Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal. Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster

Transkript

1 Ledarutbildningen lockar unga Ja till homoäktenskap i kyrkan Julens alla gudstjänster Annika Borg och Martin Lönnebo i samtal en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 6 december

2 En bok med många tolkningar Bibeln är världens mest lästa bok, men idag tycks intresset för den vara ganska ljummet. Det är synd, för Bibeln handlar inte bara om det som en gång var, utan även om det som är. Text Carolina Johansson Dan Brown och Stieg Larsson i all ära, men deras försäljningsframgångar väger ändå fjäderlätt jämfört med världens mest sålda bok. På den globala bästsäljartoppen tronar en bok som spänner cirka sidor, berättar om tusentals år, som översatts, helt eller delvis, till språk och som tryckts i en uppskattad upplaga om 2,5 miljarder. Skulle man stapla alla de kopiorna på varandra skulle det bli ett mil högt torn. Det skulle räcka två och ett halvt varv kring jordklotet. Det handlar naturligtvis om Bibeln. Den Heliga Skrift. Böckernas Bok. Bibeln har kallats världshistoriens viktigaste och mest inflytelserika bok. Oavsett om man är troende eller inte kommer man inte ifrån att Bibeln format den västerländska kulturen och traditionen. Den märks i arkitektur, konst och litteratur, och präglar såväl juridik som våra helger. Ändå lever Bibeln på sitt sätt ett ganska undanskymt liv i dagens Sverige. Det är inte längre en självklarhet att kunna sin Bibel, och många som ger sig i kast med den får problem med läsningen. Det finns mycket i Bibeln som är svårbegripligt och svårhanterligt, och som blir till hinder för den moderna läsaren. Det är inte konstigt. Där finns fruktansvärda historier. Bibeln kan vara en svår bok att ta till sig, säger Annika Borg, präst, teologie doktor och författare. Men samtidigt, noterar hon, rymmer den bibliska världen även fantastiska, uppbyggande berättelser, hänförande poesi, mängder av visdom och existentiella funderingar. Bibeln kan ge tröst, stöd och utmaning. Att röja hindren kan ge god utdelning. Hur gör man då? I Bibeln på mitt sätt, Annika Borgs senaste bok som kom ut i höstas, söker hon vägleda bibelnyfikna in i 20

3 för något år sedan kom bibeln ut som glossigt magasin; The book. I den har man tolkat bibeln på ett modernt sätt genom bilderna i tidningen. Intill Psaltaren vers 95, syns glamourstjärnan Paris Hilton på röda mattan: Kom låt oss jubla till Herrens ära och hylla vår klippa, vår räddning. Bibelns värld. På ett begripligt, modernt språk guidas läsaren in i den bibliska föreställningsvärlden. Resultatet är en personlig text som lyfter fram det svåra och inbjuder till brottning, men som främst vill locka till läsning. Det finns ingen aktiv kunskap om Bibeln idag och det är en förlust. Det gör att vår kultur saknar en klangbotten, och det skapar en stumhet. Jag vill att folk ska ta fram Bibeln och börja läsa den, säger hon. Att läsa Bibeln kanske inte leder till lycka, men Annika Borg, och många med henne, menar att Bibeln rymmer så pass många nycklar och kunskap till vår historia att vi blir fattigare utan den. Struntar vi i den tappar vi en del av vårt arv vilket i slutändan gör det svårare att förstå oss själva och vårt sammanhang. Vi blir rotlösa. Författarinnan Kerstin Ekman är inne på samma tanke när hon säger att utan grundläggande kännedom om Bibelns berättelser har vi svårt att förstå vår egen kultur. Man behöver inte lägga någon religiös aspekt på det. Hur vi än vrider och vänder så bygger vår kultur på Bibeln och Bibelns myter. Framför allt bygger vår historia på hur vi har förhållit oss till dem. Det är därför det är så viktigt att vi känner till detta, fortsätter hon. ( Sagt om Bibeln) Inte bara en bok Där den står i bokhyllan ser Bibeln ut som vilket bok som helst, kanske lite tjockare bara. Ändå är det nästan missvisande att kalla den för en bok. Snarast liknar den ett bibliotek med en mängd olika böcker i vitt skilda genrer. Den rymmer berättelser, poesi, psalmer, brev och lagtext. Egentligen vet vi väldigt lite om vem som skrev de bibliska böckerna. Berättelserna fanns där långt innan de tecknades ned, de förmedlades muntligt. När de väl skrevs ned var inte syftet att skapa en bibel. Författarna, om man vill kalla dem för det, visste inte att det var just Bibeln som de skrev. Bibelns tillkomst är i sig en historia som spänner många hundratals år. Om man då går till det som vi känner som Bibeln idag består den av det gamla testamentet, om 39 böcker, och det nya, som består av 27 olika böcker. Utöver detta finns tillägg, både till det gamla och till det nya testamentet, så kallade apokryfiska texter, som påminner om bibelböcker men som inte blev allmänt erkända som sådana. >> annika borg, präst, teologie doktor och författare, aktuell med boken bibeln på mitt sätt. Alla som läser Bibeln tolkar den. Det är viktigt att göra sig medveten om vad man lyfter fram och varför. FOtO: MICKe LUNDStrÖM 21

4 Vad kristna idag kallar för det Gamla Testamentet består av samma böcker som den hebreiska eller judiska Bibeln, även om de i den kristna Bibeln delvis fått en annan ordningsföljd. Inte heller denna var samlad i en komplett bok under Jesu livstid, men vi vet att Jesus och hans lärjungar hade tillgång till och ofta citerade skriften. Jesus var dock, så vitt vi vet, inte en skribent. Han lämnade inte efter sig någon skriftlig skildring av livet här på jorden. Istället har vi de fyra evangelierna, enligt Markus, Matteus, Lukas och Johannes, som var och ett tecknar sitt porträtt av Jesus. Även dessa cirkulerade som muntliga berättelser innan de tecknades ned. Markus anses vara det tidigaste, och dateras till cirka år 60, medan Johannes tros ha skrivits ned runt år 90. Bibeln har ofta berört Det skulle dock gå flera hundra år innan den kristna Bibeln fick sin slutliga form, vilket skedde på kyrkomötet i Laodikeia år 363. Då enades kyrkan kring vil- ka texter som skulle ingå i det nya testamentet. Detta skedde dock inte utan strid och diskussion. Under årens lopp kom texter att vandra in och ut ur Bibeln. Vissa kom med, andra inte. Bibelböckerna är tillkomna under lång tid, av olika författare och i skilda sociala och kulturella miljöer, vilket betyder att man får möta dem på olika sätt. Detta har teologer diskuterat i alla tider, och en del har velat ta till radikala metoder för att få textsamlingen att fungera mer enhetligt, säger Annika Borg. Teologen Markion, som levde på hundratalet, tyckte, till exempel, att det var en sådan motsättning mellan det Gamla och Nya Testamentet att han ville ta bort hela det Gamla Testamentet och mycket av det Nya. Hans förslag var en Bibel bestående endast av Lukasevangeliet och Paulus brev. Bibeln väcker än idag starka känslor. När Bibelkommissionen arbetade med nyöversättningen av Bibeln föranledde det en del kulturpersonligheter att förespråka en strykning av hela det Gamla Testamentet för att det innehöll vad som uppfattades Bibeln är en berättelse som handlar om oss själva, om att leva ett riktigt liv och om vår längtan. FOtO: MIKAeL KIeSBye I The book inleds apostlagärningarna med en bild på en ung kille, lemlestad av en landmina, som slängt ifrån sig kryckorna för att vara med och sparka boll. 22

5 vara en förlegad människo-, och kanske framför allt, kvinnosyn. För att inte tala om upprördheten när en favoritpsalm från Psaltaren fick ny ordalydelse. Men kanske kan man ändå se något positivt i detta. Känslorna vittnar om att detta är någonting viktigt för människan genom tiderna. Bibeln är en bok som berört och berör, säger Martin Lönnebo, biskop emeritus i Svenska kyrkan och författare till en mängd böcker om kristen tro. Troende talar ibland om Bibeln som en helig skrift. Dess texter anses vara inspirerade av Gud. Bibeln är dessutom en auktoritet för kyrkan i frågor om tro och liv. Detta ställer lätt till problem. Vad säger Bibeln, egentligen? Finns det en sann tro? Att öppna Bibeln är snarast som att ställa sig inför en myriad av berättelser som ibland tycks motsäga varandra. Ta till exempel Bibelns kvinnosyn. Å ena sidan skriver Paulus att i Kristus är vi alla lika, man som kvinna, bara för att lite senare utbrista att kvinnan bör tiga i församlingen. Skapelseberättelsen från första Mosebok är egentligen två. I den första versionen skapar Gud människan till man och kvinna, som två jämlikar, medan Gud i den andra versionen skapar Adam först, och formar Eva med hjälp av hans revben. Vad är sant? Det är naturligt att få problem med texterna, speciellt om man läser dem rakt av. Ett sådant problem är att de uppstod i en gammal patriarkalisk kultur. Det kommer man inte ifrån. Men man kan komma förbi det motståndet, säger Martin Lönnebo. En andlig läsning av Bibeln Man kan tänka sig att Bibelns berättelser bär en aning av evigheten, men samtidigt utspelar de sig på en konkret plats och i en tid med en helt annan syn på människan och andra samhälleliga strukturer. Att vissa av dessa inte längre är gångbara, betyder inte att hela paketet måste strykas. Man kan uppskatta en teaterpjäs utan att tycka om dekoren. Man kan också, menar Annika Borg, se motstridigheterna som en styrka. De betyder, på sitt sätt, att det inte går att läsa Bibeln fundamentalistiskt, och att det heller inte är syftet. Alla som läser Bibeln tolkar den. Det är viktigt att göra sig medveten om sin egen process, vad man lyfter fram och varför. Och att ta etiskt ansvar för sin tolkning: låser min tolkning in eller förminskar andra eller mig själv? Ja, då är jag nog fel ute, säger Annika Borg. Hur kan man då läsa Bibeln? Ja, Martin Lönnebo förespråkar i sin bok Bibelns pärlor en andlig läsning. Med det menar han en läsning som nyfiket närmar sig evigheten, som rymmer möjligheten att Bibeln handlar om nuet likväl som dået. Bibeln är en berättelse, men inte bara en historisk berättelse, utan en som handlar om oss själva, om att leva ett riktigt liv och om vår längtan. Vad betyder detta för mig? Det är en fråga att ställa sig inför texten. Det är först då som man verkligen har läst Bibeln, säger han. Själv beskriver han sin uppväxt i Västerbotten som nära sammanflätad med de bibliska berättelserna. Bibelns berättelser var både dåtida, samtida och framtida. Storkågeträsk eller Gennesarets sjö var på sitt sätt samma sak. De var den plats där Jesus vandrade kring och lockade: Följ mig! Relationen till Gud Vad Bibelns berättelser har gemensamt är att de beskriver människans möte med och relation till Gud, och liksom människor är olika, ryms i texterna mängder av olika skildringar av detta avgörande möte. De västerbottniska bönderna tog de gamla bibliska berättelserna ordagrant men symboliskt. De tolkade sina strävsamma liv genom Bibelns berättelser. Att tala om Bibeln som helig skrift handlar om att texterna är utvalda, att de är betydelsefulla förmedlare av det heliga. De är än idag bra instrument eller redskap för att lyssna in det heliga, säger Martin Lönnebo. Ska man försöka sig på att följa biskopens råd kan kanske adventstidens och julens texter få bli till berättelser och påminnelser om att söka och släppa in ljuset i sitt eget liv, här och nu, om ljus som kommer i mörker och lyser upp det, om att släppa fram barnet inom sig eller om en Gud som bryter sig in i världen och föds i den. Maria och Josef när de kommer och knackar på, öppnar vi dörren, eller stänger vi den? Bara här ryms en mängd bilder. Bibeln ger ingen entydig så-här-är-det bild, även om vissa hävdar det. Men det kan man se som en styrka. Den rymmer många olika bilder och dessa kan spegla olika skeden av ens eget liv. Alla borde egentligen göra Bibeln på sitt sätt, den inbjuder till det, säger Annika Borg. martin Lönnebo, biskop emeritus och författare till flera böcker om kristen tro. FOtO: ester SOrrI 23