FVF 1998:12 TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER ISSN 1401-9264
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ------------------------------------------------------------------------------------------- 3 STORLEK OCH FÖRSÅLD ENERGI ---------------------------------------------------------- 4 INSTALLATION -------------------------------------------------------------------------------------- 5 TEKNISK LIVSLÄNGD ---------------------------------------------------------------------------- 5 DRIFTKOSTNADER -------------------------------------------------------------------------------- 6 MEDELTEMPERATURDIFFERENS ----------------------------------------------------------- 6 AVBROTTSSTATISTIK ---------------------------------------------------------------------------- 7 2
INLEDNING De nyckeltal för fjärrvärmecentraler, som presenteras i denna sammanställning har valts med tanke på att de är lätta att ta fram. Nyckeltalen ger också en relativt god bild av fjärrvärmeföretagets effektivitet, samt att de är relativt objektiva som mått i jämförelse mellan olika värmeleverantörers fjärrvärmesystem. I den här rapporten ges möjlighet att jämföra installations-, underhålls- och driftkostnader Man får också en uppfattning om hur fjärrvärmecentralerna fungerar med tanke på returtemperatur och underhåll. Dessutom är avbrottsstatistiken ett mått på systemets leveranssäkerhet. Årsmedelvärdet på fjärrvärmecentralens temperaturdifferens skulle få ett mervärde om man kunde göra en uppdelning mellan olika typer av fjärrvärmecentraler, exempelvis för industrier, bostadshus och kontor. Tillgänglig statistik hos företagen ger än så länge inte möjlighet att presentera dessa värden. De här nyckeltalen kan användas för att göra jämförelser i den egna verksamheten. Man kan följa upp kostnadsnivåer, genomföranderutiner och vidta effektiviseringsåtgärder. För att få en inblick i variationer av nyckeltalen så har några större och mindre energiföretags uppgifter använts. Rapporten bygger på ett begränsat antal uppgifter. De flesta har hämtats från företag, som ingår i Fjärrvärmecentralgruppen. När Fjärrvärmeföreningens övriga medlemsföretag börjar jämföra sin verksamhet mot de här nyckeltalen, så finns snart ett större material att bygga nyckeltal på som bör kunna användas i kommande rapporter. Fjärrvärmeföreningens Fjärrvärmecentralgrupp har tagit fram rapporten och grundmaterialet har bearbetats av Hans Dahlbäck vid Västerås Energi & Vatten AB som ingår i gruppen. 3
STORLEK OCH FÖRSÅLD ENERGI Energiföretag 1996 1997 Antal kunder Antal småhus Ansl. effekt MW Effekt vid 63% av Dut Försåld energi GWh Borlänge X 2539 2123 218 72 327 X 2654 2214 218 72 286 Gävle X 1740 635 459 164 768 X 1771 579 463 123 770 Linköping X 6056 4307 642 280 1185 X 6183 4413 634 280 1160 Luleå X 2401 1647 335 160 666 X 2756 1976 346 160 650 Nyköping X 895 277 113 69 332 X 900 278 112 61 286 Sundsvall X 1274 247 290 126 581 X 1299 254 287 138 524 Södertörn X 3253 2376 553 240 1103 X 3314 2431 563 246 1098 Uppsala X 8288 6724 1041 347 1676 X 8427 6843 1041 375 1539 Västerås X 9669 8147 985 380 1561 X 9750 8226 984 360 1529 Växjö X 2368 1800 210 90 420 X 2487 1884 215 90 414 Förklaringar till kolumner i tabellen. 1. Antal kunder under perioden 1996-1997 2. Antal småhus med värmemätare för debitering. 3. Avtalad effekt MW, får ej förväxlas med installerad effekt. 4. För att få en uppfattning om fjärrvärmenätets kapacitet kan man använda följande metod för att bestämma max. effekten vid Dut. Den är bestämd av ortens geografiska läge. Antar man att Dut inträffar vid -20 o C, så motsvarar x-värdet den utetemperatur då 63% effekten inträffar för fjärrvärmesystemet. Det är från detta driftfall man beräknar max effekten. Exempel: Dim. lägsta utetemperatur = -20 o C Rumstemperatur = +20 o C Temperaturhöjning från -20 o C till +20 o C är 40 o C x = (40 * 0,63)-(+20)=-5 o C 5. Debiterad energi i GWh och normalårskorrigerad 4
INSTALLATION Småhus < 25 kw 21400 22500 35000 32000 25644 26089 30-50 kw 750 800 1400 1704 1044 1122 200-400 kw 200 230 700 750 341 357 Tabell : Småhus kr/hus Installerad effekt värme kr/kw Medelpris för ett antal installationer, samtliga kostnader är exklusive mervärdesskatt I tabellen anges kostnaderna för inköp och installation av en komplett fjärrvärmecentral med anslutning till primär- och sekundärsidan. Vid utbyte av en fjärrvärmecentral kan motsvarande siffror antas. Effekterna i tabellen är angivna för radiatorkretsens installerade effekt. Kostnaden omfattar också utrustning som krävs för tappvarmvattenförsörjning. Under 1998 har förändringar skett genom att fler småhus går över till fjärrvärme, vilket medfört rationalliseringar. Installationskostnaderna är i detta fall historiskt intressanta. Projekterings och besiktningskostnad ingår inte. För effektområdet 30-50 kw avses mindre industrier samt flerfamiljshus om 3-10 lgh. Effekter mellan 200-400 kw gäller för industrier eller flerfamiljshus 30-80 lgh. TEKNISK LIVSLÄNGD Reglerutrustning 13 13 20 20 15,6 15,6 Växlar installation 20 20 27 26 23,6 23,8 Tabell: Antal år, vägt värde. Det kan vara svårt för nyetablerade energiföretag att ange en teknisk livslängd på utrustning, eftersom man inte har tillräckligt erfarenhet i företaget för att göra denna bedömning. Hållbarheten och funktionen på komponenterna är beroende av hur anläggningar underhålls och hur de valts med hänsyn till behov och användningssätt. För att ge vägledning till lämpliga utbytesintervaller för fjärrvärmecentralens utrustning kan nyckeltalen användas som riktvärden. 5
Med teknisk livslängd avses tiden från installation och drifttagning fram till att 50 % av respektive utrustning är ersatt. DRIFTKOSTNADER Mätarhantering 3,0 3,0 6,76 6,76 5,01 5,26 Service o. tillsyn 1,38 1,38 7,0 4,5 3,46 3,02 Tabell : Kostnaden redovisas i kr/år-kw (avtalad effekt) För rutiner, service och tillsyn finns det ett flertal varianter hos energiföretagen. I några fall äger och underhåller de fjärrvärmecentralerna. Men i de flesta fallen både äger och underhåller kunderna fjärrvärmecentralerna. Andra mellanvarianter förekommer också. Detta medför att denna verksamhet sköts på olika sätt. För en energileverantör är det alltid viktigt att fjärrvärmecentralerna uppfyller de funktioner som exempelvis FVFs råd och anvisningar anger. Servicen kan antingen ske med egen personal eller via entreprenörer eller serviceföretag. Numera tecknar en del energiföretag serviceavtal med sina kunder. Kostnader för mätarhantering ingår i ordinarie prissättning för energileverans. Den omfattas av inköp, mätarbyten och mätarrevisioner. Kostnader inkluderar både kapitalkostnad och materiel för reinvestering. Service och tillsyn är övriga driftkostnader för fjärrvärmecentraler. MEDELTEMPERATURDIFFERENS Följande värden är den samlade medeltemperaturdifferensen för samtliga fjärrvärmecentraler i fjärrvärmesystemet. Årsmedel 27,8 26,2 46,5 47,5 35,9 36,2 Vinter 33,6 28,5 56,8 56,8 40,2 40,1 Sommar 21,6 23,2 36,0 37,5 27,9 29,6 Vinter DUT Max 108 108 120 120 114,4 114,6 Sommar Min 70 70 80 80 73,5 73,5 Tabell: ºC Vinter: oktober- april, 7 mån. Sommar: maj- september, 5 mån 6
Det här är vägda värden hämtade vid produktionskällan. Det bör vara det enklaste sättet att få fram medeltemperaturdifferensen. Medeltemperaturdifferensen är uppdelad i sommaroch vinterperioder samt årsvärden för att visa att det förekommer stora skillnader mellan energiföretag och deras olika systemlösningar. Dessutom har dimensionerande drifttemperatur för vinter och sommar tagits med för att spegla fjärrvärmesystemets påverkan av medeltemperaturdifferensen. Genom att hålla framledningstemperaturen i fjärrvärmenätet så att den följer den dimensionerande framledningstemperatur som värmeväxlarna har dimensionerats efter, så får man en bra reglering av fjärrvärmecentralen och en bra medeltemperaturdifferens för anläggningen. Låga framledningstemperaturer och termiskt korta växlare får motsatt effekt på temperaturdifferensen och resulterar i att returtemperaturen höjs, vilket minskar medeltemperaturdifferensen. I äldre bostadsbebyggelse samt i äldre industrifastigheter har system med sekundär varmvattenberedning en negativ påverkar på medeltemperaturdifferensen. Även försmutsade växlare påverkar negativt medeltemperaturdifferensen. Kortslutningar i fjärrvärmenätet ger också höga returtemperaturer. Exempel på kortslutningar är reglerfel i fjärrvärmecentraler eller monterade rundgångar som inte är under kontroll. AVBROTTSSTATISTIK Planerade avbrott 0,06 0,08 1,0 1,0 0,37 0,34 Oplanerade avbrott 0 0 1,0 1,0 0,16 0,16 Mätarbyten 0,06 0,06 0,9 0,9 0,24 0,23 Avbrottstid: h/år Genomsnittlig avbrottstid per kund räknat på energiföretagets totala antal kunder. Oplanerade arbeten är exempelvis haverier i fjärrvärmenätet. Planerade avbrott är väl förberedda nätarbeten och planerad service i fjärrvärmecentraler. Avbrottsstatistiken är beräknad på årsbasis, man skulle lika bra kunna använda sig av bränslesäsongen ex. september -maj. Bortfallet av värmeuttaget påverkar driftekonomin mer under vintern för energiföretagen. Driftstörningar hos kunderna är lättare att acceptera under sommarsäsongen. Tidpunkter för reparationer och omläggningar av distributionsnätet samt för ombyggd av fjärrvärmecentraler bör alltid planeras och information ges till fjärrvärmeföretagets kunder 7
Svensk Fjärrvärmeföreningens service AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmesgata 31, 6 tr Telefon 08-677 25 50, Telefax 08-677 25 55 8