Kommentarer Här nedan ges huvudsakligen förslag till vidare läsning, men också korta kommentarer och/eller hänvisningar beträffande uppgifter som inte så lätt kan hittas i vanliga standardverk. I första hand tas upp verk på svenska eller engelska om sådana finns. Mycket av den viktigaste moderna litteraturen är dock på tyska, så om man vill gå djupare in i frågor som rör germanerna är det oftast nödvändigt med läskunskaper i det språket. I boken citeras svensk och engelsk text i allmänhet utan översättning, medan andra citat är översatta av mig från originalspråket om inget annat anges. Exakta hänvisningar till antika källor ges inte; den intresserade kan i allmänhet hitta ställena utan större svårighet genom sökning på internet eller i översiktsverk. Den som vill finna vad som finns skrivet i antiken om germaner har god hjälp av textsamlingarna Goetz & Welwei 1995 och Goetz, Patzold & Welwei 2006. Myten Det finns en hel del forskning om ordet och begreppet germaner från renässansen och framåt. För en utförlig sammanfattning se Krebs 2011 som nådde mig när denna bok var skriven. För en fin översikt av Tacitus inflytande i Tyskland från renässansen till 1900-talet, särskilt inom litteraturen, se See 1970. Om de tyska humanisternas användning av Germania se särskilt Mertens 2004. 223

S. 23 Utländska standardverk om goterna är Wolfram 1980, Heather 1996. Svenska bidrag där goternas härkomst från Sverige diskuteras är till exempel Kaliff 2001, Kaliff 2011, Andersson 1996, Andersson 1998. Mycket utförlig och trosviss är Nordgren 2008. Harrison 1998/2008 förhåller sig synnerligen skeptisk till Jordanes uppgift. Det finns en rik litteratur på svenska om göticismen. Den intresserade rekommenderas de relevanta avsnitten i de två första delarna av Lindroth 1975. S. 24 Citat från kapitel 9, volym 1, p. 217, i Gibbon 1776 1788/ 1897 1900. S. 28 137 romaner med Arminius som huvudperson eller viktig person finns listade på http://www.hist-rom.de/themen/arminius.html (14 april 2013). S. 34 Grimm 1848/2010, s. V VI. En utförlig diskussion av Grimms uppfattningar finns i Engster 1986, s. 15 33. S. 39 Om Hitlers inställning se Lund 1995, s. 103 104. S. 41 Om Himmler i Norge: Emberland & Kott 2012, s. 183 185. Historien Litteraturen om germanerna i antiken och tidig medeltid är enormt stor. På svenska finns dock inte så mycket. Av översiktsverk på engelska kan man nämna Todd 2004 som är arkeologiskt inriktad. På tyska finns många. Wolfram 2009 är en klassisk liten översikt av en mycket känd historiker som har kommit i många upplagor. En tidigare version finns också på engelska, Wolfram 1997. En vackert illustrerad bok är Künzl 2008. För en orientering i den vetenskapliga diskussionen och litteraturen, information om handböcker, källsamlingar och andra hjälpmedel rekommenderas Pohl 2004, närmast riktad till tyska universitetsstudenter i historia. Den som vill ha fullständig upplysning om någon företeelse som rör germanerna kan gå till den väldiga encyklopedin Reallexikon der germanischen Altertumskunde i 37 volymer (Beck 1977 2009). Nedan förkortas titeln till RGA. I volym 11 (1998) finns en flera hundra sidor lång artikel betitlad Germanen, Germania, Germanische Alterumskunde författad av många specialister; den kan ses som en sammanfattning av hela 224

forskningen fram till den tiden. Till RGA hör också en lång serie med kompletteringsband, Ergänzungsbände, som utkommer fortlöpande; år 2012 kom volym 79. En bra tysk översikt över hela germanernas historia, med tonvikt på politiska relationer och krig, är Bleckmann 2009. För den tidiga perioden finns annars inte så mycket på senare år, men för den senare tiden har skrivits många nya bra böcker. På svenska finns Harrison 1998/2008, en utförlig översikt över Europas historia cirka 400 800. På engelska har kommit en magistral ny bok om tiden 400 1000, Wickham 2010. Dessutom finns två stora arbeten, Heather 2009 och Halsall 2007, som handlar mer specifikt om det som brukar kallas folkvandringarna och tar upp många problem kring etnicitet och migration, ibland i polemik. S. 52 Om Poseidonios se artikeln i RGA och Collinder 1944. S. 52 En utförlig diskussion om namnet germani finns i RGA 11, 181 ff. Om germanernas beteckning på sig själva står något i Tacitus, Germania 2.5, ett ställe som har genererat många moderna diskussioner. För sammanfattning och referenser, se Pohl 2004. S. 55 En utmärkt behandling av temat genetisk samhörighet finns i Hagerman 2006. S. 61 Man vet ganska litet om de grupper som kallades bastarner och peukiner. De hade kontakt med greker och romare ända från andra århundradet före Kristus, levde norr om Donau och väster om Svarta havet och talade kanske germanskt språk. Senare kom goter till dessa trakter. S. 67 Avsnittet om livet på landet bygger mest på arkeologiska resultat, kompletterade med en del upplysningar som Tacitus och andra ger. Utförligare upplysningar finns bland annat i Todd 2004, s. 63 82. Grundliga redovisningar finns i Krüger 1983, vol. 1, särskilt s. 309 373 och s. 425 455. S. 68 Det tycks finnas arkeologiskt stöd för att germanerna faktiskt var längre än romare i genomsnitt: se Wolfram 2009, s. 17. Där anges att männens medellängd var mellan 170 och 180 centimeter. Det kan jämföras med att svenska män vid mönstring i genomsnitt var 167 cm år 1850 men 181 cm år 2004. Se Werner 2008, som också diskuterar sambandet mellan kosthåll och längd. 225

S. 71 En kort översikt av problemen kring texterna finns i Kaliff 2005, s. 141. En modern och viktig studie av Tacitus text och dess relation till de arkeologiska fynden är Donat 1992. S. 72 Om moderna tolkningar av källorna om familjerelationer se Pohl 2004, s. 72 78. Tacitus säger en hel del om kvinnors uppträdande och deras kyskhet och männens höga aktning för dem, särskilt i Germania 17 20. Men han är helt uppenbart ute efter att polemiskt visa på skillnader mellan romares och germaners moral, och det skulle vara oklokt att lita alltför mycket på utsagorna. S. 86 Befolkningsutvecklingen i romarriket diskuteras i Ward- Perkins 2000. I Whittaker 1994 finns uppskattningar av befolkningsökningen i områden utanför den romerska gränsen. Diskussion om det perifera Sverige kan man finna i Myrdal, Welinder, Pedersen & Widgren 1998, s. 267 ff. S. 87 Man kan se stormansföljena som en början till en statsorganisation. En utförlig diskussion finns i Hedeager 1992, som är en intressant och spekulativ bok om samhällsordningen i Danmark under tiden fram till och med 600-talet. S. 88 Caesar talar om kvinnor bakom stridslinjen vid slaget mot Ariovistus (Bell. Gall. 1,51), Tacitus talar om att det går till så generellt (Germania 7 8), och Plutarkhos berättar dramatiskt om hur det gick till hos cimbrerna (Marius 27). Strabo (7.294) nämner också att cimbrernas hustrur följde med männen. Några moderna forskare ha ansett att detta kan vara fråga om en litterär konvention mer än skildring av verkliga situationer, men det är ett mycket osannolikt antagande åtminstone när det gäller Caesar, som själv var med. S. 90 Uppgiften om översvämning grundar sig egentligen bara på en passage hos en grekisk författare, Strabo, som för ett långt resonemang om att det är ett tokigt påstående att de skulle ha flytt sitt land därför att det var tidvatten där. Det måste man ju hålla med om, men det betyder inte nödvändigtvis att någon från början påstod att de flydde från översvämningar, och ännu mindre att det påståendet i så fall var sant. S. 92 Det finns knappast några germanska avbildningar av vare sig människor eller gudar, frånsett två märkliga stora träbeläten från Braak 226

Språken Före germanskt språk Den som vill veta mer om indoeuropeiska kan med fördel börja med Wikander 2007, en utmärkt översikt på svenska. En stor och grundlig introduktion är Fortson 2010, som också har rikhaltiga hänvisningar till modern forskning. Den som är intresserad av indoeuropéernas ordförråd kan använda Mallory & Adams 2006, som är en systematisk genomgång med utförliga register. Den senaste stora översikten om inkommentarer i Schleswig-Holstein, daterade flera hundra år före Kristus, och en trästaty från Oberdorla i Thüringen från 200-talet e.kr. S. 108 För vidare information om makololo se t. ex Wills 1984, s. 58 63. S. 117 Citatet är från Gibbon 1776 1788/1897 1900, kap 26, sista noten. S. 123 En diskussion av vad man kan utläsa ur moderna genetiska studier om invandringen till England finns i Oppenheimer 2007. S. 126 En utförlig behandling av frankernas historia finns i James 1988. S. 130 Flera artiklar om språkgränsens förskjutning finns i Petri 1973. Musset 1965, s. 171 181, diskuterar särskilt den omtvistade situationen i Belgien. S. 136 En utförlig undersökning av hur Germani användes i senantiken finns i Wagner 1986. S. 138 Användningen av termen Germani under medeltiden har inte intresserat många; se dock Tellenbach 1975. Hur Otto av Freising använde Germani har inte uppmärksammats alls tidigare såvitt jag vet. S. 145 Veckodagsnamnens historia finns noggrant utredd i Green 2000, s. 236 253. S. 150 En fin översikt över tidiga germanska litteraturer finns i Lönnroth & Møller 1985, s. 197 230. S. 156 Den nordiska konstens historia från vår tideräknings början till 600-talet beskrivs utförligt i Arrhenius 1994, med diskussioner av förhållandet till konsten i andra områden. 227

doeuropéerna från en arkeologisk auktoritet är Anthony 2007. Det som sägs om germaner där är förmodanden, inte långt ifrån rena gissningar. De är bland annat baserade på antagandet att arkeologiska kulturer mycket ofta visar på språklig enhet. Det finns gott om diskussioner om germanernas språk före de skriftliga källorna. Se till exempel Fortson 2010, Nielsen 1989. Theo Venneman har i en rad arbeten från 1980-talet och framåt hävdat att den traditionella rekonstruktionen av ljudutvecklingarna under förhistorisk tid är felaktig. För sammanfattning och kritik se Stevens 1998. Germanskt språk En utmärkt översikt av de tidiga germanska skriftspråken är Robinson 1992. Den är avsedd som lärobok för universitetsstadiet. S. 175 Det finns många böcker om runor på svenska. De allra flesta handlar dock bara eller nästan bara om runor i Sverige, vilket ju är naturligt. Det finns ett par bra moderna översikter över runor i hela Europa, på engelska Barnes 2012 och på tyska Düwel 2008. S. 177 Diskussioner om runornas uppkomst och funktion finns i Fischer 2005 och i Williams 2004. S. 177 Helmer Gustavson har gett mig upplysningen om det nya fyndet från Thüringen. S. 179 Utförlig diskussion av inskriften på Tjurköbrakteaten finns i Krause & Jankuhn 1966, s. 272 274. S. 182 Om Early Runic se Nielsen 2000, s.31 33. För språket i de mindre än 100 korta runinskrifterna på kontinenten från 400-talet och ett par hundra år framåt har använts termen Continental Runic. Se Findell 2012, som söker efter indicier i de texterna på ljudutvecklingar som senare visar sig i de tidigaste tyska texterna. En kort översikt över det fornnordiska språket finns i Faarlund 2008. S. 182 Gotiska finns beskrivet i åtskilliga läroböcker och andra publikationer. En bra första introduktion är avsnittet i Robinson 1992. Det finns en svenskspråkig lärobok i språket, Nilsson & Svensson 1997. En mer avancerad bok med grammatik, texter och ordlista är Krause 1968. Om Silverbibeln se till exempel Munkhammar 2011, Kaliff 2011. 228

S. 188 Avsnitten om germanska arvord och lånord bygger huvudsakligen på Green 2000, en utomordentlig översikt. Efter germanskt språk S. 196 Standardverket om engelska runor är Page 1999. S. 201 Texten citeras från Fulk 2010, s. 38. S. 206 Den som vill fördjupa sin kunskap om tidiga språkformer på tyskt område rekommenderas att gå till Robinson 1992, kapitlen om Old Saxon, Old Low Franconian och Old High German. Om ordet deutsch, tysk(a), och dess föregångare finns en rik litteratur. Flera intressanta studier finns i en samlingsvolym om begreppen germanisch och deutsch, bland annat Geuenich 2004. S. 208 Det finns många skrifter på svenska om nordiska och särskilt svenska runor. Ett par korta introduktioner är Stålbom 1994 och Rask 1996. En klassisk översikt är Jansson 1984. Den som vill fördjupa sig har glädje av de många introducerande kapitlen i Agertz & Varenius 2002. En utförlig framställning med betoning på det språkliga är Palm 2010. S. 213 Edlund 2010 är en ny språkhistorisk översikt över utvecklingen av nordiska språk och svenska från äldsta tid till nu. Dahl 2001 handlar om problemen kring germanska språkformers utbredning i Sverige och Norge. Ett avsnitt om de nordiska språken finns i Janson 2010, s. 178 203. För situationen i Norge och begreppet norrönt, se Janson 2009 s. 110 118. 229