- och utbildningschefen att fastställa datum för studiedagen i mars 2016 Ärendebeskrivning Läsårstiderna för 2015-2016 har behandlats i BoU:s chefgrupp och i förvaltningssamverkan för BoU. Datum för de nationella proven skickas ut i samband med läsårsstart, vilket innebär att datumen inte är kända när beslut om läsårstider fattas, antalet prov har dessutom ökat i antal. Vilket medför att studiedagen vårterminen 2016 inte kan fastställas. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att förvaltningschefen får i uppdrag att fastställa datum för studiedagen i mars 2016, med hänsyn taget till datum för de nationella proven på samma sätt som för innevarande läsår. Monica Harlin Förvaltningschef

Höstterminen 2015 19 augusti 18 december (83 dagar) 19 augusti ons Läsårsstart hel skoldag 26-28 okt mån-ons Studiedagar (v. 44) 29-30 okt tor-fre Lov (v. 44) 18 december fre Sista skoldag slutar 10.15 Vårterminen 2016 12 januari 10 juni (95 dagar) 11 januari mån Studiedag 12 januari tis Första skoldag hel skoldag 22 26 feb mån-fre Sportlov (v. 8) 09 mars mån Studiedag 21-24 mars mån-tor Påsklov (v. 12) 06 maj fre Lov 10 juni tis Sista skoldag slutar 10.15 Elevdagar: Höstterminen 2015 08 19 2015 12 18 Vårtermin 201 01 12 2016 06 10 Totalt: 178 dagar (83+95) Lärararbetsdagar: 178 undervisningsdagar 6 dagar för höstterminens start, 3 studiedagar under höstterminen, 2 studiedagar under vårterminen och 5 dagar efter sommaravslutningen. Totalt: 194 dagar

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-10-10 BOUN.2014.155 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdestider 2015 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden 1. Anta förslag till sammanträdestider för 2015. Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till sammanträdestider för barn- och utbildningsnämnden för 2015. Tider för presidiets möten kommer att läggas in utifrån beslutade datum för barn- och utbildnings sammanträdestider. 23 feb 30 sep 25 mars 26 0kt 27 april 23 nov 25 maj 15 dec 15 juni Januari, juli och augusti föreslås vara fria från sammanträden. Monica Harlin Förvaltningschef

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-11-10 KS.2014.192 Barn- och utbildningsnämnden Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Reglementet för barn- och utbildningsnämnden fastställs och träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Förvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av reglementet i sin helhet senast i juni 2015. Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat att Kultur- och tekniknämnden ska upphöra per den 31 december 2014. Ansvaret för de delar som tidigare funnits där ska därmed fördelas till kommunens övriga nämnder. Även viss omfördelning i övrigt sker i samband med detta. Barn- och utbildningsnämnden kommer inte längre att ha ansvar för vuxenutbildning och SFI men kommer däremot att ha det samlade ansvaret för kommunens kostenhet. Föreslaget reglemente har också korrigerats språkligt i vissa delar. Några ändringar i övrigt i jämförelse med tidigare gällande reglemente har inte genomförts vid denna översyn. Förvaltningen gör dock bedömningen att en översyn av reglementet i sin helhet är lämplig och har för avsikt att återkomma i denna fråga under våren 2015. Förvaltningens synpunkter Ekonomiska konsekvenser Ärendet medför inga ekonomiska konsekvenser. Checklista för jämställdhet Checklistan är inte tillämplig i detta ärende. Bilagor:

Barn- och utbildningsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 1. Tjänsteskrivelse 2014-11-10 2. Förslag till reglemente Beslutet ska skickas till: ~ Kanslichef ~ Utbildningschef Monica Harlin Förvaltningschef Mia Öhrnell Kanslichef

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden, FÖRSLAG Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för barnoch utbildningsnämnden Reglemente Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Barn- och utbildningschef Dokumentinformation BOUN.2014.192 Föreskrifter om nämndens verksamhet Dokumentet gäller för Kommunfullmäktige Tills vidare Barn- och utbildningsnämnden i Gnesta kommun

FÖRSLAG Barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter 1 Nämnden har det samlade ansvaret för kommunens insatser som gäller omsorg, stöd och utbildning för barn och ungdomar. Nämnden ansvarar också för kommunens kostverksamhet. 2 Nämnden ska sträva efter att öka tillgängligheten och förståelsen för den kommunala verksamheten. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna ska nämnden fortlöpande anpassa servicen efter invånarnas behov. Barn- och utbildningsnämndens övriga uppgifter 3 Nämnden fullgör inom ramarna för befintliga lagar och regelverk uppgifter inom: 1. Föreskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan 2. Grundsärskolan, gymnasiesärskolan 3. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 4. Kulturskolan 5. Fritidsgårdsverksamhet 4 Nämnden är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen inom sitt ansvarsområde. 5 Nämnden ska vidare 1. se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt 2. informera fullmäktige om dels hur verksamheten utvecklas, dels den ekonomiska ställningen. Denna information skall göras i de intervall och på de sätt kommunstyrelsen fastlagt. 3. verka för att barn och ungdomar får meningsfull sysselsättning på sin fritid. Delegering från kommunfullmäktige 6 Nämnden har befogenhet att teckna avtal som behövs för verksamheten och som inte är av principiell betydelse. Sådana avtal får inte binda kommunen vid större åtaganden än som ryms inom budgetramen. Nämnden har befogenhet att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter i de frågor som nämnden ansvarar för. Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige

Barn- och utbildningsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2014-11-14 BOUN.2014.21 Barn- och utbildningsnämnden Redovisning av delegationsbeslut 2014 Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till tjänsteman enligt av barn- och utbildningsnämndens antagen delegationsordning (antaget 2012-04-16). Dessa beslut skall redovisas till barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte att barn- och utbildningsnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det barn- och utbildningsnämnden fritt att återkalla lämnad delegering. Delegationsbesluten i sin helhet finns tillgängliga hos barn- och utbildningsförvaltningen. Tiden för överklagande av beslut som fattats med stöd av delegationen börjar löpa fr.o.m att barn- och utbildningsnämndens protokoll justerats och anslagsbevis är uppsatt på kommunens anslagstavla. Detta gäller dock inte myndighetsärenden där tiden börjar löpa från det datum då sökanden fått del av besluten. Från och med maj 2013 innehåller inte redovisningen av delegationsbeslut uppgifter om vem som initierat respektive delegationsbeslut. Eftersom uppgift om initierare (namn och adress) kan omfattas av sekretess i vissa ärenden och då personer med skyddad identitet inte ska röjas, har dessa uppgifter tagits bort. ~ Förteckning över delegationsbeslut 2014-09-12 2014-11-14

Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: Ärende: BOUN.2014.91 Personalknutna ärenden Pedagogresurs/Fritidspedagog till Frejaskolan F-5 A393474 Beslutsdatum: Beslut: Ärende: Anställningsavtal, tillsvidare BOUN.2014.27 Personalknutna ärenden Tillförordnade chefer 2014 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut - Tillförordnad rektor för Helene Pettersson 141027-141029 Ärende: BOUN.2014.27 Personalknutna ärenden Tillförordnade chefer 2014 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut - Tillförordnad rektor för Barbro Grimbe 20140929-20141001 Ärende: BOUN.2014.27 Personalknutna ärenden Tillförordnade chefer 2014 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut - Tillförordnad rektor för Torsten Grimbe 140929-141002 Ärende: BOUN.2014.27 Personalknutna ärenden Tillförordnade chefer 2014 Beslutsdatum: Beslut: Delegationsbeslut - Tillförordnad rektor för Magdalena Eberhardsson 20140923-20140928 2014-11-14 13:55:54 Sida 1 av 2

Barn- och utbildningsförvaltningen RAPPORT DELEGATIONSBESLUT Beslutsperiod: Ärende: BOUN.2014.188 Personalknutna ärenden Lärare, yngre åldrar Kvarnbackaskolan A411651 Beslutsdatum: Beslut: Ärende: Anställningsavtal, tillsvidare BOUN.2014.173 Gymnasieskola Samarbetsavtal avseende skolplacering Beslutsdatum: Beslut: Ärende: Samarbetsavtal avseende skolplacering - Novalisgymnasiet BOUN.2014.147 Personalknutna ärenden Specialpedagog till vårt kommunövergripande elevhälsoteam A414720 Beslutsdatum: Beslut: Anställningsavtal Specialpedagog Tillsvidare 2014-11-14 13:55:54 Sida 2 av 2